Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk.
Det verkar som om insikten om ev. el-brist börjat sjunka in. Det framgår av en artikel i webb-tidningen Bioenergi, den 5 nov. 2025. Den handlar bl.a. om att gasturbiner etc. kan säkra leveranstryggheten i elsystemet. Den hänvisar till en ny rapport från Energiforsk.
S, MP, C och även V (vad gäller Barsebäck 1 + 2), har haft för brått om att i förtid lägga ned väl fungerande kärnkraft och bäddat för risk för el-brist när de ersatt den med opålitlig vindkraft.
De talar om ”extrema” väderhändelser. Men att det kan bli vindstilla och kallt periodvis är inget nytt utan har emellanåt varit så.
Lite utdrag från artikeln, med lite kommentarer:
- Forskare och analytiker har tillsammans med Energiforsk analyserat hur det svenska elsystemet kan utvecklas fram till 2035, innan ny kärnkraft kan finnas på plats. De har bland annat undersökt hur Sverige kan klara utmanande situationer och extrema väderhändelser, till exempel kalla vinterdagar när det blåser lite under lång tid.
– Nu står Sverige med ”skägget i brevlådan”
- Om det blåser lite flera veckor i sträck behöver vätgasproduktion och elanvändning i fjärrvärmen minska och vid behov kan även gasturbiner användas.
– Drömmen om vätgas lever tydligen vidare, om nu Stegra m.fl. finns kvar.
- Gasturbiner är relativt billiga att investera i, men dyra i drift. De är därför ofta en kostnadseffektiv lösning för att hantera korta men extrema väderhändelser, men kostnaden kan trefaldigas om systemet måste klara ogynnsamt väder samtidigt som produktion och elkablar faller bort.
– Fortfarande talar de om ”extrema väderhändelser”, som inte är extrema men ibland förekommande.
– Man har gått ned från klimathändelser till väderhändelser. Alltid en början.
- Längre perioder med energibrist, som torrår med lite vind, kräver att hushåll och industrier mer långvarigt behöver minska elanvändningen, eventuellt ihop med gasturbiner som har tillräckliga bränslelager.
– Det låter som periodvisa el-nedsläckningar. Drivs gasturbinerna med naturgas finns lager i naturgasledningarna.
- Kostnaden för gasturbiner som reserv under ett vädermässigt vanligt år är mellan 1 och 2 miljarder kronor per år, exklusive bränslekostnader. Om gasturbiner däremot även ska klara att både en reaktor och en exportkabel slutar fungera under ett ogynnsamt väderår kan kostnaden öka till 4 miljarder kronor per år.
– Det är hög tid att avsluta el-exporten i sin nuvarande form.
- Chalmers har gjort en analys av ett väderår med kall vinter och lite vind. Utan åtgärd skulle Sverige drabbas av effektbrist på drygt 5 GW.
– R1 + R2 samt O1 + O2 hade en effekt på 2.868 MWe och B1 + B2 en effekt på 1.230 MWe i allt 4.098 MWe. Om man byggt B3:an i stället för att riva 1:a och 2:an hade vi nästan varit ”hemma”.
- Analysen visar hur viktigt det är med möjlighet till elimport via Danmark, när vädret är olika i olika delar av norra Europa. Situationen innebär att Sverige under 300 timmar, alltså knappt två veckor ett sådant år, kan få mycket höga elpriser på 1,6–3,4 kronor per kWh, om det finns reservkraft i form av till exempel gasturbiner. Utan sådana reserver skulle priserna kunna rusa till över 40 kronor per kWh dessa timmar.
– Oftast behöver Sverige, Danmark och Tyskland importera el vid samma tillfälle, så ”drömmen” om import försvann.
- Analysen utgår från vind- och solel inte producerar alls den timmen, eftersom efterfrågan på el kan vara som störst just vid ett sådant tillfälle. Dagens kärnkraft, kraftvärme och vattenkraft har kompletterats med 5 GW gasturbiner, vilket kan jämföras med att vattenkraften i dag har en total installerad effekt på cirka 16 GW.
