Fantasmagorin

phantasma

För en kort tid sedan spekulerade en tankeväckande artikel här på KU om att klimatfrågan verkar dö sotdöden i samhällsdebatten – den får allt mindre uppmärksamhet, och alarmismen klingar alltmer ihåligt. Artikeln noterar fenomenet, men går inte så mycket in på de möjliga orsaker som finns.

Jag tror det finns flera fundamentala förklaringar till att klimatfrågan hamnat mer i skymundan. Den första är att ”klimatkrisen” fortfarande lyser med sin frånvaro, inte minst i Sverige. Här har klimatet med alla mått mätt faktiskt blivit bättre de senaste 40 – 50 åren.

Extremväder har vi i stort sett förskonats ifrån, och enligt SMHI är detta inte mycket att skrämma barnen med framöver heller: ”… klimatscenarier visar en minskning av antalet frostdagar. Andelen riktigt kalla dagar minskar främst i norra Sverige, medan antalet dagar med högsommarvärme och förekomsten av tropiska nätter ökar för kustområdena i södra Sverige. Häftiga regn ökar för hela landet. Studierna hittills visar inte entydigt stora förändringar i kraftiga vindar.”

Den befarade höjningen av havsnivåerna har vi inte sett till – i större delen av Sverige sjunker de. Ja, det har blivit lite varmare på nätterna, vi har fått längre somrar och lite kortare vintrar, 20 procent mer soltimmar. Detta är sammanfattningsvis ingen ”klimatkris”, utan förändringar som folk i gemen uppskattar! Även naturen uppskattar den ökade halten av livets gas CO₂; det grönskar och växer mer.

Inte heller globalt sett finns stöd i data att vi har någon klimatkris. Här har prof. Ole Humlum just sammanställt en innehållsrik rapport, som går igenom ett flertal olika aspekter på klimatets utveckling. Med undantag för en mindre ökning av extremväder i vissa fall, märks inte mycket av den påstådda klimatkrisen.

Den andra anledningen är att den befarade globala temperaturökningen helt lyst med sin frånvaro de senaste 7 – 8 åren, sedan toppnoteringen 2016. Det är svårt att skrämmas med temperaturökningar som inte finns i nutid och närtid, annat än i de långsiktiga modellernas värld.

Dessa två första punkter handlar om det verkliga klimat som vi alla upplever.

Den tredje anledningen handlar om klimatprognoserna för den globala temperaturutvecklingen, vilket är temat för den här artikeln. Prognoserna guidas nämligen glädjande nog stadigt nedåt av ett stort antal etablerade klimatforskare. En av de mer uppmärksammade rapporterna är av Meinshausen m.fl. (Nature 2022). De visar att den förväntade uppvärmningen fram till 2100 kommer att bli strax under 2 °C, förutsatt att alla klimatpolitiska utfästelser genomförs som utlovats.

Dessa klimatutfästelser görs som en del av Paris-avtalet, och kallas på klimatlingo för ”nationally determined contribution”, NDC. 154 länder har lämnat in sina NDC till FN där man åtar sig att nå Netto Noll mellan 2050 och 2070. I figuren nedan visas när de olika länderna gjort sina NDC, och hur de sammanlagt förväntas påverka temperaturen år 2100. Den globala uppvärmningen beräknas bli mindre än 2 °C totalt givet de NDC som nu gjorts.

temperatur utveckling

I figuren nedan (från samma artikel) visas prognosen fram till 2100 dels för de två huvudscenarior man laborerar med (A och B), dels IPCC:s olika scenarior från AR6, samt tillhörande osäkerhetsintervall. Som synes landar både A och B vid, eller strax under 2 °C. Eftersom den globala uppvärmningen är cirka 1,1 °C sedan slutet av 1800-talet, skulle det bli ytterligare 0,8 – 0,9 grader varmare. En intressant observation är att den förväntade temperaturökningen är som snabbast under de kommande decennierna, för att sedan klinga av kraftigt efter 2050.

scenarier

Zeke Hausfather (m. fl.) har i en översiktsartikel i Nature (betalvägg, men kommenterad här) sammanställt ett större antal nyare studier som innehåller prognoser för klimatläget 2100. Dels är det skattningar av vilken global temperatur den klimatpolitik som finns idag skulle ge (markerade med rött, se figuren nedan). Dels vad nationella klimatutfästelser (NDC) till 2030 beräknas ge (markerade med gult). Dels vad Netto Noll-utfästelser (NDC) fram till 2050-2070 väntas ge (markerade med blått. De olika årtalen beror på vilka länder det gäller). Storutsläpparen Kina har exempelvis lovat vara på Netto Noll till 2060, och Indien först till 2070.

