Rubriken är knappast kontroversiell. Med anledning av en ny artikel av John McLean, klimatforskare från Australien, så funderade jag på att skriva ”Färre moln orsakade den globala uppvärmningen”. För det är mer eller mindre vad som sägs. Men bäst att inte utmana den dogmatiska slummern med vetenskap, eller hur? 🙂
Hursomhelst, artikeln är publicerad i Earth & Environmental Sciences, och sammanfattad på WUWT här. Dess viktigaste slutsatser är:
- Studien indikerar att temperaturutvecklingen på jorden beror på, först en förändring av havsströmmarna (ENSO), sedan en minskning av molntäcket på låg höjd, och slutligen ett skifte med fler moln på högre höjd.
- McLean visar med etablerade beräkningsmetoder för energibalansen att jordytan tack vare den minskade molnigheten under 80- och 90-talen erhöll mer energi än vad IPCC påstår att den ökade CO2 bidragit med.
- Studien indikerar att CO2 och andra växthusgaser spelade en försumbar roll i uppvärmningen på 80- och 90-talen. Den minskande molnigheten förklarar det mesta. Vidare så finns det inte någon ”förvunnen värme” under de senaste drygt 16 åren som behöver förklaras (med ad hoc antaganden om att den försvunnit i djuphaven etc.) eftersom det helt enkelt inte kommit ned någon sådan värme till jordytan.
McLean försöker inte ange någon förklaring till varför molnigheten ökade under slutet av 1900-talet och sedan planade ut. Men han spekulerar i en kommentar att kanske har en minskning av aerosoler i Europa spelat en roll. Och kanske har det skett en minskning av aerosoler på grund av en ändrad energikälla för matlagning i fattiga länder i tropikerna.
Själv är jag tveksam till hans spekulationer om smogen. Samtidigt som fler människor fått tillgång till el- och gasspisar i tropikerna, så har det ju skett en fortsatt befolkningsökning där. Och visserligen så har skiten i luften i Europa och USA minskat men samtidigt så har den ju ökat radikalt i länder som Kina och Indien. Mer här och här.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
”Kyotoprotokollet har varit direkt skadligt – byt spår”
http://www.dn.se/debatt/kyotoprotokollet-har-varit-direkt-skadligt-byt-spar/
Kejsarens nya kläder.
Kan det vara så enkelt och självklart?
Alla vet vi ju att det blir varmare när solen tittar fram bakom molnen.
Men vi vet också att en stjärnklar natt utan moln blir kallare än en molnig. Utgår från att John McLean har tagit hänsyn till detta.
Kan bilarnas katalytiska avgasrening bidragit till den minskade molnbildningen? Den borde ha haft som störst inverkan under den angivna perioden mitten av 1980-talet till mitten av 1990-talet.
Kejsarens nya kläder.
Kan det vara så enkelt och självklart?
Alla vet vi ju att det blir varmare när solen tittar fram bakom molnen.
Men vi vet också att en stjärnklar natt utan moln blir kallare än en molnig. Utgår från att John McLean har tagit hänsyn till detta.
Kan bilarnas katalytiska avgasrening bidragit till den minskade molnbildningen? Den borde ha haft som störst inverkan under den angivna perioden mitten av 1980-talet till mitten av 1990-talet.
Nähä, IPCC säger nu att det är näst intill fastslaget att mänsklig påverkan leder till global uppvärmning i en rapport som presenteras idag
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/slutrapport-om-klimatet-presenteras_4064253.svd
Kom inte dragande med någon vetenskap nu. 🙂
Man har ju i Nordamerika ett ständigt dis på hög höjd från Contrails av all flygtrafik, det uppmärksammades i samband med 9/11 när all flygtrafik var förbjuden under några dagar efter attentaten. Det är ju inte samma molnmassa och täthet som ”riktiga” moln men det borde väl påverka lite. Även om smogen minskat så har contrails ökat, jag har sett någon siffra på att av all världens civila flygtrafik sker 75% i Nordamerika.
En rejäl drapa av Lomborg mot Romson i dagens pappers-SvD, som klart utsäger absurdismen i ”klimatåtgärderna”
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/romsons-goda-vilja-hjalper-inte-de-fattiga_4063969.svd
Janne #5
Cirrusmoln på hög höjd (=contrails) har motsatt effekt mot låga moln. De värmer, inte kyler.
Och att 75% av all civil flygtrafik sker i USA verkar högst osannolikt. Bara ungefär 40% av alla trafikflygplan var registrerade i USA 2011, och trenden är sjunkande.