- Gasturbiner kan eldas både med fossilgas och fossilfria bränslen som biogas.
– Så varför inte börja med Barsebäck, där huvudgasledningen för naturgas i Sverige går strax utanför och där infrastrukturen redan finns för upp till (3 × 615) 1.845 MWe
– Naturgas är ett kolväte (CxHx) och inte fossil. Den bildas än idag.
– Biogas är processad rötgas som från början innehåller ca 35% koldioxid som släpps loss, och som sedan processas till gas med naturgasens Wobbe-indextal.
- Energiforsks program Nepp är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om hur Sverige kan få ett robust, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem. Det finansieras av ett 30-tal företag och organisationer inom industrin och energibranschen, däribland Energimyndigheten.
– Det är som med försvaret först river man och lägger ned, sedan skall återuppbyggnaden börja. Sverige hade tidigare ett robust och säkert elsystem innan spektaklet började.
Hela artikeln finns att läsa på:
Det gäller för Tidöpartierna att omgående ”få loss tummarna”.
Ingvar Åkesson
Bygget av Nyhamns gasturbinverk startade i februari 1961 och invigdes November 1962. Eleffekt 45 MW, vätgaskyld generator. Drivmedel tjockolja.
Nedlagt vid obekant tidpunkt.
Då kunde vi göra saker och ting snabbt.
Tack Ingvar Åkesson
En effektgaranti på all ny elkraft skulle göra susen.
Då skulle solel och vindkraft betala för den kostnad vi konsumenter ser för ”gratis el”
Effektgarantin skulle kunna utformas som tillskott eller bortkoppling.
Solelleverantörerna skulle få svårt motivera sin produktion eftersom de har stor konkurrens från solen. Den ger både ljus och värme-direkt!
Jag har som oftast påpekat att privata investerare i gaskraft saknar ekonomiska incentives att investera om man inte kan köra i princip 24/7. Att det på nationell basis behövs gaskraft för att utjämna bristerna med t.ex sol- vind tycks däremot självklara.
Du skriver:
”Gasturbiner är relativt billiga att investera i, men dyra i drift. De är därför ofta en kostnadseffektiv lösning för att hantera korta men extrema väderhändelser,”
Man kan tycka att Vattenfall som statlig myndighet och största producent bör vara motiverad att stärka upp med gaskraft även om de bara kan köra dem ”när det blåser lite”? Men Vattenfall är numera vinstmaximerare. De kan producera vattenkrafts-el i viss utsträckning och i vart fall för SE1-2 när kapacitet saknas. Södra Sverige bör dock snarast prioriteras och för det borde väl regeringen ta initiativ å Vattenfall?
Långa beställningstider för gasturbiner gäller enligt info nu när Tyskland till slut insett att landet riskerar att avindustrialiseras. Även tyskarna har problem att leverera el genom sina nät från norr till söder och är beroende av fransk kärnkraft.
Hur såg den tyska produktions-strukturen ut med rysk naturgas jmf med idag? Körde man inte då 24/7 med gas?
Lösningen på effektbristen i södra Sverige finns i Finspång.
”Vi kan leverera 1000 MW på 24 månader” säger Hans Holmström, VD på Siemens i Finspång, i en artikel i tidningen Näringsliv den 18 mars 2024.
Gasturbiner är en fantastisk produkt. Det lärde jag mig redan på 70-talet på Volvo Flygmotor i Trollhättan. Varje dag har vi mellan 15- och 20 000 flygplan i luften
samtidigt och det sitter minst två turbiner i varje plan. Turbiner är en driftsäker teknik med hög verkningsgrad och lång livslängd. Snabb uppstart och stor svängmassa. Beroende på vilken turbintyp man väljer. Varför händer inget? Stal-Laval Turbin AB bildades i Finspång 1962. Detta kan vi i Sverige. Hela världen köper gasturbiner från Finspång.
https://www.tn.se/naringsliv/36391/kortsiktiga-losningen-pa-elkrisen-vi-behover-nya-gasturbiner/
Och observera att gasturbiner kan köras på de flesta flytande och gasformiga drivmedel som finns tillgängliga. Det går även att bygga om gamla flygplansmotorer, och framförallt då turboaxelmotorer som redan har ett turbinsteg för att plocka ut effekt, även om det naturligtvis inte är optimalt.
