I gårdagens The Telegraph får vi reda på att FN anser att vissa länder skulle må bättre av att skippa den fria marknaden och tillåta större statlig inblandning.
/citat ur artikeln/
”Supachai Panitchpakdi, head of the UN Conference on Trade and Development (UNCTAD), said the financial crisis had exposed the deep failings of growth models adopted in Africa, the Pacific, and parts of Asia, usually under pressure from the West.
UNCTAD said market ideology has distorted the structure of farming in many of these countries over the years and prevented them creating light industries and processing needed to move up the manufacturing ladder. ”The market-led reforms since the early 1980s have, to a large extent, failed to correct this deep-seated weakness,” said the agency’s annual report.
Decrying a ”false dichotomy” between the virtues of the free market and the alleged vice of state dirigisme, it said there is much to learn from the calibrated ”industrial policies” of Malaysia, Sweden, Taiwan, and Finland.
/slut på citat/
Det känns härligt att FN hänvisar till lilla Sverige som exempel på framgångsrik ekonomi.
Sanningena att säga så är väl regleringen av den fria marknaden en välsignelse i länder som Sverige. Har vi planekonomi? Allt är relativt…
Källa World Almanac:
1995 $1,41 biljoner $1500
1996 $1,54 – $1600
1998 $1,689 $1720
2000 $2,20 $2200
2002 $2,70 $2540
2004 $3,30 $3100
Källa CIA World Factbook:
2006 $2,812 biljoner $2500
2007 $3,065 $2700
2008 $3,267 $2800 (estimat)
Naturligtvis är siffrorna osäkra, men trenden är ändå hur klar som helst. Men när såg man något om detta i bladen hos oss?
Bakgrunden är, vågar jag påstå, väsentligen att man i och med kongresspartiets fall 1996 övergav de socialistiska statsplanerande idealen. Öppnade för frihandel. Det är bortåt 1,2 miljarder människor som dragit fördel av detta.
Att staten skulle sköta konsumtion av saker åt dig kräver däremot tvång. Och den kommer då att konsumera massor med saker du inte velat ha. och oavsett om du gillar/ogillar någon viss (statligt skött) konsumtion kan du vara säker på att det blir dyrare.
Reglering? Du kanske menar lagar som alla måste följa? Det är två vitt skilda saker, glöm inte det. Och jo, vi har (och har haft) planekonomi i ett flertal samhällssektorer, och precis som jag sa blir det både dåligt, dyrt, och enhetslösningar som ingen egentligen tycker är bra.
Det är bara konstatera att statskapitalism såsom den tillämpats i Sydkorea, Japan eller Taiwan varit mycket framgångsrik i att snabbt ge dessa länder välstånd. Nu säger inte det att samma recept skulle fungera i Aftika. Vi vet förvånansvärt lite om varför vissa länder går bra och andra dåligt. När de går bra talar man om svenska, tyska, japanska eller amerikanska modellen, men det går sällan bättre för dem som försöker kopiera deras system, och snart är det något annat land som går bättre och får bli förebild.
Att den skulle kunna ’berordra’ specialanpassade recept som bara gynnar dom rika länderna är också uppåt väggarna.
De är säkert inkompetenta på alla möjliga sätt, de också, men inte av illvilja eller pga västländers säarintressen ..
Världsbanken gör ffa en sak: Den ger bort de rika länders skattebetalares pengar, under diversa lånevillkor som aldrig uppfylls och den avskriver samma skulder något decenium och maktskifte/kupp senare.
’Statskapitalism’ i sig är väl knappast vad som fått vissa länders välstånd att växa snabbt. Vad skulle det vara öht? Statliga ägare? Stater som ordnar speciallagar för att skydda inhemska industrier?
Även det låter som en typisk vänsterfloskel för att slippa titta på riktigt, dvs precis som för ’kapitalistiska’ Världsbanken …
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_3217419.svd
Statskapitalism är ett ord som när jag kollar närmare tycks använts på så många olika sätt att man kanske lika gärna kan undvika det, däremot borde de länder jag räknade upp gett dig vissa ledtrådar till vad jag avsåg. Dvs företagen är privata men staten ser genom krediter och olika former av lagar till att styra in deras inriktning. Man behöver däremot kanske inte gå fullt så långt som president Park i Sydkorea som inledde sin karriär med att låta landets större företagare paradera genom Seoul med plakat med texter typ ”Jag är ett kapitalistsvin”. Sen fick de jobba vidare, han ville bara visa dem vem som bestämde.
:D)
Utom jag som ska strös i havet utanför Måseskär.
Underbart, jag ska välja något liknande..
Kanske en ögrupp utanför Arhoma som jag har fina minnen till..
Jag fann ett Måseskär i Kristinehamns underbara skärgård (om jag inte minns fel…)
Men ytterst märkligt just nu är, att man i USA, av alla platser, börjar vilja införa en statskontrollerad ekonomi. Cap-and-Trade är bara ett exempel. — Det är svårt att förstå varför. Det är ju inte något proletariat som driver denna politik, inte heller ”de breda lagren”, utan i stället noblessen på öst- och västkusten: Kennedys, New York Times, Hollywood, universitets-eliten.
Se t.ex. på ett diagram ”Congressional Budget Office Projected Deficit, by Source” — Kongressens budgetkontor prognosticerar federala budgetunderskottet. http://www.ritholtz.com/blog/2009/07/cbo-projected-deficit-by-source/ (Detta skall alltså vara officiella siffror, från CBO.) Tanken är att i återupplivad keynesiansk anda hålla fart på ekonomin genom att sprida ut pengar på ”projekt”, i princip vilka projekt som helst. ”Lönsamhet” och ”effektivitet” och ”sparsamhet”? Det var förr det.
Det här blir dyrt för kommande generationer i USA, om det går igenom! ”CHANGE is all I will be left with”, som 12-åringen skrev på sitt demonstrationsplakat.
http://www.ritholtz.com/blog/2009/07/cbo-projected-deficit-by-source/
Som jag sa, det är IMF som ’marknadsekonomisk torped’ som ’tvingar’ fattiga att införa ogynsamma reformer som är helt missvissande, och händelsevis sedvanligt vänstertugg ..
Angående ’statskapitalism’ är det snårigare och mindre entydigt än du gör gällande, men det ligger även en smula i den effekten du tar upp. Transitionen från kommando- eller planekonomi till en bättre fungerande marknadsdito är allt annat än smärtfri. Och det är nog tillrådligt att göra den gradvis …
(det är fö en fråga långt över grundkursläroboksnivå, dvs du kan inte hitta något stöd alls där för föreställningen om statssanktioners saliggörande effekter ..)
Som jag sa, det är IMF som 'marknadsekonomisk torped' som 'tvingar' fattiga att införa ogynsamma reformer som är helt missvissande, och händelsevis sedvanligt vänstertugg ..
Angående 'statskapitalism' är det snårigare och mindre entydigt än du gör gällande, men det ligger även en smula i den effekten du tar upp. Transitionen från kommando- eller planekonomi till en bättre fungerande marknadsdito är allt annat än smärtfri. Och det är nog tillrådligt att göra den gradvis …
(det är fö en fråga långt över grundkursläroboksnivå, dvs du kan inte hitta något stöd alls där för föreställningen om statssanktioners saliggörande effekter ..)