De klimathotstroende aktivisterna gillar att direkt eller indirekt påstå att trender är på väg att ändras. Eller att de redan har ändrats.
Ett exempel på detta är att många av aktivisterna påstår att klimatförändringarna accelererar. Alla som någon gång har tittat på en global temperaturserie, vet att trenden där inte har accelererat signifikant sedan mitten av 1970-talet, då global avkylning förbyttes till global uppvärmning. Därefter förefaller alla temperaturförändringar att vara variationer kring en rät linje.
Grunden för klimataktivisternas påstående är antagligen en rapport från WMO, om globalt klimat 2015-2019. Där är det befogat att genast påpeka att handlar det om så få år, handlar det inte om klimatförändringar, där det behövs åtminstone 30 år av data.
Rapportens rubriks påstående om att klimatförändringar accelererar upprepas inte i texten och några bevis läggs in fram. Vilket är självklart, eftersom inga bevis finns. Det är till och med orimligt att klimatförändringarna skulle kunna skena/accelerera, i alla fall om de huvudsakligen orsakas av koldioxidutsläpp. En av få saker som klimatforskarna är överens om, är att koldioxidens klimatpåverkan varierar med logaritmen av halten. Däremot är de inte överens om vilken konstant som ska sättas in framför logaritmen. Med ett logaritmiskt samband, skulle det behövas det ganska orimliga att koldioxidhalten ökar snabbare än exponentiellt för att temperaturen ska öka snabbare än linjärt.
Om nu inte något annat, förmodligen naturligt, orsakar det mesta av klimatförändringarna?
Rapporten hävdar att trenden i havsnivåer accelererar. Alla vi med kunskaper vet att detta påstående baseras på en jämförelse mellan två mätmetoder som rimligen inte går att jämföra. Den gamla metoden är att mäta relativa havsnivåer vid kuster och öar. Sedan gäller det att endera välja ut mätningar gjorda vid stabila landområden. Eller att uppskatta hur landet har rört sig. Vilket har blivit lättare nu när det finns GPS. Den metoden ger nästan 2 mm per år sedan slutet av 1800-talet.
Den nya metoden är att mäta från satelliter, vilket ger en nästan global täckning. Den metoden ger strax över 3 mm per år sedan 1992.
Två olika metoder som alltså mäter olika saker och där den moderna metoden, med kortare mätserie, har en högre trend. Vilket har fått många att påstå att trenden accelererar. Tittar man på var och en av dataserierna för sig, vilket till exempel går att göra här, är det tveksamt om det finns någon acceleration de senaste 90 åren.
Det andra som rapporten påstår har accelererat är smältningen av isen i Grönland. Med tanke på att förändringarna i istäcket procentuellt är små, och med tanke på den relativt korta mätperioden, är det ingenting att dra höga växlar på. Om man nu inte vill larma.
När klimataktivister hävdar att skördarna och jordbruket kommer att kollapsa när världen blir varmare, är det också ett påstående om att trender ska förändras. Eller snarare att trender ska vända.
För vad visar den statistik som FAO:s statistikorgan samlar ihop?
Jag laddade ner data för flera stycken grödor. Jag valde avkastning, alltså produktion per areal, för det är i den parametern som förändringar i förhållandena borde märkas mest.
Här är ett diagram med data för de grödor jag valde ut:
Den långsiktiga trenden är uppåt för alla grödorna. Data finns för åren 1961-2018.
Eftersom avkastningarna är så olika för dessa grödor, kan det vara svårt att jämföra i ett sådant diagram. Jag räknade därför ut ett index genom att sätta avkastningen 1961 till 1 för alla grödor. Ett diagram med dessa data:
Nu är det enklare att se att ökningstakten i avkastning har varit olika för de olika grödorna. För vete och majs är nu skördarna per hektar mer än 3 gånger så stora som 1961. För humle, blandat korn och kassava är de måttligare ungefär 1,5 gånger större.
Vad är då ”blandat korn”? Jag vet inte. Det är min översättning av ”corn, mixed”, som det står i databasen. Kanske är det ett sätt att skilja korn från majs, som i USA (och Kanada?) brukar kallas ”corn” och inte ”mayze”?
Det är inte alltid en ökning från ena året till nästa, men den långsiktiga trenden är som sagt uppåt för alla dessa grödor. Bara för att 2018 är lägre än 2017 för några, innebär det inte att trenden har vänt. Antagligen är det en tillfällig fluktuation av samma sort som ses tidigare år.
Detta är alltså skördarna per hektar. De absoluta skördarna har ökat ännu mer, eftersom uppodlad areal har ökat. Vilket i långa loppet inte är hållbart. En sak som verkligen är ändligt och begränsat på den här planeten är tillgänglig mark. Den räcker inte hur långt som helst. Ju mer vi människor använder för våra behov, desto mindre utrymme blir det för vilda växter och djur.
Det gäller att vi håller nere vår markanvändning. Vilket bland annat innebär det att sol- och vindkraft, med sina behov av stora ytor, är vansinnig miljöförstöring. Ingen riktig miljövän kan stödja sådant.
Det gäller att avkastningarna på olika grödor fortsätter att öka, bland annat för det blir allt fler människor som behöver mat. Klimataktivisterna tror att avkastningarna i stället ska minska. Varför begriper jag inte. Med längre växtsäsonger (i en varmare värld) och mer koldioxid i luften, borde avkastningarna fortsätta att öka. Med genteknik finns dessutom bra förutsättningar att få fram grödor som effektivare kan använda solljus, koldioxid, näring och mineraler. Fast klimataktivister brukar vara samma personer som de miljöaktivister som är fanatiska motståndare till genteknik och genförbättrade grödor.
För övrigt så är Brasilien, med ett i huvudsak tropiskt och subtropiskt, alltså varmt, klimat en av världens största producenter av flera olika grödor. Det går till exempel att se här. Varför skulle då inte andra länder kunna ha ett produktivt jordbruk även om det blir varmare?
Klimataktivister har ringa kontakt med verkligheten och ingen kännedom om fakta och seriös klimatvetenskaps rön. Ja, mina erfarenheter av att försöka debattera med dem, säger mig att de till och med förnekar fakta och vetenskap. Ger jag dem fakta, som klimatdata från verkligheten, eller vetenskapliga studier som visar att växthusgasutsläpp absolut inte orsakar någon klimatkatastrof, hittar de på ursäkter för att förneka.
Klimataktivisterna vill leva i en fantasivärld, som är en mardröm. Då är det begripligt att de vill tro att klimatförändringarna skenar och att skördarna snart ska kollapsa, trots att inga rimliga skäl finns för någondera.
I Indien visar statistiken att kylan är betydligt farligare än värmeböljor till och med i denna del av världen.
