Hansen förutspådde nuvarande temperaturhiatus redan 1988 – men fick han verkligen rätt?

History lesson 1988 2

Bild: Från John Christys vittnesmål

 Figuren visar de projektioner med en klimatmodell av framtida klimat som James Hansen presenterade i ett vittnesmål inför USAs kongress år 1988. Enligt Hansens scenario GISS-C(88) så inträder en hiatus, en paus i temperaturökningen, under 2000-talet. Men egentligen är detta inte en riktigt uppfylld spådom.

Scenariot GISS-C(88) antar att koldioxidutsläppen upphör år 2000. Enligt Paul Voosens artikel är Hansens nuvarande förklaring till temperaturpausen att de fortsatta koldioxidutsläppens effekt kompenseras av ökade utsläpp av kylande aerosoler. Men andra forskare som Trenberth, Santer och Solomon håller inte med utan har andra förklaringar.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Bäckström

    Intressant.
    Om jag fått bestämma så skulle “Giss C” skippas i diagramet och istället skulle där vara Giss “vekliga” tempkurva.
    Lite skeptisk blir jag när Christy väljer att avsluta satellitserierna när det råkade vara som kallast hittills under 2000-talet (2008). Det ger en anings orättvis bild. Men diagramet kanske är gjort 2008?

    Hursom är det intressant att se hur pass mycket Hansens modeller skiljer sig från facit, min känsla här är diskrepansen dessutom kommer att öka ju längre tiden går…

    /Bäckström 

  2. Jan E M

    Nu har jag inte läst vad Hansen kommit fram till. Det har talats en del om en 60-års-cykel med temperaturtoppar 1880, 1940, 2000 och nästa topp år 2060. Om det skulle stämma borde det vara en minskning av temperaturen nu.

    Min uppfattning är ändå att det är för litet underlag ännu för att säga om det är någon utplaning av temperaturen eller inte. Jag tycker inte man skall hänga upp sig för mycket på några mindre hack i temperaturstegringen.

    Konstater också att man inte valt att ta med år 2010 när det gäller satellitmätningarna.

    https://www.klimatupplysningen.se/2011/10/04/uah-for-september/#comments

    Har ni lagt märke till att satellitmätningarna visar att temperaturen under 80-talet och början på 90-talet visar en ganska stabil temperatur, men en ganska rejäl temperaturhöjning från mitten av 90-talet. Från markstationerna så är det i princip tvärtom. Nu är ju osäkerheterna i mätningarna så stora som motsvarar ett drygt decenniums temperaturökning, så det behöver inte betyda något.

  3. Thomas

    Här en alternativ jämförelse mellan Hansens prognos och verkligheten:

    http://www.realclimate.org/images/Hansen06_fig2.jpg
     
    Notera den betydande skillnaden. Eftersom man plottar temperaturanomalier är det helt avgörande hur man linjerar upp dessa, dvs vilken referensperiod man använder för jämförelse. Christy förefaller bara valt ut ett år och satt kurvorna lika för det året, vilket inte är någon bra metod. Just denna kurva har varit uppe förut så långvariga läsare på bloggen måste veta detta.

  4. Thomas

    Kan tilläggas att Hansen i sin modell från 1988 hade en klimatkänslighet på 4 grader vilket idag anses något högt.

  5. Pehr Björnbom

     
    Bäckström, Jan E M, Thomas
     
    När man skall jämföra simulerade temperaturkurvor med verkliga observationer så är ett problem hur kurvorna skall läggas i förhållande till varandra i y-led. Både simuleringarna och de observerade kurvorna innehåller kaotiska element som vid en given tidpunkt kan peka åt helt olika håll mellan kurvorna.
     
    Därför finns det ingen absolut sanning som kan visa att kurvorna skall börja på samma värde vid en viss tidpunkt. Man måste därför mer jämföra hur kurvorna förändras med tiden än hur de ligger placerade i y-led.
     
    Hela temperaturserien från UAH finns här:
    http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/UAH_LT_1979_thru_September_2011.png
     
    Dessa observationer förefaller mig utvecklas ungefär parallellt med kurvan GISS-C(88) om man tar hänsyn till de kortsiktiga variationerna.
     

  6. Pehr Björnbom

     
    Thomas,
     
    Kan tilläggas att Hansen i sin modell från 1988 hade en klimatkänslighet på 4 grader vilket idag anses något högt.
     
    IPCC:s konsensusintervall från 2007 är 2 – 4,5 grader.
     
