Fortfarande stora mängder snö i fjällen

Tidigare år har jag brukat fjällvandra i juli. Har alltid med tält och kan då lämna vandringslederna. Men det gäller att hitta övergångar över strida vattendrag. I år fick fjällvandringen inställas för första gången. Anledning – för mycket snö!! Det är mycket svårt att vandra när det är mycket snö på sommaren. Halt, isigt, blött, poröst och strida vattendrag.  137

Fjäll nära Gäddede i norra Jämtland

Det hela slutade med en biltur runt i skandinaviska fjällen istället. Snön låg tidvis metertjock vid sidan av vägarna i Jämtland och Lappland. Redan vid 500 meter över havet började snön ligga fläckvis. Högre upp var fjällen till mer än hälften täckta av snö. Även i Norge låg det mycket snö på fjällen.

139

Från 23 graders värme i Östersund till kyliga fjällen i norra Jämtland. Bilden tagen från bilen.

227

Fjäll den 11 juli vid Merkenes i Lappland

194

Vacker bild från havet utanför Lofoten

Vad har detta med klimat att göra – är det inte väder? Jo, det går inte att dra några stora slutsatser av en sommar med mycket snö. Men i gammelmedia larmas det ständigt om den kommande ”katastrofala globala uppvärmningen” . Historiens största bluff alla kategorier. Det finns inte vetenskapliga underlag att säga vad globala eller regionala temperaturen kommer att bli om 50-100 år. Klimatmodellerna har misslyckats och det är inte så konstigt. Om hundra år kan det bli kallare och då får Sverige problem. Inte om det blir några grader varmare.

Nu har gammelmedia varnat för en ny mini-istid redan 2030, se här och här. Är det ett trendbrott? Konstigt nog kommer många tidningar och TV ut med denna AGW-skeptiska nyhet samtidigt. Det är artikeln från Independent som refereras.

En annan undersökning som gjorts är hur många klimathotskeptiker det finns i olika länder. Studien har gjorts av två personer vid University of Tasmania, Australien. Den är publicerad i ScienceDirect men ligger bakom en betalvägg. 14 länder var med och data från 2010 och 2011 användes. Sverige kom på en hedrande delad femte plats med 10% klimathotsskeptiker. Australien vann med 17%, Norge tvåa med 15%, USA fick 12%. Sverige delade femte platsen med Finland och Storbritannien.

Eftersom jag själv är klimathotskeptiker ser jag höga procenttal som bra. Men, men nu har jag inte granskat undersökningen alls och misstänker att det finns ett stort ”confirmation bias” i den. Jag litar inte på resultaten. Allt beror på hur frågorna ställs.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. HenrikM

    Artikeln i nätupplagan i DN har dragits tillbaka.

    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-kan-bli-en-ny-miniistid/

    Märkligt vilken makalös makt som klimathotarna har. Minsta lilla som skulle kunna störa deras världsbild får absolut inte nå den svenska befolkningen. Jag satt och titta på hur ofta som DN-artikeln refererades till på Facebook och sist jag tittade hade den uppåt 1000 referat. Det gick ju inte för sig!

  2. Dw

    Trevligt att vandra i fjällen. Har även jag detta fritidsintresse!

    En av orsakerna kanske kan vara att polarjetströmmens vindförmåga har försämrats med 20% sedan 1980-talet? Det blir större krökar och snö drabbar södra Europa medan värmeböljor kan drabba norra Europa. Men främst så innebär kanske de långsammare luftströmmarna att vissa väderlägen ”låsa” sig under längre tider.

    Det du skriver om påminner dessutom lite grann om Antarktis, vilket forskare funderar kring. En teori har också att göra med vindförhållanden och ökad nederbörd. Förra året sprack det gamla värmerekordet både i Sverige och globalt. Den 24 mars i år uppmättes för slogs det gamla värmerekordet för antarktis. Sedan 1958 har medeltemperaturen där ökat med runt 2,4 grader. Världen i övrigt ligger ju för närvarande på 0,8 grader.

    Apropå ”mini-istid” så tror jag att jag hörde det redan av kompisar i grundskolan på slutet av 1980-talet. Hörde sedan talas om det både 2012 och 2013 och att det snart är dags igen hör man här på klimatupplysningen. Det finns väldigt många mer eller mindre kända faktorer som påverkar klimatet. Solinstrålningen är förvisso en av dessa. Men idag är det knappast den enda. Samhället är förvisso komplext men naturen är desto mer komplext.

  3. tolou

    85% skeptiker på bara de fem första placeringarna!

    Way-to-go!!

    (lärt mig räkna på klimathotarvis)

  4. Ingvar

    För några år sedan besökte jag en site som skrev om istider. Tyvärr kommer jag inte ihåg namnet. Personen som drev siten forskade om istider. Han skrev bland annat om en del vanföreställningar om hur en sådan börjar. Det som fastnade var att det tydligaste tecknet var inte istäcken som började dra fram över planeten. Det tydligaste tecknet på en begynnande istid var att snön låg kvar längre på våren.

  5. tolou

    QBO västlig: check
    Solaktivitet avtagande: check
    NAO negativ: check
    El niño: check
    Kylslaget väder: check

  6. Janne

    #4 Ingvar,

    Var det Ice Age Now du menade? http://iceagenow.info/

    Ja det är kalla somrar som framkallar istiden, inte kalla vintrar. Att det ligger snö kvar är illavarslande. Nord Amerika har ju haft flera riktigt kalla långa vintrar där isen på de stora sjöarna låg kvar långt in i juni förra året.

    Lyssnade nyss på Rockström, vilken skojare. Kan inte KU göra en artikel där alla hans uttalanden bemöts. Han fick ju bästa sändningstid, flest lyssnare på söndagar och många blev tagna av hans budskap. Har fått förklara för några i bekantskapskretsen att han bara svamlar och att det han säger inte stämmer.

  7. pekke

    Att vi har kallare och blötare väder beror nog på att jetströmmarna håller sig längre söderut än de gjort på många år, fast klimathotet/klimatförändringarna åstadkommer ju allting numera enligt alarmisterna.

    http://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/250hPa/winkel3=0.00,0.00,174

    Är Antarktis varmare eller kallare ?
    Beror ju tydligen på vilka källor man kollar, finns ju knappt några mätningar från dess inland.
    Satellit/RSS säger att kontinenten blir kallare.

    ftp://ftp.ssmi.com/msu/graphics/tlt/plots/rss_ts_channel_tlt_southern%20polar_land_and_sea_v03_3.png

    Nätterna verkar vara rejält kalla i hela Sverige trots att vi är inne i högsommaren och max dagstemperatur är inte mycket att skryta över heller.

    http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/maxmin#

  8. Mats G

    Vi skall nog inte dra för stora växlar på det här. Jag har ett stark minne över en sommar där midsommar var kallare än Julafton Sent 80 tal tror jag det var. Typ 4 grader, midsommar alltså. men lite ovanligt är det allt så jag förstår att det blir uppmärksammat. Ja, utom i MSM då. Men det sipprar igenom. Det blir ganska krystad intervju när frågeställaren skall försöka minimera kunskapen om att det finns snö i Norrland när de inblandade fastnade i Just snön.

  9. Ingvar

    #6 Janne
    >Var det Ice Age Now du menade? http://iceagenow.info/

    Ja det verkar bekant
    tack

  10. Sören G

    Rockström igen. Hörde av en som lyssnat på Studio ett i P1 i måndags att Rockström påstod att det inte kommer att bli någon stor istid igen. Jag förklarade förstås att vi sedan ca 35 miljoner år är inne i en istidscyckel beroende på kontinentaldriften. När Antarktis och Australien skildes åt blev Antarktis isolerad och havströmmarna gick runt Antarktits utan att ta en sväng upp mot ekvatorn. Följden blev att Antarktis fick en permanent inlandsis. För ca 2 miljoner sedan fick Grönland ett permanent istäcke, möjligen i samband med att Nord- och Sydamerika förenades vilket förändrade havsströmmarna. Och sedan dess har Nord-amerika och Nord-europa återkommande istider som regleras hav jordbanans excentricitet och jordaxeln lutning. Rockström tror tydligen att detta förhållande plötsligt har ändrats.

  11. Kenneth Mikaelsson

    Här en rulle från tuben 8min kort
    https://www.youtube.com/watch?v=LKTZRjJFdXk
    han är lika dålig som jag på matte så ha lite överseende i övrigt mycket upplysande..

  12. Kenneth Mikaelsson

    Sören det är Värre vi är i en istid iom att polerna är istäckta…

  13. Mats G

    12
    Kenneth Mikaelsson

    Interglacial är väl den korrekta termen. Vi är inne i en värmeperiod mitt inne i en jättelång istid.

  14. pekke

    Sören #10
    Rockström har nog inte läst den här några år gamla artikeln på Yr.no:

    http://www.yr.no/artikkel/–evig-istid-i-vente-1.6903526

    Nästa stora istid kommer nån gång i framtiden, med en si så där 95 – 97 % säkerhet.
    🙂

  15. Björn

    Fina bilder Per! Att så mycket snö ligger kvar så långt söderut som Jämtland vid den här tiden på året, är lite skrämmande, men inte förvånande med tanke på solens minskande magnetiska aktivitet. Jag kommer att tänka på Ingvars reflektion i kommentar [4], på vilket sätt en ny istid kan tänkas börja. Naturligtvis är det så att delar av föregående års snö ligger kvar och på så sätt börjar isen byggas på. Kan naturligtvis i år vara enligt Lennart Bengtsson en slumpartad händelse, men, om det nu är så att förändrade jetströmmar skapar en ny gräns mellan polarluft och mer söderut liggande luftmassor, då kan det vi nu ser vara ett tecken på ett nytt meteorologiskt skede för oss här i Skandinavien. Trist för oss men ett naturligt fenomen som vi inte kan blunda för. Förändrad solaktivitet kan knappast gå spårlöst förbi.

  16. Mats G

    Är det ad hominem att anklaga någon för att använda sig av ad hominem?

  17. Roland S

    Påminner om att nästa istid börjar med SVALA somrar där snö ligger allt längre tid ut mot hösten, särskilt i högläntare områden typ lågfjällterräng. Till slut smälter inte all snö alls. De vita reflekterande vidderna kommer att bidra till ökande nedkylning i regionen.
    ETC!

  18. Ingvar

    OT
    Japan startar upp sina kärnkraftverk
    http://www.cfact.org/2015/07/13/japan-the-other-nuclear-country/

  19. Dw

    #66. Kenneth Mikaelsson.

