FN tycker att vi ska skrota fri marknad

I gårdagens The Telegraph får vi reda på att FN anser att vissa länder skulle må bättre av att skippa den fria marknaden och tillåta större statlig inblandning.
/citat ur artikeln/
”Supachai Panitchpakdi, head of the UN Conference on Trade and Development (UNCTAD), said the financial crisis had exposed the deep failings of growth models adopted in Africa, the Pacific, and parts of Asia, usually under pressure from the West.
UNCTAD said market ideology has distorted the structure of farming in many of these countries over the years and prevented them creating light industries and processing needed to move up the manufacturing ladder. ”The market-led reforms since the early 1980s have, to a large extent, failed to correct this deep-seated weakness,” said the agency’s annual report.
Decrying a ”false dichotomy” between the virtues of the free market and the alleged vice of state dirigisme, it said there is much to learn from the calibrated ”industrial policies” of Malaysia, Sweden, Taiwan, and Finland.
/slut på citat/
Det känns härligt att FN hänvisar till lilla Sverige som exempel på framgångsrik ekonomi.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. arga gubben

    Jag visste väl det, planekonomi är det rätta!

  2. Det är ju statlig inblandning i länders ekonomier som är problemet, inte lösningen. Men det är ju klart, många vill ha FN som någon global överstat, så ett sånt här uttalande gynnar deras egen ställning.

  3. Mikael

    Detta med en ”fri marknad” är väl egentligen en ”fatwa” från nyliberalister? Ve den som ifrågasätter den fria marknaden!
    Sanningena att säga så är väl regleringen av den fria marknaden en välsignelse i länder som Sverige. Har vi planekonomi? Allt är relativt…

  4. Steve

    Tillåt mig än en gång visa på utvecklingen i Indien — åren 1995 — 2008, BNP bruttonationalprodukt totalt och per capita, USA-dollar
    Källa World Almanac:
    1995     $1,41 biljoner   $1500
    1996     $1,54 –                 $1600
    1998     $1,689                 $1720
    2000     $2,20                  $2200
    2002     $2,70                  $2540
    2004     $3,30                  $3100
    Källa CIA World Factbook:
    2006     $2,812 biljoner  $2500
    2007     $3,065                   $2700
    2008     $3,267                   $2800 (estimat)
    Naturligtvis är siffrorna osäkra, men trenden är ändå hur klar som helst.  Men när såg man något om detta i bladen hos oss?
    Bakgrunden är, vågar jag påstå, väsentligen att man i och med kongresspartiets fall 1996 övergav de socialistiska statsplanerande idealen.  Öppnade för frihandel.  Det är bortåt 1,2 miljarder människor som dragit fördel av detta.

  5. Patrik

    Mikael>> Nejdå, det är bara något som har visat sig fungera bäst. 🙂

  6. Mikael, dina föreställningar (fatwa mm) är helt missvisande: En marknad är något som man per definition bara kan delta i frivilligt.
    Att staten skulle sköta konsumtion av saker åt dig kräver däremot tvång. Och den kommer då att konsumera massor med saker du inte velat ha. och oavsett om du gillar/ogillar någon viss (statligt skött) konsumtion kan du vara säker på att det blir dyrare.
    Reglering? Du kanske menar lagar som alla måste följa? Det är två vitt skilda saker, glöm inte det. Och jo, vi har (och har haft) planekonomi i ett flertal samhällssektorer, och precis som jag sa blir det både dåligt, dyrt, och enhetslösningar som ingen egentligen tycker är bra.

  7. Thomas

    Nu skall vi inte glömma att den ”fria marknad” Världsbanken m fl har tvingat på fattigare länder varit skräddarsydd för att passa västerländska intressen. De skall avreglera sina ekonomier som domineras av jordbruk samtidigt som Väst genom tullar och subventioner skyddar sina egna marknader. Dessutom så har de recept som beordrats sällan varit anpassade till hur de lokala ekonomierna fungerar.
    Det är bara konstatera att statskapitalism såsom den tillämpats i Sydkorea, Japan eller Taiwan varit mycket framgångsrik i att snabbt ge dessa länder välstånd. Nu säger inte det att samma recept skulle fungera i Aftika. Vi vet förvånansvärt lite om varför vissa länder går bra och andra dåligt. När de går bra talar man om svenska, tyska, japanska eller amerikanska modellen, men det går sällan bättre för dem som försöker kopiera deras system, och snart är det något annat land som går bättre och får bli förebild.

  8. Thomas, det är mest vänstertomtar som kommer dragandes med det gamla ’Världsbanken tvingar fattiga länder till rå kapitalsim ..’
    Att den skulle kunna ’berordra’ specialanpassade recept som bara gynnar dom rika länderna är också uppåt väggarna.
    De är säkert inkompetenta på alla möjliga sätt, de också, men inte av illvilja eller pga västländers säarintressen ..
    Världsbanken gör ffa en sak: Den ger bort de rika länders skattebetalares pengar, under diversa lånevillkor som aldrig uppfylls och den avskriver samma skulder något decenium och maktskifte/kupp senare.
    ’Statskapitalism’ i sig är väl knappast vad som fått vissa länders välstånd att växa snabbt. Vad skulle det vara öht? Statliga ägare? Stater som ordnar speciallagar för att skydda inhemska industrier?
    Även det låter som en typisk vänsterfloskel för att slippa titta på riktigt, dvs precis som för ’kapitalistiska’ Världsbanken …