Att planera för att motverka detta verkar myndigheterna inte bry sig om.
https://www.downtoearth.org.in/news/cold-waves-killed-more-indians-than-heat-waves-since-1980-imd-68606
Du skriver: ” En av få saker som klimatforskarna är överens om, är att koldioxidens klimatpåverkan varierar med logaritmen av halten ”. Men hur stämmer det egentligen med att det är temperaturen som driver koldioxidhalten och inte tvärtom? Var det inte så att ”Gores kurvor” visade att det var flera hundra år mellan förändringarna av temperatur och CO2 och att temperaturförändringarna kom först? Om nu fakta (statistik) visar detta, varför fortsätta med en diskussion om ”hur CO2 påverkar klimatet”?
Hej
Du ger en referens till ett par diagram uppmätta av NASA. Sedan konstaterar du att det knappast visar någon acceleration i vattennivåhöjning.
Skriv ut diagrammet (1880-2014?), anpassa en linjal till kurvan på olika ställen (dvs mät tangentens lutning), så ser du mycket tydligt att kurvan uppvisar en accelererande trend. Ok, det handlar inte om en snabbt accelerande trend, men om så var fallet skulle vi nog vara riktigt illa ute.
Titta på den första kurvan på den länken (1995-2020). Tar du medeltalet på de sista 10 åren och jämför med de första 10 åren, så blir det faktiskt en ganska stor skillnad. För de sista 10 åren blir det nog ca 4 mm/å, om jag räknat rätt. Naturligtvis, inte helt enkelt när det är brus i kurvan, men så svårt är det inte.
Båda kurvorna visar på ökande trend. Jämför du också med diagram för tiden före 1900, så blir skillnaden ännu tydligare. Men det är en annan historia.
MVH
Dan S
Detta med markanvändning är intressant. Nyligen
kom EUs nya taxonomi kring vilka energikällor som ska anses vara hållbara. Om nu även kärnkraft och vattenkraft inte anses hållbara så undrar man vilka kriterier som de utgår ifrån. Markanvändning borde vara en viktig faktor att ta i beaktande och i så fall med stora negativa konsekvenser för så kallade hållbara energikällor som sol och vind.
Tack Mats
Grödorna växer allt bättre.
Det är väl en funktion med många ingångsvariabler som ökar varav CO2 är en och sol en annan. Men främst är det väl kunskap som ökar och sprids.
I veckan som gick fick vi även goda nyheter om föroreningar från jordbruket, i alla fall i Europa.
Kvävet nyttjas allt bättre med mindre läckage som följd.
Därtill så pågår en förändring har jag fått för mig, plöjningsfritt.
Med dagens teknik kan man med intresse följa bruket av jorden via olika Youtubers. Kul för oss skrivbordsbrukare.
Det är en fantastisk utveckling som sker i modernt jordbruk. Man gödslar vartefter grödan utvecklas, år med mycket regn vid rätt tidpunkt, som i år, gödslar man 3 gånger, 2018 en gång. Sensorer läser av hur ”grön” växten är och reglerar gödselmängden på delar av åkern och styr ogräsbekämpning mm. Plöjning betraktas ofta av ”okunniga” för något man gör för att jorden ska må bra men är främst en ogräsbekämpning som inte är bra för jorden. Skörden kan vid spannmålsodling registreras för varje del av åkern så kan man utifrån det styra gödselgivan så den blir optimal på varje del. ”Ekologisk” odling kan inget av detta och är därför med sina idet närmaste halverade skördar betydligt sämre för miljön. Om LKAB vore intresserade av att göra något för miljön i världen så vore det bästa de kan göra att utveckla en metod att utvinna den ca 1 miljon ton fosfor som finns i deras sandmagasin från gruvbrytningen. Fosfor kan bli en bristvara för jordbruket i framtiden.
Tack Lars, bra att du pekar på vad gott som händer samtidigt med uppvärmningen. Visst är det svårt att skilja klimatfaktorn från jordbrukets egen utveckling men nog ser det bra ut. Skogstillväxten, en mer renodlad funktion av klimat och co2, ger samma bild. Här uppe (Norrbottens kustland) talar mina SCA vänner om en utveckling från 3-3,5 till närmare 4 i bonitet de sista femtio åren. Liknande söderut. För svensk ekonomi betyder det massor av miljarder. Faktiskt nog betydligt mer än jordbrukets utveckling.
Anders T, #5
Roligt att det finns folk här på bloggen som inte gått på allt ekoflum. Som du skriver, vetenskapen och teknikutvecklingen ger fantastiska möjligheter att utveckla jordbruket. Såklart! Och förresten, jag hävdar bestämt att vi lämnar en mycket bättre värld till våra barn och barnbarn än den vi tog över.
Har för mig att odlad areal globalt sett ökar överallt utom i Europa !
Man kan undra varför Europa inte har den ökningen som andra kontinenter har ?
Lars och Dan #3
Visst är havsnivåstigningen det stora otäcka Xet i klimatfrågan. Så vad kostar en skyddsvall? Här en bondsk kalkyl (Sverige) som utgångspunkt.
Säg att vallen är 10 m djup och 2 meter hög. En meter vall kräver då 20 m3 material. Säg sen att materialkostnaden fritt vallen (jfr t ex osorterat kross) är 200 kr/m3. En meter vall kostar då 4000 kr. En km vall 4 mkr. Hundra mil vall (1000 km) 4 mdr.
Jämför sen de 10 + mdr som vi tjänar på bättre skogstillväxt. Hmm Hmm och Hmm! Nej, det här måste räknas om.
Höj vallen till tre meter. Gör den 20 m djup. Köp materialet för 300 kr kubiken. Då blir det 18 mdr för 100 mil. Hmm Hmm igen. Det här måste också räknas om. Kan någon hjälpa? Jag har nog snubblat på nollorna?
#10 Eilif Hensvold,
Hur gör du där floderna mynnar t.ex. Götaälv vid Göteborg?
Apropå havsnivåer så nämnde jag SvT:s nyhetsinslag från Västsverige på Öppen tråd, men ingen tycks ha sett det så jag upprepar det här.
Såg ni detta i tisdags om hur Västsverige kommer att översvämmas? Det har gjorts film för att visa hur det skulle se ut i Göteborg med ett Gustav Adolfs Torg under vatten, och i Uddevalla har man visat hur man förbereder sig för 2,8 meters förhöjd vattennivå år 2100 (åtminstone vid storm). Landhöjningen nämns men den anses inte kunna kompensera för vattennivåhöjningen. Se:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/se-modellen-over-havets-hojning-sa-ska-uddevalla-skyddas-fran-klimatforandringarna
och:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/hon-ska-hindra-vattenmassorna-sa-ska-goteborg-klimatsakras
Kan det verkligen stämma det där att havsnivån stiger mer än landet höjer sig?
#11 Det är ett problem som kan övervinnas, vilket flera exempel kan visa.
London skyddas med en barriär : Thames barrier.
St Petersburg också.
Men mest glädjande är den barriär som skyddar Venedig från högvatten.
Göteborg kan skyddas vid behov med samma typ av avspärrning-men det verkar mer onödigt ju mer tiden går.
Landet stiger !
#13 Kolla här: https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-032
#12 Karl-Erik Tallmo
”Kan det verkligen stämma det där att havsnivån stiger mer än landet höjer sig?”