    Jag har också uppfattat det så att åsikterna bland klimatforskare rör sig mot lägre värden på klimatkänsligheten än vad man tidigare allmänt trodde.
     

  7. Thomas

    Det riktigt konstiga med Christys version är att han inte ens får den relativa positionen mellan Hansens olika simuleringar lika som i originalet.

  8. Pehr Björnbom

     
    Thomas #7,
     
    Det riktigt konstiga med Christys version är att han inte ens får den relativa positionen mellan Hansens olika simuleringar lika som i originalet.
     
    Även två olika simuleringar med samma klimatmodell kommer att skilja sig genom att de kaotiska inslagen kan peka åt helt olika håll vid en viss tidpunkt. Om man jämför Hansens tre kurvor så kan man se detta verkligt tydligt på en del ställen, till exempel kurva A och B går starkt åt olika håll omkring år 1997.
     
    Christy har valt att låta kurvorna sammanfalla under några år efter 1980. Hansen har valt att låta kurvorna sammanfalla under 1960-talet. Båda sätten att placera kurvorna är lika berättigade men ger olika placeringar av kurvorna i y-led.
     
    Jämförelsen av kurvorna bör alltså avse hur kurvorna förändras med tiden. Christys metod att låta kurvorna sammanfalla 1980 underlättar denna jämförelse för de senaste decennierna.
     

  9. Slabadang

    Pehr!

    Vi måste komma ihåg att läghöjdsmolnen minskade under den period som Hansen gjorde sina antaganden. Thomas sysslar med historierevision för Hansen var det CO2 som stod för HELA uppvärmningen fram till 98. Kontigt nog så har tenperturen stannat med att låghöjdsmolnen lagt sig på en stabil lägre nivå jämfört med 1984 ca ca4-5% mindre.

    Att göra en modell som direkt följer sambandet mellan molnutbredning och temperatur har varit kjlockrent rätt sedan 84. Modellen kan inte åprognostirsera för framtiden förens vi vet vad som styr molnbildningen och ursökta men att det skaulle vara CO2 är löjligt och har inget stöd anat än i så fall som molnreducerare.

    Alla de modeller IPCC jobbar efter har väl tilltagna “strutar” i sina scenarier. Vi är nu snart halvägs i i deras halva klimatperiod dvs 15 år där utvecklingen ligger och slickar nederkanten eller utanför den väl tilltagna struten. I alla andra sammanhang skulle man omedelbart dra i nödbromsen vid detta utfall och revidera hela modellen från grunden.

    Lägger vi sedan till den kanske bästa indikatorn på globala temperaturer nämligen havsnivåerna som tvärtemot ALLA scenarier nu till och med sjunker och JAXA satelliterna som bekräftar Salby och ett helt gäng med forskare som pekat på samma sak nämligen att IPCC fått stora delar av kolcykeln helt om bakfoten.

    Jag har sagt det förr.. de har haft en fruktansvärd otur dessa klimathotsskojare att precis ALLA centrala klimatindiktorer gått åt fel håll. Hade uppvärmningen fortsatt så hade vi inte haft en chans att bevisa hur grundlösa scenarierna och slutsatserna är. Ska jag ge klimatvetenskapen en liten chans till en delvis förlåtelse så är det väl flockbeteendet när alla är hysteriska och springer åt samma håll
    så blir det som vid smörgåsbordet på Ålandsbåtarnsa alla ställer sig i i kö till samma bord fast det finns två ekler tre likadana.Ska man verkligen få CAGWarna att gå i taket så kan vi ju säga att trenden för Arktis isar har vänt med postiv tillväxt sedan 2007. 🙂
    Finns det något vetenskapligt eller statistiskt argument för att inte tala om ett trendbrott! 🙂

    Efterkonstruktionerna blir bara pinsamma nu och grenen de satt sig på är redan knäckt. De har blivit slagna på hemmaplan på sina egna spelregler. Hur var de med allt som blev värre “I allt snabbare takt”?

  10. Åke N

    Ånyo tack för intressant länk, framför allt den andra. Ny kunskap når även fram till mig då och då.

  11. Åke N

    Va till Ingvar E.

  12. Slabadang

    Ingvar!

    Du ser! Det är “omoraliskt” att bedriva forskning som kan störa bilden av klimathotet. Hans story är ju inte den enda som beskriver hur riggad och politiserad klimathotet är.