    Du nämner att man ska komma ihåg vad Einstein sa. Något annat Einstein sa och som jag tycker är tänkvärt även kring de problem som ofta diskuteras här:

    ”Allt har förändrat sig. Utom vårt sätt att tänka”. […] ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapade med det gamla sättet att tänka”. […] ”De intellektuella löser problem. Genier undviker dom.”

  20. Lennart Bengtsson

    Hej

    Årets fjällsnö är ett bra exempel på klimatets naturliga variabilitet. Eftersom media vill förmedla en bild av en snabbt fortskridande uppvärmning så serveras allt som stödjer detta, övrigt utelämnas systematiskt. Jag läste häromdagen om den våldsamma tropiska orkanen i Kina som skulle ha varit den värsta sedan 1950-talet. Det visade sig helt fel enligt den statistik som föreligger. Det senaste är att skrämma upp folk för hotande skogsbränder till följd av klimatändringen. Den mest troliga orsaken är stora mängder buskvegetation i skogarna genom försummad röjning ( Detta är för dagens skolungdom sannolikt för jobbigt). Själv tjänade jag en god hacka under 1950-talets sommarlov i samband med skogsröjning. En annan orsak är nya typer av skogsmaskiner vilket var fallet med branden i Västmanland förra året vilket gav upphov till gnistbildning. Dessutom har diverse inbesparingar gjorts inte minst när det gäller flygplansbekämpning av bränder. Att urskillningslöst hänvisa allt till en anteciperad klimatändring tar bort allt ansvar från myndigheterna vilket dessa säkert ser som en fördel.

  21. Jag kommer att ha ett inlägg om Johan Rockströms sommarprat imorgon. 😀

  22. tolou

    OT

    På tal om citat.

    People
    ”go mad in herds, while they only recover their senses slowly, and one by one”
    https://en.m.wikiquote.org/wiki/Charles_Mackay

    Detta är den enda tröst vi har i detta virr varr. Med tiden återfår folk förståndet, sakta men säkert.

  23. Lennart Bengtsson

    Här kan den intresserade läsaren finna statistik över tropiska orkaner i alla 6 orkanregionerna.

    http://weather.unisys.com/hurricane/

    Tyvärr är nästan utan undantag svenska mediers, speciellt SVT, uppgifter inkorrekta och överdriver som regel

  24. Gunbo

    Roland S #17,

    Om vi får fler liknande somrar som denna inom 10 år kan jag börja bli orolig. Men ”En svala gör ingen sommar”, som det heter.

  25. Thomas P

    Lennart #20 Om det bara handlat om skogsbränder i Sverige kunde ditt argument vara rimligt, men jag har svårt att tro att det skall gälla alla områden i Nordamerika och Asien där de också ökat.

    Tittar man f.ö. på SMHI:s data så har temperaturen varit över medel i hela Sverige i år.

  26. Gunbo

    Jag tycker hysterin kring ”den kommande lilla istiden” börjar anta samma proportioner som den som förutsåg jordens undergång efter 1998 års temperaturtopp, då p g a värme. Som det flera gånger påpekats här behöver folk tydligen någonting att oroas över.

  27. Olle R

    Håller med Dw #2. Den klimatförändring som först kommer att märkas är nog att det blir vanligare med låsta väderlägen. Om så är fallet borde det vara lätt att visa statistiskt att vädrets variabilitet, eller ska vi säga ” envishet”, har ändrats. En försmak skulle kunna vara förra sommarens rekordvärme, värmen från januari till april, kylan maj-juni eller den smällkalla vintern i östra Nordamerika.

    Pekke #7 jar ju också en undran om Antarktis blir kallare. Tyvärr kan inte satellitserierna säga något, de mäter inte söder om 85 grader, och är väldigt opålitliga över antarktis högland.
    Det finns en massa nya väderstationer på marken i Antarktis, men serierna är för korta för att kunna utnyttjas av Nasas, Noaas och CRUs algoritmer. Det är bara BESTs algoritmer som klarar korta temperatursnuttar, men tyvärr verkar de ha gått i dvala i brist på Koch-pengar

    Så yttemperaturen i Antarktis baseras huvudsakligen på det glesa GHCN-nätet, etc.

    Fö postade jag följande kommentar hos charlatanen och cherrypickern Steven Goddard i en tråd som handlade om fifflande med temperaturdata:

    ”This is truly scandalous! GHCN is tampering with the Amundsen-Scott base, probably the best maintained scientific station in the world:

    ftp://ftp.ncdc.noaa.gov/pub/data/ghcn/v3/products/stnplots/7/70089009000.gif

    Warming the past and cooling the present. With the GISS 1200 km extrapolation they cool 4.5 million km2 of interior Antarctica by 1 degree Celsius!”

    1. Tror ni att denna kommentar passerade modereringen?
    2. Vad säger detta om Steven Goddards objektivitet och välvillighet?
    3 Hur är det egentligen med temperaturen vid Sydpolen?

  28. Lasse

    Sydtoppen på Kebenekaise består av glaciäris.
    http://www.expressen.se/allt-om-resor/snart-ar-kebnekaises-nordtopp-allra-hogst/
    Detta är från 2014-experterna får kanske revidera sina förutsägelser i år?
    Även Arktis isläge är svårförutsägbart.
    Svårpasserat i både väst och öst:
    http://ice-glaces.ec.gc.ca/Ice_Can/CMMBCTCA.gif

  29. Dw

    #20. Lennart Bengtsson.

    “Att urskillningslöst hänvisa allt till en anteciperad klimatändring tar bort allt ansvar från myndigheterna vilket dessa säkert ser som en fördel.”

    Tvärtom. Det skapar större krav på dem. Det kan nog t.o.m. Christopher E (#209 / sommarblandning) också intyga eftersom han inatt skrev: “Jag har full förståelse för om det kan vara lite omtumlande med insikten att det tex sitter massvis med tjänstemän på Sveriges kommuner och länsstyrelser och lägger pannorna i djupa veck över ett havsyteproblem som inte existerar alls. Jag vet detta, för jag är direkt inblandad i dessa fantasianalyser.”

    Fast detta kan vi säkert diskutera i evigheter. Det anmärkningsvärda verkar dock inte vara just vad som sägs i dina inlägg utan det som inte framkommer. För är det inte samma sak om vi vänder på det och hävdar att man urskillningslöst avvisar en klimatförändring? Som du märker så väljer jag att ta bort ordet “anteciperad” som du använder. Eftersom de flesta känner till att det alltid har pågått klimat förändringar. Skillnaden rent historiskt har ju bara varit själva farten på förändringen.

  30. Dw

    #24. Gunbo. Varför vänta 10 år när du istället lika gärna kan titta tillbaka på de senaste 15 åren?

  31. Gunbo, var någonstans har du sett nån hysteri?

  32. Mats G

    27
    Olle R

    Jag undrar bara om du har fått dig en tankeställare efter dit senaste magplask här. Där du påstod att klimathotet gömde sig i ytvattnet och det visa sig strida termodynamikens lagar. Var det något du hitta på själv eller vevas den på någon aktivist sida?

    Jag vet nog svaret. Du verkar vara i högform och går på i ullstrumporna som en fartdåre med en promillehalt på minst 2.

    Jag har en starkt intryck av dina inlägg att du reda har en klar bild av saker och ting och sedan försöker du tvinga in fakta eller faktoider i den bilden. Nu fungerar ju riktig vetenskap precis tvärtom. Du skapar dig en uppfattning av verkligheten genom att studera verkligheten och drar slutsatsen från de fakta du får fram.

    Dessutom tycker jag du kör lite ninja-stilen. Du kastar ut dig något och sedan försvinner du efter man har mosat din argumentation tills du dyker upp i intet i nästa tråd för att slänga ur dig nästa konstighet som man besvarar som du inte besvarar och så håller det på. Vågar du ta fajten??

  33. Mats G

    Jag måste erkänna att jag hellre sitter på en utekrog en svensk tropisk natt än traskar omkring i snön uppe Lappland. men det är jag. Minns fortfarande VM sommaren 94 med välbehag och även efterkommande sommar. Så min agenda är klar. Mer tropiska nätter åt folket. Någon som har en idé hur man börjar?

  34. Ingvar

    #32 Mats G
    Rör på sig?
    🙂

  35. Jarek Luberek

    Den sista snön i Boston smälte tydligen igår:

    http://www.npr.org/sections/thetwo-way/2015/07/14/422939198/the-last-boston-snow-farm-finally-melts

  36. Verner

    #25
    Thomas P

    Inget konstigt med att temperaturen stigit något i Sverige för enligt just SMHI statistik på Globalstrålningen har den ökat med mera än 10% sedan 1983.
    För visst har väl solinstrålningen betydelese för klimatet och temperaturen?

  37. Kenneth Mikaelsson

    Här lite om kokta böcker:

    http://wattsupwiththat.com/2015/07/15/thanks-partly-to-noaas-new-adjusted-dataset-tommorrow-theyll-claim-that-may-was-the-hottest-ever/

  38. Lennart Bengtsson

    Thomas P

    Det finns relativt objektiva metoder att bedöma om brandrisken har ökat som en följd av meteorologiska faktorer, nämligen att beräkna det brandindex som SMHI använt i många år och som är tillgängligt. Detta index kombinerar temperatur och markfuktighet samt hur länge en torrperiod har varat. Jag tänker här i första hand på skogsbränder. Ett sådant brandindex kan också beräknas för en klimatsimulering.
    Jag vill inte utesluta att i flera klimatregioner ett sådant index har blivit mer positiv ( gynnande av skogsbränder) liksom att det blivit mindre gynnsamt i andra områden men man kan inte enbart hänvisa till aktuella bränder och eller deras omfattning. Till viss del är omfattande skogsbränder i det boreala skogsområdet naturliga och något som naturen anpassat sig till. Att vi inte accepterar detta idag beror på att områden hotas där människor bor. I den sibiriska taigan och i de kanadensiska skogarna får branden sitt eget liv och brinner slutligen ut. I Yellowstone har man till och med låter bränderna brinna ut.
    Hur som helst den rapport som media gav häromdagen fann jag inte seriös. Detta var allt jag ville säga.

  39. Lasse

    #21 Lena-ser fram emot morgondagen!
    På tal om överdrifter och rena lögner så kan denna rapport om utebliven acceleration av vattenståndshöjningen vara av intresse:
    http://notrickszone.com/#sthash.k8OMu97L.dpbs
    Rockströms moral eller kunskapsnivå har jag ifrågasatt sen han missade att upplysa om Vietnamdeltas landsänkning pga vattenuttag. Något han som agronom med vattenfrågor som specialitet skulle vara expert på!

  40. Ingemar Nordin

    Dw #2,

    ” Förra året sprack det gamla värmerekordet både i Sverige och globalt.”

