”Beviset” som är ett motbevis
Docent Tore Påsse
I klimatfrågan hör man ständigt uttryck som ”nu när isarna smälter” och ”nu när havet stiger”. Med dessa uttryck menar man att detta är nya fenomen. Om man vill visa att det är så måste man kunna visa att dom naturliga processer, som tidigare höjt havets nivå, har upphört och att havet efter det legat på en konstant nivå. I klimatdebatten nämns aldrig orsaken till att dom naturliga processerna upphört däremot diskuteras frågan huruvida havets nivå tidigare legat på en konstant nivå. Dom flesta hävdar att det finns havsnivåkurvor som visar att havet legat på en nästan konstant nivå under tusentals år. Dessa kurvor har emellertid skapats med strandlinjedata utan att ta hänsyn till jordskorpans förändringar och kan därför i högsta grad ifrågasättas.
Havet har stigit med 120 m under dom senaste 20 000 åren. Denna höjning av havsnivån har gjort att jordskorpan samtidigt höjts i stort sett i alla världens kustområden. Denna rörelse har skapat en chimär av att havets nivå legat på en konstant nivå under dom senaste 8 000 åren. För 8 000 år sedan var klimatet 2 – 3 grader varmare än idag. Eftersom polarisarna smälter idag så måste isarna smält under en tid då temperaturen var högre än idag, vilket utesluter att havet då legat på en konstant nivån. ”Beviset” för klimatteorin, dvs. att havet tidigare varit konstant, stämmer således inte. Att påstå att havet inte steg när temperatur var högre än idag får nog mer betraktas som ett motbevis än ett bevis för klimatteorin.
Varför ändras havets nivå?
Solens instrålning till jorden ändras i ett astronomiskt cykliskt förlopp och gör att jordens klimat växlar mellan kalla perioder (istider) och varma perioder (mellanistider). Detta förlopp kallas den glaciala cykeln.
Under istiderna sjunker havets nivå när det bildas is. Under mellanistiderna sker det omvända, isarna smälter och havet höjs. På grund av isarnas enorma volym sker denna smältning i en utdragen process. Smältningen av den senaste inlandsisen tog 12 000 år. Polarisarnas smältning är en ännu mer utdragen process. Ingen mellanistid har hittills lyckats smälta en hel polaris.
Havets volym ökar när vattnet värms upp. När vattnet kyls av så krymper den. Denna process kallas termoexpansion och styrs helt av temperaturens växlingar. Termoexpansionen gör att havet ibland stiger och ibland sjunker, men dessa förändringar är relativt små. Dom stora bestående förändringarna beror helt på tillskottet av smältvatten dvs. på den glaciala cykeln. Denna drivkraft har gjort att havet stigit med 120 m i ett kumulativt förlopp under dom senaste 20 000 åren.
Man kan inte mäta havets nivå, den måste beräknas
Jorden består av en hård skorpa av berg, men under denna har berget en viskös konsistens. När jordens skorpa belastas, exempelvis med is, trycks det viskösa berget nedåt men också ut mot sidorna för att utjämna trycket. Det skapas en så kallad isostatisk rörelse. Om belastningen upphör så flödar det viskösa berget långsamt tillbaka och landet höjs. Isostatiska rörelser skapas även om belastningen utgörs av vatten. Smältvatten från inlandsisarnas pressar således ned havets botten och för att utjämna detta pressas det viskösa berget in mot kusterna där jordskorpan då stiger. Detta innebär att alla världens kustområden har stigit efter istiden.
Havsnivåns förändringar beräknas utifrån lokal kunskap om hur havets strand förändrats. Men man måste också ha kunskap om hur jordskorpan förändrats. Havets nivå beräknas genom formeln
Havets nivå = Strandens nivå - Jordskorpans nivå
Genom att utnyttja ett fenomen som kallas sjöstjälpning har Påsse (1998) empiriskt bestämt landhöjningsförloppet i områden där det också finns strandlinjedata. Denna information har gjort det möjligt att beräkna havets nivåförändringar (Påsse & Daniels 2015). Havsnivåkurvan beräknad med empiriska data visas i fig. 1. Denna kurva visar att havet i medeltal stigit 6 mm/år under dom senaste 20 000 åren. Om man bara räknar tiden efter det att inlandsisarna smält så har havet stigit med drygt 4 mm/år. Under dom senaste 200 åren har havet stigit 20 cm dvs. 1 mm/ år. Hälften av denna stigning beror på termoexpansion medan den andra hälften beror på tillskott av smältvatten. Tillförseln av smältvatten till havet har aldrig tidigare varit så litet som det är idag.
Variationer i jordens medeltemperatur skapar temporära upp- och nedgångar i havsnivån, vilka orsakas av termoexpansion. Havsnivåutvecklingen visar att sådana variationer sker med ungefär 500 års mellanrum. Några av dom tidigare variationer har ändrat havsnivån med upp emot 2 m, vilket innebär att havet tidvis stigit med mer än 30 mm/år. Dom termoexpansiva förändringarna visar att klimatet ständigt genomgår naturliga variationer. Den termoexpansiva förändring som sker idag uppgår till 0,5 mm/år och är den minsta höjning vi noterat under dom senaste 10 000 åren. Den klimatvariation som sker idag är således den minsta vi haft under dom senaste 10 000 åren.
Fig. 1. Havets nivåförändringar bestämd genom empiriska data (Påsse & Daniels 2015). Havets nivå följer två förlopp. Den röda kurvan visar en kumulativt avtagande ökning av havsnivån som bildats genom tillskott av smältvatten. Den blå kurvan visar upp- och nedgångar av havets nivå som skapats genom termoexpansion orsakad av ”kortvariga” klimatvariationer.
Dom havsnivåkurvor som använts inom klimatforskningen har skapats genom att man tar strandlinjekurvor från områden som aldrig tidigare varit nedisade och antar att dessa visar havsnivåutvecklingen, dvs.