Regioner och kommuner använder SMHI’s underlag för översvämningsplanering. Indata för Göteborg är:
-Landhöjning 3 mm/år
– Styrka hos och antal stormar är oförändrade
– Klimatscenario IPCC RCP 8.5
Pegelmätningar numera vid Torshamnen visar att landhöjningen sedan 100 år stadigt varit 1 mm/år större än havsnivåhöjningen.
Se: SMHI Extremvattenstånd i Göteborg
Det gäller att hålla liv i domedagen. På onsdag visar svt femte och sista (kommer säkert fler längre fram, om inte domedagen sätter stopp för det) avsnittet av Domedagen. Dom farligaste översvämningarna just nu är väl den domedagspropaganda som MP, svt och övrig media översvämmar oss med.
I veckan som gick hörde jag på nyheterna att EKO bönderna har problem med avsättningen av sina produkter och att en del EKO bönder ska återgå till konventionell odling. Konsumenterna vill inte betala mer för maten än nödvändigt. Undrar om SSABs och LKABs kunder kommer att välja ett billigare alternativ.
#3 Dan
Frågan är ju var havet stiger? Verkar inte vara i Göteborg i alla fall:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-032
Lars-Eric Bjerke, #11
Visst, men om nollorna sitter rätt rymmer budgeten en hel del annat. Cement, stål, digitala moderniteter, mark (här har vi utpressningsläge mot markägaren, i värsta fall får vi väl som vindkraftsfolket gena lite) osv. Jämför med de goda partiernas budget för snabbtåg, 300 mdr så där, och negativ drift. Annars, håll ut! Vi behöver dig här.
Ekomat är en mindre lyx som anpassar sig efter ekonomin. Det kommer vi att få erfara framöver då välfärden äventyras av klimatpsykopater i ledande ställning. Idag gick åter en industriledare, Holmen s VD, och varnade för den energipolitik som drivits under MPs regeringstid och dess konsekvenser. En lek med Sveriges välfärd.
#1 Appropå Indisk kyla (även Pakistan)!
https://electroverse.net/heavy-snow-and-lowest-maximum-temperature-records-fall-across-india/
Vad kanske VÄRRE är, ytterligare AVKYLNING?
https://electroverse.net/lewotolo-erupts-to-50000-feet/
# 18 Elif Hensvold,
Ett sätt att planera kan vara att inte ge bygglov på låglänta marker nära havet på ställer där landhöjningen är liten. Så kan man vänta och se hur det går med havsnivåhöjningen i framtiden, det är ju långsamma processer.
”Man ska fatta beslut då det behövs, inte tidigare, får då beaktar man ju inte det som framkommer under tiden.”
#21 Lars-Eric Bjerke
Många vill bo nära vattnet vilket kan medföra risk för översvämning.
Men det är inte de långsamma process som du beskriver, kopplad till klimatet.
Det är en väderorsakad händelse.
https://www.tidskriftenvatten.se/wp-content/uploads/2017/11/93-110-Vatten-3-17_opt.pdf
MSB gjorde en genomgång av översvämningar i Sverige och det förekom då och då över stora delar av Sverige:
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/26098.pdf
Västerbotten verkar vara drabbat-där höjer sig landet med halvmetern på 100 år.
#14 Bjerke
SMHI utgår från RCP 8.5 som saknar fysiska förutsättningar att kunna inträffa. Sannolikhet i alla kvartil = 0 således.
SMHI utgår från havshöjning en meter medan vetenskapen bland annat AR5 och Anna Wåhlin GU utgår från 0,5 m.
Johan Rockström och Victoria Dyrings bud är 7 m men det finns andra som ger bättre bud än så.
#11 #12 #13.
Man kanske kan fixa pumpar som forslar flodvattnet ut i havet. De kan drivas förnybart av bränsleceller som drivs av vätgas som finns i ännu okända hålrum som sprängs ur berget, vätgasen alstras givetvis av vindkraft när det blåser och solkraft när det inte blåser.
Finansieringen tas ur de gröna pensionsfondernas investeringar i ekoföretag som blivit överflödiga eftersom vi är så dumma att vi inte köper deras produkter, och med för ändamålet särskilt uppfunna flodcertifikat.
Förstår du?
Kan ju handla om lokala översvämningar också. 1997 i slutet av juli regnade det 198 mm på ett dygn. Uppmätt i Fagerheden utanför Piteå. Regnrekord i Sverige för ett dygn. En lång värmebölja slutade med ett rejält åskoväder. Min farfars hus (15 km från fagerheden), där min pappa föddes, stod bredvid ån, som för det mesta var som en bäck. Men det här dygnet blev den som en flod, for in under huset, som säckade ihop, som senare revs. Men ingen var i huset när det säckade ihop. En bro i byn förstördes. När farfar föddes den 28/6 1866 i samma by var det is kvar på träsket, likadant året därpå. Ingen risk för översvämning då. Om dessa väderkatastrofer berodde på för mycket eller för lite koldioxidutsläpp vet jag inte. Domedagar på lokal nivå händer ju då och då.
#2 Mats
Al Gores presentation var mycket bedräglig. Istiderna bröts av något annat än ökande CO2-halt och avgasades efterhand ur haven. Flera hundra år senare var det troligen så att CO2 orsakade en viss ytterligare höjning av temperaturen.
Först under 1900-talet blev effekten av människors utsläpp (runt 1950) så stor att den blev dominerande över havens temperaturföljande av-gasning/in-gasning så jag menar att nu är den antropogena faktorn (starkt?) domierande. Jag menar vidare att det är troligt att CO2 bidrar till en temperaturökning men det tar lång tid att få reda på hur mycket. Ej katastrofal menar jag, kanske till och med positiv även på sikt, förutsatt att havens nivåökning fortsätter ligga på nuvarande mycket låga nivå.
Vi får inte heller glömma bort hur oerhört mycket positivt som har följt med mänsklighetens förmåga att nyttja fossil energi.
# 23 Lars Cornell
”SMHI utgår från RCP 8.5 som saknar fysiska förutsättningar att kunna inträffa.”
Instämmer, jag har läst Mikael Höök´s vid UU papper.
”Man kanske kan fixa pumpar som forslar flodvattnet ut i havet.”
I de enorma områden där tyskarna tidigare har brutit brunkol passerade på en de ställen bäckar. Dessa har man pumpat över gruvområdet och kommer att få fortsätta att göra så i all framtid.
Lars
#3 Dan
#10 Eilif
Min analys ser ut så här:
Det kan förstås vara en gnutta antropogen accelleration, vi vet ju att många glaciärer krymper.
Men av senaste 120 årens havshöjning om ca 200 mm så höftar jag att 20-40 mm kanske kan antas vara antropogen. Låt gå för det.
En väsentlig del av denna är orsakad av vattnets expansion orsakad av ökad global temperarut. Den faktorn är i stort sett ofarlig. Att diverse glaciärer på de flesta håll också krymper kommer heller inte att leda till någon katastrof.
Den helt överskuggande frågan är hur det går med Grönlands och Antarktis isar, där finns det nämligen vatten för en potentiell katastrof.