    Ledsen att ta bort din barnatro på alarmistiska myndigheter men 2014 blev faktiskt inte det varmaste året globalt. NOAA är i dessa sammanhang notoriskt opålitliga med sina ständiga, och oförklarade, ”justeringar”. Enligt satellitmätningarna, som täcker in även de 70 % som utgör hav på jordytan, så hamnar 2014 på 6:e plats. Den uppdaterade UAH bekräftar RSS härvidlag, så det råder knappast något tvivel om att NOAA, med alarmisten Gavin Schmidt som chef, ganska medvetet går in för att lura folk.

    https://www.klimatupplysningen.se/2015/01/03/nej-2014-blev-inte-det-varmaste-aret/

    https://www.klimatupplysningen.se/2015/05/03/forbattrad-satelitmatning-visar-lagre-global-uppvarmning/

    Det är dock möjligt att det förekom värmerekord i Sverige.

  41. Håkan Bergman

    Inget ont som inte har nåt gott med sig. Den sena snösmältningen verkar leda till att mer av vårfloden kan sparas i magasinen.
    http://wwwdynamic.nordpoolspot.com/marketinfo/rescontent/sweden/rescontent.cgi
    Så vi kan se fram emot ännu en vinter med låga elpriser. Nu spelar ju priset per kWh inte så stor roll för oss småkonsumenter, men en infravärmare till balkongen blir det allt. Och visst värmer det lite extra när man tänker på hur det kommer att drabba vindkraften. Jo, jag är sån.

  42. Thomas P

    Ingemar #40 GISS ”justerar” medan UAH ”uppdaterar”. Så elegant språkbruk du har 🙂

  43. Ingemar Nordin

    Lennart B #38,

    Har för mig att jag läst att skogsbränder förr var både mer frekventa och långvariga eftersom man inte skyndade, eller kunde inte, sig ut för att släcka dem.

    ”I Yellowstone har man till och med låter bränderna brinna ut.” Jo, det är riktigt. Och det beror på en medveten strategi för att bevara området. I början av nationalparkens inrättande så var man ständigt ute och släckte bränder. Men sedan insåg man att man därigenom påverkade den naturliga faunan och floran.

  44. Ingemar Nordin

    Thomas P #42,

    Tack för din komplimang, men jag tror att du missuppfattat skillnaden mellan att ”justera” enskilda väderstationers mätdata (Island, Nya Zeeland, Australien; USA, Norden etc.) och att förbättra de beräkningssystem man använder för att överföra satelliternas mikrovågsavläsningar till temperaturdata.

    Men jag antar att detta övergår din tekniska kompetens. Eller också är det en medveten ideologisk skygglapp som du tagit på dig.

  45. Ingvar

    Inget, test

  46. Skogsmannen

    Ingemar, #43!

    ”Har för mig att jag läst att skogsbränder förr var både mer frekventa och långvariga eftersom man inte skyndade, eller kunde inte, sig ut för att släcka dem.”

    Vadå ”förr”, hur fort gick det och hur enkelt var det förra året i Västmanland?

    http://omni.se/topic/f8b7b96c-0347-4656-b286-491371aacea0/c3d7cda9-95e3-4bec-9ae4-6ded8e265517

    Avvecklad förmåga inom myndigheterna att hantera (bl.a.) skogsbränder är nog av mer avgörande betydelse än vädret.

    Brunnit i skogarna har det alltid gjort…

  47. Ingemar Nordin

    Skogsmannen #46,

    Okeeey. Och vad exakt ville du ha sagt med detta? Strider mot något jag sagt?

    Apropå skogsbränder förr och nu så påpekar även WWF (om nu dom är en pålitlig källa) att vi har väldigt lite skogsbränder idag jämfört med historisk tid:

    ” För ungefär 150 år sen brann cirka en procent av skogen i Sverige varje år, men i dag brinner bara en bråkdel av den ytan, enligt Världsnaturfonden.”

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5936141

  48. Dw

    #40. Ingemar.

    Jag ber om ursäkt för min överdrivna tro på alarmistiska myndigheter. Jag vill ju bara vara på den säkra sidan. Det kan vid vissa tillfällen vara ett lagbrott eller rent av farligt att inte ta vissa myndigheter på allvar ibland.

    Vad bra. Men då kan vi i alla fall vara överens om nu 2014 inte var det varmaste året så var det i alla fall det näst varmaste året, både i Sverige och globalt.

  49. Thomas P

    Ingemar #44 Och du fortsätter i samma stil. Den ena gruppen ”justerar” där du insinuerar att det finns skumma motiv medan den andra bara ”förbättrar”. Du delar in världen i goda och onda och anpassar språkbruket efter detta.

    ”Men jag antar att detta övergår din tekniska kompetens. Eller också är det en medveten ideologisk skygglapp som du tagit på dig.”

    Skall jag köra Pehrs variant här och säga att du förlorade debatten pga ad hominem?

  50. Skogsmannen

    Ingemar, #47!

    Okeeey, men du missade bollen. 🙂

    Annars var det inte så allvarligt menat, men ordet ”förr” i sitt sammanhang ovan blev stor humor (i det tragiska).

  51. tolou

    Övertro på myndigheter? Big No-No!

    https://stevengoddard.wordpress.com/2015/03/10/ushcn-data-tampering-update/

  52. Kenneth Mikaelsson

    TP…….. Woff…

  53. Olle R

    #40 Ingemar, är det så svårt att förstå Noaas senaste justering? Bojar mäter systematiskt 0,12 grader kallare än fartyg. Bojarnas andel har ökat succesivt.
    Om man känner till denna avvikelse och inte justerar då försöker man ju avsiktligt dölja uppvärmning…
    På de globala ytserierna anges ju vanligtvis en felmarginal, tex 0,1 grader.
    Hur kan du påstå att 2014 inte var det varmaste året när det faktiskt hade det hittills högsta värdet och samtidigt tvärsäkert säga att det bara var nr 6 hos UAH. Har du någon aning om felmarginalen hos UAHs årsvärden av global temp? Kan man ens beräkna någon felmarginal när det vanligtvis bara är två instrument i luften, ibland bara ett. Det blir ju knappt några frihetsgrader kvar?.. Går det ens att skilja 1998 från de tio närmaste åren med statistisk signifikans, inräknat alla osäkerheter i flera led som finns i mätningarna av ”syremolekylernas mikrovågsljushet” över breda lager av troposfär och stratosfär?

  54. Olle R
    Jag vet inte om man ska lägga så mycket krut på en enskild rapport som du gör. Här en länk till en annan som tycks bekräfta tidigare forskarrapporter. Ja det har varit en brist på uppvärmning i atmosfären och ja den kan till stor del hänföras till PDO.
    http://www.nasa.gov/press-release/nasa-study-finds-indian-pacific-oceans-temporarily-hide-global-warming

  55. t0pe

    Olle R
    Varför mäter bojarna 0,12 grader lägre?

  56. Olle R

    #55 troligtvis värme från maskinrummet/skrovet som värmer
    vattnet. Oftast sker mätningarna i kylvattenintaget, ibland sitter termometrarna i skrovet. Även om det är stort flöde så hinner temperaturen påverkas en aning. Båtar mäter också vattentemperaturen lite djupare än bojarna. Skillnaden mot bojar varierar något med vattentemperaturen, kalla och varma hav, men i snitt globalt är det 0,12 grader. Den här siffran har räknats fram från jämförelser av temperaturer mätta av fartyg och bojar vid samma plats och tidpunkt.

  57. Ingemar Nordin

    Olle R #56,

    Så om det nu är så, som du medger, att mätningar av vattentemperaturen påverkas uppåt när man mäter från båt varför skall man, som Karl et. al. då justera bojarnas värden? Är det inte bättre att justera ned mätdata från båtarna?

    Att det är små skillnader mellan åren är självklart. Även Gavin S medgav ju att det bara var 36% (?) sannolikt att 2014 var det varmaste året. Men pressreleasen från NOAA, och det påföljande mediedrevet, blev som vanligt missledande.

    Och varför skall man utgå från landbaserade mätningar, och sedan extrapolera utifrån dessa när man har satelliter som täcker in 99% av jordens yta? För mig är det obegripligt.

  58. Daniel Wiklund

    Jag noterar att Thomas P-s kommentarer inte har nåt med trådens innehåll att göra, om att det är mycket snö i fjällen. Det är lite svårt att trolla bort snön, det är ju irriterande att den syns, att vandrarna inte kan trolla bort den, att snön finns på riktigt. Och att det inte stämmer med påvens larmande om den globala uppvärmningen.

  59. Dw

    Daniel Wiklund #58. Måste ni vandra just där det är så mycket snö då? Lite typiskt för oss västerlänska människor att vilja åka till naturen och sen irritera sig och vilja trolla bort allt det ”naturliga”. Du får nog försöka vänja dig med att det du idag anser onaturligt går över till att bli mer naturligt. För visst är det nog rätt naturligt att det kan finnas snö på sommaren också i en varmare värld. Och en varmare värld är rätt logisk med tanke på hur vi lever. Är det kanske det som menas med Lennart Bengtssons naturliga variabilitet?

    Du har ju bara två alternativ kvar om du vill slippa irritera dig av mycket mer av regn, snö och krävande värmeböljor i Sverige. Vänj dig eller försök blunda. För det tredje alternativet: reagera – det borde vi ha gjort för redan 30 år sedan.

  60. tolou

    Skillnaden mellan landbaserade temp.mätningar och satelliterna börja bli obekvämt stor under 2000-talet.
    http://climate4you.com/images/AverageSurfaceTempVersusAverageSattelliteTemp%20GlobalMonthlyTempSince1979%20With37monthRunningAverage.gif

    Någon som tror att skillnaden kommer minska betydligt före Paris i December?
    http://climate4you.com/images/DifferenceAnomalies%20AverageSurfaceTemp-averageSatelliteTemp%20GlobalMonthlySince1979%20With37monthRunningAverage.gif

    Båda kan inte ha rätt här.

  61. Pelle Lundén

    Dw #59

    ”För det tredje alternativet: reagera – det borde vi ha gjort för redan 30 år sedan” skriver du.
    Hur skulle vi ha reagerat menar du?

    Men du verkar ha missat huvudbudskapet: att det trots den upphaussade upphettsningen äs så mycket snö i fjällen att de gamla vandringslederna knappt kan användas mitt i högsommaren.

    Hur skulle vi reagera, köpa snöplogar? Eller helt enkelt stanna i stan?