Havets nivå = Strandens nivå
Eftersom det inte finns någon metod att se jordskorpan rörelser i dessa områden är detta antagande en ren gissning. Om denna gissning var rätt skulle alla strandförskjutningskurvor från dessa områden vara identiska, vilket inte är fallet. Den kurva som skapats av Lambeck m. fl. (2014) och som visas i fig. 2 exemplifierar kurvtypen. Denna kurva skiljer sig markant från den som beräknats med empiriska data. Orsaken till detta är att strandlinjen i områden som aldrig varit nedisade har höjts upp av landhöjningen och således inte alls visar havsnivån. Genom detta har det skapats en chimär av att ”havsnivån” legat på en konstant nivå. I dom kurvor som påstår att havet tidigare legat stilla förekommer ingen information som kan relateras till termoexpansiva förändringar. Avsaknaden av denna information har gjort att många tror att även klimatet tidigare legat på en konstant nivå.
Fig. 2. Strandlinjedata som påstås visa havsnivåns förändringar (Lambeck m.fl. 2014).
Falsifiering av klimatforskarnas havsnivåutveckling
Vattenståndsmätningar från dom senaste 200 åren visar att havet stiger samtidigt som temperaturen ökar. Forskarna påstår att detta visar att det finns ett samband mellan havsnivå och temperatur. Detta samband används för att prognostisera den framtida utvecklingen. Genom att göra en kontrollräkning bakåt i tiden, dvs. genom att göra en retrognos, inser man emellertid att detta är ett skensamband. En retrognos har den fördelen att man kan kontrollera beräkningarna eftersom man vet vad som skett tidigare, det finns ett facit. Under dom senaste 200 åren har havet stigit 20 cm samtidigt som medeltemperaturen stigit med 1 grad. Om en grads temperaturhöjning gör att havet stiger 20 cm så kan vi anta att det varit en grad kallare när havet tidigare låg 20 cm lägre. Att så varit fallet är inte uteslutet eftersom vi då tidsmässigt hamnar i Lilla Istiden. Men sen fungerar inte detta samband längre. När havet låg 1 m lägre än idag skulle jordens medeltemperatur varit 5 grader kallare än idag. Under tidig stenålder låg havets nivå ungefär 40 m lägre än idag. Temperaturen skulle då vara 200 grader kallare än idag. Havet har stigit 120 m under dom senaste 20 000 åren. Använder vi FN:s klimatpanels samband skulle det innebära att jordens medeltemperatur då var lägre än den dubbla absoluta nollpunkten.
Eftersom termoexpansionen gör att havets nivå varierar finns det ändå ett litet uns av sanning i att havets nivå styrs av temperaturen. Termoexpansionen har emellertid nästan ingen betydelse för havsnivån i ett längre perspektiv. I stället skapas dom bestående effekterna av havsnivåförändringarna nästan uteslutande av den mängd vatten som produceras av smältande isar.
Havet tillförs smältvatten i ett kumulativt förlopp vilket inte är direkt proportionellt mot temperaturen utan följer den glaciala cykeln. När en glacial cykels temperaturoptimum har passerat innebär det inte att havets nivå slutar stiga utan den kumulativa höjningen fortsätter. Under dom senaste 9 000 åren har havet stigit 40 m samtidigt som jordens medeltemperatur sjunkit med 2 – 3 grader. Havet stiger således även när temperaturen minskar. Denna stigning kommer att fortsätta ända till den dag då en ny istid inleds.
Klimatforskarna påstår att den nu pågående havsnivåhöjningen är en ny process som orsakas av att jordens medeltemperatur stiger till följd av att koldioxidhalten i atmosfären ökar. En förutsättning för att kunna påstå att detta är en ny process är att man kan bevisa att den tidigare aktiva havsytehöjningen har upphört. Detta påstås bevisas av kurvor som visar att havet legat på en konstant nivå under nästan 8 000 år. Under en övervägande del av denna period var klimatet cirka 2 – 3 grader varmare än idag, vilket givetvis betyder att polarisarna smält och att havet stigit under denna period. Den information som används för att bevisa klimatteorin är således fel. Konsekvensen av denna felaktiga information är att man faktiskt hävdar att hög temperatur inte smälter polarisarna. Genom att påstå att hög temperatur under tidigare skeden inte skapat någon havsnivåhöjning motbevisar forskarna klimatteorin med det dom tror är ett bevis.
Det var en präst i Manilla
Som sa ”Alla människor är imbecilla”
Att lura dom är väldigt lätt
Det finns ett väldigt enkelt sätt
Blanda tro och vetenskap så kan du dom förvilla
Man kan lura dom att tro på troll
På zombier, änglar och grodan Boll
Och man kan lura dom att havet legat stilla
Tore Påsse, statsgeolog vid SGU
Referenser
Lambeck, K., Rouby, H., Purcell, A., Sun, Y., and Sambridge, M. 2014: Sea level and global ice volumes from the Last Glacial Maximum to the Holocene. PNAS vol 111 no 43.
Påsse, T. 1998: Lake-tilting, a method for estimation of isostatic uplift. Boreas 27.
Påsse, T. & Daniels, J. 2015: Past shore-level and sea-level displacements. SGU Rapporter och meddelanden 137.
IPCC AR5 https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WG1AR5_Chapter13_FINAL.pdf
Tack för bra genomgång Tore!
Läste en artikel från Hallandsposten 2015.
https://www.hallandsposten.se/nyheter/laholm/expert-på-havsnivå-avfärdar-höjningshot-1.406369
Den skulle behöva upprepas idag igen.
Oj, det var intressant läsning. Mycket bra att få en historisk tillbakablick. Det har ju nu gått drygt 6 år sedan tidningsartikeln som #1 Jonas länkar till, där Laholms kommun alltså klubbade igenom en ”klimatanpassningsplan”. Ett visserligen väldigt kort tidsperspektiv i sammanhanget men hur ser det ut i Laholm idag 2021? Vad visar mätningar?