  13. Håkan Sjögren

    Pehr Björnbom : Jag har alltid varit intresserad av kurvor, speciellt om de sitter på sköna kvinnor och kan leda till viss uppvärmning, men de kurvor vi nu diskuterar visar bara att temperaturen varierar, men kan absolut inte användas för att ens antyda att koldioxiden kan göras ansvarig. Jag har ännu inte sett något odiskutabelt bevis för att koldioxid eller andra “växthusgaser kan påverka något annat klimat än debattklomatet. Mvh, Håkan.

  14. Slabadang

    Håkan!

    🙂 Visst finns det kurvor som får det att hetta till ordentligt.

  15. Pehr Björnbom

    Håkan #14

    🙂

  16. Jan-Erik S.

    Kurvor hit och dit.
    Tröttsamt att alarmisterna aldrig vill erkänna att det är politiska mål som styr agendan och inte att “rädda planeten och klimatet”.
    Visst är det tröttsamt eller vad tycker du Thomas?   

  17. Slabadang

    McIntyre visar prov på underbar torrhumoristisk satir om BESTs data!

    http://climateaudit.org/2011/10/31/help-robert-rohde-locate-argentina/#comments

    Han efterlyser hela Argentina och undrar hur man sammanställer data från stationer man inte vet var de ligger eller på vilken höjd de befinner sig. 🙂

  18. Åke.  Tack tack.
    Slabadang.
    >Hans story är ju inte den enda som beskriver hur riggad och politiserad klimathotet är
    Nej det är sant. Det är märkligt att det sägs så rakt på sak. Precis som att man är förvissad om att alla “är med” på det och de som inte är det är en så pass ointressant grupp att man kan blankt strunta i att man är så tydlig

  19. Thomas

    Pehr #8, du menar ungefär som valet av hur man presenterade data på framsidan av den där WMO-rapporten?

  20. Pehr Björnbom

     
    Thomas #20,
     
    Pehr #8, du menar ungefär som valet av hur man presenterade data på framsidan av den där WMO-rapporten?
     
    Jag förstår ironin. Jag förstår också syftet med din kommentar, nämligen guilt by association.
     
    Men logiken i din kommentar förstår jag inte. Hur menar du egentligen?
     

  21. Pehr Björnbom

     
    Med anledning av den paus i global temperaturökning (hiatus) som vi ser sedan 15 år i HadCRU-data (och kanske snarare en stark avmattning enligt de andra observaitonsserierna) så har det förekommit följande uttalanden.
     
    Det finns ingen vetenskaplig grund för att säga att uppvärmningen av jorden har avstannat.
     
    Det finns ingen vetenskaplig grund för att säga att uppvärmningen av jorden inte har avstannat.
     
    Judith Curry har nyligen kritiserats för det senare uttalandet.
     
    Båda påståendena är emellertid korrekta!
     
    Om temperaturökningen har avstannat eller om den fortsätter under säg den senaste tioårsperioden är en sak som vi inte kan bestämma med temperaturdata från endast en tioårsperiod. En tioårstrend har en osäkerhet av 0,25 grader per decennium med 95% konfidensgrad om jag minns rätt (bland annat beroende på de kaotiska variationerna).
     
    Med trettio års temperaturdata kan vi bestämma en utslagsgivande linjär trend. Men denna trend säger någonting om vad som hände för omkring 15 år sedan, inte vad som hänt under de senaste åren. Vi kan alltså inte säga om temperaturökningen har avstannat eller fortsätter under de senaste åren, vi måste alltid titta en bra bit bakåt i tiden.
     
    Till detta kommer att temperaturökning och uppvärmning av jorden är två olika saker. Om temperaturökningen beror på interna variationer så har jorden inte mottagit mer värme utifrån. Den värme som finns på jorden har i så fall bara omfördelats mellan till exempel djuphav och atmosfär utan att jorden som helhet har ökat sitt värmeinnehåll.
     

  22. Ingemar Nordin

    Ingvar E #10,

    Intrevjun med Jaworowski är verkligen intressant! IPCCs narrativ/saga får sig en rejäl törn. Det är värre än vad vi tidigare trott!

    http://www.nationalpost.com/news/story.html?id=25526754-e53a-4899-84af-5d9089a5dcb6&p=3

    Inte bara det att han skjuter i sank isborrkärnor som proxies för CO2-halt. Han har också fräckheten att föreslå att man tittar på direkta, kemiska mätningar sedan 200 år! Det vet ju alla att de inte alls stämmer med IPCCs världsbild. Sådan skepticism är ju direkt omoraliskt! 🙂

    IPCCs narrativ förutsätter att isborrkärnor är perfekta proxies för CO2. Det är bl.a. dem man hänvisar till för att styrka att det varken fanns någon medeltidsvärme eller någon Lilla Istid. Allt var plant – som ett skaft till en hockeyklubba.