  62. Kenneth Mikaelsson

    Här är mera om temperaturen går man efter de mest trovärdiga så har temperaturen sjunkit något..

    http://wattsupwiththat.com/2015/07/15/both-noaa-and-giss-have-switched-to-noaas-overcooked-pause-busting-sea-surface-temperature-data-for-their-global-temperature-products/

  63. Mats G

    Kom ihåg att jag har åkte utför i Abisko i slutet av Maj för länge sedan. Så jag fundera på om riksgränsen fortfarande hade pisterna öppna.

    Tittade här

    http://www.freeride.se/snodjup/riksgransen/

    Men det visade sig att de slutade mäta snödjup i slutet i Maj som var då 163 cm. Det verkar som de går efter kalendern istf verkligheten. Det låter som om det skulle kunna gå att åka utför fortfarande i någon pist om de skrapar ihop lite snö.

    Jag var hängiven utförsåkare i många år och levde nästan för det några år. Då snackade det mycket om att det var många som åkte upp till riksgränsen vid midsommar och åka. Gjorde det inte själv dock. Snön är för dålig kvalitet. Dessutom gör det ont att ramla i sådan snö med bar överkropp. Snön är som små rakblad.

  64. Mats G

    63
    Mats G

    My bad. Bättre länk.

    http://riksgransen.se/snorapport/

    De har öppet i 2 pister och snödjupet är 110 cm.

  65. Dw

    Vi kanske skulle ha låtit bli att köpa en massa onödigt som snöplogar, fyrhjulingar och sånt och istället fortsatt använda oss av handkraft… Ja, vi kanske borde stannat hemma i stan och inte rest över halva jordklotet. Vi kanske inte skulle ha lagt ner vårt jordbruk till förmån för irländskt kött och dansk ost. Eller satt ungarna framför videon och datorn istället för att vara ute och lära sig vistas i och vårda naturen. Men vi valde att göra tvärtom. Resultatet är just det vi kan börja att se. Förändringar i klimatet.

  66. tolou

    Ingemar #57 (Olle)

    ”vattentemperaturen påverkas uppåt när man mäter från båt varför skall man, som Karl et. al. då justera bojarnas värden? ”

    Detta är inget annat än rent bedrägligt.

    ”They also add 0.12°C to each buoy to bring their measurements in line with those taken from ships. These issues have been raised before by the UK Met Office when compiling their HadSST3 ocean surface temperature dataset, see, ‘A review of uncertainty in in situ measurements and data sets of sea surface temperature’ ”

    http://www.thegwpf.com/reports-of-the-end-of-the-global-warming-pause-are-greatly-exaggerated/

  67. Ingemar Nordin

    DW #65,

    Tycker du att klimatet är sämre nu än på 30-talet då vi levde ungefär som du lär och då temperaturerna var ungefär som nu? Och om du ogillar dessa temperaturer, vad gjorde vi för fel på 30-talet?

  68. Dw

    Ingemar #67. Ja, det tycker jag nog att det är om man ser på dolumentärer och kollar statistik. Det var ju bl.a. matbrist i USA pga av att jordbruken där överutnyttjat mark. Men frågan du kanske blr ställa är inte vad man gjorde för fel på 30-talet (rent miljömässigt alltså). Utan vad som gjordes för fel i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det var väl inte för inte som man började införa regleringar inom skogsbruket, upprättade nationalparker, försökte påminna sig om livet före industrialisering och urbanisering (skansen i sthlm är ett sånt exempel) och ta sig an att skydda vissa utrotningshotade arter?

  69. Olle R

    Ingemar och tolou, visst kan man tycka att det vore snyggare att justera fartygstemperaturen till bojarnas nivå, som ju är det nyaste och pålitligaste. För den globala trenden spelar det dock ingen som helst roll ( om alla värden flyttas upp eller ner). Nu har man valt att lägga sig på fartygsnivå, kanske för historiken, dvs att det är den längsta serien…

  70. Mats G

    ang närmiljöerna.

    jag skulle hävda att våra närmiljöer för dagen är de bästa någonsin. Det finns en medvetenhet om vår närmiljö idag som genomsyrar hela samhället idag. Och jag måste ge miljörörelser viss kred för det. Det var segt för stat och företag och ta sig dit. Här har folket varit påtryckare. Och det har fungerat bra.

    Jag tycker nog att vi nu kan förvalta det vi har. När man får framgång kan man få hybris och då går det över styr. nu har man fått för sig att man kan styra den globala klimatet som man kunde med närmiljön.

    Det som vore önskvärt för alla ”gröna” människor att förstå att välstånd skapar bra närmiljöer. De borde försöka förstå sig på hur man skapar välstånd och hur miljöpolitik kommer in i det hela.

    Jag tycker man kan göra parallel till S och andra politiska partier. Politiken är införd till stora delar och man kommer till förvaltningsfasen. Det duger inte för politiker utan man hittar på nya reformer även om de inte behövs. Samhällsbygget är egentligen färdigt. Nu gäller det bara att förvalta det. Och handen på hjärtat så går det inge vidare.

  71. Dw

    #67. Ingemar. De på 1930-talet kunde nog en aning tacka dom som agerade för miljön på 1900- och 1910-talet. Annars hade det sett ännu värre ut. För inte tror du att det vi gör idag får synlig effekt direkt imorgon på ett så stort ekosystem som jorden är? Det tar lång tid för alla ekosystemen att påverka varandra. Det vi gjorde för 20-40 år sedan är väl det som vi kan börja se resultatet av idag. En stor del av det vi gör med miljön idag ser vi nog inte resultatet på förrän om 20-40 år. Vad tror du de människorna får för olika alternativ och valmöjligheter?

    Människor är inte djur, precis som du skrivit en intressant bok om. Men i allt större nöd slutar vi bete oss och uppföra oss som civiliserade människor. Se t.ex. på nazismens framväxt i misärens Tyskland på 20-talet, Kravallerna i dagens Grekland, kannibalismen i det då belägrade Leningrad eller på den avskyvärda konflikten i Syrien.

  72. Kenneth Mikaelsson

    Du Olle är det politik som ska styra forskningen… det verkar som du gillar en stark styrande hand som bestämmer vad sanningen är för något…

    http://www.cfact.org/2013/11/04/obama-issues-global-warming-executive-order/

    Förstår mig inte på alla mesar …

  73. Guy

    Verkar som jag skulle ha blivit modererad. Det måste ju alltid komma en första gång. Orsak okänd.

  74. Ingemar Nordin

    Olle R #69,

    ”För den globala trenden spelar det dock ingen som helst roll ( om alla värden flyttas upp eller ner)”

    Där har du fel. Den mest betydelsefulla faktorn för att ”trolla bort” klimatets utplaning (”pausen”) under 2000-talet är just justering av bojarnas mätvärden uppåt under senare år. Ta bort denna justering i Tom Karls trendberäkningar så får du en trend på 0. The Hiatus is back!

  75. Daniel Wiklund

    Dw. Jag irriterar mig inte över dåligt väder mer än vad som är brukligt, däremot irriterar det mig att man nu gjort väder och klimat till en fråga för att kunna kontrollera varje möjlig och omöjlig aspekt av livet. Såna som Rockström njuter ju av det. Thomas P brukar ju ha åsikter om allt, och tala om för andra vad som är rätt och fel. Han har ännu inte haft nån åsikt om den kvardröjande vintern i fjällen. Det för att det inte går att relatera till den globala uppvärmningen. Väldigt lätt att genomskåda det.

  76. Gunbo

    Ingemar Nordin #74,

    Ursäkta att jag lägger mig i men jag har en fundering kring den här meningen: ”Den mest betydelsefulla faktorn för att ”trolla bort” klimatets utplaning (”pausen”) under 2000-talet är just justering av bojarnas mätvärden uppåt under senare år.”

    Hade man justerat ner äldre mätvärden med 0,12 hade ju trenden blivit densamma ändå. Eller hur?

    En annan sak är frågan hur de vet att fartygsmätningarna visade just 0,12 C för mycket.

  77. Mats G

    76
    Gunbo
    Kanske jag kan hjälpa till Ingemar skrev
    ”är just justering av bojarnas mätvärden uppåt under senare år”

    Nyckel ordet är ”senare”. Det säger mig att mycket bias är tillsatt här. Det kan också skrivas som att han medvetet försöker lura oss genom att manipulera mätdata. Som jag personligen ser som mycket allvarligt. Historieförfalskning helt enkelt. Samma dignitet som de mörkermän som förstör ovärderliga kulturskatter i dagens IRAK.

  78. tolou

    Ingemar #74

    Jag trodde i min enfald att vi var förbi detta med ”Hide the decline”… Uppenbarligen är samma gamla krafter fortfarande i spel, ivrigt påhejad av ett antal ”nyttiga idioter”.

    Sorgligt.

  79. Christopher E

    Gunbo #76

    ”Hade man justerat ner äldre mätvärden med 0,12 hade ju trenden blivit densamma ändå. Eller hur?”

    Fast det är ju en ökande andel bojar mot modern tid. Att justera upp dem får ett relativt större genomslag.

    Hur som helst, varför justera bojarna? De är ju det bästa mätvärdet. Absurt. Tydligen vill man ha så höga absolutvärden som möjligt för att hävda att det är varmast på x antal år.

    ”En annan sak är frågan hur de vet att fartygsmätningarna visade just 0,12 C för mycket.”

    Det är väl värdet som behövdes för att skapa önskad trend. – Vi ”vet” ju att det inte finns någon hiatus, så det betyder att SST måste vara 0,12° fel för att hamna ”rätt” igen…

    Det är ju klassisk klimatvetenskap av postmodernt snitt. Så man räknat klimatkänsligheten och aerosolkylningen. Gör ett postulat, och anpassa sedan parametrarna efter det.

  80. Dw

    #70. Mats G. Det där inlägget måste jag ärligt berömma dig för.

    Men jag vill utveckla detta: ”Det som vore önskvärt för alla ”gröna” människor att förstå att välstånd skapar bra närmiljöer. De borde försöka förstå sig på hur man skapar välstånd och hur miljöpolitik kommer in i det hela.”

    Kan inte bra närmiljöer och miljöpolitik skapa välstånd då? Skogsregleringen i börjab av 1900-talet förvandlade ju ett dåtida dödsdömt skogsbruk till en otrolig inkomstkälla för landet. Vad hade vårt samhälle varit utan ett reglerat och mer välskött skogsbruk? Det är ju en fortfarande idag en viktigare näring än vad många svenskar tror.

  81. Mats G

    80
    Dw
    ”Det där inlägget måste jag ärligt berömma dig för.”

    Tack, det var vänligt.

    ”Kan inte bra närmiljöer och miljöpolitik skapa välstånd då? ”

    Nej. jag anser inte det. Välstånd skapar bra närmiljöer och inte tvärtom.