För man har väl från kommunens sida noga följt upp detta när man tagit till så drastiska åtgärder som att klubba igenom en ”klimatanpassningsplan” som säkerligen också kostat skattebetalarna en hel del pengar?
Bra Tore underbar läsning!
OT
Jag undrar om nyheten som kom i går ang
”2 000 jobb inställda, i en kommun med färre än 7 000 invånare. Orsak: regeringens elbrist.
https://www.dagensps.se/foretagare/foretag/svensk-kommun-nobbar-2000-jobb-orsaken-elbrist/?utm_campaign=dagliga&utm_medium=email&utm_source=nyhetsbrev-one&link_id=QOn4b0Ceev9HAK
Jag undrar om elområde 1 är norrbotten och Skellefteälvens stamnätsstationer där uppe ? och resten av länet hamnar i elområde 2, alltså det som tillhör Umeälvens stamnätsstationer där elområde sträcker sig söderut till i höjd med Gävle ?
Någon som har bra koll på det där
Intressant och mycket viktig redogörelse för fakta. Tack!
MSB och SMHI som satsar på att gardera sig för RCP8.5 borde ta del av detta.
Liksom de kommunalråd som spenderar hundratals miljoner på vallar mot en meter havsnivåhöjning. De skulle väl åtminstone kunna avvakta minsta tecken på trendbrott innan skattkassakistan åderlåts i onödan.
Tack Tore för ett mycket intressant och tänkvärt inlägg.
Skulle uppmätta havsnivåändringar med tidvattenmätare på kortare sikt (säg ett antal 10-tal år) kunna spegla temperaturförändringar under denna tid? Anledningen till att jag frågar är att uppmätta havsnivåförändringar uppvisar mycket liten korrelation med uppmätta temperaturer (ex GISS, HadCRUT).
Intressant Tore. Men hur menar du vi ska se på Nasas resultat, årligen ca 3.4 mm upp, sen 1993? https://sealevel.nasa.gov/understanding-sea-level/key-indicators/global-mean-sea-level
Mycket bra och informativ redogörelse. Tänk att det finns forskare som förstått sin roll än idag ;).
Är det inte så att alarmisterna tycker att på artonhundratalet var allt perfekt. Havsnivån var perfekt liksom polarisens utbredning, glaciärernas storlek, snömängden på vintern m.m. Därför vill de frysa tiden så att vi ska kunna leva i en perfekt värld. Vem har inte upplevt att när man haft det riktigt bra har man önskat att tiden kunde frysas och allting bara fortsätta precis som det är i det ögonblicket. En utopi förstås, och snart skulle man nog upptäcka att det kanske inte var så bra trots allt och istället önska tillbaka den föränderliga världen. Det gäller nog även alarmismen, som snart nog skulle börja gapa om att de vill ha förändring istf den statiska verkligheten som skapats. För sådan är alarmismens själ, de vill alltid varna för hur det ser ut idag och vilka katastrofer det kommer att leda till.
Tack Tore för en bra genomgång.
Vi som läser här är en brokig skara med väldigt olika kunskaper och referenser.
Vi bygger på dessa kunskaper hela tiden.
Jag har snöat in på de mätningar som visar en periodicitet i havsnivåerna. En tydlig sådan finns här:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
Nån kommentar?
#6 se ovan.
Stort tack Tore, roligt att du är modig nog för att sparka hårt i myrstacken.
Men jag vill peka på att färsk forskning visar att Grönlands obetydliga avsmältning kan komma att öka något medan Antarktis bedöms inte bidra alls framöver. Trots att man nyttjat ”överhettade” CMIP 6 så kommer ökad snöfall rädda oss från syndafloden. Se bara här:
https://wattsupwiththat.com/2021/08/20/increased-snowfall-will-offset-sea-level-rise-from-melting-antarctic-ice-sheet/
Själv brukar jag säga att summan av all antropogen havsnivåhöjning kan möjligen röra sig om 30-50 mm hittills.
D.v.d. en ren bagatell.
Vad tror du?
Tore Påsse, äntligen skulle man kunna säga. Äntligen en oerhört viktig pusselbit direkt från geovetenskapen till det stora pusslet kring klimatfrågan, förändringar i ”havsnivån”. Hela resonemanget kring att allt ständigt ”rör på sig”, denna gång i höjdled är så gott att ta del av.
Sedan kommer det stora problemet med avsaknad proportioner i klimatdebatten. Figur 1 har jag aldrig tidigare sett och den var slående, ytterligare ett exempel på hur tämligen obetydliga förändringar fått oproportionerligt stor betydelse i klimatdebatten.
Tack för ännu ett exempel på hur viktigt det är för klimatfrågan med kunskaper och insikter i geovetenskapens olika delar. Ett innerligt tack som även gäller tacksamhet för att jag redan från allra första början mer eller mindre medvetet hamnade på ”skeptikersidan”.
En kanske obekväm fråga, hur ser debatterna i kring klimatfrågan ut på SGU?
I Östersjöområdet räknar vi med Littorinagränsvallarna LI–LIV som markerar transgressioner då havet steg fortare än landet. I slutet av den Postglaciala värmeperioden fanns det knappast några glaciärer i Skandinavien och landisar överhuvud kraftigt reducerade. I strandförskjutningskurvor från Södertörn och Mälardalen kan man utläsa att havsytan sjönk efter 3000 f.v.t. eller något ditåt och efter LIII. Alltså inte bara att havet höjdes fortare än landet. En liknande kurva har jag sett från La Plata-området i Sydamerika från samma tid.
Den sista Littorinagränsvallen LIV inträffade enligt mina uppgifter under den Minoiska väremeperioden 1800 f.v.t.
#7 Eilif+Hensvold
NASA skriver: ”The plot shows global change in sea level since 1992, as observed by satellite altimeters.”
Då ska man veta att satelliterna mäter från 130 mils höjd, dvs 1,3 miljarder mm. De mäter mot en havsyta i ständig rörelse p.g.a. vågor och tidvatten och de ska mäta med 1/10 mm noggrannhet. En omöjlig uppgift men skrämseleffekten är ju dubbelt så hög som mätning mot fasta peglar på havsnivå så därför omhuldas metoden av NASA och IPCC.