  23. Thomas

    #10, #23, eftersom WUWT är det enda ni lär tro på, vad anser ni om följande inlägg där:
    http://wattsupwiththat.com/2010/06/04/under-the-volcano-over-the-volcano/
     
    Annars är den här länken också trevlig där Keeling berättar själv hur det gick till:
    http://scrippsco2.ucsd.edu/publications/keeling_autobiography.pdf
     
    Ingemar försöker som vanligt ersätta kunskap med ett raljant tonfall.  Det är inte “fräckt” att dra upp kemiska mätningar som man sedan länge visste inte ger bakgrundshalten av CO2, bara okunnigt.  I sista stycket blandar Ingemar också ihop mätningar av CO2-halt och temperatur.

  24. Bengt Abelsson

    I&I #23
    Jaworowoski är intressant – speciellt när har behandlar iskärnedata. Jag blir lite mer betänksam när han refererar Kreutz (via Beck).
    Mätningarna i Giessen 1939-40 anser jag mer speglar lokala och dagliga och höjdvariationer än globala ändringar i CO2.
    Att tidsförskjuta iskärnor precis 83 år däremot verkar skumt.
     

  25. Pehr Björnbom

     
    Thomas,
     
    ersätta kunskap med ett raljant tonfall.
     
    Den som sa det va det brukar man ju säga. I det här fallet passar ju dina ord väldigt bra in på din egen kommentar #20 ovan 😉
     

  26. Pehr Björnbom

     
    Ingemar #23,
     
    Detta är ju en verkligt läsvärd artikel. Jag har missat att Jaworowski är så kompetent som han framstår i artikeln.
     
    Frågan om hur bra som slutet system isen är att förhindra diffusion av koldioxiden är ju mycket central för hur pålitliga de resultat man får från isborrkärnorna är. Jag efterlyser bevis för att diffusionen av koldioxiden i isen verkligen kan försummas.
     
    Vi har haft en del inlägg här på TCS som har med detta problem att göra.

  27. Thomas #24
    >C#10, #23, eftersom WUWT är det enda ni lär tro på
    Kan du läsa innantill??  Eller är du mentalt blind??
    Jag refererar till WUWT som en rolig ingress till en artikel av
    Jarowski.
     

  28. Thomas

    Ingvar #28, och jag refererar till WUWT för ett inlägg som bl a påpekar fel hos Jaworoski även om jag gjorde det på ett något ironiskt sätt. Vad tyckte du om det inlägget?
     
    #27 ” Jag efterlyser bevis för att diffusionen av koldioxiden i isen verkligen kan försummas.”
     
    Det här är knappast rätt forum att efterlysa vetenskapliga bevis i. Prova att läsa forskningslitteraturen.

  29. Pehr Björnbom

     
    Thomas,
     
    Det är inte ”fräckt” att dra upp kemiska mätningar som man sedan länge visste inte ger bakgrundshalten av CO2, bara okunnigt.
     
    Kemiska mätningar ger bakgrundshalten av koldioxid lika väl som Keelings mätningar. Det beror inte på mätmetoden om mätningen ger korrekt resultat utan på hur man tagit det prov man analyserar.
     
    På Arrhenius tid fanns det kunskap om att halten koldioxid i atmosfären var 0,03 volymprocent vilket då bara kunde bestämmas med kemiska mätningar. Detta framgår i Världarnas utveckling:
    http://runeberg.org/utveckling/0054.html
     
    Arrhenius skriver:
     
    På den sista tiden har man fått rätt noggranna bestämningar af kolsyrans och vattenångans förmåga att genomsläppa värme. Med hjälp af dessa har jag beräknat, att om all kolsyra, — den uppgår endast till 0,03 volymprocent —försvunne ur luften, så skulle jordytans temperatur sjunka ned omkring 21 grader.
     
    att det har gjorts pålitliga kemiska mätningar av bakgrundshalten av koldioxid i gamla tider det vet vi. Frågan gäller alltså att kritiskt granska de kemiska mätningarna som finns för att sortera ut de där provtagningen verkligen skett så att provet innehåller bakgrundshalten.
     