    Och hur vet jag det. Ta en titt hur det ser ut i vår värld. I utvecklingsländerna innan de har kommit till välstånd så offrar man närmiljön för att få materiellt bättre.

    Det här har och göra med hur samhällen utvecklas från säg ett u-land till ett kunskapsland.

    När man går snabbt framåt så nöjer sig folket med att de kan köpa en ny bil, nytt kylskåp, moderna hem osv.

    Men.. när man har allt det där vad gör vi då. Människor blir aldrig mätta det vet vi. de vill ha mer även om de har mer än de behöver.

    Det beror på situationen vad som är nästa steg, I Kina tror jag personligen man vill ha demokrati och mänskliga rättigheter. Och då kommer den glabala ekonomi få problem. men det är en annan historia.

    Ok, när de har demokrati och när demokrati först då kommer närmiljön på agendan. Då kan vi njuta av vårst samhälle för vi åtnjuter redan allt annat grundläggande.

    Mao. God närmiljö är en lyx. Låt oss inte slarva bort den genom obegåvade politiker.

  82. Gunbo

    Mats och Christopher,

    Ingemars kommentar var ju ett svar på Olle R:s #69 där han skriver: ”För den globala trenden spelar det dock ingen som helst roll ( om alla värden flyttas upp eller ner).”

    Nyckelordet är ”alla värden”. De som gjorde justeringen hade alltså två val, antingen att justera ner fartygsmätningarna eller justera upp bojmätningarna (ifall de var säkra på att fartygsmätningarna visade för höga temperaturer). Vilket de än hade gjort hade inte påverkat trenden. Sen är ju frågan, som jag skrev, om man visste att skillnaden mellan fartygs- och bojmätningarna var just 0,12 C.

    Själv tycker jag, liksom ni, att det är ett ”smart” försök att få trenden på havstemperaturerna att se högre ut.

  83. Dw

    #75. Daniel Wiklund.

    Ja, men det är ju klimatet som bloggen handlar om. På ex. ett ekonomiforum hade väl pengar genomsyrat alla möjliga och omöjliga diskussioner. Andra talar ju om för t.ex Thomas P om vad som är rätt och fel. Det är ju så diskussionerna håller på här.

    Men sen är människan inte en helt avskild del från naturen (om man nu kanske inte är religiöst lagd). Vi är förvisso inte naturen men vi är väl fortfarande en del av naturen även om vi med religioners hjälp har distansierat oss väldigt mycket från den. Men vi påverkar den och den på påverkar oss. På ett eller annat sätt och vare sig vi vill det eller inte.

  84. Mats G

    82
    Gunbo

    Jag fattar inte hur du får ihop det. Men slutsatsen blir den samma så jag nöjer mig med det.

  85. Christopher E

    #82 Gunbo

    Jag kan ju ha missuppfattat, men jag tror inte det är ”alla värden”.

    Jag har fått bilden att denna ändring slår osymmetriskt. Givetvis finns det också en anledning till att de gjort det mest ologiska valet; att justera de ”rätta” efter de ”felaktiga”.

    Den studien är knappast objektiv vetenskap. Den är till för att sådana som Olle R (eller liknande med mer inflytande) ska kunna säga hiatusen inte finns, för det har ny ”forskning” visat…

  86. Daniel Wiklund

    Det är klart att jag vet att bloggen handlar om klimatet. Men det är inte den här bloggen som har bestämt att klimatet är vår tids ödesfråga, att det är koldioxiden som ligger bakom allt elände. Och kanske viktigast, att det är människorna som syndar, och ska därigenom bestraffas med skatter och andra pålagor. Det är typ IPCC, Romson, Rockström, Al Gore och påven med flera. Och även Thomas P. Det märkliga med TP är att han är kvar på en blogg som han föraktar.

  87. Olle R

    #82 ett förtydligande, eller justering :-), valet är givetvis mellan att justera upp alla bojdata 0,12 grader eller justera ner alla fartygsdata 0,12 grader.
    Förändringen i trend beror på att andelen bojar ökar, och denna förändring i trend blir exakt likadan oavsett vilket justeringsalternativ man väljer.
    0,12 har man fått fram genom att jämföra fartygs- och bojdata från samma tid och plats. Det är globalt medelvärde och varierar något beroende på vattentemperatur.

  88. Mats G

    87
    Olle R

    Har du ställt dig frågan varför man överhuvudtaget justerar. Trenden lär ju vara där även om ingen justering görs.

  89. Ingemar Nordin

    Christopher E,

    ”Jag har fått bilden att denna ändring slår osymmetriskt.”

    Visst slår det osymmetriskt eftersom det är hiatusen (under senare år) som vi talar om. Diskussionen är naturligtvis ganska teknisk, men eftersom antalet bojar ökat med tiden, och alla dessa justeras upp efterhand, så ser det ut som en uppvärmningstrend.

    Judith Curry har en ett bra inlägg här:
    http://judithcurry.com/2015/06/04/has-noaa-busted-the-pause-in-global-warming/

    Hon skriver bl.a.:
    ”The greatest changes in the new NOAA surface temperature analysis is to the ocean temperatures since 1998. This seems rather ironic, since this is the period where there is the greatest coverage of data with the highest quality of measurements – ARGO buoys and satellites don’t show a warming trend. Nevertheless, the NOAA team finds a substantial increase in the ocean surface temperature anomaly trend since 1998.”

    ”I am also unconvinced by NOAA’s gap filling in the Arctic, and in my opinion this introduces substantial error into their analysis.”

    Lite längre ned citerar hon ett inlägg från Pat Michaels:

    ”The treatment of the buoy sea-surface temperature (SST) data was guaranteed to put a warming trend in recent data. They were adjusted upwards 0.12°C to make them “homogeneous” with the longer-running temperature records taken from engine intake channels in marine vessels. As has been acknowledged by numerous scientists, the engine intake data are clearly contaminated by heat conduction from the structure, and they were never intended for scientific use. On the other hand, environmental monitoring is the specific purpose for the buoys. Adjusting good data upwards to match bad data seems questionable, and the fact that the buoy network becomes increasingly dense in the last two decades means that this adjustment must put a warming trend in the data.”
    .

  90. Christopher E

    #89 Ingemar

    Tack. Michaels litar jag på. Om man justerat ner kylvattnet istället hade man inte kunnat trolla bort hiatusen, och det är naivt att tro att det inte var meningen med hela övningen.

    Lite kul att de är så oeniga. Att bli av med hiatusen så här är ju mums för varmisterna, men de flesta har ju satsat på andra bortförklaringar såsom 60-årscykler och aerosoler redan. Och det går ju inte att både äta kakan och ha den kvar i detta fall. Fast det skulle inte förvåna mig om om några försöker.

    Min åsikt är klar. Det går inte att använda klumpiga data såsom kylvatten för att finna hundradelar av grader. Datat ska dumpas. Vi får inse att det finns inga någorlunda tillförlitliga uppgifter om en global ”medeltemperatur” före de moderna instrumenten. Man får använda proxies lika dem som används i längre rekonstruktioner bakåt. Och de visar ju en ”decline” som vissa ville gömma…

  91. tolou

    Olle
    ”valet är givetvis mellan att justera upp alla bojdata 0,12 grader eller justera ner alla fartygsdata”

    Nej.

    Det finns inget val. Anledningen till justeringen av bojarna är helt och hållet att man gärna vill påvisa en varmare trend efter 1998, än att på ett korrekt sätt justera ner data innan.

    Detta förfarande är bedrägligt och du ansluter dig gärna till detta!? Vi ger dig möjlighet att smita ut bakvägen här, men du vidhåller… Nu vet vi iaf. var vi kan placera dig.

  92. #48,

    Om man tar hänsyn till osäkerheten i temperaturmätningarna kan man konstatera att omkring ett tiotal år inom felgränserna måste anses ha samma temperatur som år 2014:
    https://www.klimatupplysningen.se/2015/02/06/ar-2014-var-enligt-hadcrut4-annu-ett-ar-inom-uppvarmningspausens-temperaturintervall/
    https://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2015/02/Konfidensintervall.jpg

    Man bör i vetenskapliga sammanhang ta hänsyn till vad osäkerheten i data betyder och diskutera vad detta betyder för eventuella slutsatser.

  93. Dw

    #86. Daniel Wiklund.

    Om inte människan är bakgrunden till ökningen av koldioxid halten.. vad har du själv för teori bakom att halten de senaste 200 åren kraftigt har ökat från ca 290 ppm till ca 400 ppm? Alltså till en långt högre nivå i atmosfären än vad man har hittat på hundratusentals år.

    IPCC bedriver mig veterligen ingen egen forskning utan sammanställer bara en stor mängd av andra forskningsresultat. Är det verkligen en viktigare ödesfråga än klimatet för dig? Då är jag ganska tacksam över att forskare, ministrar, fd presidentkandidater, påven och många andra prioriterar klimatet framför din stora förundran om varför TP är kvar på denna blogg.

  94. Gunbo

    Olle R #87,

    ”.. valet är givetvis mellan att justera upp alla bojdata 0,12 grader eller justera ner alla fartygsdata 0,12 grader.”

    Ja det var så jag också tänkte, inte att BÅDE fartygsdata OCH bojdata skulle justeras.

    ”0,12 har man fått fram genom att jämföra fartygs- och bojdata från samma tid och plats.”

    Det var bra information som jag inte visste om tidigare. Men jag tycker ändå att det var onödigt att, som Christopher säger, justera de rätta efter de felaktiga.

  95. #49,

    Att vinna debatter och att söka sanningen är inte samma sak. Man kan säkert vinna debatter genom att använda ad hominemargument som åskådarna går på. Men detta är inte en argumentationsmetod som är lämplig för de som är intresserade av en debatt som leder till bästa möjliga sanning.

  96. Eftersom diskussionen om de olika temperaturserierna kommer upp igen kan det vara av intresse vad professor Ole Humlum, som ägnat mycket arbete att studera de administrativa förändringarna i dessa serier, skriver på sin webbsajt climate4you:
    http://www.climate4you.com/GlobalTemperatures.htm#Recent global satellite temperature

    It therefore is realistic to recognise that the temperature records are not of equal scientific quality. At the same time the big efforts being put into all five temperature databases should be gratefully acknowledged by all interested in climate science.

    On this background, the present website has decided to operate with three quality classes (1-3) for global temperature records, with 1 representing the highest quality level:

    Quality class 1: The satellite records (UAH and RSS).

    Quality class 2: The HadCRUT surface record.

    Quality class 3: The NCDC and GISS surface records.

    The main reasons for discriminating between the three surface records are the following:

    1) While both NCDC and GISS often experience quite large administrative changes, and therefore essentially must be considered unstable records, the changes introduced to HadCRUT are fewer and smaller.