Havene har gennem de seneste 30 år ophobet 9 zettajoule energi om året (ingen acceleration)
Der skal 5500 zettajoule til at få havet til at stige med ca 55 cm (svarende til 1 grC opvarmning), så årlig havstigning pga termoexpansion er 0,9 mm – såre simpelt.
Data fra NOAA og IPCC
#13 Mats Kälvemark
Jag har stor respekt för medelvärdesbildningar av upprepade oberoende mätningar. Slår du tärningen en massa gånger får du i snitt 3.5 med en närmast okristlig precision. För att inte tala om Gauss resultat om normalfördelning. En av matematikens stora bedrifter. I alla fall (vi har haft det uppe förut), vad tror du om Nasas följsamhet till de varma episoderna, 1998, 2011 och 2016 med mycket vatten i luft och på land ?
Det är ett nöje att läsa en artikeln med det sakliga innehåll som ovan. Det är sällan någon har tagit sig tid att på ett som omfattande sätt. Jag hälsar dig välkommen till Lund på fika/middag och en intressant diskussion när det passar.
Hej Tore,
om jag förstår rätt så hänvisar du till två uppsatser som du skrivit. Jag ifrågasätter inte att du har rätt, men vilket mottagande har de fått av dina kollegor.
Roger Pielke skriver att han ”aldrig citeras av IPCC eftersom hans budskap går emot den stora berättelsen”. Har ni liknande erfarenheter när det gäller forskning om havsnivåer?
Nils-Axel Mörner hade ju kortare tidsperspektiv eftersom hans specialité var att mäta havsnivåer ”idag”, men han var ju också obekväm.
Hur som helst det var roligt att läsa ditt inlägg, framför allt naturligtvis om ditt huvudargument(?), de isostatiska variationerna.
#7
Och då skall man vara medveten om att de där 3,4 mm också rymmer en ”GIA-korrektion” om 0,5 mm. Den läggs till för att man anser att den ökande vattenmängden får oceanbottnarna att sjunka (vilket i och för sig säkert är korrekt). Siffran 3,4 mm är alltså bisarrt nog inte ett mått på hur mycket havsytan höjer sig utan ett ovanligt korkat sätt att ange hur mycket havsvattnets volym ökar.
Och som sagt, samtidigt höjs ju kontinenterna eftersom Jordens volym är konstant.
I satellitsiffrorna ingår dessutom den termosteriska höjningen som praktiskt taget inte har någon effekt alls inne vid kusterna, utom på små oceaniska öar utan omgivande kontinentalsockel.
Den verkliga genomsnittliga relativa havsnivåhöjningen är ungefär 2 mm/år, och har varit det sedan ca 1860. Innan dess sjönk den p g a växande glaciärer.
Intressant inslag i debatten. Enligt klimatforskarna har allting tidigare varit konstant, vilket förefaller vara helt orimligt. Det verkar finnas en divergens mellan empiri och klimatforskarnas idealiserade konstanta uppgång i alla meteorologiska förhållanden, från deras år noll. Snacka om faktaresistens!
#12
Det jag menar i #12 är att havsytan sjönk under kallperioden som inleddes efter den Postglaciala värmeperioden. Ismannen i Alperna frös in kring 3300-3200 f.v.t.
Tack Tore för en bra genomgång
En liten tanke bara, görs det inga satellitmätningar över landytan?
Blir landytan större eller mindre?
Det kom en rapport om sandstränder 2018, men finns det någon forskning på alla kustlinjer?
https://www.nature.com/articles/s41598-018-24630-6
Satellitmätningarna verkar för övrigt vara lite godtyckliga då felmarginalen är större än resultatet
#17
Ingen invändning. Nasas resultat sen 1993 antyder ju inte heller nån tydlig acceleration (för oss ickefrälsta). Nu var det främst ståndpunkten att det måste vara omöjligt att mäta från satellit med millimeterprecision jag var ute efter. Den har stått oemotsagd här länge,
Tack Tore, det var en intressant sammanfattning av vetenskapsläget.
Ibland är SMHI riktigt falska. Som när de beskriver hav och klimat utifrån RCP8.5 utan varningstext ”detta är ett extremt räkneexempel som inte kan inträffa i verkligheten”.
I min kommun Västervik, jag bor bara två meter ovanför vattenytan i Tjust skärgård, pågår revision av Energi- och Klimatstrategi. Påståenden om vattenytans förändring åker berg-och-dalbana beroende på var man läser.
Vad säger du Tore och ni andra kunniga kommentatorer om SMHIs beräkning av havshöjningen hos mig,
https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/framtida-medelvattenstand-1.165493
Vald kommun: Västervik.
Scenario RCP4.5: I praktiken det enda aktuella.
Landhöjning: 3,4 mm/år lika med 27 cm på 80 år.
År 2100 regionalt: 26 cm havshöjning med intervall -2 till +54.
År 2100 globalt: 34 cm havshöjning med intervall 18 till 51.
Om jag själv räknar får jag följande:
Global havshöjning nu 3,2 mm/år och ingen acceleration dvs 25 cm på 80 år.
https://climate.nasa.gov/vital-signs/sea-level/
Regional havshöjning utan kompensation för landhöjning borde bli ca en mm/år mindre.
Om jag från havshöjningen 25 cm drar landhöjningen 27 cm får jag nära ett nollresultat här i Tjust skärgård. Använder jag i stället regional havshöjning ca 2.2 mm/år blir det en havssänkning med 18 cm till år 2100.
Vem av oss räknar mest rätt, jag med -18 (-2) eller SMHI med +26 (+34) cm?
Jämför,
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-091
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-141
Faktum är att den relativa havsnivån t o m är ännu mera komplicerad än som framgår ovan.