Bäst är naturligtvis de stora turbiner som redan från början byggs för ändamålet.
Helt idealiska som reservkraft då en normalstor turbinmotor startar från stillastående till max effekt på runt en minut, eller något mer beroende på hur stor svängmassa den skall dra igång.
Frånsett solkraft tycks nästan all elektrisk energi på ett eller annat sätt alstras av turbiner. Väl beprövad och kostnadseffektiv teknik. Men MP bekämpar den. Utom högst upp i maskinhus i vindkraftverk, en tekniskt möjlig men dyr och ineffektiv tillämpning.
Har man mycket vindkraft i elsystemet finns det två alternativ till back-up som är rimliga ur ekonomisk synpunkt. Det ena är gasturbiner som ni skriver om. Det andra är pumpkraft om den möjligheten finns.
Gasturbiner kan gärna byggas vid fjärrvärmeverk så att värmen i avgaserna kan användas för värmeproduktion.
Pumpkraft i befintliga vattenkraftverk är för oss i Sverige och Norge ett mer ekonomiskt alternativ än gasturbiner. I södra Norge, elområde NO1, NO2 och NO5 har norska statkraft förstudier på att bygga pumpkraft. Det som pågår i Norge är utbyggnad av fler turbiner i befintliga vattenkraftverk. Sedan millenieskiftet så har effekten i norska vattenkraftverk byggts ut från 27 000 MW till 34 000 MW. När utbyggnaden nått ungefär 40 000 MW så kan det bli lönsamt att bygga pumpkraft.
Det vi har i Sverige är ett antal gamla kraftvärmeverk som kan användas om det är väldigt kallt ute och elpriserna är höga. De finns kvar på flera ställen när nya har byggts, de flesta är oljeeldade men några av dessa eldas idag med tallolja.
#7 Sigge
En fundering runt pumpkraft. Som jag förstått tar man vatten nedströms en kraftstation och pumpar upp den i dammen ovanför kraftstationen.
Uppnår man inte precis samma sak genom att stänga dammluckorna?
#7
”Pumpkraft i befintliga vattenkraftverk är för oss i Sverige och Norge ett mer ekonomiskt alternativ än gasturbiner”
Du förbiser att pumpkraftverk förutsätter att det finns TVÅ vattenmagasin någorlunda nära varandra med stor höjdskillnad. Detta är sällsynt i Sverige. Storjuktan är ett undantag, men blockeras f n av aktivistiska jurister.
”Det som pågår i Norge är utbyggnad av fler turbiner i befintliga vattenkraftverk.”
Vilket gjordes i Sverige redan på 1970-talet.
Så dina alternativ finns inte i praktiken. Och i synnerhet inte i Syd- och Mellansverige där behovet är störst. Och även om man kunde bygga ut i norr så vet vi att byråkratikvarnarna i praktiken stoppar nya högspänningsledningar. Sydvästlänken tog 16 år från beslut till drift.
”Naturgas är ett kolväte (CxHx) och inte fossil. Den bildas än idag..”
Naturgas är ren metan CH4. Tyngre kolväten separeras och används för andra ändamål. Och naturgas är exakt lika fossil som olja (eller kol för den delen). Att alla tre nybildas (i lågt tempo) påverkar inte detta faktum.
OT:
BBC har tydligen tummat på sanningen och åkt dit riktigt ordentligt i detta fall:
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tva-bbc-chefer-avgar-efter-kritiken-mot-redigering-av-trump-dokumentar
I hur många fler fall har de, och övrig MSM, tummat på sanningen tro?
Tittade på ett program dom handlade om att turbulensen har ökat och påverkar flyget.
En forskare påstår att klimatförändringen med stigande temperaturer orsakar den ökande turbulensen
Sant eller inte?
På förekommen anledning vilja jag påpeka, att:
• En fossil är en förstenad rest från djur eller växt. Sten kan som vi vet inte brinna.
