Begreppet ”hållbar utveckling” myntades av Lester Brown eller IUCN (International Union for Conservation of Nature) i början på 1980-talet. Riktigt känt blev det dock först år 1987, när det användes i den så kallade Brundtlandrapporten från FN. Nu är dock snart allting hållbart och man kan undra om denna utveckling är hållbar i längden. När ett ord används så frekvent som ordet ”hållbar” så förlorar det till slut sitt innehåll och blir en tom kliché. För en stund sedan gav ”hållbar” 1 750 000 träffar på Google.se och ”hållbar utveckling” 957 000 träffar. För att inte tala om ”sustainable” – 60 900 000 träffar, och ”sustainability” – 28 500 000 träffar.
Vad menas egentligen med någonting ”hållbart”? Hur länge ska det hålla? I Sverige fanns det ett tag ett så kallat Hållbarhetsråd. Det lades dock ner 2007 av regeringen Reinfeldt, efter att ha varit verksamt sedan 1999. Man kan definitivt fråga sig vad detta råd egentligen gjorde. Och hur mycket det kostade, med tanke på att rådet hade elva anställda. Hållbart var det definitivt inte.
Fast ni ska inte tro att Fredrik Reinfeldt är ointresserad av hållbarhet. Tvärtom. Därför har han, efter avskaffandet av Hållbarhetsrådet, instiftat en ny Kommission för hållbar utveckling, som han dessutom är ordförande i. Bland övriga medlemmar finns bl.a. Andreas Carlgren, Christian Azar, Volvos vd Leif Johansson och Birgitta Nilsson, egenföretagare som driver firman ”Hållbar Idé AB”.
Enligt regeringens hemsida ska Kommissionen för hållbar utveckling ”främja arbete över sektorsgränser, anlägga ett internationellt perspektiv och se till såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. (…) Klimatförändringarna ska stå i fokus för kommissionens arbete.” Är det någon som begriper detta? Vad gör egentligen de här människorna? Förutom att träffas då och då och dricka kaffe? Och hur länge kommer detta att hålla på?
Tege
En Olle Häggström bad att få ett förex. av din kommande bok och du tackade mycket riktigt nej. Det gjorde du nog rätt i.
Jag blev nyfiken på på honom och gick in på hans sida på Chalmers.
Detta urklipp är en slutkläm på en artikel där han sågar Stockholmsinitiativet och speciellt Jonny Fagerström.
Olle H är en matematikprofessor. Jag kan inte annat än undra vad tusan det är för undervisning som sker på våra högskolor.
Kan tänkas att han kan gångertabellen både fram och baklänges men tänka logiskt, klara tankar är tydligen ganska svårt.
Olle Häggström
”Låt mig slutligen kommentera detta med ”alarmism” – ett i sammanhanget mycket märkligt skällsord. När vetenskapen upptäcker att mänskligheten står inför stora faror bör den givetvis slå larm. Man kan undra vad som skulle hända om Jonny Fagerström oaktsamt kliver ut i gatan utan att notera den framstormande lastbilen, och en medtrafikant ropar ”Akta dig!” Måhända svarar Fagerström då medtrafikanten med ett indignerat ”Förbaskade alarmist!”
Vad är detta för något? Bland det dummaste jag läst. Professor….
Jag vet, jag är inte särskilt snäll mot Olle Häggström här. Men logiken är så häpnadsväckand dålig att jag måste reagera. Han är ju dock professor. Han har naturligtvis rätt att tro på AGW och även tycka sig ha rätt i sak. Men slutklämmen…
Tänk om det i stället var en öde landsväg som Jonny F traskade på i sälskap med en alarmist som vetenskapligt upptäckt att det kan, kanske, om beräkningarna är rätt komma en framrusande lastbil. Då hade ju Jonny F:s svar varit full befogat. Och det är ju faktiskt så verkligheten ser ut.