De mätningar som görs för att bestämma den historiska utvecklingen måste göras ”far-field” vilket innebär minst ett par tusen kilometer från närmsta forna inlandsis. Detta p g a att det uppstår en ”forebulge”, en valk utanför en inlandsis där marken pressas upp av material som tryckts ut av inlandsisens vikt. Under en mellanistid sjunker denna tillbaka samtidigt som ”gropen” efter inlandsisen fylls ut. Detta tar mycket olika lång tid beroende på den lokala geologin, men påde flesta håll pågår processen i hög grad fortfarande, vilket folket i skärgårdarna alltid varit medvetna om. Dessutom fördelar sig ju inte vattnet från den smälta inlandsisen jämnt över jordytan. Nära inlandsisen blir det t o m en relativ havsnivåsänkning p g a av egengravitationseffekten och även ”far-field” kommer havsnivåhöjningen att bli olika stor p g a isostatiska effekter.
Lägg till detta att inlandsisarna under olika istider varierat kraftigt geografiskt. Under den förförra mellanistiden var t ex den eurasiska inlandsisen mycket större och den nordamerikanska betydligt mindre jämfört med den senaste istiden.
Dessutom rör sig ju jordskorpan nästan överallt uppåt eller nedåt av tektoniska skäl, helt oberoende av istider och mellanistider.
Detta gör att det är en nonsens när man rätt upp och ner säger att ”havsnivån var 7 meter högre” under den förra mellanistider. Själv är jag bara säker på hur hög havsnivån var då i Sydaustralien, nämligen drygt 3 meter högre än nu. Jag läste en gång om att det finns en strandlinje från den förra mellanistiden på en konstant höjd på en sträcka av 500 km på Gawlerkraton vilket var så anmärkningsvärt att jag kollade på ett antal ställen när jag var i trakterna för ca 10 år sedan, och det stämmer faktiskt. Eftersom ett så stort block såvitt vi vet aldrig rör sig ”i ett stycke” så är den enda förklaringen att området faktiskt legat helt stilla i mer än 100 000 år, men det är så vitt jag vet unikt.
T o m på Seychellerna som brukar framhävas för sin stabilitet ligger strandlinjerna från den förra mellanistiden på olika höjd på varje ö.
#23
Jag tror mer på din prognos, den är troligen bättre än SMHI:s
Det finns en GPS i Oskarshamn, den visar på en landhöjning av 2,91 +- 0,93 mm/år 2013-2020
https://www.sonel.org/?page=gps&idStation=4264
Böda 2006-2020: 2,18 +- 0,58 mm:
https://www.sonel.org/?page=gps&idStation=2074
Samma för Arkö 2014-2020: 4,04+-0,95 mm/år
https://www.sonel.org/?page=gps&idStation=4286
3+-1 mm verkar rimligt för Västervik
Så var det då den relativa havsnivån:
Ölands Norra Udde 1886-2020: -1,09 +- 0,27 mm/år
https://www.tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-091
Landsort 1886-2020: -2,81 +-0,28 mm/år
https://www.tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-123
Det är uppenbart att landhöjningen fortfarande har övertaget i Västervikstrakten och att den absoluta havsnivåhöjningen i området är betydligt mindre än SMHI:s siffra. Vilket egentligen är självklart, eftersom GIA-korrektionen på 0,5 mm inte påverkar den verkliga havsnivåhöjningen, att avsmältning av Grönlandsisen har minimal effekt i Östersjön och den termosteriska höjningen är minimal i ett grunt innanhav. Den verkliga absoluta höjningen i området är nog snarast under 2 mm/år.
Havsnivåhöjningen måste sannolikt accelerera med minst 1, troligen 2 mm/år innan den relativa havsnivån i Västervik ens börjar stiga, och denna acceleration måste dessutom nästan helt komma från Antarktisisen, annars fungerar det inte.
De nya mer noggranna mätmetoder som man har idag utnyttjas av ”forskare” till att utläsa vilka trender som helst! Problemet är ju att gamla data är långt ifrån tillförlitliga och kan inte användas som referens idag. Det man kan konstatera är att klimatbluffarna har dåligt på fötterna och letar desperat efter tecken på att deras ”profetior” håller på att besannas. Och det är ju så att den temperaturökning på ca 1 grad vi haft de senaste hundra åren och den ökade instrålningen från solen gjort haven något varmare vilket ökat volymen på vattenmassan vilket räcker för att förklara den lilla höjningen av havsnivån.
Den isostatiska återhämtningen efter inlandsisens tryck medförde för Östersjöns del att trycket av vattenmassan på bottnen minskade. Då gick höjningen fortare än om det inte funnits vatten där.
Gotland ligger mitt i Östersjön och bör följa med bottnen runt om. Trycktes nedåt under transgressionerna (eller långsammare landhöjning).
Värmeutvidgning är ett bekant fenomen, i alla fall för endimensionella föremål,typ järnvägsräler.
Kan man betrakta oceanerna som ett stort antal vertikalt stående ”pelare” där varje pelare får stöd av sina grannar?
Med ett sådant synsätt reduceras värmeexpansionen till endimensionellt, och då blir nivåhöjningenen en funktion av temperaturökning och djup, med resultatet att vid små djup -strandnära- blir värmeexpansionen i strort sett noll.
Här är lantmäteriets karta över den absoluta landhöjningen, alltså relativt geoiden mätt genom GPS och precisionsavvägningar:
https://www.lantmateriet.se/contentassets/58490c18f7b042e5aa4c38075c9d3af5/nkg2016lu_lev.jpg
Om SMHI:s uppgift om att havsnivån stiger 3,4 mm/år skulle alltså den relativa havsnivån stiga utmed hela smålandskusten, vilket den dock inte gör, alltså är SMHI:s siffra för hög. Verkliga mätningar visar att nollinjen går ungefär i Blekinge-södra Halland, vilket alltså motsvarar knappt 2 mm/år.
Om man har ett litet längre perspektiv så kan man lätt se på kusttopografin om en kust stiger eller sjunker.