Med med precisa sattlitmätningar har man sett att på 16 år har Grönlands och Antarktis isar krympt så att de tillsammans orsakat ynka 14 mm havsnivåhöjning. (där en del av det kan vara antropogen, men inte nödvändigtsvis allt)
Detta är helt oväsentligt mot de två faktorer som verkligen kan ställa till skada.
1) Man pumpar grundvatten från kustnära megastäder så att marken sjunker flera meter. Jakarta har nog rekordet 4 meter på ett fåtal decennier.
2) Många stora floder påverkas av människor, t ex kraftverksdammar som samlar på sig sådant stoff (sten, grus, sand, lera) som annars hade ”försvarat” deltan från havets erosion, Värsta exemplet är nog Missisippi, det delta som lögnare som Hansen, Mann, Attenborough och Greta har helt sjukt propagerat om i en BBC-produktion SVT sände för kanske ett år sen.
Det som verkligen är häpnadsväckande är att den geologiskt sett blixtsnabba och mycket kraftiga CO2-ökningen har fått så bagatellartat små konsekvenser. Ännu så länge. Det kommer att fortsätta, så snart framstår det antagligen att larmen har överdrivits rejält.
# 10 # 11 Eftersom landhöjningen överstiger havsnivåhöjningarna runt Göteborg, så behövs kanske inte några uträkningar för nya skyddsvallar ?? Klimatförändringarna lämnar Göteborg relativt oberörda eftersom landhöjningen ligger på 3 mm per år. Men hur är det med erosion och skred eller dylikt runt Göteborg .
Jag blir mer och mer övertygad om att det är hetsjakten på CO2 som ställer till större problem än de eventuella problem som skulle uppstå med ökad halt av CO2.
Tar man bara vindkraften som exempel så upptas värdefull skogsmark till ingen nytta, man förstör och förfular naturen, fåglar och insekter dödas med allt därtill hörande i hela den näringskedjan för övrigt djurliv utan att ha någon effekt alls på CO2. Högfrekvent buller skapar dessutom ohälsa hos människor i närheten.
Som om inte det vore nog så håller det nu på att också rasera landets elförsörjning, vilket naturligtvis innebär att företagen som står för skatteintäkterna inte kan utvecklas och producera för att upprätthålla dessa skatteintäkter. Förutom just vindkraftsägarna då, eller företagen som bygger dessa industriområden, men dessa har ju i många fall utländska ägare.
Allt detta leder i sin tur till försämrad ekonomi för hela samhället, vilket gör att det i slutändan blir mindre pengar över till att satsa just på sånt som har en verklig effekt, inte på klimatet för det tror jag inte vi kan göra så mkt åt, men på miljön. Sämre ekonomi för samhället betyder också, med nuvarande pensionssystem, ännu lägre pensioner för kommande generationer.
#27 Rolf M
Det finns en glaciär i Norge som heter Nigardsbreen.
Den krossade en lantgård då den växte under lilla istiden.
Nu har den dragit sig tillbaka.
CO2 ökningen har fått stora konsekvenser på tillväxten men små på klimatet.
Skymtade i kommentarerna att vi i Europa inte ökar vår Areal, vilket stämmer:https://ourworldindata.org/grapher/land-use-over-the-long-term?country=~Europe%20(excl.%20Russia)
Det kan bero på att produktiviteten blivit bättre och att befolkningen inte vuxit i samma takt.
Att jordbruksproduktionen i Europa kommer att minska är sannolikt med tanke på de politiska beslut som fattats om att jordbruk på sikt endast ska drivas ekologiskt. Undertecknad är inte bonde, men född på landet i Skåne och bor sedan 1990 långt ute på den normandiska landsbygden. Som nära grannar har jag två ekologiska mjölkbönder och många traditionella lantbrukare.
Jag kan försäkra att inte ens ett av naturen gynnat land som Frankrike kan föda sin befolkning med livsmedel om ekologiskt jordbruk blir standard. Skördarna blir betydligt mindre och vad som är än mera viktigt, volymen och kvaliteten är lika varierande beroende på årsmånen som elproduktionen från vindkraft.
Detta gäller alla grödor, men enklast kan man med foton visa detta med majs. Att med foton visa att t.ex axen på en veteåker är mindre och att stråna växer glesare syns knappast för den som inte är expert.
Nedan tre länkar med foton av ekologiska grödor jämfört med konventionella sådana. Klicka på fotot för att förstora och för att bildtexten ska synas.
https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=379373
https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=357691
https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=377778
# 27 Rolf Mellberg
Apropå kraftverksdammar: dessa uppdämningar av naturliga flöden har en annan förbisedd effekt, som adderar till Ditt påpekande om deltabildning, dock inte så särskilt relevant för just Missisippifloden, men desto viktigare för kraftverksdammar i exvis Sverige.
Det gäller att dammarna samlar upp de mineraler, som de naturliga flödena för med sig till haven. De kustnära havsområdena som är särskilt viktiga i näringsomsättningshänseende lider redan brist på mineraler och påverkar i ökande takt havens reproduktionsförmåga. Det skapar ett alltmer tilltagande problem för alla varelser, inkl människan. Här kan vi tala om ett antropogent orsakat problem med stort P.
Antropogent CO2 från fossileldning är en nullitet. Den påverkar inte alls havsnivåhöjningar, eftersom havs- och lufttemp inte är någon kausalfunktion av CO2.
Dan Strömberg #3:
Jag skrev att det är tveksamt om det finns någon acceleration de senaste 90 åren. På 1910- och 1920-talen stod havsnivåerna stilla, för att sedan börja stiga igen. Det var en acceleration.
Arealer jordbruksmark i Sverige.
Arealen åkermark i Sverige 2020 är 2,59 Mha, år 1910 var den 3,80 Mha.
Arealen betesmark i Sverige 2020 är 0,45 Mha, år 1950 var den 0,60 Mha.
Det finns gott om mark att odla om det skulle bli lönsamt. Fast då minskar förstås skogsarealen.
Holland är ett av de länder i världen som bör ha örnkoll på havsnivåförändringar och de verkar också ha det:
https://www.clo.nl/indicatoren/nl0229-zeespiegelstand-nederland-en-mondiaal
Översättningen fungerar inte på sidan men Google translate till engelska blir bra och fullt begripligt samt grafen går ju inte att missförstå. 24 cm på 129 år och en helt linjär utveckling.
Lars M #31,
”Att med foton visa att t.ex axen på en veteåker är mindre och att stråna växer glesare syns knappast för den som inte är expert.”
Ja, det är möjligt. Men om man kan det minsta om jordbruk så räcker det att ta en tur på landet och man ser genast hur illa det står till på ekologisk jordbruksmark. För där sädesstråna är glesa där växer det tistlar och annat ogräs. Det är nästan lika mycket ogräs som vete/korn/havre. Jag har ofta undrat hur nyttigt det är att få i sig alla dessa olika sorters ogräs i det ekologiska mjölet.
Rossmore #35
Bra referens. Och verkligheten framstår som vanligt allt lurvigare ju mer man studerar den. Jag kopierar in slutet av din referens. Lätt att förstå. Tysk/engelsk dialekt!