    2) A comparison with the superior Argo float sea surface temperature record shows that while HadCRUT uses a sea surface record (HadSST3) nicely in concert with the Argo record, a comparison between Argo and NCDC and GISS data shows a marked discrepancy.

  97. #93,

    Angående de 400 ppm. Jämför med detta:
    https://www.klimatupplysningen.se/2015/05/08/klimatets-mysterier-funderingar-om-vaxthusgaser/

  98. Dw

    #81, Mats G.

    Så om jag har förstått din logik rätt så måste jag snabbt offra min lyx, dvs att bo i en god närmiljö bara för att senare kunna få unna mig lyxen av att bo i en god närmiljö. Med risk för att misslyckas.

    Är det inte bättre att jag istället långsamt utnyttjar värdet och det överskott jag kan få av min goda närmiljö för att senare kunna unna mig lyxen av en bil, ett kylskåp och ett modernt hem? Utan risk för misslyckanden.

  99. Olle R

    91 Tolou. Tvärtom, om man vet att en allt större andel av mätningarna sker med utrustning som visar lägre temperatur, så måste man justera för detta. Annars skapar man en felaktigt för låg trend, och att göra detta medvetet är bedrägligt.

    Christopher E #90 Ett Fiktivt exempel: Även om man bara mäter en rekryt med en cm noggrannhet så kan man ändå dra slutsatsen att exempelvis medellängden på 50 000 mönstrande rekryter har ökat med 13,2 mm från år X till år Y. Precisionen i medelvärdet ökar med roten ur antalet.
    Du föreslår att man ska använda en proxy istället, exempel storleksfördelning och antal av de byxor som kvitteras ut från militärförråden, för att bestämma årgångens medellängd 😉
    Man kan säkert mäta kylvattnet med en noggrannhet på en tiondel, men även om det bara var en grads precision så är jag övertygad om att man skulle få en bra koll på den globala havstemperaturen, tack vare det stora antalet kontinuerliga mätdata.

    Ingemar #89 Argo-bojar används inte för att mäta ytvattentemp. De stängs av när de närmar sig ytan för att något av mätinstrumenten riskerar att skadas om det går torrt. Man har diskuterat att förse Argobojarna med separata yttempmätare men det ger inte så mycket eftersom bojarna bara går upp till ytan en kort stund ett fåtal gånger per månad.
    Själv skulle jag önska drivande bojar som både mätte ytvattentemp och lufttemperatur 2 m över ytan. De förankrade TAO-bojarna som täcker in Nino-zonerna gör det exempelvis.

  100. Daniel Wiklund

    #Dw. 93. Det är ju väldigt bra att du känner en tacksamhet för att påven prioriterar klimatet. Och att du med glädje betalar koldioxidskatter. Du får gärna visa mig vetenskapliga bevis för att dom koldioxidskatter vi betalar påverkat och påverkar klimatet i den riktning som du och påven vill, om ni nu är överens om vilket klimat ni vill ha.

  101. Thomas P

    Pehr #95 ”Man kan säkert vinna debatter genom att använda ad hominemargument som åskådarna går på. ”

    Jo, det är antagligen så Ingemar tänker här på hemmaplan, och även så du tänkte i diskussionen i förra tråden där du flitigt anklagade forskare för att styras av prestige, komma med partsinlagor osv.
    [Låt oss hålla denna debatt på den tråd där den redan pågår. Vi kan inte lusa ner varenda kommentarsfält med detta, det är nog inte populärt … /P]

  102. Olle R #99,

    Argobojarna bör kunna mäta havets yttemperatur utan problem.

    Temperaturen är konstant i havets omblandade ytskikt (mixed layer) som kan vara upp till cirka 100 meter djupt:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Mixed_layer

    Denna figur från Wikipediaartikeln visar temperaturprofilen mätt av en Argoboj i Indiska Oceanen:
    https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e3/Example_blt_31Jan2002_Argo2.png

    På detta ställe var det omblandade skiktet cirka 40 m djupt och hade en temperatur av omkring 28 C. Genom att detta skikt är så starkt omblandat så håller det en konstant temperatur. Se den svarta kurvan som är temperaturprofilen. Den är lodrät, konstant 28 grader, från 40 m och uppåt.

  103. Christopher E

    #99 Olle R

    Ditt exempel håller inte. Givetvis kan du räkna ut ett medel av noggrant uppmätta rekryter. Men ditt kylvatten, och hinkar innan det, har du inte koll på. Det varierar vilt mot det hav det togs ur, och givetvis tror jag inte ett ögonblick på några +0,12° grader över havstemperatur som en exakt universell siffra för kylvatten.

    Och givetvis kvarstår att hela idén att förvanska bojdata utifrån sämte data är absurd. De är bara ett sätt bland många försöka bli av den för vissa irriterande platån i uppvärmningen.

    Vi har bara direktdata för havsvatten några årtionden. Innan det bara proxies. För att kunna sätta nutiden i relation till längre tider är enda möjligheten att jämföra jämbördiga proxies.

    Vad gäller flytande bojar i massvis ute på haven, så är jag tveksam. De måste utgöra en risk för mindre fartyg. Jag vet inte om den data de samlar in är värt det.

  104. Olle R

    Pehr 102, sen finns det ju sånt här finlir också
    https://en.m.wikipedia.org/wiki/Sea_surface_temperature#/media/File:MODIS_and_AIRS_SST_comp_fig2.i.jpg
    Du tror inte att Argobojarna stängs av en bit under ytan och sen extrapoleras värdena ”rakt” ända upp?
    Hur temperaturprofilen ser ut för tillfället närmast ytan är nog högst variabelt beroende dag/natt, solstrålning, temperaturskillnader luft/vatten och vindens omblandning..

  105. Christopher E

    Och ni går väl ändå inte och tror att kylvattenintag till båtar är ytvatten, hoppas jag?

    Någonstans har kopplingen mellan vackra teoribyggen på kontoret och verkligheten gått förlorad. Häpnadsväckande att förmoda att sådant grumligt data går att dra slutsatser om hundradels grader ur.

  106. Dw

    #92. Pehr.

    Medeltemperaturen på jorden var ju oavsett felmarginaler du pratar om under förra året var 0,69 grader högre än medeltemperatur för hela 1900-talet. Medeltemperaturen i Sverige under förra året var 0,15 grader högre än det tidigare rekordet från 1934. Alltså var ju Sveriges medeltemperatur hela 2 grader högre än medeltemperaturen på 1900-talet. Det viktiga är oavsett vad du påstår är ju att den långsiktiga trenden är en allt högre genomsnitts temperatur – främst i Sverige (eftersom vi ligger uppe i norr) och även globalt. Allt annat är nog det som Mats G skulle vilja kalla det för; ”akademisk ohederlighet”.

  107. Mats G

    98
    Dw

    Varje utveckling är som jag beskrev. Det är inte min logik. Jag beskrev hur det fungerar. Tyvärr kan vi inte välja. Detta är en naturligt skeende.

  108. Daniel Wiklund

    # 106 Är du säker Dw att det inte var 0.70 grader, för här är hundradelarna viktiga.

  109. Dw

    #98 Mats G.

    Du har nog rätt som vanligt. Det är inte din logik. Det är din sanning, dvs din egna ekonomiska teori. Men inom olika vetenskaper brukar man ju ha flera olika teorier att använda sig av för att betrakta hur saker och ting kan hänga ihop. Det är sällan som en lärare på högskolan eller universitetet avfärdar något som en ren lögn. Det är väl upp till var och en av eleverna att försöka bevisa sin teori eller rapport bäst man kan utifrån vetenskaplig fakta. Men utan att ha satt mig in i den så förstår jag inte hur din ekonomiska teori går ihop rent logiskt när den betraktar en god närmiljö kan betraktas som lyx och ett modernt hem, kylskåp och bil som någon slags grundläggande mänsklig rättighet. Är det inte tvärtom?

  110. Dw

    #108. Daniel Wiklund

    Bra fråga. Men det enda jag är säker på är att man inte kan vara säker på någonting. Ta ALLT det du läser, ser och hör med en nypa salt och bilda dig en egen uppfattning utifrån din egen erfarenhet. Men sen är det klokt att få en bild av andra människors uppfattning också. Öppna upp tidningen ibland.

  111. Mats G

    109
    Dw
    ”Är det inte tvärtom?”

    Nej, Om vi studerar samhällens utveckling så ser vi samma mönster. Det tydligaste just nu är Kina där närmiljön är eftersatt. Allt i jakten på materiell standard.

  112. Olle R

    Antalet observationer av oceanernas yttemperatur per år med olika system är ungefär:
    Ytbojar 8 miljoner
    Fartyg 1 miljon
    Argobojar 120000 (>3000 st som ger en profil var 10:e dag)

    http://www1.ncdc.noaa.gov/pub/data/cmb/ersst/v3b/png/obs.num.ann.png

    Ytbojsdata dominerar antalsmässigt idag. Man skulle kunna göra mätserier med bara ytbojar sen ett par decennier tillbaka, och de skulle ge samma trend som justerade ERSST v4 ger. Det finns dock ingen anledning att avpolettera fartygsmätningarna, de kan ge kompletterande information och förbättra täckningen. Att foga samman data från olika mätsystem med inbördes avvikelser är inga problem med moderna statistiska metoder. Att folk med ideologiska avsikter försöker misstänkliggöra detta är en helt annan sak..

  113. Björn

    Dw [109]; Jag tror att Du har missat någonting. Trygghet är basen i allt. När den är uppnådd kan man exempelvis börja tänka på närmiljön eller filosofera. Se Maslows hierarki eller pyramid nedan.

    http://se.depositphotos.com/5323810/stock-photo-hierarchy-of-needs-pyramid.html

  114. Dw

    #113. Björn. Snarare så tror jag att du missade något där. Vad är de fysiologiska behoven? Robinson brukar väl finnas med i ekonomiska teorier. Så tänk dig att du är Robinson men att du istället blev fångad av pirater som säger att du får välja att kastas av på någon av de två öde öarna. Väljer du ön med en förgiftad och förstörd miljö där någon redan bott, sågat ner alla träd till det fina huset och konserverat allt levande. Till slut verkar denne person t.om. ha tagit livet av sig själv. Denna ö har de flesta materiella ting redan uppfyllda såsom redskap, ett övergivet modernt hus med ett hundratal konserver och lite guld i byrån. Eller väljer du istället den öde ön med frukter, levande djur, odlingsbar mark, rent vatten, friska träd och tillgång till bra fiske?