En stigande kust har typiskt en ”taggig” kontur, med många småöar beroende på att det sjunkande havet spolar fram stenar och berg medan det bortspolade materialet lägger sig i sänkorna mellan höjderna. Resultatet blir det typiska mellansvenska skärgårdslandskapet som övergår i bergknallar skilda av lerslätter inåt land.
Längs en sjunkande kust blir resultatet i stället en ”slät” strandlinje, uppbyggd av sand och grus som havet eroderat och förflyttar dels inåt när havsnivån stiger, dels bildar sandbankar mer eller mindre parallella med kusten. Falsterbohalvön är det bästa avenska exemplet. Är landsänkningen markant bildas det också ”rias” dränkta floddalar bakom sandbarriäröarna. Det har vi dock inga i Sverige, landsänkningen även i södra Skåne är för liten, man måste gå till tyska nordsjökusten och södra England för att hitta sådana.
Det är lätt att på en karta konstatera var gränsen mellan dessa båda kusttyper går, den följer som väntat ungefär 2 mm/år-kurvan.
#28
Ja, havsytan blir ”ojämn” relativt geoiden. Detta beroende på att tryckjämvikt måste råda på alla djup.
Sedan gäller detta inte strikt i praktiken beroende på havsströmmar, varierande barometerstånd och vindar, men i stort har du rätt, den termosteriska effekten blir minimal inne vid kusten, undantaget dock oceaniska öar utan kontinentalsockel. Detta blir mycket uppenbart på öar i centrala Stilla Havet där havsnivån kan variera mer än en halvmeter beroende på om det är El Nino eller La Nina. Faktum är att effekten där faktiskt märks även i Peru, beroende på att Anderna stupar rakt ned i havet med mycket djupt vatten nästan ända in till stranden:
I Lima, Peru syns Super-Ninos (1983, 1997) mycket tydligt:
https://www.psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/1274_high.png
men på Kiritimati, en isolerad vulkanö, är effekten dubbelt så stor:
https://www.psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/1371_high.png
Medan i Cairns i Australien, bakom en bred kontinentalsockel går den knappt att urskilja, den drunknar i den årliga monsuncykeln:
https://www.psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/953_high.png
Jag tänker mig följande bild:
Jorden som en boll, fylld med trögflytande inkompressibel vätska. Inlandsis växer till över Nordamerika och Skandinavien/Ryssland
Jag tar ett stadigt tag i bollen och trycker in tummarna. Där isen växer till över fastland tyngs ju detta nedåt
Nu är ju magman i stort sett inkompressibel. Så jordskorpan kommer att vilja töjas ut i viss grad. Det borde leda till att sprickzonerna vidgas och lava eller rena vulkanutbrott uppstår.
Vulkanutbrott är ju intressanta även för sin klimatpåverkan. Kan forskare noterar om frekvensen av vulkanutbrott ökar i samband med inlandsisarnas tillväxt i början av varje istid?
#18 tty
”Och som sagt, samtidigt höjs ju kontinenterna eftersom Jordens volym är konstant.”
Det verkar finnas en hypotes om att jordens volym inte är konstant, utan att den expanderar.
t.ex: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1674984715000518
Om det är rätt så kommer det påverka satelliter som mäter ”havsnivåhöjning”.
Däremot påverkas inte havsnivån relativt land.
Har du någon uppfattning i frågan ?
Är sedan många år helt insnöad på Holland när det gäller havsnivå. 50 % av landet ligger lägre en 1 meter över havsnivån. 25 % av landet ligger UNDER havsnivån. Man kan liksom inte komma ifrån att det landet har en ambition att ha koll på havsnivåförändringar!
Deras mätningar sedan 130 år visar en stabil ökning per år på 1,77 mm/år. Ingen förändring i trend.
https://www.clo.nl/indicatoren/nl0229-zeespiegelstand-nederland-en-mondiaal
#32 JonasW
tty har tidigare avfärdat idén att jorden expanderar men han kanske ändrar sig?
En havsnivåhöjning pga termisk expansion är väl en volymökning per definition?
#31
Det är rätt klart att inlandsisarna påverkar vulkanismen, men som det verkar är det när isarna smälter som aktiviteten från vulkaner under dem ökar. Knappast oväntat.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2001GC000282#:~:text=%20The%20link%20between%20volcanism%20and%20deglaciation%20in,glaciation%20and%20postglacial%20times%20can%20be…%20More%20
Vad som händer när en inlandsis tillväxer är att det undanträngda materialet bildar en ”forebulge” utanför iskanten. I vilken mån detta påverka vulkanism är oklart.
Att jorden skulle expandera är en gammal hypotes. Den starkaste invändningen är att det skulle leda till att jordrotationen saktar av, vilket skulle vara synnerligen märkbart för astronomer, även för en mycket liten förändring.
#35 tty
Det är ju ingen massförändring utan bara en volymförändring?
Dessutom är det en väldigt liten förändring om man tänker på att jordens medelradie är 6371,0 km, i praktiken omöjligt att mäta skillnad om medelradien skulle vara t.ex. 6371,0001 km, men likväl har jorden expanderat
Hur skulle astronomer upptäcka det?
Kommentar till Magnus Cederlöf
Man kan säga att havets nivå är världens bästa termometer bara man vet hur man skall avläsa termometern. Om man använder vattenståndsmätare måste man först räkna bort jordskorpans rörelser. Efter det måste man ha lite kunskap om hur mycket av havsnivåns förändring som beror på tillskott av smältvatten och räkna bort det. Efter det återstår en rest som beror på termoexpansionen vilken är direkt proportionell mot temperaturen. Jag har skrivit en artikel om det i Geologiskt forum och visar där med en kurva att det finns ett klart samband mellan temperaturen och dom termoexpansiva förändringarna. När det gäller den utvecklingen så kan man säga att det är svårare att bestämma jordens medeltemperatur bakåt i tiden än att bestämma havets förändringar. Om man då gör en jämförelse bakåt är det tveksamt vilket som är facit, havets nivå eller temperaturen.