Mondiale zeespiegel vertoont versnelling sinds zestiger jaren
Het recente SROCC-rapport van het IPCC (2019) komt in een review tot de conclusie dat de stijging van de mondiale zeespiegel een versnelling vertoont die te verklaren is door een versneld afsmelten van ijskappen, naast een versnelde thermische uitzetting door opwarmend oceaanwater. Voor de periode 1900-1990 schat het IPCC een toename van 1,4 mm per jaar, met een onder- en bovengrens van 0,8 en 2,0 mm/jaar. Voor de periode 1993-2015 schatten zij een jaarlijkse toename van 3,2 mm, met een ondergrens van 2,8 en en bovengrens van 3,5 mm/jaar.
Een studie van Dangendorf et al. (2019), verschenen ná het SROCC-rapport, laat zien dat deze versnelling niet zo zeer ingezet is vanaf de negentiger jaren van de vorige eeuw maar sinds de zestiger jaren. Daarbij tonen zij aan dat deze mondiale versnelling niet gelijkmatig verdeeld is over de oceanen. De sterkste versnelling is te zien over de Stille oceaan, het gebied tussen Australië en Zuid-Amerika. De minste versnelling vertoont de Atlantische oceaan met niet-significante waarden voor de Noordzee. Deze resultaten komen overeen met het ontbreken van een versnelling langs de Nederlandse kust in de historische metingen.
#36 Ingemar Nordin#
På de två fotona nedan bör även en lekman se skillnaden. När bonden på våren sprutade mot svamp och bredbladiga ogräs glömde han efter att ha skiftat körriktning slå på sprutriggens ena sida och körde så cirka 15 m. Vackert med all vallmon, men knappast någon säd att skörda där.
Att konsumera ogräsfrö oroar jag mig inte för, däremot är mögelangripen spannmål direkt hälsovådlig. Man kan notera att de personer som är klimatalarmister nästan alltid också hyllar ekologisk odling. Det syns t.o.m bland kommentarerna här på KU.
Översiktsbild: https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/377778/3687319.htm
Närbild: https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/377778/3687321.htm
#22 Lasse
MSBs rapport visar ju att översvämningar pga förhöjd havsnivå bara är en liten del av alla registrerade översvämningar. Inget stort problem alltså.
Torneälven, och säkert andra vattendrag också, stiger över sina normala nivåer varje vår pga snösmältning. Ibland når nivån inte så högt att bostäder påverkas, men vissa år med snabb snösmältning går vattnet upp till de närmast liggande husen. Tornedalingarna har dock lärt sig att inte bygga i riskområdet. Översvämningarna i Torneälven har absolut ingenting med havsnivån att göra.
#36 Ingemar Nordin,
Priset på konventionellt odlade grödor och Krav-odlade speglar nog hyfsat avkastningen i de båda odlingsformerna. För 2019 gäller följande priser:
Vete konventionellt 1,47 kr/kg
Vete krav 2,50 kr/kg
Havre konventionellt 1,50 kr/kg
Havre krav 2,90 kr/kg
I butik kostar konventionellt vetemjöl 9,50 kr/kg och vetemjöl krav 13,00 kr/kg
Prisskillnaden har ökat från 1 kr/kg till 3,50 kr/kg. Om inte annat ser man det är mellanhänderna och staten som får den största delen av havekakan.
Data från:
https://www.ja.se/artikel/61624/rets-skrdepriser-frn-lantmnnen.html
och Mat.se
#34 Lars-Eric Bjerke#
Ok, ökad areal kompenserar för minskad avkastning, men vad händer de år skörden är nära noll? Är du medveten om att vid ekologisk odling plöjs grödan ner de år årsmånen är dålig; det finns helt enkelt inget att skörda. Vid konventionellt jordbruk varierar skördarna, men sällan uteblir de helt.
Vet du också att ekologiskt jordbruk har svårt att hantera höstsådda grödor därför att ogräs hinner ta över under höst och vinter? Det innebär att växtsäsongen för en vårsådd ekogröda startar sent. I Frankrike är det ett problem, eftersom det regnar under vår och försommar, medan torka ofta råder från juni till september. Vårsådda plantor hinner inte utveckla rötterna innan torkan sätter in och blir därför klena eller dör under sensommaren.
#41 Lars Mellblom
Jag förespråkar varken den ena eller andra sortens jordbruk om de följer svenska regler, utan tänkte bara att priset på produkten avspeglar effektiviteten.
De största skillnaden, vad gäller odling av säd, är användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel i den konventionella odlingen. Före 50-talet användes knappast mineralgödsel, eller säckaskit som min morfar sa, och inte heller bekämpningsmedel. Sedan kom en övertro på kemikalier såsom kvicksilverbetning av utsäde och en överanvändning av konstgödsel. Nu har man i större odlingar blivit duktiga på att använda teknik för att gödsla efter behov och minska behovet av mindre bra bekämpningsmedel.
#41 Lars Mellblom
”Vet du också att ekologiskt jordbruk har svårt att hantera höstsådda grödor därför att ogräs hinner ta över under höst och vinter? ”
Det gäller inte för Sverige. ”Enligt jordbruksverket är höstvete är den enskilt viktigaste grödan i den mellansvenska spannmålsodlingen. Detta gäller även inom ekologisk odling framförallt för de gårdar som odlar spannmål för avsalu. Enligt de ekologiska sortförsöken avkastar höstvete omkring 1 500 kg mer än vårvete.”
#42-43 Lars-Eric Bjerke#
”Jag förespråkar varken den ena eller andra sortens jordbruk om de följer svenska regler…”
Den dag svenskt jordbruk upphör att producera kan det ha visst intresse att förstå varför, liksom att när elavbrotten blir vanliga kan det vara intressant att förstå orsaken till detta.
Det är möjligt att svenska höstsådda grödor, tack vare strängare vintrar, lider mindre av ogräs än i Frankrike. Länken nedan visar höstsådd ekologisk fodersäd i juni. Om man tittar noga ser man de gröna axen lågt bland ogräset, men var och en borde inse att så här kan man inte odla spannmål.
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/357691/3485033.htm
#41 Lars Mellblom,
Som ofta finns det utförlig statistik från jordbruksverket som jämför konventionell och ekologisk odling. Det visar sig att i skogsbygder är skillnaderna mindre än i slättbygder. Ett utdrag för 2019 nedan.
”I Götalands södra slättbygder är hektarskörden 36 % lägre vid ekologisk odling
av vårkorn, i Svealands slättbygder är den 40 % lägre. Motsvarande skillnader i
Götalands skogsbygder är 24 %, och 20 % i Nedre Norrland.”
https://jordbruksverket.se/download/18.29196bdf172db848a9e64721/1592915619032/JO14SM2001.pdf
Paul Håkansson #19
Förändrad trend hos Holmen?
De gillar ju vindkraft men kanske insett att den inte duger för att driva de kontinuerliga processer som skapar företagets lönsamhet
https://www.holmen.com/sv/energi/vindkraft/holmens-vindkraft/var-vindkraft/
Konstigt, en tråd om havsnivåer har blivit ekologisk. Ingemar, var är du?