• Naturgas består av en stor del metan (CH4) men även annat
• Det som vi i Europa under många år använt är den som benämns högvärdig och består till ca 93% av metan, men även av andra gaser (kolväten), men även N2 och CO2.
• Sen finns också den lågvärdiga, såsom den ryska. Den består av ca 81,8% metan, men med högre halter av bl.a. N2 samt CO2 än den högvärdiga.
• Nordsjögasen som då levererades genom Dong (numera Ørested) hade en högre metanhalt än den europeiska högvärdiga. Kan för ögonblicket inte hitta deras analys.
• Stenkol bildades under karbontiden för ca 300 miljoner år sedan.
• Brunkolen är från tertiärtiden för ca 50 miljoner år sedan.
• Såväl olja som naturgas bildas/bildades främst av sedimentära rester från alger och plankton i vatten och sjöar vid högt tryck och temperatur. Har ingenting, som en del tror, med dinosaurier att göra. Det är därför som ”tomma” olje- och gasfält återfylles.
#12 Christer Eriksson
”Tittade på ett program som handlade om att turbulensen har ökat och påverkar flyget.”
Är det sanning? Jag har inte märkt någon skillnad.
”En forskare påstår att klimatförändringen med stigande temperaturer orsakar den ökande turbulensen.”
Vilken ’forskare’ var det? Vad hade han för källor?
Om det är någon skillnad så är det troligen den motsatta eftersom temperaturskillnaderna minskat med ungefär en grad på 70 år.
Det är lätt att påstå vad som helst. Om det är sensationellt eller stödjer klimatnojan kan det dessutom bli publicerat litet varstans.
Ordet ’forskare’ öppnar dörrar. Även jag arbetar mycket med forskning. Vad finns det för kriterier för att få kalla sig ’forskare’?
tty #9
I Sverige är förutsättningarna mycket sämre än i Norge för pumpkraft. I södra Norge så finns det ganska många kraftverk som skulle kunna kompletteras så de blir pumpkraftverk. Det är ju också så att vattenkraftverken i södra Norge ligger närmare förbrukarna än de i övre Norrland.
Norge har ett pumpkraftverk som räknas som stort och det är Duge på 200 MW och har en nettoproduktion på 0,25 TWh/år. Det finns planer på att göra om Saurdal kraftverk till pumpkraftverk. De turbiner som finns där idag behöver egentligen inte bytas och ingen större ombyggnad behöver göras då det förbereddes för att konverteras till pumpkraftverk när det byggdes på 80-talet. Men det utreds om effekten skall höjas och då blir det lite mer omfattande ombyggnader. Kraftverket är idag på 640 MW och producerar 1,4 TWh/år.
Du tar upp västlänken som tog lång tid. Där berodde ju förseningarna en hel del på tekniska problem. En annan kraftledning som tog extremt lång tid var Skogssäter Stenkullen mellan Trollhättan och Göteborg. Det har väl pågått i över 10 år för att när nästan alla tillstånd var klara så fick den nej efter ett överklagande. Då delade SVK upp det i två etapper och fick ganska omgående klartecken för den södra etappen och den andra etappen håller nu på att tröska igenom tillstånden. Den kraftledningen är ganska viktig för att vi i Sverige skall kunna importera mycket från Norge en kall vinterdag.
12
Det finns ingen tillförlitlig grund att jordens extremväder har förvärrats. Åtminstone inte baserat på meteorologiska observationer
Det kanske är vindkraften som trasar sönder luften och skapar turbulensen. Var har man mätt?
#16 Lennart B. Tack för den informationen så här i den vindstilla och kolsvarta höstnatten. Här i skärgården är hösten bäst. Då är det fortfarande varmt och rofyllt och skogen doftar ljuvlig mossa. Man skulle kunna påstå att det är extremt lugnt och stilla. Kanske är det skälet till att gamla gubbar som du och jag inte sover nu.
#17 Håkan B. Det kan vara så. Jag har inte sett någon artikel som påstår motsatsen.