  30. Gunbo

    Bara ett litet (eller mycket) OT. Jag har fortsatt dialogen med Leif Kullman och ställt några frågor bl a ang. växtligheten i fjällen under MWP. Här är svar:

    “Du har nog helt rätt att det är värme som krävs för fruktbildning och tillväxt. Koldioxidens roll är mycket diskutabel rent generellt. Ek, hassel, alm, llind och klibbal växte i fjällen enbart under tidig Holocene.”

  31. Pehr Björnbom

     
    Thomas,
     
    Det här är knappast rätt forum att efterlysa vetenskapliga bevis i. Prova att läsa forskningslitteraturen.
     
    Jag hoppades att du skulle kunna hjälpa mig eftersom du verkar väl insatt i IPCC:s rapporter,
     
    Jag har faktiskt letat i forskningslitteraturen och det lilla jag funnit var en artikel som inte verkar ha gett någon slutlig lösning på detta problem:
    http://www.geocraft.com/WVFossils/Reference_Docs/CO2_diffusion_in_polar_ice_2008.pdf
     

  32. Helge

    Thomas #29
    Du kommer ibland med synpunkter som om inte annat belyser att man kan se saker ur olika perspektiv. Här ser jag dock inte en enda synpunkt som påvisar att man säkerställt att data ur iskärnor är pålitliga, eller att frågorna är oskäliga. Tycker frågetecknen är berättigade och det vore intressant att få veta om de kan rätas ut.

  33. Thomas #29.
    Jag läser vad du skriver och kommenterar på det.

  34. Ingemar Nordin

    Pehr B #32,

    Jaworoski är en etablerad vetenskapsman med många års, och många vetenskapliga polarexpeditioners, erfarenheter av just isborrkärnor. Han var en av de första kritikerna av IPCC då han upptäckte att de fuskat (inga rimliga skäl angavs i deras rapport) med att skippa 83 år då de skulle få ihop isborrsproxies med mätningarna från Mauna Loa.

    En av hans artiklar som bl.a. tar upp denna kritik finns här:

    http://www.goldenageproject.org.uk/downloads/scientific_paper_on_global_warming.pdf

    Han blev snabbt en paria bland AGW-gänget, och jag antar att Thomas helhjärtat ansluter sig till fördömandet av denne forskare.

    Men om man är seriöst intresserad av sambanden mellan CO2 och IPCCs version av sambanden med global temperatur så bör man läsa vad han skriver.

  35. Ingemar Nordin #35
    Jag har läst. Imponerande. Skrevs alltså 2007!

  36. Bengt Abelsson

  37. Magnus A

    Apropå Christys kurva som jämförs med Hansens har den väl sin ändpunkt efter temperaturfallet tidigt 2008 (se t ex Spencers graf länkad av Björnbom i #5). Sen dess har höga temperaturer återkommit, inte minst 2009 och 2010.

    Men (även om detta är ämnesavvikelse) senaste veckor tycks UAH:s data för höjder mellan ca 4 till 14 km visa lägsta temperatur sedan 2002 och vid sådana tillfällen tidigare tycks lokala minimum i UAH:s temperaturserie ha inträffat.

    http://klimathot-gameover.blogspot.com/2011/11/uah-lagre-oktober-och.html

    Sen finns ju en viss samvariation mellan olika temperaturserier. Jag gissar att vi får ett temperaturfall som i UAH inleds i oktober och kan ge minimum med minusvärden närmsta månader. Säger egentligen inget om långsiktig temperaturutveckling, men sker ingen större temperaturökning närmsta 5 år, eller ett temperaturfall inträffar, lär klimatforskare få justera ned klimatkänsligheten.

    (Skulle ett tydligt temperaturfall vara under några år kommer säkert orsak att diskuteras och där lär väl betydelsen av moln komma att granskas.)

    Likväl lär de vanliga papegojorna i anslutning till IPCC fortsätta att tala om att “det är värre än någonsin”, kabla ut det i media och få politikernas gehör för situationsbeskrivningen där det framställs som objektiv vetenskap att katastrofal uppvärmning är mer bevisad än någonsin…

    Trenberth nu om rekordsnöfallet i New England: “Climate change likely increased the amount of snow by five to 10 percent, since the storm picked up moisture from the Atlantic Ocean”. Exakt det vi alltid hört, att det blir kallare och fuktigare och snö tidigt! Njae förresten, men det om fukt kanske? 😛

  38. Gunbo # 31

    Nu vet jag inte riktigt vad ni diskuterade, Kullman och du, men det låter ju lite intressant. Handlade det om man vet något om trädgränser på medeltiden eller?