Kommentar till Lasse
Ja det är viktigt att försöka att hitta olika samband. När det gäller havsnivåerna (och klimatet) måste man tänka på vad det är en oscillerande kurva visar. Det är lätt att tro att en vågtopp visar ett klimatiskt max värde, men det är det inte. En vågtopp visar när en värmeperiod övergår till en kallperiod. Ett kul exempel på detta är hur IPCC totalt missuppfattat den äldre utvecklingen. Det finns spår på många platser på jorden av hur högt havet nått under tidigare mellanistider. Dessa påträffas ofta cirka 3- 5 m över dagens nivå. Klimatforskarna tar dessa gamla strandlinjer som bevis för att det varit varmare under dessa mellanistider. Men det har inget med det att göra. Havet stiger under en hel mellanistid ända tills den dagen då nästa istid skall börja. Dessa högsta nivåer bildas således den dagen som är mellanistidens kallaste dag.
34, m.fl.
Variation innebär väl endast förändring i en cykel.
Det viktigaste är väl trendförändring.
Klimatcykler kan således vara olika långa: 30 år ?, 120 år, 500 år, 1 000 år, 1 500 år 100 000 år
Jämförelser mellan dessa kanske kan ge trender. Cykel för cykel.
#35, tty
Jag tänkte mig expansion långt från polerna, i sprickzoner närmare ekvatorn
Kommentar till Björn
Det där med faktaresistens intresserar mig och jag har läst Åsa Wikforss filosofibok om detta. Denna bok anses så intressant att den delats ut gratis till skolelever i Sverige. I denna bok analyserar hon vad ett riktigt samband är och vad som är ett skensamband. Som exempel på ett odiskutabelt samband påstår hon att havet stiger på grund av temperaturen! Att havets stigit 40 m på 9000 år när temperaturen gått ned är givetvis inget som en akademiledamot känner till. Om man inte känner till dessa frågor borde man väl hålla tyst.
Kommentar till Rossmore
När det gäller Holland så har dom ju en av världens längsta serie av vattenståndsobservationer. Tolkningen av den serien har fått enorm stor betydelse. Problemet är att väldigt få vet eller förstår att Holland tillhör ett av få områden i världen där vi har en pågående sänkning av jordskorpan. Denna orsakas av att vi i Skandinavien har en landhöjning och denna landhöjning kräver att vi får ett visköst tillflöde av berg som kommer från området utanför landhöjningsområdet. Detta gör att Holland sjunker, vilket gör att det ser ut som havet stiger snabbare där en på andra platser.
Det #41 Tore säger här är ju ett fall för journalistiken i Sverige. Tyvärr vet vi ju att den inte fungerar men det hade varit synnerligen intressant veta vem som ligger bakom (tjänar pengar) på att åt elever dela ut böcker som strider mot vetenskapen. Jag menar det är ju inte undra på att kunskapsnivåerna sjunker i samma takt som den yngre generationen blir allt räddare för jordens undergång. Jag blir f-b rent ut sagt.
#40
”Jag tänkte mig expansion långt från polerna, i sprickzoner närmare ekvatorn”
Det är där den blir som märkbarast. Om massa förflyttas längre från jordaxeln kommer jorden att rotera långsammare. Det är samma mekanism som konståkare använder för att rotera olika snabbt genom att sträcka ut och dra in armarna.
Och det behövs ytterst liten förändring för att det skall märkas, det räcker med en bråkdels millisekund. Astronomer ställer in sina teleskop med utgångspunkten att de vet exakt hur jorden roterar, minsta förändring märks. Det är därför man med ett antal års mellanrum måste skjuta in en ”skottsekund” för att synkronisera det hela.
I själva verket så utgör jordens rotation en strikt övre gräns för hur mycket is som smälter i polarområden. Den hamnar som vatten i haven i genomsnitt på lägre breddgrad och därmed längre från jordaxeln. Och tack vare att det finns detaljerade uppgifter om var och när astronomiska händelser som förmörkelser inträffade långt tillbaka kan vi rekonstruera dygnslängden med stor precision mer än 2000 år bakåt.
#44 tty
Enligt den här har dygnet förändrats 3ms mellan 1973 och 2020
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Deviation_of_day_length_from_SI_day.svg
#45
Det förändrar sig hela tiden, bland annat så bromsar tidvattnet hela tiden jordrotationen. Fast det går långsamt, för 350 miljoner år sedan var dygnet 22 timmar. Energin överförs till Månen vars bana långsamt utvidgas.
#46 tty
ja den har förändrats historiskt eftersom jorden var MINDRE för 350 miljoner år sedan.
Jorden har expanderat sedan dess, eller hur?
Varför är det då så svårt att se att jorden fortfarande kan expandera?
OT Ska man lära sig något här i livet Ska man läsa det tty skriver . Och vem är han ? I min värld är han som Fantomen 😉 Jag önskar en sida med alla tty s inlägg . Där har vi en kunskapsbank .
#48 Frej
Håller med! Men vill påminna om de som gett sig i handgemäng med honom. Såna behöver vi.
#47
Uppbromsningen stämmer väl med vad man kan förvänta genom tidvattenseffekten.
Det går förvisso inte att utesluta att Jorden har expanderat i det förflutna, men det finns ingenting som tyder på det. Och som sagt, pågår någon expansion i nutiden måste den vara extremt liten, så liten att den inte spelar någon praktisk roll.
Ett stort tack Tore Påsse och inte bara för ditt insiktsfulla inlägg om havsnivåändringarnas orsaker utan också för dina likaledes ”vittra” kommentarer. Den här sidan har med dig ombord blivit om möjligt ännu bättre.
Tänkte hänga upp på väggen ditt citat om vad en oscillerande kurva säger
”Det är lätt att tro att en vågtopp visar ett klimatiskt max värde, men det är det inte. En vågtopp visar när en värmeperiod övergår till en kallperiod”
Tack
Härligt att fortfarande, anno 2021, få ta del av forskningsresultat baserade på observationer av verkligheten i kombination med kloka och väl avvägde slutsatser som motvikt till den spekulationshysteri som tycks etablerat i delar av det moderna verklighetsfrämmande samhället.