Jag tror, men saknar bevis, att det är masspsykos och tro i stället för vetenskap och observationer som trasar sönder politik och journalistik till för folket skadliga nivåer.
Ironiskt är det att Donald Trump lyder Greta Thunbergs råd och lyssnar till vetenskapen. I hans fall tycks professorerna William Happer, Richard Lindzen och nobelpristagarna Manabe och Hasselmann vara framträdande som rådgivare.
Greta i sin ungdom vet inte i vilken riktning hon skall vända sig för att ’lyssna på vetenskapen’.
–
# Christer Eriksson 12
”Tittade på ett program dom handlade om att turbulensen har ökat och påverkar flyget”
Stora flygplan skapar alltid turbulens vilket särskilt märks vid flygplatser där trafiken är tät vilket gör att flygtrafikledningen alltid ”håller tillbaka” mindre flygplan, när exempelvis ett stort flygplan landat.
Vill man få till en stigande trend så väljer man enklast Covidperioden som utgångspunkt när passagerartrafiken stod på backen, eller möjligen 1903 när bröderna Wright flög för första gången …
Som kreativ ”klimatforskare” lägger man sedan en sådan kurva parallellt med en kurva som visar koldioxidhaltens ökning och vips så ser man en korrelation … sedan har man någonting att skicka ut till alarmistiska nyhetsbyråer och blir själv insläppt i den grupp för inbördes beundran som Rockis leder 😳
Och nu lät jag väl inte det minsta konspiratorisk eller desillusionerad…. 😇
Lars Cornell #14
Det är väl tvärtom, temperaturskillnaden mellan de olika luftlagren i atmosfären har väl ökat.
Rationella är att man bygger gasdrivna verk och fixar en pipeline-avstickare ifrån Norges gasleveranser till europa. Men de ska inte drivas som reservkraft utan gå hela tiden och balansera upp systemet. Om de körs kontinuerligt så tror jag inte att det är en så dyr källa för el.
Då de kan öka och minska effekten hyfsat snabbt kan de även i viss mån balansera vindkraften vi har.
Angående turbulens för flygtrafiken:
Den studie jag har sett och läst om det handlar om en kort period över norra Atlanten. Där det syns en liten ökning. Som på något sätt sedan har förvandlats, i propagandan, till en global ökning under en lång period.
Tyskland använder naturgas trots fossil källa (och det gröna motståndet). Våra gröna regeringar (MP främst) vill inte ha naturgas utan tycker mer sol-och vind är bättre. Så varför beslutar inte Tidö om gaskraftverk? Kan någon förklara? Vi behöver ”utjämnande” kapacitet.
Magma, ja man kan hitta alla möjliga samband typ ökad glassförsäljning i turistorter kan kopplas samman med ökning av antalet hajattacker så bara man letar ihärdigt så kan man hitta alla möjliga korrelationer. Utan tvekan är det enligt ”hajexperter” så att glassförsäljning måste förbjudas omgående på sommaren i berörda turistorter…Läste att EU och byråkraterna förbjudit att Karlshamnsverket används som effektreserv i vinter p g a nya ”förordningar” och problem i upphandlingsprocessen? Vi får väl hoppas på en mild vinter annars blir det katastrof!
#20 Sigge. Det vet jag inte. Men det saknar betydelse. Vi har ungefär 60 grader mellan tropopausen och markytan. Det varierar med årstid och natt-och-dag med si så där 50 grader. Om det hade betydelse skulle det förorsaka enorm förändring av luftvirvlar. Men det ser vi inte mycket av. Då ser vi inte heller något av en förändring på en grad.
Klimatförändringen på en grad medför framför allt att polområden blivit varmare medan ekvatorn är mer oförändrad. Det är den temperaturskillnaden som driver lufthavet och den drivkraften har således minskat.
Thorleif #23
Tyskland har minskat sin naturgaskonsumtion med 15% sedan Ukraina-kriget började. Europa som helhet har minskat sin naturgaskonsumtion med 20%. De baltiska staterna, Finland och Danmark har minskat sin naturgasanvändning ganska mycket sedan Ukraina-kriget började, ungefär 30-35%.