Ekologisk spannmål i sig är inga pengar, dock en av insatsvarorna till den ekologiska mejeriproduktionen där de flesta ekologiska pengarna finns. Marknaden styrs av ett (i huvudsak) danskt företag. Ekoinvägningen är ca 6 %. Därnäst ett franskt (Sydsverige) och långt långt därefter Norrmejerier-Ångermanland och uppåt (går på knäna i konkurrensen, behöver troligen fusioneras). NM har en tokinvägning eko om ca 16 % till en marknad som sväljer kanske hälften. Den viktigaste ekologiska kunden är offentlig upphandling. Under sommaren uppstår stora överskott (skolan). Mejerierna styr genom betalningen, kanske 4.50 istället för 3.50 kronor litern. Marknaden peakade runt 2016.
Reglerna för ekologiskt är både fyrkantiga, byråkratiska och konstiga. För ett normalt sinne av typen, jaså, det var konstigt, men vi gör väl det då. Ingen har hittills kunnat visa att man blir friskare eller lever längre. Lite strängare krav på antibiotikaanvändning (låg ändå i Sverige, kanske 50 ggr under Sydeuropa) och på djurhållningen. Det är väl bra. Arealbehovet, tumregeln för ekologisk mjölkproduktion är två ha per ko mot en hektar annars. Dubbelt upp. En vanlig erfarenhet efter övergång till ekologisk odling är att det går bra ett tag (jordarna ännu i skick) men för varje år blir det svårare, ogräs och växtnäring. Paradoxalt nog, motsatsen till uthålligt. Arealbehovet, åtminstone lokalt, skall inte överdrivas. Så producerar danskarna dubbelt mjölk mot oss och är världsledande på exportfläsk. Som vanligt, verkligheten framstår som allt lurvigare ju mer man studerar den.
#47 Elif Hensvold,
Det är också intressant var produktionen av våra mejeriprodukter sker. För dryckesmjölk är i stort sett all mjölk som säljs här producerad i Sverige. Arla ägs av 9 759 mjölkbönder i sju europeiska länder (Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Storbritannien, Sverige och Tyskland).
#47 Eilif+Hensvold
Dan Strömbergs #3 intressanta kommentar blev ej besvarad. Om jag nu inte helt har missuppfattat att klimatrealisterna smet ifrån detta inlägg genom att flytta fokus till något annat som inte direkt hade med klimatet att göra.
Att bemöta och förklara kräver en hel del faktakoll tagen från andra alternativa trovärdiga källor eftersom WMO och IPCC anses i allmänhetens ögon vara trovärdig.
I förra veckan så var det, som tidigare nämnts här, ett reportage om Göteborg som ska bygga en 2,7 m hög vall för att klara en havsnivåhöjning på 2,3 m. Är det någon som vet var siffran 2,3 m kommer från? Jag var nyss inne på SMHI och de har en rykande färsk länk (https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/framtida-medelvattenstand-1.165493) och där sägs för Göteborg år 2100 och RCP8,5, 57 cm (sannolikt intervall 23 – 92 cm). Sen är ju RCP8,5 i sig rätt osannolik.
En gammal länk från 2017 var borttagen så jag undrar om de börjar få kalla fötter och mildrar sitt alarmistiska budskap.
#47 Eilif+Hensvold#
Om du läser hela Lars Kamels inlägg om trender ser du att ungefär hälften handlar om den globala livsmedelsproduktionen. Omställningen till ekologiskt jordbruk går hand i hand med omställningen till ett koldioxidfritt samhälle och drivs av samma personer. Därför är jordbruk ett relevant ämne här.
Adepten #49
Kanske är vi överens? Jag menar i #10 ”Visst är havsnivåstigningen det stora otäcka Xet i klimatfrågan”. Och menar också att Dan Strömbergs #3 tangentgrafer antyder en viss ökning i takten. Verkar rimligt. Den marknära uppvärmningen pågår så havens eftersläpande volymutvidgning och avsmältningen av mindre glaciärer bör gå snabbare. Men de långsiktigt avgörande faktorerna, massbalanserna i Antarktis och på Grönland har ingen koll på. Den holländska referensen Rossmore #35 visar på ytterligare komplexitet. Här uppe, Nordsjöområdet, ingen taktökning till skillnad mot delar av Stilla Havet. Igen, havsnivåstigningen är det stora otäcka Xet i klimatfrågan! Bra att vi har ekonomisk möjlighet att bygga vallar i det allt behagligare klimatet.
#50 P-A Johnsson,
Se kommentar #14
Rolf #27 och Göran Åkesson #32
tack för de kommentarerna. Jag läste de medan jag höll på att skriva dagens inlägg och inte minst påpekandet om bristen på mineraler ledde till en mening i dagens inlägg.
Att polen deklarerar kärnkraft istället för sol och vind för att ersätta kolkraft, är ju väldigt gottgörande och härligt , Man litar inte på vind och sol. Polen skapar härmed en starkindustri nation.
Detta kommer och debatteras och kanske skapa en ny ”trend”
#55
Kanske det kan ske ett uppvaknande även hos oss:
https://www.di.se/nyheter/vattenfall-i-samarbete-om-ny-karnkraftsreaktor-tekniken-ar-mycket-intressant/
Ett steg i rätt riktning i alla fall
#53 Lars-Eric Bjerke
Tack! Tittar man på på tabell 5 så är inverkan av den globala havsnivåhöjningen bara 42 cm om man räknar bort landhöjningen, så resten är relaterat till högvattentillfällen och då borde man ha byggt vallen för länge sedan.
F.ö. så bör man nog ta i lite mera på vissa platser då 95% konfidensintervall är över 3 m. För det vore lite försmädligt om nivån blir 3 m om man bara har byggt en 2,7m vall. Det lär ju svämma över i alla fall även om det går lite långsammare.
#57 P-A Johansson
Delar av Göteborg består av utfyllt organiskt material som sjunker med tiden. Man måste ändå bli imponerad av byggarna på 1600-talet som fyllde ut så mycket med den tidens verktyg.
Fiskhamnen och Packhusområdet svämmar ju över ibland flera gånger om året.
Vallar hjälper nog bra i undantagsfall utan man får nog göra utfyllnader i låglänta områden.
Det klimatscenario man använder RCP 8.5 är mycket osannolikt för att inte säga omöjligt.
Den globala uppvärmningen driver de stora havsströmmar mot polerna med sitt värmande innehåll,
Världens stora vinddrivna havsströmmar rör sig mot polerna med en hastighet på ungefär en mil vartannat år, vilket berövar viktiga kustfiskevatten på näringsämnen och ökar risken för havsnivåhöjning, extrema stormar och värmeböljor för vissa angränsande markområden.
En ny studie identifierar grundläggande förändringar i havscirkulationen, med potentiellt allvarliga effekter på livsmedelsförsörjning, havsnivå och väder i tätbefolkade områden.