    Det han pratar om är ju boreal tid (mycket mycket tidigare).

    Kan du uppdatera mig lite snabbt?

    Eller vad det just det där om koldioxid som var det intressanta kanske?

  39. För att återknyta till Jarowski. Han skrev alltså följande redan 2007:
    This was probably the main aim of this clearly political paper, prepared by governmental and United Nations bureaucrats,
    and published more than three months before the IPCC’s 1,600-page scientific report, which is to be released
    in May. In the words of the IPCC, this delay is needed for:

    adjustment of the main text, so that “Changes . . . [could be] made to ensure consistency with the ‘Summary for Policymakers.’

    Not a single word in these 1,600 pages is to be in conflict with what politicians said beforehand in the summary!
    This is a strange and unusual method of operation for a scientific report, and even stranger is the frankness of the
    IPCC’swords about the delay, disclosing its lack of scientific integrity and independence.

    Snacka om att sätta kärran framför hästen! Politik först, sedan får vetenskapen rätta sig därefter.

  40. Pehr Björnbom

    Nu är ju inte jag någon statistiker men jag förstår inte ovanstående graf. Dock vet jag att jag inte förstår så finns det förmodligen andra som inte heller gör det.

    Alltså, den är inte Hansen 1988 eller 2006 för den delen. De kurvorna följs ju åt fram till 1990. Därefter drar Scenario A iväg och stämmer inte med facit s a s (dvs resultatet som vi har numera). Scenario B och C drar iväg (åt olika håll) kring 2000 (eller lite senare).

    Men så är ju inte den graf eller de kurvor som du visar fram utformade. Hur menar du att det blir tydligare? Förmodligen finns det en bra förklaring men just nu fattar jag inte tanken. 

  41. Gunbo

    Lena #39,

    Jag skickade en fråga till Kullman om varifrån han trodde ekollonen kom som grott och bildat små plantor i kanten av fjällbjörkskogen de senaste åren. Han svarade att de förmodligen kommit med nötskrikor från stora ekar 2-3 mil inne på den norska sidan.  På sin hemsida skriver han att senast ädla, värmekrävande lövträd växte i området var under tidig Holocen. Jag frågade därefter om han tror att CO2 kan vara orsaken till att ek och alm börjat växa i området. Jag skrev att jag själv tror att det beror på högre temperaturer.

  42. Gunbo #42

    Ok, så då växte det alltså inte lövträd på medeltiden där det idag i alla fall börjar gro sådana? Men att träd gör sina försök s a s tror jag kan hända när som helst om man har några varma somrar på raken. Men det gör ju inte en etablerad ädellövskog som ger ett avtryck i ex pollendiagram.

    Hur kom CO2 in i bilden, att den skulle “gödsla” träden och på så vis göra livsbetingelserna bättre?

    😀

  43. Pehr Björnbom

     
    Lena #41,
     
    Hur menar du att det blir tydligare?
     
    Den blå kurvan är mätningarna från UAH som börjar 1979 (dessförinnan finns inga mätningar).
     
    Christy har anpassat alla kurvorna i y-led så att alla kurvorna sammanfaller så mycket som möjligt åren efter 1979.
     
    Genom att kurvorna har olika trend så kommer det vartefter åren går att spreta ut allt mer från varandra. När det gått trettio år ser vi att detta lett till att UAH-kurvan ligger längst ner.
     
    Detta resultat är lättast att se just genom att man låter alla kurvorna sammanfalla åren närmast efter att UAH-kurvan börjar.
     
    Kurvorna A och B har uppenbarligen en linjär trend som är klart större än UAH-kurvans.
     
    Det har också kurva C till en början men efter år 2000 så slutar den öka och planar ut. Detta beror på att Hansens simulering i detta fall antog att alla koldioxidutsläpp upphörde år 2000.
     
    Som Thomas föreslår i #4 kan den alltför höga temperaturökningshastigheten i Hansens simulerade kurvor förklaras med att en alltför hög klimatkänslighet använts.
     
    Hansen använde klimatkänsligheten 4 grader medan Christy vad jag förstått anser att klimatkänsligheten högst är 1 grad, kanske till och med så låg som 0,5 grader.
     

  44. Pehr Björnbom #44

    Jag tror jag förstår (ungefär) men skulle behöva datat för sig för att labba lite själv (det brukar vara det bästa sättet).