IPCC:s ”nya” rapport är alltså, om jag har förstått det rätt, en sammanfattning av sammanfattningen SFP, en SFD – Summary for Dummies (politiker och en allmänhet som fattar trögt) – om man så vill?
Läste samma slutledning igår!
Intressant eftersom du ger en referens som jag inte läste.
Siffertrixaren Willis Eschenbach försöker finna periodicitet och 11 årscykler i NÅGOT-annat än solen.
Som bifångst fick han molnsituationen i USA under en lång tid.
Han gör då kopplingen -moln påverkar temperaturen-vilket är trivialt?
Men även kopplingen -temperaturen påverkar molnen-vilket kanske är mer ifrågasatt?
http://wattsupwiththat.com/2014/11/01/splicing-clouds/
Ps: Han letade efter 11 årscykler i något värde-jag kunde inte undanhålla ett bidrag som du Ingemar lät mig få publicera här för ett år sen. 11 toppar på 120 år-alltid ett försök!
Se mitt inlägg och W svar Nov 1 kl 3:20-Inget tydligt samband!
Ingemar m fl
I molnsammnhang kan nämnas att det är just molnigheten som är den slutliga meknismen
i det som Svensmark föreslagit påverkat klimatet. Hans bidrag är att det sedan i sin tur är den kosmiska stråiningen som ökar molnbildningen. Kosmisk strålning ger upphov till partiklar på vilka vatternånga kondenserar till molndroppar.
/C-G
Korrelationen är god, synd att studien inte sträcker sig ytterligare 50 är bakåt. Korrelationen mellan en exponentiell kurva blandad med en 60-årig svängning blir lika bra och detta över 150 år. Noterar att författaren talar om 16 års utebliven uppvärmning och ingenting annat, höjer onekligen trovärdigheten.
Moln och partiklar är intressanta objekt, även i denna del kan fossil förbränning ha påverkan. Havsströmmar är naturligtvis inblandade i den marknära temperaturfördelningen runt jorden. Kanske kan det komma ut något av värde ur detta, kanske kan det bidra till bättre förståelse av vad som egentligen händer när klimatcykeln svänger från djup istid upp mot mellanistid.
Så idag skall vi lita på temperaturerna från HadCRUT4, men hur är det i morgon, är de opålitliga och manipulerade igen då?
Mer allvarligt är att ISCCP:s molndata har sina brister:
http://agwobserver.wordpress.com/2010/01/20/isccp-problems/
Håll i hatten!
Nivåerna på växthusgaserna är de högsta på 800.000 år meddelar IPCC via sitt propagandaorgan Afronbladet:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19792620.ab
Passande nog illustrerat med stora skorstenar som släpper ut vattenånga!
LBt #11,
Problemet är ju att man inte har så långa serier där man kunnat mäta hur molnigt det är globalt. Det kräver satelliter (och även det har sina problem eftersom mätningarna är beroende av observationsvinkeln).
Thomas P #12,
Jag tror inte att det spelar så stor roll om man använder HadCrut eller satellit här. Det är ju ändå fråga om ganska grova uppskattningar.
#12
Alla data har sina brister!
Med molnen är det uppenbart när observationer byter från manuella? till satelliter.
Men Willis E har en överlappande period som han får en korrelation på 0,83
”Now, I have to say that I was very impressed by the agreement between the two datasets. I had expected to find much poorer correlation. But in fact, by and large the two datasets are in surprisingly good agreement”
Fast detta gäller över USA!
Man måste ju hålla tungan rätt i mun för att få forskningsbidrag och då går det inte att spekulera om orsaker till variabel molnbildning, med modulering av kosmisk strålning och Svensmark. Vill bara påpeka att ENSO och El Niño etc också är sekundära fenomen som har sina orsaker. Gissa vad?
För ca 5500 år sedan fanns i Norden de första mjölkbönderna i Finland. Detta upptäckte ett forskarlag ledd av Lucy J. E. Cramp, Proc R Soc B. 2014 281 1791 20140819; doi: 10.1098/rspb.2014.0819
sv.wikipedia/holocen: Atlantisk tid kallas en period av varmt och fuktigt klimat som inföll c:a 6 800 – 3 800 f Kr., närmast efter den boreala tiden. Perioden utgör huvuddelen av den c:a sextusen år långa postglaciala värmetiden, och ett klimatoptimum inträffade ungefär vid mitten av den atlantiska tiden. Medeltemperaturen låg då 2-3 grader över dagens nivå, ett klimat som för större delen av Fennoskandiens del kan liknas vid dagens södra England. Dock inträffade c:a 6 200 f.Kr. en plötslig temperatursänkning som varade ett par århundraden, innan klimatet återigen blev varmare. (Denna händelse kallas i engelskspråkig litteratur the 8.2 kiloyear event).