Att han sen dessutom angav Oreskes sökning i lite databaser, som han dessutom återgav felaktigt, som om det vore ett argument i frågan sänkte honom under isen för gott.
Ganska pinsamt, eftersom sådant han utgav sig för att vilja befrämja, nämligen god och sund vetenskap och rapportering därom är just vad som saknas helt (nästan iaf) vad gäller klimatforskningen.
En berättade om 10 års möda för att ta fram organiska molekyler som kan separera Americium från Plutonium.
En annan berättade att uranet kommer vara 250 000 år.
En tredje sade att Vattenfall ser 100% marginaler på strömpriset etter investeringar i mångahundramiljardsklassen.
Jag framförde så vacket jag kunde til varje isär :
1) Tror ni inte hela kärnavfallet bara kan fluorineras rakt av och stoppas inn i saltsmeltereaktorer ? Svar : Det gör ju tcheckerna.
2) Hur rimar dina 250 000 år med at uranbransjen själv säger att produktionen måste dubblas på 5 år ? Svar : Bra fråga
3) Tror du verkligen konsumenterna kommer att akseptera att storbolagen flår sine kunder på strömmen ?
Med fri utbyggnad minskar 100% täckningsbidrag till förlust.
Sverige borde sälja Vattenfall, därefter avreglera hela energimarknaden, speciellt för nya former av kärnenergi.
Vad tror du Elling om den nya konstruktionen av fusionsreaktor?
Jag tycker att det är skrämmande att så låg kunskap finns i Sverige..
Det farligaste och dyraste med ”tankeförbudslagen” var kanske nyrekrytering av de skarpaste hjärnorna.
Vem vill bli duktig på det som ska läggas ner?
ITER blir aldri av. Om det mot förmodan skulle funka, kommer fransmännen lägga på locket för att rädda AREVA. 😀
Det är emc2 som har bästa chansen. Krävs pyttesmå USD 250 miljoner.
http://wattsupwiththat.com/2009/03/24/study-hemispheric-co2-timing-suggests-that-annual-increases-may-be-coming-from-a-global-or-equatorial-source/
(det är den korta video jag länkar till i mitt inlägg om en avsevärt smartare och billigare fusionsreaktorteknik.)
ITER tro ingen på, det ska bara visa det NEXT redan gjort fast i större skala.
Fusionkillarna (och tjejerna) måste fatta att kommer de inte ner rejält under 10 öre/ kWh har de ingen chans..
Nu går det att producera för upp till 50 öre /kWh i stora delar av världsmarknaden.
De snabbast växande av betydelse har drivit upp priset mot 80 öre/kWh
Därför lanseras snart en mängd som fixar 35-40öre/ typ gaskraft från Dazprom.
Det har ingen chans redan om 5-8år.
Då måste de ner mot 20 öre och runt 2025 måste det vidare vidare jag är säker på att break even för nybyggda energisystem kommer ligga runt 5öre/kWh 2040…
De sennate mosellerna av fastbreeder indiska ska hålla i 100år, men de räknar ju med vinst i nästa led, elkraft till 36öre/kWh kompenseras av en stor produktion av U233 för deras superbilliga torium program som ska starta på alvar att ta över deras nyproduktion av elkraftsystem om 10 år.
Wow, tänkte jag för några år när jag letade efter vettig kritiker som skulle kunna tänkas plocka ner den där fräcka typen Lomborg i småbitar. Jag menar pulvrisera honom med sina egna medel.
Baggis skulle det vara, so mycket som Lomborg sticker ut hakan.
Vet inte allt H kan ha skrivit om L, men en lysande sak hittade jag. Det handlade om Lomborgs sågning av Gores film.
Häggström ondgör sig mångordigt över L som person, över hans motiv etc. inte ett sakargument.
”Gå och se filmen” är hans slutord.
Det var matematikprofesson det.
– ser ingenting om exhaust, total energi balans,
– skeptisk til korrosion, flytande Pb, raska neutroner
– rörliga delar, olyckesscenarion, förlusrer
Men varför inte ?