  9. Lars G

    FN får en ”granskning” i en understreckare idag i Svd med titeln ”Stor i orden men liten på jorden”. Länk:
    http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_3217419.svd

  10. Thomas

    Jonas N, det jag sa var snarare att världsbanken tvingar stater till selektiv kapitalism.
    Statskapitalism är ett ord som när jag kollar närmare tycks använts på så många olika sätt att man kanske lika gärna kan undvika det, däremot borde de länder jag räknade upp gett dig vissa ledtrådar till vad jag avsåg. Dvs företagen är privata men staten ser genom krediter och olika former av lagar till att styra in deras inriktning. Man behöver däremot kanske inte gå fullt så långt som president Park i Sydkorea som inledde sin karriär med att låta landets större företagare paradera genom Seoul med plakat med texter typ ”Jag är ett kapitalistsvin”. Sen fick de jobba vidare, han ville bara visa dem vem som bestämde.

  11. LarsG, tackar för ditt vakande öga.
    :D)

  12. Lars C

    En sak är säker, ingen här kommer att gilla det samhälle som finns om 50 år, but so what? De flesta av oss är täckta av påskliljor vid det laget.
    Utom jag som ska strös i havet utanför Måseskär.
     

  13. LarsC
    Underbart, jag ska välja något liknande..
     
    Kanske en ögrupp utanför Arhoma som jag har fina minnen till..
     
    Jag fann ett Måseskär i Kristinehamns underbara skärgård (om jag inte minns fel…)

  14. Steve

    De två senaste decennierna, efter det röda imperiets fall, ser för mina ögon ut att ha varit bland de bästa någonsin, för större delen av världen.  Kinas BNP per capita ökade med mer än 8% om året.  Wikipedia (min övers.):  ”Kinas roll i världsekonomin var minimal fram till slutet av 1980-talet. Då började de redan genomförda ekonomiska reformerna generera en stadig och påtaglig tillväxt i investeringar, konsumtion och levnadsstandard.  Kina deltar nu påtagligt på världsmarknaden, och privata företag spelar en viktig roll.  Sedan 1978 har hundratals miljoner lyfts ur sin fattigdom.”  Om Indien hade jag liknande siffror härovan # 4. 
    Men ytterst märkligt just nu är, att man i USA, av alla platser, börjar vilja införa en statskontrollerad ekonomi.  Cap-and-Trade är bara ett exempel.  —  Det är svårt att förstå varför.  Det är ju inte något proletariat som driver denna politik, inte heller ”de breda lagren”, utan i stället noblessen på öst- och västkusten:  Kennedys, New York Times, Hollywood, universitets-eliten. 
    Se t.ex. på ett diagram ”Congressional Budget Office Projected Deficit, by Source” — Kongressens budgetkontor prognosticerar federala budgetunderskottet.    http://www.ritholtz.com/blog/2009/07/cbo-projected-deficit-by-source/   (Detta skall alltså vara officiella siffror, från CBO.)   Tanken är att i återupplivad keynesiansk anda hålla fart på ekonomin genom att sprida ut pengar på ”projekt”, i princip vilka projekt som helst.  ”Lönsamhet” och ”effektivitet” och ”sparsamhet”?  Det var förr det. 
    Det här blir dyrt för kommande generationer i USA, om det går igenom!  ”CHANGE is all I will be left with”, som 12-åringen skrev på sitt demonstrationsplakat.

  15. Steve

    Min länk till ”The Big Picture” – Ritholtz.com, fungerar inte för mig.  Får man inte ha efterföljande blanksteg?  Bör man starta på ny rad?
    http://www.ritholtz.com/blog/2009/07/cbo-projected-deficit-by-source/

  16. Thomas, det är just begreppet ’tvinga’ till tex ’kapitalism’ som är det fundamentala feltänket här: Man ger bort pengar (eg lån, vilka aldrig kommer att betalas full ränta på eller amorteras) med krav på bättre funktion hos marknader (vilket sällan inträffar).
    Som jag sa, det är IMF som ’marknadsekonomisk torped’ som ’tvingar’ fattiga att införa ogynsamma reformer som är helt missvissande, och händelsevis sedvanligt vänstertugg ..
    Angående ’statskapitalism’ är det snårigare och mindre entydigt än du gör gällande, men det ligger även en smula i den effekten du tar upp. Transitionen från kommando- eller planekonomi till en bättre fungerande marknadsdito är allt annat än smärtfri. Och det är nog tillrådligt att göra den gradvis …
    (det är fö en fråga långt över grundkursläroboksnivå, dvs du kan inte hitta något stöd alls där för föreställningen om statssanktioners saliggörande effekter ..)

  17. Thomas, det är just begreppet 'tvinga' till tex 'kapitalism' som är det fundamentala feltänket här: Man ger bort pengar (eg lån, vilka aldrig kommer att betalas full ränta på eller amorteras) med krav på bättre funktion hos marknader (vilket sällan inträffar).

    Som jag sa, det är IMF som 'marknadsekonomisk torped' som 'tvingar' fattiga att införa ogynsamma reformer som är helt missvissande, och händelsevis sedvanligt vänstertugg ..

    Angående 'statskapitalism' är det snårigare och mindre entydigt än du gör gällande, men det ligger även en smula i den effekten du tar upp. Transitionen från kommando- eller planekonomi till en bättre fungerande marknadsdito är allt annat än smärtfri. Och det är nog tillrådligt att göra den gradvis …

    (det är fö en fråga långt över grundkursläroboksnivå, dvs du kan inte hitta något stöd alls där för föreställningen om statssanktioners saliggörande effekter ..)