    Tack för länken men Maslows pyramid kan jag nog nästan utantill 😉 den dyker upp lite överallt. Dock har jag hört att det finns en liten spricka längst ner i denna pyramid, nämligen något som t.om. Kan vara minst lika viktigt som våra starkaste fysiologiska behov.

  115. Daniel Wiklund

    # 110 Tack för råden Dw, tänk det har jag aldrig tänkt på förut, att ta del av andras erfarenheter, eller att öppna tidningen.

  116. Christopher E

    #112 Olle R

    I #98 hävdar du att Argobojer inte mäter ytvatten alls. I #112 anger du att de gör det 120000 gånger året???

    ”Att folk med ideologiska avsikter försöker misstänkliggöra”

    Det är inte eventuell ideologi hos de skeptiska och ifrågasättande som är bekymret. Det är de ideologiska avsikterna hos de som sammanställer datat vi ska bekymra oss för.

    Vad är ”en modern statistisk metod” tro? Om statistikbehandlingen är så framstående med att slå ihop äpplen och päron i samma diagram, kunde de inte kommit på något bättre än att räkna upp vattentemperaturen i de fria haven från vatten uppvärmt av båtmotorer och solvarma skrov? Kanske gjort tvärtom, tex?

  117. Mats G

    114
    Dw

    Under normala omständigheter så är det både som jag och Björn skriver[rätta mig om jag har fel Björn].

    Maslows pyramid är accepterad vetenskap och är mycket riktigt länkat till det jag skrev om samhällens utveckling. I det här fallet skapar mikrot makrot.

    Vad är de fysiologiska behoven?

    Jag tolkar det som att detta är ett grundläggande behov som mat och sömn. Dvs steg 1. Närmiljön ligger som Björn skrev i toppen av pyramiden. Inte i botten.

  118. Slabadang

    Olle R !

    ”Att foga samman data från olika mätsystem med inbördes avvikelser är inga problem med moderna statistiska metoder. Att folk med ideologiska avsikter försöker misstänkliggöra detta är en helt annan sak.”

    Vilken underbar ren rappakalja! 🙂

    ”The divergence problem” är gigantiskt ! Klimatalarmistisk partiskheten är ett ännu större problem och det är ju inte bara äpplen och päron som blandas utan hela fruktregistret från A-Ö .

    ”Inga problem med moderna statistiska metoder” Ha ha ha ha ha med huvudet i sanden är det röva som måste tala!

  119. Dw

    #117. Mats G.

    De grundläggande behoven är mat och vatten som du skriver. Men du glömde syret. Dessutom relationen till andra människor, saker eller djur. Att undvika fysisk och psykisk smärta och att få röra sig tillräckligt. Sedan kommer trygghet och säkerhet på andra plats. Därför väljer kanske vissa att frivilligt strida i Syrien? De har nämligen inte lyckats uppfylla de första behoven. Men alla ser inte trygghet i en t.ex. en bil utan även en ganska stor ekonomisk risk. Som förvisso kan vara värd att ta ibland.

    Att välja att gå iland på den öde förgiftade ön behöver inte vara fel. Det kan vara så att den som väljer att gå iland där överlever längre. Om man saknar kunskaper för att fånga djur, fisk, skapa egna redskap och bygga ett eget bo. Och det är det rätt många idag som saknar. Dom bör nog välja att gå iland på denna ö. Men för min del skulle jag nog välja att kliva iland på den andra ön.

  120. Mats G

    119
    Dw

    Jag har svårt att förstå syftet med alla dessa udda exempel. Det motsäger knappast det jag har skrivit. De är bara udda.

  121. Dw

    #120. Mats G.

    Det är inte alls ett udda exempel inom vetenskapen. Inom nationalekonomin är Robinson Crusoe ekonomi ett välkänt sätt att titta på en enkel ekonomi i ett av de mest grundläggande systemen för att där hitta viktiga principer som man kan analysera vidare på i ett mer komplext ekonomiskt system.

    Syftet är helt enkelt för att det ska bli enkelt att förstå sig på ett annars väldigt komplext system. I slutändan kan ju ön lika gärna ha blivit befolkad av sju miljarder människor.

    Så vilken ö skulle du välja att kastas av vid?

  122. Dw

    #115. Daniel Wiklund.

    Ursäkta, jag menar inte att gå på dig så. Det jag menar är bara att man ska ta uppgifter i massmedia med en viss nypa salt och kontrollera källorna. Men att samtidigt avfärda allt som står och syns i vanlig massmedia som osanning och censurerat blir det bara farligt till slut. Jag vill inte peka ut någon, men det finns några kommentatorer här som jag anser verkar avsky åtminstone massmedia på ett liknande sätt som jag tror rent historiskt har resulterat i stora bokbål som i 30-talets Tyskland, på 60-talets Kina eller på 70-talets Kambodja.

  123. Mats G

    ”Inom nationalekonomin är Robinson Crusoe ekonomi ett välkänt”

    Inte för mig och jag har läst nationalekonomi. Jag förstår dock konceptet enl din beskrivning. Självhushållningsekonomi kanske är samma sak?

    ”Så vilken ö skulle du välja att kastas av vid?”
    Nu är det inte dessa alternativ det hela handlar om. Vi måste titta på verkligheten för att förstå verkligheten.

    Om vi tittar på ett u-land där behovet är att komma ur fattigdom är den största. Så att du slipper gå och lägga dig hungrig varje dag. Det som kan göra att du tar nästa steg är att du har råd att köpa en cykel. I det här fallet så kan man säga att det materiella önskan kommer av nödvändighet. En cykel har heller inte en alltför stor inverkan på miljön. I det här fallet prioriterade personen en cykel istf närmiljön. och så kommer det hålla på ända tills alla underliggande behov är tillfredsställda. När det är gjort så kommer närmiljön på agendan.

    Scenarion med gifter från början och inte och välj start meny s.a.s är inte verklighet. För mig blid det ointressant tanke experiment. Kan du förklara syftet med det?

  124. Dw

    #123. Mats G.

    Då får jag rekommendera att du läser på om detta ramverk för att diskutera handel i ekonomin.

    En begagnad cykel låter som en klok och ganska miljövänlig investering för den fattiga i u-landet. Det krävs inte att man måste offra hela sin närmiljö och den kostar inget speciellt i drift. En begagnad cykel är ingen lyxvara som en ny bil, platt-tv eller ett nytt modernt hem är. De flesta arbetarna i Sverige cyklade till sina jobb fortfarande på 60-talet. På 70-talet hade vi fortfarande oftast bara en bil. Och inte har vi väl enligt undersökningarna blivit lyckligare (mer självförverkligade) sen 60-talet? Det var bättre förr. Vi hade inte så mycket materiellt som idag, men rent psykiskt mådde folk för den del kanske inte sämre. Kanske t.om. bättre i många fall. Och mindre skuldsatta var folk. Fråga ekonomerna i programmet ”lyxfällan” om vad de anser är lyx. De kan säkert ge ett svar beroende på din situation men ska alla människor ha allt det en svensson har så krävs det fler jordklot. Ska alla i Utvecklingsländerna ha en varsin bil eller två som svensson, så kan det krävas att de inte bara måste offra närmiljön utan även hela planeten och några till.

  125. Mats G

    124
    Dw
    ”Ska alla i Utvecklingsländerna ha en varsin bil eller två som svensson, så kan det krävas att de inte bara måste offra närmiljön”

    Precis.

  126. Dw

    #123 Mats G.

    Syftet med tanke experimentet var att se vilken av två världar som du tror att våra framtida generationer vill ärva från vår generation.

  127. Mats G

    126
    Dw

    Det är ganska enkelt. Ett land med högt välstånd så de kan göra sina egna beslut som fungerar för dem.

  128. Dw

    #125. Mats G.

    Du är bra rolig du.

    Om man ser på tillväxtekonomi enbart från din synvinkel vill säga. Det finns andra lösningar om man tar det från en annan synvinkel. Om det viktiga i livet är att transportera sig från A till B så finns det fler lösningar än att alla människor ska ha en varsin bil. Utan att offra varken närmiljö eller global miljö.

  129. Mats G

    128
    Dw
    ”Om det viktiga i livet är att transportera sig från A till B”

    En del hävdar att bil är frihet. Men det intressanta är fortfarande behovstrappan. Att det finns ett beroende mellan de behov som skall tillfredsställas.

    ” Utan att offra varken närmiljö eller global miljö.”
    Jag hävdar att det inte är så. Det finns ett tydligt mönster hur samhällen utvecklas. Du kan inte hoppa över något steg. Du kan inte gå från ett u-land till ett kunskapssamhälle tex.

    Det kanske låter sorgligt. Du måste offra närmiljön för att ta dig ur fattigdom. Välstånd ställer närmiljön tillrätta.

    Därför är det viktigt med välstånd. Därför kan vi inte hålla på med massa kapitalförstörande projekt som underminerar vårt välstånd.

    Och det är min poäng. Både V, MP och till stora delar C är välstånd och industrifientliga. Är det sådana tankar som får styra vår utveckling som kommer vi tappa välståndet och därmed närmiljön.

    Och då kommer den intressanta slutknorren. Miljöpartierna är inte bra för miljön. Tvärtom.

  130. Dw

    #127. Mats G.

    Om man nu har förbrukat alla resurser istället för att ta av överskottet. Du skrev ju själv om att människan aldrig blir mätt.

    Vad har kommande generationer för alternativ? De får ärva den rostiga sportbilen men har ingen bensin och trasiga däck. De får ärva det förr så moderna huset som nu har fått källaren översvämmad. De får ärva kylskåpet som fortfarande fungerar men har ändå ingen riktig mat att fylla det med. Skogen blev nedbränd för att odla majs på men marken har nu blivit för hård av torkan och överutnyttjande för att odla på. Det är brist på sötvatten och ren luft. De får ärva alla antibiotika resistenta bakterier och hav fyllt av maneter. De får ärva en telefon som är för komplicerad för att laga. Och alla gruvor är tömda så det går inte att tillverka nya. Det är upplopp på gatorna och de sista brukbara oljetillgångara strider terrorister om.

    Ordet ekonomi kommer som du säkert vet från det grekiska ordet för hushållning av resurserna som finns tillgängliga.

  131. Mats G

    130
    Dw
    ”Vad har kommande generationer för alternativ?”

    Om vi ger dem ett rikt land har de alla möjligheter att hantera allehanda utmaningar. Har vi bränt all pengar på grejer som vi tror kan bli problem så har de inga pengar kvar när de verkliga problemen dyker upp.

  132. Mats G

    ”Ordet ekonomi kommer som du säkert vet från det grekiska ordet för hushållning av resurserna som finns tillgängliga.”

    I dagsläget är det ganska svårt och tro att det är ett Grekiskt ord.