    Däremot är det väl också så att ex scenario A förutsatte att koldioxidhöjningen i atmosfären skulle bli betydligt större än vad det verkliga utfallet blev, dvs det handlar inte bara om klimatkänslighet utan också hur mycket av utsläppen som verkligen hamnar i atmosfären?

  45. Pehr Björnbom

     
    Lena,
     
    Däremot är det väl också så att ex scenario A förutsatte att koldioxidhöjningen i atmosfären skulle bli betydligt större än vad det verkliga utfallet blev, dvs det handlar inte bara om klimatkänslighet utan också hur mycket av utsläppen som verkligen hamnar i atmosfären?
     
    Jag trodde också förut att Hansens scenario A hade högre koldioxidutsläpp än de faktiska. Men i John Christys vittnesmål på sidan 29 i pdf-filen står det i rutan till höger om diagrammet:
     
    (Left) Hansen projected 3 scenarios in 1988, 2 of which (red, orange) had slightly lower GHG emissions than actually observed over the next 20 years, and one with drastically lower emissions (yellow). The climate sensitivity of the model was so high that all three scenarios, even the one with sharp cuts in emissions, significantly overshot the observations (lower tropospheric temperatures adjusted for surface comparisons, CCSP 1.1 2006)
     
    Kanske är det Christy som har misstagit sig och vi som minns rätt. Ingen är ofelbar.
     

  46. Enligt Best befinner vi oss i en nedkylnigsfas sedan Juni2010,som
    egentligen började 2001,mer data graf finns på C3 Headlines att
    läsa.
    Alltså 10 års nedkylning.
    ALI.K.

  47. Värmetoppar kan dölja de verkliga underliggande klimatförändringar,
    det kan man utläsa ur dess graf.
    Det kan vara ändå en trend mot kyligare klimat på sikt eller väder
    gång åt det kyligare,det får tiden utvisa på sikt.
    ALI.K.

  48. Trots den värmeperiod 2003-2007,därefter faller temperatur med
    en värme’spik’ år 2010,därefter fallande temperaturer.
    ALI.K.

  49. Gunbo

    Lena #43,

    “Men att träd gör sina försök s a s tror jag kan hända när som helst om man har några varma somrar på raken. Men det gör ju inte en etablerad ädellövskog som ger ett avtryck i ex pollendiagram.”

    Nej, självklart! Det tar lång tid innan småplantor blir skog.

    CO2 kom in i diskussionen då Christopher E och Peter Stilbs (tror jag) menade att det kunde vara CO2 som fått plantorna att växa.

    Du kanske inte såg tråden vi diskuterade detta i. Hinner inte leta upp den nu.

  50. Pehr Björnbom #46

    Jag vet ju inte om jag har rätt men vad jag har förstått så antog Hansen 1988 att mycket mer av det vi släpper ut (kanske allt) verkligen skulle hamna i atmosfären men så har det inte blivit. Ökningen i atmosfären har inte blivit motsvarande det vi släpper ut. Detta på grund av att det har tagits upp av biosfären och i haven (även biosfären där).

    Scenario A innehåller alltså antagandet att vi skulle öka utsläppen ungefär så som vi har gjort men också att i princip allt skulle hamna i atmosfären, vilket det inte har gjort (om jag har förstått det rätt).

    Thomas

    Har jag rätt?

  51. Gunbo #50

    Uppenbarligen missade jag den diskussionen!

    😉

    Men nej, jag tror inte att CO2 hjälper särskilt mycket vad gäller att ädellövskog skulle börja växa på nya platser. Det krävs nog att den platsen har bytt klimatzon.

  52. Thomas

    Pehr #30, “Kemiska mätningar ger bakgrundshalten av koldioxid lika väl som Keelings mätningar.”
     
    I princip har du helt rätt, även om Keeling konstaterade att tidigare mätmetoder ofta gav fel svar, men de data Jaworowski använder sig av representerar inte bakgrundshalten och ger därför fel svar oberoende av mätmetod eftersom de är uppmätta på olämpliga platser.
     
    Sen är jag åter sådan där löjlig typ som när det är områden jag inte har specialkunskap i blir lite misstänksam när jag hänvisas till en publikation av Lyndon LaRouche. Att Jaworowki själv är minst lika mycket klimatalarmist som dem ni vanligen kritiserar är bara en lite ironisk poäng:
    http://www.21stcenturysciencetech.com/Articles%202004/Winter2003-4/global_warming.pdf
    Mot slutet börjar han diskutera hur jorden går mot att bli helt djupfryst…

  53. Bäckström

    Lena Krantz #51
    Jag tolkar citatet av Christy, “Hansen projected 3 scenarios in 1988, 2 of which (red, orange) had slightly lower GHG emissions than actually observed over the next 20 years” som han här hänvisar till de faktiska observationerna (Mauna Launa-mätningarna), inte antal gigaton Co2-utsläpp orsakade av oss människor.