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1029/2019GL085868
Vid cirka 40:e breddgrader nord och syd, där effekterna av de skiftande strömmarna är tydligast, är havsnivåhöjningen redan 20 till 30 cm mer än i andra regioner.
Detta har identifierats genom satellitmätningar.
Den globala uppvärmningen kommer t.ex. att driva många av Nordamerikas fiskarter hundratals mil norrut, vilket potentiellt kommer att kosta kustfiskesamhällen miljarder dollar under de närmaste decennierna, visar ny forskning.
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0196127
Hej Adepten, tror du på det där?
Jag läste din första länk och eftersom observationerna inte är tillräckligt tydliga så modellerar de. Alltså — gissningar!
Länk 2 — modelleringar!
#60 Sten Kaijser
Tack för att du reagera!
Man läser så mycket nu i massmedia så man vet snart inte vad man ska tro på, där den gröna rörelsen tycks ha hamnat i ett psykotiskt tillstånd med en tilltagande maktutövning jag aldrig tidigare har upplevt.
Det innebär att jag upplever den globala uppvärmningen som det minsta problemet och följderna de grönas maktutövning som det största problemet eftersom alla sektorer i samhället springer åt samma håll för att verka ”klimatsmarta”.
Men nu till den första länken du reagerade på. Under punkt 2.1 visar observationsdata med Satelliter som har övervakat Sea Surface Height (SSH) sedan slutet av 1992 och Satellitbaserade Sea Surface Temperature (SST) poster har samlats in i nästan fyra decennier från början av 1980-talet. Man jämförde dessa verkliga observationer med modeller som då visade att modellerna verkar stämma med observationerna under punkt 3.1.
Men min klimatmodell bygger på att koldioxiden inte bidrar till den globala uppvärmningen. Den är endast ett symtom på antropogen förbränning av energi sedan 1750.
Allt tyder på att energiobalansen är ca: 0,9 Wm2 d.v.s. mer energi tillkommer än som lämna jorden.
Skall tilläggas att den globala energibalansen och klimatet beror främst på Solen, månen, Jupiter, växthusgaser, aerosoler, vulkanutbrott, haven, glaciärer, havsis, luftfuktighet, molnbildning, atmosfärisk konvektion och atmosfäriska cirkulationen, absorbering och emittering och antropogen påverkan. Förändringar bland dessa faktorer resulterar i en mycket liten men kan bli en betydande energiobalans på längre sikt.
Om man antar att den globala uppvärmningen endast beror på den totala producerade energin som ackumulerats i atmosfären från 1750 -2020 p.g.a. den totala antropogena verksamheten.
Då blir följdsatsen av detta att vi inte kan ersätta fossil energiförbränning med bioenergi eller kärnkraft endast vindkraft, solkraft, vattenkraft och en mindre folkmängd med åtföljande energiminskning är möjlig för att den globala uppvärmningen skall förhindras.
Sedan att kärnkraft och vattenkraft inte längre är rumsren tycker jag är sorgligt och rent av katastrofalt ur energieffektivitetssynpunkt för vårt välfärdsamhälle.
Sedan vad den globala uppvärmningen på sikt tar vägen vet ingen.
Tror du på min klimatmodell?
Adepten #61
”Men min klimatmodell bygger på att koldioxiden inte bidrar till den globala uppvärmningen. Den är endast ett symtom på antropogen förbränning av energi sedan 1750.”
Men var har du fått den där snurriga idén ifrån? Energin som tillförs systemet är inte öronmärkt, all energi är lika och kan systemet hantera all energi som kommer från solen kan det så klart också hantera den lilla, en tiotusendel av solenergin, som kommer av vår fossilförbränning och kärnklyvning. Eller hur tänker du om den geotermiska energin, f.n. ungefär dubbelt energin från fossilförbränning och kärnklyvning, som har pågått sen långt innan människan äntrade scenen.
Linjär trend de senaste
10 åren 0,5 grader per decennium
20 0,15
40 0,13
enligt UAH
Adepten #61
Nej, jag tror inte på din klimatmodell. Din modell förutsätter att exakt lika mycket energi som kommer från solen avges från jorden. Den energi som frigörs vid förbränning är inte ens en miljarddel av den energi som kommer från solen. En liten, liten störning av in- eller utflöde av energi är mer än vad vi producerar.
Så, nej, jag tror nte på din klimatmodell.
#62, #63 och #64 Tack för återkopplingen.
Skulle vara intressant att veta hur era klimatmodeller ser ut? Vad den globala uppvärmningen beror på och att den tycks tillta enligt LBt #63;s inlägg?
Skall vi utgå från en modell där den globala energibalansen och klimatet beror främst på förändringar från främmande galaxer, Solen, månen, Jupiter, växthusgaser, aerosoler, vulkanutbrott, haven, glaciärer, havsis, luftfuktighet, molnbildning, atmosfärisk konvektion och atmosfäriska cirkulationen, absorbering och emittering och inte p.g.a. antropogen påverkan!?.
Slutsatsen av detta blir att vi inte kan göra något åt den globala uppvärmningen eller klimatet om man så vill.
Hej Adepten,
det mesta handlar om olika tidsskalor. ”Klimatvariabler” är väl sådana som tar tiotals årpå sig att märkas.
Då är det för mig havsströmmarna som spelar störst roll på den tidsskalan. Deras effekt är oberoende av in- och utstrålning av energi.
När det gäller in- och utstrålning är nog molnigheten det som spelar störst roll. Den påverkar ju både in och utstrålning. Växthusgaserna kan spela en viss roll för långsamma förändringar, men historiskt sett harju temperaturförändringar alltid föregått förändringar av koldioxidhalten.
Adepten #65
Jag har nog i stort sett samma syn som Sten K, ska vi oroa oss för nåt så är det panikslagna alarmister.
Adepten #65
Man kan också välja ett närliggande och enkelt förlopp:
Mänskligheten började på allvar bränna fossilt under 16-1700-tal. Det har tom fått oss att tala om en ny era, den industriella revolutionen, en era som karaktäriseras av accelererande utsläpp av växthusgasen CO2.
Olika globala rekonstruktioner visar ett tydligt trendbrott i mitten av 1800-talet då ett helt naturligt globalt temperaturfall om ca -0,03 grader C per århundrade först hejdas för att senare förbytas i en allt snabbare temperaturuppgång som nu nått en magnitud som sett över människans tid på jorden kan vara helt unikt.
Händelsevis råkar det vara så att utsläppen i mitten av 1800-talet knappast kan vara av den storleksordning som krävs för att hejda ett globalt temperaturfall om ca 0,0003 grader per år men att den då i atmosfären ackumulerade mängden CO2 är ca 10 gånger större vilket mycket väl kan tänkas räcka.
Händelsevis råkar det dessutom vara så att fortsättningsvis ökar utsläppen, ökar den atmosfäriska CO2-halten och ökar den globala temperaturen likartat.
Så länge ingen annan väl underbyggd förklaring ens kan komma i närheten av att beskriva de senaste 150 årens utveckling blir detta min favorit vilket bla innebär att Parisavtalet har mitt stöd. Avtalet omfattar dessutom 5-årig uppföljning och kan därmed anpassa sig till att kunskapsläget förändras.