Stort Tack för en insiktsfull artikel.
Håller med-
Tack Tore Påsse (och alltid tty)
Läsvärt och lärorikt!
Detta med havsnivån som temperaturmätare är intressant och jag tar till mig att vågorna är inte i samvariation med temperaturen utan dess förändring,
Tore Påsse #37:
Tack för svaret. Eftersom Geologiskt forum inte är allmänt tillgänglig får du gärna publicera något liknande här på KU. Jag tror att många här skulle finna det intressant.
Påsse,
”När havet låg 1 m lägre än idag skulle jordens medeltemperatur varit 5 grader kallare än idag. ………. Använder vi FN:s klimatpanels samband skulle det innebära att jordens medeltemperatur då var lägre än den dubbla absoluta nollpunkten.”
Jag förstår inte din skrivning. IPCC har väl alltid använt också andra fenomen än temperaturen föratt beräkna havsnivåhöjningen t.ex. smältande landisar, minskande grundvattennivårer och gravitationseffekter.
Se kap 13.3 i AR5
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WG1AR5_Chapter13_FINAL.pdf
Efter att läst diskussionen här i tråden slog mig en sak som jag inte förstått tidigare.
Är orsaken till att skanderna började resa sig för 50(?) miljoner år sedan att den ökande vattentyngden från den expanderande atlanten trycker upp angränsande landmassor?
Det har kommit flera kommentarer om mätningarna av den pågående havsnivåhöjningen. När jag skrev mitt inlägg så utelämnade jag denna del för att begränsa texten. Här i kommentarfältet ser jag en chans att lägga ut texten om detta.
När man läser IPCC:s senaste rapport kan man lätt förledas att tro att den viktigaste informationen om havsnivån är hur den ändras idag. Denna rapport koncentrerar sig helt på detta, vilket är väldigt märkligt eftersom om man vill förstå vad som händer så måste man veta vad som hänt förut under normala förhållanden. Att det blivit så beror på att klimatforskarna fullt och fast tror att havet tidigare legat stilla under tusentals år och att dagens förändringar därför visar att något extremt sker.
Den pågående havsnivåhöjningen har mätts med hjälp av peglar under 200 år. Dessa instrumentmätningar redovisas årsvis med millimeternoggrannhet. För information längre tillbaks i tiden används geologisk data. För att få denna information dateras geologiska lager vars bildning kan ha tagit mer än hundra år och där dateringsmetoderna adderar en osäkerhet som också den kan uppgå till 100 år. Dom lager som dateras bildas vid havet strand där tidvatten och vågverkan (inklusive stormar) påverkar nivån inte bara dagligen utan också under hela lagrets bildning. Osäkerheten i nivåangivelse ökar därmed från 1 mm till 1000 mm dvs. tusen gånger. Med utgångspunkt från data med dessa osäkerheter har man skapat strandlinjekurvor (obs. inte havsnivåkurvor) som används i klimatforskningen, vilka påstås visa att havet inte rört sig en enda millimeter under tusentals år. Att man missat eller inte förstått att polarisarna smält under denna tid kan kanske vara förståeligt men att man negligerar det faktum att klimatet bevisligen förändrats under denna tid är extremt märkligt med tanke på att det är klimatforskarnas egna uppgifter som desavoueras. Eftersom termoexpansionen är direkt proportionell mot temperaturen, precis som en termometer, så måste ju havets nivå ha ändrat sig varje gång klimatet varierat.
Sverige och södra Östersjön har världens bästa förutsättningar för att studera strandlinjens förändringar. En av huvudorsakerna är att tidvattnet har väldigt liten betydelse för sedimentbildningen. En annan orsak är att vi har en kraftig landhöjning vilket gör att många av dom strandlager man undersöker har lyfts upp och kan undersökas ovan dagens havsnivå. En annan fördel med detta område är att det finns en mängd sjöar och torvmarker som kunnat bevara sediment som kan användas för att se hur stranden förändrats.
När tillflödet av smältvatten till havet har samma hastighet som landhöjningen så tar dessa rörelser ut varandra. När detta sker får man en möjlighet att undersöka termoexpansionens och därmed klimatets variationer. Dessa variationer har dokumenterats i ett flertal avhandlingar i Sverige. Denna information negligeras totalt av klimatforskarna som ju hårdnackat håller på sin tolkning om att havet tidigare legat stilla.
Som jag visat i havsnivåkurvan som skapats med empirisk data så kan man utläsa att vi haft cirka 20 klimatvariationer under dom senaste 10 000 åren. Detta har klimatforskarna totalt missat då dom i stället påstår att havet legat stilla och att detta visar att även klimatet tidigare varit mer eller mindre konstant. Denna miss har fört in klimatforskningen i en återvändsgata.
Kommentar till Lars-Eric Bjerke
Jag klimatforskarna räknar upp orsaker till att havet höjer sig men har ingen som helst aning om hur mycket dom enskilda orsakerna ger. Klimatfrågan ger ett sken av att vara vetenskaplig genom att det grundas på detaljerade instrumentmätningar och en till synes vetenskaplig analys. Men eftersom dom helt missat bakgrundsdata (här menar jag verkligen missat bakgrundsdata) så har dom ändå inget att komma med. Det är klart man kan antyda att t.ex. grundvattenförhållandena ändrats, men hur och varför är totalt obesvarade. Vad forskarna gjort är ändå bara gjort är att ta summan av alla havsyteförändringar under dom senaste 200 åren och skapa ett påstått samband med temperaturen utifrån detta. Ingen tänker på att detta samband bevisligen inte existerat under tidigare skeden när havet har stigit utan att temperaturen stigit. I sin iver att skapa en ny syndaflod negligerar man utvecklingen under dom tidigare 19 800 åren då havet stigit med 119, 8 m.