    Så för min del är står det klart att Hansens förutsägelser är felaktiga.
    Han förutsade också att Hudson River skulle stiga så pass mycket att delar av Manhattan år 2010 skulle stå under vatten!

    Så länge Hansen, och även andra av hans teamkamrater för den delen, inte går ut med ett offentligt uttalande där man erkänner att man har haft fel, kommer åtminstone inte jag lita ett skvatt på vad dom påstår i framtiden.
    Dom har helt enkelt förbrukat sitt förtroende. 

    /Bäckström 

  54. Peter Stilbs

    Thomas #53 och Pehr – Joaworowski har presenterat flera starkt ifrågasättande komplikationer mot tron att glaciärisbubblor är representativa för gångna tiders atmosfärers sammansättning.

    Det är ju upp till motsidan att visa han har fel – men det går inte, eftersom tidsskalorna är så långa och processerna så komplicerade.

    Bl.a.:

    a) Det tar ca 100 år att konsolidera en bubbla i glaciäris – där får man en lång medelvärdesbildning till att börja med

    b) Is är inte en stel kristall – saker flyttar på sig genom diffusion och mekaniska krafter – som kan bli stora på några 100 eller 1000 meters djup – och det är långa tidsrymder det är frågan om

    c) under tillräckligt höga tryck (på några 100 meters djup) finns inga bubblor – koldioxid – och senare också syre och kväve har bildat kemiska föreningar – klarthater – av samma typ som man hittar med metan i mitten på havsbotten.

    etc …

    Motsidan skulle behöva visa att allt detta saknar betydelse – men kan givetvis inte göra detta – eftersom det skulle ta 100-tals år eller mer.

    Istället fräser de åt Jaworowski och söker förlöjliga honom.

    Själv tror jag – om siffrorna verkligen är rätt – att de “ca 280 ppm” som man observerar i äldre glaciäris enbart är ett resultat av omfattande medelvärdande av en rad processer.

    Eftersom det är den siffra som passar ideologin bra, så försvaras den med näbbar och klor. 

  55. Pehr Björnbom

     
    Lena #51,
     
    Följande diagram visar vilka forcings som Hansen använde:
    http://www.realclimate.org/images/Hansen88_forc.jpg
     
    Diagrammet visar att scenario B och beräknade (enligt IPCC gissar jag) forcings stämmer väl överens medan scenario A har en snabbare ökning. Forcing enligt scenario C minskar som synes svagt efter år 2000.
     
    Det är i och för sig märkligt att man ser så pass liten skillnad i lutning mellan scenrio A och B.
     
    Skillnaden mellan scenario B och observerad kurva beror alltså inte på skillnad i forcing,
     
    Christy har antingen misstagit sig när han hävdar att de verkliga ökningarna har haft större effekt än i scenario A eller så kanske han anser att IPCC överskattar aerosolernas kylande effekt (vilket många andra klimatforskare också anser).
     

  56. Pehr Björnbom

     
    Peter #55,
     
    Utmärkt att du uttalar dig om detta eftersom jag uppfattar dig som expert på diffusion.
     
    Vad du säger stämmer också med den vetenskapliga artikeln av Ahn med flera (2008) som jag också länkade till ovan.
     
    Även de forskare som studerar hur koldioxidhalten påverkar klyvöppningar i löv och barr har ju rest starka invändningar mot att koldioxidhalten skulle haft så små variationer som isborrkärnorna synes visa om man bortser från alla de effekter som du nämner.
     

  57. Pehr Björnbom

     
    Lena #51 (forts)
     
    När jag tittade en gång till på diagrammet med forcings så ser jag att jag nog inte var helt rättvis mot Christy.
     
    De verkliga forcings (gul kurva) ligger faktiskt ordentligt över scenario A i flera perioder fram till början av 1990-talet. Därefter ligger verkliga forcings under A men vid en tidpunkt inte så långt före år 2000 så är den integrerade effekten av verkliga forcings och scenario A lika stor. Så Christy har ganska rätt faktiskt.
     
    I temperaturdiagrammet ovan så blir temperaturtrenden i observationerna ändå mycket klart lägre än trenden i de simulerade kurvorna utom för scenario C efter år 2000.