Den atlantiska tiden präglas av Littorinahavet, inledningen av dagens bräckta innanhav Östersjön. Under den föregående tidens Ancylussjön hade de danska bälten liksom Öresund öppnats upp. Till att börja med var saltvatteninträngningen från Kattegatt måttlig, resulterande i en brackvattenfas som ibland kallas Mastogloiahavet. Senare, i takt med världshavens nivåhöjning ökade inträngningen, och Littorinahavet blev då saltare, vid Kimitoön upp till tre gånger så hög salthalt som dagens nivå. Till detta saltare skede, det egentliga Littorinahavet (c:a 5 500 f.Kr.), bidrog att Nordsjön och Engelska Kanalen från att ha varit torrlagda nu hade översvämmats och fördjupats.”
Då var t.ex. Finland betydligt mindre, kustlinjen låg mellan 50 och 100 km längre österut. Där som Helsingfors ligger idag var en stor vik, likaså låg Hangö och hela Åbolands skärgården under vatten.
Det har varit varmare då, det var också varmare under romartiden, Hannibals elefanter kunde korsade alp-passar som varit snöfria.
Snöfri och varmare var också vikingatiden, när Erik et al bosatte sig på Grönland för 1200 år sedan. De var mjölkbönder!
Fazit: IPCC erkänner nu att det varit varmare under romartiden OCH under vikingatiden TROTS MINDRE CO2 i luften.. Dessa fakta har emellertid tydligen tappats bort nånstans på vägen mellan IPCC:s bulletinen och mediernas rapporter. Och fazit är också att vi har ett signifikant stillestånd av temperaturen sedan ca 18 år – TROTS REKORDHÖG CO2 i luften – Även detta vill inte medierna veta någonting om…
Nu är SVT ute med megafonen igen och citerar FN-chefen Ban Ki-Moon
”– Jag har själv sett de snabbt krympande glaciärerna, nu senast på Grönland tillsammans med Danmarks statsminister.”
Varför åker han inte till Antarktis med 90% av jordens ismassa? Varför rapporterar de inte att närliggande Lake Michigan är 3,5 grader kallare än normalt, att Grönlandsisarna varierat förr som en följd av vädersvängningar, att haven inte stiger fortare än förr och att isbjörnstammen ökar. Inte ett enda ord om att jorden tycks strunta i IPCCs scenarier. Jag blir så trött på SVTs ensidiga rapportering.
”Sedan mitten av 1980-talet fram till omkring 2005 har den årliga globalstrålningen ökat med nästan 8 % i Sverige.”
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/stralning-1.17841
”Värt att tänka på är att när molnigheten minskar så att globalstrålningen ökar så minskar i stället den inkommande långvågsstrålningen och tvärtom. Genom att bara studera globalstrålningen går det därför inte att säga hur det totala positiva bidraget till strålningsbalansen vid markytan påverkats.”
Tolou #19,
Det finns flera studier som visat på en ökad solinstrålning, i t.ex. Spanien och i Centraleuropa. Då antar jag att man även använt sig av lokala, markbaserade observationer.
Det svåra är väl oceanerna och vad som händer där. Och det är viktigt att ha grepp om det eftersom det direkta solljuset, till skillnad från långvågig infra och varm luft, kan tränga ned några meter och värma upp vattnet. Det är haven bestämmer det globala klimatet som Sten Kaijser brukar säga…
Läste på Livescience, se länk, och på sceptical science om att klimatet på andra planeter i solsystemet också genomgår ”planet warming”. Finns det någon somvet mer omdetta?
http://www.livescience.com/1349-sun-blamed-warming-earth-worlds.html
Molnstatistiken sitter som en smäck på de inverterade tempkurvorna sedan 1983!
Occams rakkniv är ett suveränt verktyg att jobba med! I rest my case!!
Kejsarens nya kläder,
Fortsatt spekulera vad som kan ha orsakat minskad molnbildning efter mitten av 1980-talet.
Rekonstruktion av globala temperaturen visar på 0.3 graders uppgång från 1880 till mitten av 1940-talet, då temperaturökningen precis som nu avstannade och först i mitten på 1960-talet igen fortsatte att öka fram till slutet av 1990 talet.
Från mitten av 1940-talet fram till provstoppsavtalet för atmosfäriska atombombsprover trädde i kraft 1963 genomfördes en stor mängd provsprängningar. Frankrike fortsatte dock till 1974 och Kina till 1980. Effekten av partikelspridningen från dessa prov var som störst 1963 och avklingade långsamt fram mot 1980-talet.