  133. Dw

    #129. Mats G.

    Det finns u-länder som har bättre utbildningsnivå än Sverige. Välstånd genererar inte automatiskt kunskap. Kunskap genererar istället välstånd. När Sverige införde obligatorisk skolgång för (nästan alla) så gick vi ett fattigt underutvecklat land till ett kunskapssamhälle till ett välfärdssamhälle på 50-talet och efter 1960-talet vidare till det slags överdrivet bortskämt nöjessamhälle som vi ser idag, där kunskapsnivån sjunker.

  134. Mats G

    133
    Dw
    ”Det finns u-länder som har bättre utbildningsnivå än Sverige.”

    Vilket?

  135. Mats G

    133
    Dw
    ”Välstånd genererar inte automatiskt kunskap”

    Fattigdom gör det garanterat inte.

  136. t0pe

    Dw kan du förklara vad du menar med närmiljö och hur vi förstör den.
    Jag tolkar det som att du vill gå tillbaka innan den industriella revolutionen, och leva som de gjorde då. Hur bra var deras närmiljö? Att människan bidrar till koldioxidhalten 400ppm är det nog ingen här som tvivlar på, däremot vilken påverkan ( eller icke påverkan) som koldioxiden har. Som du själv skrev, bilda din egen uppfattning och ta allt med en nypa salt. IPCC’s rapporter bygger på forskning som är gjord för flera år sedan, de har inte med de senaste upptäckterna och de använder formler som förmodligen inte stämmer så bra med verkligheten.
    De kommer nog med nya slutsatser om några år
    Mvh t0pe

  137. Mats G

    133
    Dw
    ”där kunskapsnivån sjunker.”

    Och det innebär i sin tur att pseudovetenskaper kan få fotfäste.

  138. Dw

    #131 och 132. Mats G

    Ja. Det är precis det vi här i väst har gjort. Vi har bränt vår ekonomi. Vi är skuldsatta upp till öronen på onödig och överdriven lyxkonsumtion. På utvecklingsländernas bekostnad. Vi förbannar grekerna som överkonsumerar och hotar att slänga dom överbord om de inte skärper sig. Men det tycker man om oss borta i många av utvecklingsländerna. Tillsammans befinner vi oss alla på ett alltmer sjunkande skepp utan någon kapten.

  139. t0pe

    #138
    Vem är skuldsatt upp över öronen?
    Räknas inte tillgångarna?
    Det gjorde det när jag pluggade ekonomi

  140. Mats G

    138
    Dw
    ”överdriven lyxkonsumtion”

    Vi må vara ett kunskapssamhälle men vi är också ett konsumtionssamhälle. Innevånarna i detta konsumtionssamhälle är drillade att shoppa. Våra pensioner är baserade på shopping. Tyvärr är det det enda sättet vi vet som skapar välstånd. en brist kan man tycka.

    ”På utvecklingsländernas bekostnad.”

    Jag är lite allergisk mot ”den vite mannens skuld”. Det innebär att U-länder och andra utanför västerlandet kan sitta och oja sig hur synd det är om dem. Då tar de inte tag i saker själva.

    Men det finns dock en viss sanning i det. Ett sätt att fördela välståndet är att lägga ned all matproduktion. Ta bort alla tullar och importera mat från U-länderna. då skulle de snabbt resa sig till ex U-länder. Så det finns lösningar. Men den politiska viljan saknas.

  141. Dw

    #136. t0pe.

    Ju förr desto bättre.

    ”De kommer nog med nya slutsatser om några år”

    Ja, det har de ju gjort hitills. De brukar ju vara lite för optimistiska jag för mig.

  142. Dw

    #140.

    ”Våra pensioner är baserade på shopping. Tyvärr är det det enda sättet vi vet som skapar välstånd. en brist kan man tycka.”

    Minnet är en brist hos folk kan jag tycka. Förr gjorde man ju tvärtom. Man sparade man ihop till rikedom och välstånd på äldre dagar. Då menar jag inte bankprodukten ”pensionssparandet”.

    Varför ska jag åka och hämta mat från undernärda människor i Afrika om grannen har ett överskott av mat? Vet du om att Fransk kyckling konkurrerar ut inhemsk kyckling i vissa länder i Afrika? Sen när konkurrensen är körd i botten så höjer de priset. Visste du att Svenska Arla säljer billigt mjölkpulver i Kina för att vi har ett stort mjölköverskott eftersom folk köper Arlas produkter som kommer från utländska mjölkbönder. Och det billiga mjölkpulvret får Arla så dåligt betalt för eftersom de konkurrerar på Kinesiska marknaden så svenska bönder konkursar.

    Det låter inte särskilt vettigt i mina öron. Det låter mer som att den där nationalekonomiska utbildningen du gick en var bortkastade pengar. Jag tror inte att någa nationalekonomer ger mig en krona i pension. Det får jag nog ordna med själv hemma i madrassen.

  143. Dw

    #139. Tope

    ”Vem är skuldsatt upp över öronen?
    Räknas inte tillgångarna?
    Det gjorde det när jag pluggade ekonomi”

    Vanligt folk är skuldsatta upp till öronen. Tillgångarna i godis och villan vi bodde i räknades varken in när jag gjorde en budget på hemkunskap eller när jag pluggade serien ”spara och slösa”.

    Fråga Grekerna om varför de inte plockar ut pengar ur sina fastigheter och betalar sina pensioner med istället för att gnälla. Dessa ska ju konstant gå upp i värde och fungera som en bankautomat. Så vad har de för problem egentligen?

    Nu några år med problem för dem så sitter ju kommunister och nationalister i regeringen. Och byts det ut så blir det väl istället nazisterna i gyllene gryning. I ett Euro-land.

    Så kan det gå om man lyssnar för mycket på nationalekonomernas prat om att shoppa till sig välfärd.

  144. t0pe

    Skiljer vi på länder och individerna i länderna eller ska vi klumpa ihop dem enligt din modell?
    Men tillbaka till koldioxidutsläppen, är de till ondo eller till godo för mänskligheten?
    Det stora problemet är väl befolkningsökningen, hur ska vi komma tillrätta med den? Ska vi hoppas på en naturkatastrof så vi slipper döda varandra i framtiden? Du vill ju tillbaka till tiden innan den industriella revolutionen, hur många människor fanns på jorden då, och vilka sjukdomar höll befolkningen i schack, är det så ditt Utopia ser ut?

  145. Ingemar Nordin

    snö i de svenska fjällen. Och i Queensland, Australien så snöar det – på första gången på 30 år! Ur led är vädret! 🙂

    http://mashable.com/2015/07/16/snow-queensland-australia/?utm_cid=mash-com-fb-main-link

  146. Dw

    #144. Tope.

    Det räcker med att folk sätter kroppen i vardagsjobb istället för att nöjesgymma för dyra pengar och knäpper på hjärnan igen så har nog mitt utopia uppfyllts.

    Koldioxidutsläpp för att tillverka selfie-pinnar, plastspikmattor, vattenpistoler och såp-bubble maskiner är i alla fall av ondo. Sen finns det självklart nödvändiga livsuppehållande utsläpp av godo också.

    Om varje svensson förbrukar runt 6 jordklot idag så kan jag nog tänka mig att börja dra ner till ca 2 jordklot i alla fall. Då har jag i alla fall sparat 4 jordklot. Då kanske vi i framtiden slipper slåss om vem som ska få äran att käka råttorna i alla fall.

    Människan har redan haft många vettiga lösningar historiskt sett men sen har nån krånglat till det med något billigt batteridrivet plastskräp bara för att lura hederliga arbetande människorna på pengar och tid. Minnet är kort och vanans makt är stor och så plötsligt har dårskapet blivit vardag hos en massa människor.

  147. Ingemar Nordin

    … och i South Dakota har man fått plocka fram snöplogarna igen – mitt i sommaren. Huva!

    http://www.detroitnews.com/story/news/nation/2015/07/15/hailstorm-prompts-use-snowplows-south-dakota-city/30194901/

  148. Christopher E

    Dw har kommit ut ordentligt nu.

    Antikapitalismen flödar. Man behöver ingen bil för det finns andra sätt att transportera sig från A till B. För alla bor ju vid en busshållplats/tunnelbanestation, eller hur? Resursalarmismen flödar för fullt också, framtiden är en mörk plats där innovationen tydligen tagit slut och allt är förbrukat. All konsumtion han själv inte vill ha ska ingen annan få heller, för då är det onödig lyxkonsumtion och x antal jordklot tar slut.

    Men datorer då, är det inte onödig lyxkonsumtion? Efter att för några dagar sedan ojat sig över hur mycket tid några lägger på att diskutera klimat här, har han nu roat sig med att hela dagen skriva massvis med poster. På någon form av dator, får man förmoda. Tänk om alla dessa u-ländare gjorde så, då skulle det gå åt många jordklot… vad oansvarigt mot barn och barnbarn. 😉

    Han är dock inte den förste här som argumenterar emot marknadsekonomin och samtidigt lever gott tack vare den.

    Det här är ingen attack på någons åsikter eller personliga val. Jag gillar att vissa ifrågasätter och går egna vägar. Jag lägger mig inte i deras val. Det sorgliga är de nästan utan undantag har bestämt sig för att demonisera mina val och missunna mig dem.

  149. Ingemar Nordin

    Christopher E #148,

    Jag misstänker att Dw antyder en lösning på problemet med demokrati, konsumtion och kapitalism när han säger: ”Tillsammans befinner vi oss alla på ett alltmer sjunkande skepp utan någon kapten.”

    Det som behövs är uppenbarligen en kapten som pekar med hela handen! 🙂

  150. t0pe

    #146 Dw
    Om man väljer att gå på gym för ”dyra” pengar gynnar man någon annan som inte skulle ha en inkomst om alla skulle arbeta sig trötta på fälten, eftersom det inte skulle finnas traktorer och tröskor som gjorde grovjobbet. Skördarna skulle vara en femtedel av vad de är idag och även västvärldens folk skulle svälta.
    Dags att börja tänka själv kanske???
    Det stora problemet är inte att vi förbrukar 6 jordklot, det stora problemet är att vi är 6 gånger för mycket människor på jordklotet i förhållande till förbrukningen.
    Frågan är hur ska vi minska befolkningen?
    Du önskar dig tillbaka till 1800-talet, då fanns det knappt en miljard människor, nu är vi över sju miljarder.

  151. t0pe

    Dw
    ””De kommer nog med nya slutsatser om några år”

    Ja, det har de ju gjort hitills. De brukar ju vara lite för optimistiska jag för mig.”

    Vilka av IPCC’s rapporter tycker du är för optimistisk? De har inte haft rätt någon gång hittills vad jag vet.