Benny #24
Från en artikel om hajochglassfrågan för några år sen.
”Det är inte ovanligt att antalet hajbitna varierar från år till år.”
Det behövs m.a.o. mera forskning i den frågan.
Lars Cornell #25
Det är inte temperaturskillnaderna mellan ekvator och poler som är huvudsaklig drivkraft för oväder utan det mellan olika skikt i troposfären.
#28 Det tycks som om både jag och du kan för litet för meningsfull diskussion. Men har du bra artikel om turbulens på över 8 km höjd så läser jag gärna.
#19
”Stora flygplan skapar alltid turbulens vilket särskilt märks vid flygplatser där trafiken är tät vilket gör att flygtrafikledningen alltid ”håller tillbaka” mindre flygplan, när exempelvis ett stort flygplan landat.”
Alla flygplan skapar ändvirvlar. Detta beror på att luften runt en vinge böjs av nedåt vilket leder till en nettorotation. Dessa virvlar ligger kvar en stund efter att ett flygplan passerat. Virvlarna blir kraftigare för större flygplan.
#13
På förekommen anledning vilja jag påpeka, att:
En fossil är en förstenad rest från djur eller växt”
Alla fossil är inte mineraliserade även om det är vanligast. Läs t ex denna:
https://www.mdpi.com/2076-3263/8/6/22
”Sten kan som vi vet inte brinna”
Alunskiffer är en sten. Alunskiffer kan brinna.
”Naturgas består av en stor del metan (CH4) men även annat”
Googla gärna ”Natural Gas Condensate”
”Stenkol bildades under karbontiden för ca 300 miljoner år sedan.”
En stor del av stenkolet är från karbon, men det finns mycket både äldre och yngre stenkol. De stora kolfälten i södra Afrika och i Australien är t ex från Perm och i Kina finns kollager från Devon, Höganäskolet i Skåne är från Trias och Jura. Stenkol är i regel äldre än brunkol, men detta är bara en allmän regel. Stenkol innehåller för övrigt ofta växtfossil (ja ÄR ju faktiskt växtfossil) .
”Brunkolen är från tertiärtiden för ca 50 miljoner år sedan. ”
Ofta, men långtifrån alltid. De yngsta brunkollager jag vet som faktiskt har brutits är i Gondiswil, Schweiz. De var från den förra mellanistiden, ca 130 000 år. Brunkolslagren i Pietrafitta i Italien är tidigpleistocena, 1-2 miljoner år. Kolgruvorna där är f ö en av de rikaste kända fossillokalerna från den tiden. ”Tertiär” är f ö en föråldrad term, numera skiljer man på Paleogen och Neogen. Det mellaneuropeiska brunkolet är från både Paleogen och Neogen, men mycket litet är yngre än mellersta Miocen (ca 15 miljoner år). Klimatet blev för kallt för storskalig kolbildning då (f ö samtidigt som Antarktis blev permanent fruset):
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0034666721002177
”Såväl olja som naturgas bildas/bildades främst av sedimentära rester från alger och plankton i vatten och sjöar vid högt tryck och temperatur. Har ingenting, som en del tror, med dinosaurier att göra.”
De allra flesta source rocks är mycket riktigt marina (havsavlagringar), men det finns faktiskt (ganska stora) oljefält med source rocks från sötvatten, t ex i Kina:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0264817215300544
Source rocks där är f ö från krittiden. Jag håller med om att halten dinosaurkadaver i sjöavlagringarna där nog var mycket låg, men troligen inte lika med noll.
Lars Cornell #29
Jag vet heller inte vad som påverkas om temperaturskillnaden mellan markytan/havsytan och mellersta troposfären ökar. Framför allt inte om turbulensen ökar p g a det.
Varför jag började kommentera ditt inlägg var följande mening i #14 ”Om det är någon skillnad så är det troligen den motsatta eftersom temperaturskillnaderna minskat med ungefär en grad på 70 år” som i sammanhanget är felaktigt.