Kan detta kombinerat med katalytisk avgasrening som slog igenom efter 1980 ha bidragit till minskad molnbildning och därmed ökad global temperatur 1965-1997?
Vad kan ha orsakat uppvärmingen 1880 – 1945?
# 19, tolou
Ökad globalstrålning behöver inte betyda minskad molnighet.
Från din länk:
”Den totala mängden solstrålning som träffar en horisontell (mark-)yta kallas globalstrålning. Globalstrålningen utgörs alltså av summan av strålningen direkt från solen och den diffusa strålningen från övriga himlavalvet, det vill säga solstrålning som spridits av atmosfärens molekyler och partiklar eller reflekterats av moln”
Höga tunna cirrusmoln ökar diffusstrålningen. Och eftersom man mäter en horisontell yta får ökad diffus strålning, (inte riktningsberoende) större påverkan vid högre latituder.
Har vi fått mer höga tunna moln? Ja.
Flygets tunna kondensmoln påverkar=ökar den diffusa strålningen kraftigt.
#23 IPCC är säker på att den temperaturökning som skett efter 1950 till stor del orsakats av människan.
Vad som orsakade liknande ökning före 1950 säger IPCC inget om.
Denna bild skall rubbas in på alla som är säkra:
http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1957/to/plot/hadcrut4gl/from:1900/to:1956/offset:0.4
Perspektiv.
Klarar Jordens klimat en meteor träff a-la dinosauriedödaren så borde den klara människans påverkan.
Men det innebär att det kan vara intressant att veta vad som påverkar och hur saker och ting fungerar.
Det som slår mig är denna egocentriska hållning. Så fort man har upptäckt något. Mer sol, mindre moln, mer CO2 så är det just den detaljen som skall vara avgörande och därmed är gåtan löst. Jag tror man skall besinna sig lite och inse att man har bidragit en del i ett stort pussel.
#19, mer i ämnet:
”A few case studies illustrate the strong scattering effect of clouds on solar radiance and irradiance measured at the ground in different spectral regions. Particularly clouds close to the apparent position of the sun lead to strong enhancements of solar diffuse irradiance incident on horizontal planes and hemispheres that substantially exceed corresponding clear-sky values. ”
http://www.schweizerbart.de/papers/metz/detail/14/54346/Cloud_and_radiance_measurements_with_the_VIS_NIR_Daylight_Whole_Sky_Imager_at_Lindenberg_Germany
Kortversion: vinkelfaktorn för solens instrålning ”reflekteras bort” i atmosfären. Det leder till mer instrålning mot den horisontella markytan.
Är effekten av moln inbakad i klimatkänsligheten för CO2?
Rent spontant, ovetenskapligt, gör jag iakttagelsen att förmiddagssolen bildar moln på eftermiddagen.
Det borde ju sänka klimatkänsligheten, men kanske vägs detta upp av ånga?
Mer koldioxid borde betyda mer moln, en slags termostat.
Men enligt IPCC är det tvärtom?
björn2 #28 Moln är medtagna efter bästa förmåga när man räknar ut klimatkänslighet. Båda när man gör det via GCM:er som har med moln och när man använder sig av historiska data som får med moln vare sig man vill det eller inte.
Sen är moln komplicerat. En del moln värmer, andra kyler, och det är inte så att mer CO2 nödvändigtvis ger mer moln som skulle kyla och därför begränsa uppvärmningen. Somliga tror att det måste bli mer moln om det blir varmare, men det är bara titta på vädret i Sverige, inte har vi så mycket mer moln på sommaren? Eller titta globalt, blir det molnigare så fort du åker söderut mot varmare områden?
#29
Jag försöker förstå hur IPCC resonerar, de har ju nått enig konsensus med 97% säkerhet hur klimatet fungerar, så jag tror att dom känner sig tvärsäkra på molnens effekt. Men de säger ju att växthuseffekten förstärks av att värmen skapar ånga. Men ånga bildar också moln, och transporterar värme, åtminstone jag huttrar som tusan när jag torkar efter ett bad, och solen gått i moln. Som du märker skapar jag mina klimatiaktagelser mest på stranden. Jag gillar värme får jag erkänna. Finns det någon enkel övertgande balansräkning, eller bygger kalkylerna endast på rundgång i datamodeller? Datormodeller klarar inte av kaotiska förlopp som i klimatet, det begriper alla. Så det måste finnas en kalkyl som modellerna bekräftar. Vet du non bra sådan för den nyfikne lekmannen Thomas?