Mycket hög moral,
hade fler gjort som du vore Sverige ett avsevärt bättre land med avsevärt starkare förmåga idag.
Ty de finns några hundratusen som kan diktera allt om de flyttar då likande destruktiva människor som BD får genomslag i lagtext.
De som bor kvar och bidrar, är de som har ansvaret.
Flytta, sluta bidra eller ta ansvar.
Jag ser upp till killar som
S. Andesson
Jag tänkte i början av 70:talet:
Nu är de galna. de tar ju bort alla incitament…
Detta måste korrigeras snabbt..
Åren gick och gick.. jag flyttade inte fören 2003, fy vad dåligt.
Ändå hade jag varit så mycket i USA att jag visste att jag skulle trivas som fisk i vattnet, som byggare i ex.. Galveston..
Bara efter några år i Norge införs kapitalskatt och fler och fler kommuner finner ut att fastighets skatt är en bra källa till inkomst att slava bort.
Norge är otroligt mycket rikare, men den rödgröna röran håller på att sänka utrymmet för livskavlitet.
Flyttar jag till TEXAS kommer denna snubbe in och reglerar allt i mitt liv.
Annars kan du få ett hum nu:
frekvens 1HZ
Beräknad termisk energi i vart kompressions moment: 600MJ
Effekt förbrukning för tryckvåg, cirkulationspumpar och övrig intern energi förbrukning. 100MWe
Med ett öppet vattenburet ånggeneratorsystem räknar de med att få 100MWe i netto effekt ut.
Men det har du redan skrivit om lite i din e-bok.
Självklart läste jag den på ett tidigt stadium.
Att vara informerad är ett minimikrav, ikke sant?
– Det ror jag inte är tillräckligt bra i systemsamanhang. Det lär bli downtimes på denna. Du har lite samma elnätsutmaning som med vind.
Men ge dom et par miljarder för all del..
Enligt svensk ordbok om något som är tillräckligt stadigt i sin uppbyggnad, för att stå emot påfrestningar och – överfört –
”logiskt korrekt” (t.ex. ett hållbart argument).
När man använder begreppet hållbart om lågpresterande vindkraftverk (som mycket ofta nämns som hållbart energialternativ) har ordet förlorat sin ursprungliga innebörd.
Vi kom tydligen på samma tanke samtidigt. Tecken på att det liggernågot i det. 🙂
P.S. Glöm inte att tända alla lampor ni har under Earth Hour på lördag!
Tack, men du behöver inte påminna mig iallafall. Jag har laddat med några extra glödlampor (100W) eftersom snillena i EU har beslutat att förbjuda dem. Det kommer att bli både ljust och varmt hemma hos mig. 😉
En poäng som de flesta missar i debatten ligger i truismen ”You manage what you measure”. Så länge ekonomin betraktas som ett fenomen skiljt från den fysiska verkligheten med egna ”naturlagar” om tillväxt finns det inget intresse att skapa mätetal varken för miljöpåverkan eller sociala konsekvenser av organisatoriskt beteende.
Steg ett handlar därmed om att skapa gemensamma mätetal för ”equity” eller ”viability” (bra bild Maggie!) för företag och länder att stödja sig på. Först då kan det också bli lönsamt att skapa innovationer inom dessa områden. Se även Herman Daly om begreppen”Sustainability”, ”growth” och/eller ”development” här och här.
Jag utvecklar hållbarhetsfrågan här
http://newsmill.se/artikel/2009/01/25/hur-lange-bor-vi-ha-hallbar-utveckling
Vad definierar du som hållbart, Maggie?
Det som dessutom ofta glöms bort är att räkna in den framtida tillväxten i hållbarhetsberäkningarna. Vårt samhälle och därmed även vår miljö förändras hela tiden. Hur ska man kunna uppskatta hållbarheten ens femtio år fram i tiden?