Det finns en sak som är ganska enkel att förstå med det varmare klimatet och det är att risken för torka och översvämningar ökar för att drivkrafterna för vattentransporter i luften ökar med högre temperaturer.
#32
”Det finns en sak som är ganska enkel att förstå med det varmare klimatet och det är att risken för torka och översvämningar ökar för att drivkrafterna för vattentransporter i luften ökar med högre temperaturer.”
Inte alls så enkelt. Historiskt sett har varma perioder även varit fuktiga och kalla även torra, så kanske översvämningar, men knappast torka.
#26 Sigge
Tysklands minskning av naturgaskonsumtionen var mest en konsekvens av att ledningen sprängdes och därefter sanktioner, alltså delvis ”ofrivilligt”. Man har mao inte kunnat kompensera med dyr LNG utan tvingats till nyöppnande av brunkolsbrytning och sol-vindexpansion.
Min fråga rörde viljan att expandera med gaskraft med (eller utan) naturgas i Tyskland Som jag fattat det ligger det gaskraft-investeringar i pipeline? Tyskarna har väl använt tidigare rysk gas till annan kraft än renodlade gaskraftsturbiner?
Varför då inte också hos oss?
I själva verket så har Tyskland ansenliga gastillgångar som varken behöver importeras från USA eller Ryssland.
”Conclusion: The Urgency of Self-Sufficiency
Germany’s self-sufficiency through domestic natural gas production via fracking represents a strategically and economically sustainable solution to the energy crisis. It would reduce dependence on the U.S. and other import nations while ensuring the long-term competitiveness of German industry. The data speaks for itself: Germany can and should rely on its hydrocarbons to strengthen its economic future and achieve greater independence.”
https://miwi-institut.de/archives/3366
Men tyvärr så lider den gröna vänstern i Tyskland samma fobi mot Fracking som de rödgröna i Sverige.
#Ingemar Nordin 35#
”Men tyvärr så lider den gröna vänstern i Tyskland samma fobi mot Fracking som de rödgröna i Sverige.”
Och i Frankrike, som har ändå större orörda tillgångar än Tyskland.
Ingemar Nordin, Lars Mellblom #35, 36
I Polen under 10-talets frackingpriver där drog sig flera amerikanska bolag tillbaka i ett tidigt stadium pga av främst massiva tyska protester samt horder av tyska ”frackivists”.
#35 Ingemar Nordin
Men vad är det egentliga fackmässiga svaret från våra ansvariga politiker betr behovet av balanserad kapacitet och då särskilt gaskraft?
Är det fortfarande även regeringens svar att vi har överskott på el? Eller har vår ”klimatminister” m.fl börjat skriva en proposition t.ex? Först 8-10 år till kärnkraft i söder.
Thorleif #34
Jag vet inte hur det är just i Tyskland, men i flera länder har ledande politiker sagt att de vill minska naturgasanvändningen för att göra Europa mindre beroende av Ryssland.
#39 Sigge
Med naturgas även hos oss menade jag inte just rysk naturgas utan t.ex norsk (Polen-pipen kanske?).
#39,40
Jag förstår fortfarande inte varför inte Sverige och Finland kommer med en gemensam ansökan om en pipeline från gasfälten i Barents hav till exempelvis Kirkenes med fortsättning ner till Haparande-Torneå.
Här Magda om sin bok (vem tror hon att hon är?):
Kärnkraft javisst (men lägga ner gick bra). Kapitalförstöring? Öhhh…
Mera havsbaserad vindkraft, massor.
Inte ett ord att hon fattat vad effektbrist består i.
https://www.svd.se/a/B072jQ/magdalena-andersson-hatar-att-vara-i-opposition-men-hur-blir-man-en-vinnare
Vad har hon för rådgivare? Jovisst,
grupptänkare som saknar kompetens
Magda en svag ledare som verkar dåligt påläst.
#42 Thorleif:
Här är hennes hyllningstal till några av sina ”rådgivare”…
https://petterssonsblogg.se/wp-content/uploads/2025/10/Magdalena-Andersson-skryter-om-Miljopartiet.mp4