Vad känd temperaturutveckling beträffar så är den en summa av påverkan från olika håll, det finns tex en tydlig 60 års cykel vars amplitud kan vara 0,05-0,1 grader C. Denna överlagring har sina 0-genomgångar 1865, 1895, 1925, 1955, 1985 och 2015. Väljer man temperaturdata från dessa tidpunkter där 60-års cykeln inte påverkar data får man åter en prydligt stigande och accelererande kurva. Samtidigt är det naturligtvis så att i takt med att temperaturutvecklingens hastighet ökar antar kurvan alltmer ett linjärt stigande förlopp.
Som sagt, varför krångla till det med försumbar påverkan eller okända naturkrafter.
Detta måste väl ändå ses som något positivt även bland landets klimataktivister?
Enligt Riksskogstaxeringen har den årliga bruttotillväxten ökat från ca 75 miljoner m3 till nära 100 miljoner m3 på alla ägoslag i Sverige under de senaste 40 åren. Samtidigt har det totala virkesförrådet ökat från 2 100 till 2 800 miljoner m3. Ökningen är drygt 30% i båda fallen.
#68 LBt
Kul att du ifrågasätter min antropogena energimodell även fast att den påminner om CO2 modellen.
Javisst den 60-åriga oscillationen verkar vara kopplad till “Pacific Decadel Oscillation” (PDO) och “Atlantic Multi-decadel Oscillation (AMO). Orsakerna till dessa förändringar i havstemperaturerna är förstås inte klarlagda vad jag vet.
Jag förstår att du tror på CO2 modellen som IPCC torgför. Det sorgliga är att västvärldens alla maktstrukturer har tolkat deras scenarior som katastrofala för mänskligheten i framtiden.
Resulterande i att många forskare tror eller är pressade att tro att vi inte har tid kvar samt att drastiska åtgärder måste vidtas nu för att bromsa CO2 utsläppen.
Den befarande uppvärmningen kan omöjligt fortsätta för evigt eftersom:
1. den globala temperaturökningen är lägre än CO2 ökningen.
2. fossila bränslen kommer att ta slut eller bli oekonomiska.
3. Stora överskott av CO2 kommer att på sikt absorberas i oceanerna.
Detta ger mänskligheten gott om tid att anpassa sig till en ”CO2 fri” och klok energiutvinning som är baserad på kärnkraft, vattenkraft, vind, sol och bioenergi.
Om vi agera för snabbt så får vi inte en andra chans eftersom vi förstör våra ekonomier. Dessutom behöver varje land en plan som fungerar för sin speciella miljö.
Om vårt ”kalla” land måste anpassa sig till Tysklands och EU:s förslag på att vattenkraft och kärnkraft inte är fossilfri kommer vi att frysa ihjäl påsikt.
Lennart Bengtsson #69
Instämmer! Mail i dag till Riksskogstaxeringen (SLU Umeå).
Hej, jag har läst lite här och där i er redovisning av skogen. Jag hittar inget om klimatförbättringen och co2 ökningen som intressanta bakomliggande faktorer för tillväxten. Har jag missat något? Visa gärna var ni tar upp det. Hur mycket av ökningen i tillväxt bedömer ni beror av detta?
Eilif Hensvold, intresserad skogsägare.
#61 #62 #64 #65 mfl.
Till det bör läggas att utstrålningen ökar med fjärde potensen av temperaturen (det är mycket) och att koldioxidens styrka avtar omvänt med logaritmen av koncentrationen. Det medför ett mycket stabilt klimat. Någon ’tipping point’ är inte möjlig uppåt. Däremot kanske det kan förekomma nedåt mot ny istid.
L.B. #69 Det är bra att du påpekar det. Enligt skogsstyrelsen har skogens produktion ökat med 21%. Förmodligen ligger tillväxten av grödor i samma nivå. Värdet av mer koldioxid i Sverige har således ökat med mellan 20 och 40 miljarder kronor årligen för skogs- och lantbruk.
Var finns då klimatkrisen?
Effekter av ett förändrat klimat – SKA 15
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/skogliga-konsekvensanalyser/effekter-av-ett-forandrat-klimat-ska-rapport-12-2015.pdf
http://www.fao.org/state-of-forests/en/
Lars Cornell #72 Lennart Bengtsson #69
Lars, kanske ligger du lite högt men säg 10+ mdr varje år, det räcker mer än väl. Observera att din referens inte alls behandlar co2 ökningen som tillväxtfaktor. Man har ett resonemang om att man saknar kvantitativt underlag och att tillgången till näringsämnen kanske sätter gräns. Konstigt!
Jag fick raskt svar från Riksskogstaxeringen SLU Umeå som konstaterade att de inte behandlar ämnet men gav några referenser till Google Scholar. Trevligt. Skall se vad jag får tid med.
Jag föredrar den globala verklighet vi ser men visst är det glädjande för våra skogsägare att den svenska tillväxten är god.
Globalt vet vi emellertid att såväl atmosfärisk CO2-halt som global medeltemperatur envist stiger år efter år. Data visar dessutom att utvecklingen kan vara fortsatt accelererande alla drömmar om något annat till trots. De kommande 10 åren blir intressanta, 60-årscykeln gick 2015 in i sin positiva fas där den bidrar till förhöjd global temperatur.
LBt: när du skriver om ”verkligheten”, är det då observationer och faktiska mätningar du menar eller utfall ifrån datormodeller?
Simon,
observationer naturligtvis.
Lennart Bengtsson #69
jag tror att du har för höga tankar om klimataktivister
för riktiga klimataktivister finns inga goda nyheter
blir det varmare går det åt helvete för alla — och framför allt för ossklimatrealister
blir det bättre för världen har de haft fel vilket är ett öde värre än världens undergång
(vilket inte hindrar att RCP 8,5 är (nästan) möjligt)
LBt #74
Skogsägare är vi allihopa… du med och jag med. T ex Sveaskog. Och internationellt ser du rimligen en motsvarande ökning i tillväxt på mycket stora arealer. Det blir pengar det! Varje år.
Annars, håll ut. Vi behöver dig här!
#76 LBt
Ok, tack!
Som Eilif skriver är det extremt gynnsamt för oss som skogrikt land att kunna ta tillvara på den enorma värdetillväxten vi har i skogen. Att då förstöra detta bland annat genom vindkraftsparker eller att motverka skogens tillväxt genom olika åtgärder blir som jag ser på saken, att skjuta sig själv i foten. Förutom att vi blir fattigare skapas mindre resurser att kunna bekämpa verkliga problem i stället.
Att lyfta fram vad som bara har lokal eller regional betydelse och ge det global innebörd är vanligt här.
Det är beklagligt, det innebär bara att man vill nå högst personliga mäl istället för att söka den verklighet som finns.
#80 LBt
Och vad menar du är den verkligheten som finns? Vad är problemet och vad menar du är lösningen på detta problem?
Letar man efter något är det rimligt att man söker där det kan finnas och verkligheten är vad jag söker i de uppgifter med global förankring som finns.