De olika NDC räknas om till förväntad temperaturökning i de olika forskningsrapporterna. Som synes guidas vi nedåt, i takt med att länderna gjort sina utfästelser. Även i denna breda översikt av forskningen landar vi på strax under 2 °C temperaturökning till 2100.

scenarier 2

Resultaten som redovisats ovan kommer fram inom ramen för IPCC:s metodologi i deras olika Assessment Reports, senast AR6. Utgångspunkten är att klimatsystemet har en viss TCR (Transient Climate Response), där en ökning av CO₂-halten i atmosfären med 1 procent per år under 70 år resulterar i en fördubblad mängd CO₂ och en därav följande temperaturökning. IPCC sätter sin bästa gissning för TCR till 1,65 °C (osäkerheten är dock stor: med en standardavvikelse anges intervallet till hela 1,0 – 2,3 i AR6).

Utifrån den antagna TCR approximerar man sedan ett kortsiktigt linjärt förhållande mellan utsläpp av CO₂ och temperatur, där ett tillskott på 1000 Gton CO₂ ger en viss temperaturökning. Därmed kan man alltså skatta vad förändringar i utsläppen av CO₂ ger för temperaturpåverkan. IPCC använder huvudsakligen en modell som kallas MAGICC för att simulera sina olika scenarior, vilket även är den modell som studierna ovan använder. Man kan själv köra MAGICC på nätet. Modellen finns beskriven här.

Resonemanget om kortsiktig klimatkänslighet bygger på många antaganden och innehåller stora osäkerheter. Det centrala antagandet är att det är utsläppen av CO₂ och andra växthusgaser som är den enda relevanta temperaturpåverkande variabeln.

Den känslighet för CO₂-utsläpp som AR6 använder är sannolikt alldeles för hög, eftersom man kalibrerar den med de resultat som IPCC:s klimatmodeller ger. Det är numera ett etablerat faktum att dessa modeller prognosticerar alldeles för snabb temperaturhöjning jämfört med verkligheten.

Lewis och Curry har använt en alternativ metod att räkna ut TCR, där man utgår från empiriska temperaturobservationer samt enkla energibalansmodeller. Deras bästa estimat är att TCR är 1,2 °C med intervallet 0,9−1,7 (en standardavvikelse). Andra forskare har kommit fram till ännu lägre TCR.

Eftersom det är troligt att den TCR som IPCC använder är för hög, finns god anledning att tro att utvecklingen framöver kommer att bli ännu bättre än vad forskarna ovan prognosticerar. Spådomarna om en allt allvarligare klimatkris, om att vi ständigt bara har 10-20 år på oss att ”rädda världen”, har ständigt visat sig vara tomma hot, baserade på alarmistiskt riggade klimatmodeller. Allt fler börjar nu förstå att den påstådda klimatkrisen främst utspelas som en massmedial skräckteater, en fantasmagori. Så ja, klimathysterin kommer att bedarra. I stället kommer fokus att riktas mer mot de enorma kostnaderna för klimatpolitiken och den gröna omställningen.

Gabriel Oxenstierna

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    Gabriel O., var i dessa fluffiga fantasier finner man de naturliga drivkrafter, som bevisligen måste ha styrt de globala klimatförändringarna innan mänsklig aktivitet kunde ”störa” det globala systemet.

  2. Evert+Andersson

    Tack Gabriel! Mycket intressant.

    Att klimathysterin kommer att dö av ’pyspunka’ har jag trott i många år. Förvånad att den överlevt så länge med sin brist på perspektiv och proportioner.

    Kriget avslöjar ju också brutalt hur bräcklig klimatpolitiken är.

  3. Magma

    Tack Gabriel för en intressant odyssé över rådande forskningsläge avseende klimat och klimathot.
    Det är intressant att varken media eller politiker överhuvudtaget verkar uppfatta de stora osäkerheter som forskarna själva anger – och än mer intressant att inte ens forskarna verkar ha insett behovet av att redovisa vilka avgränsningar man ändock gjort … ingenting om solens påverkan, ingenting om verifiering av sina beräkningar mot historiska data, ingenting om hur olika naturliga väder- och klimatcykler påverkar, ingenting om hur olika mätmetoder hanteras, … och så vidare ….
    Allt ovan ger naturligtvis en oerhört svag grund för korthuset som politiken med FN i spetsen byggt upp, vilket naturligtvis gör att raset kan bli totalt när tsunamin väl kommer … ungefär som när svensk migrationspolitik helt plötsligt bytte fot när sambandet med akut penetrerande våld som dödsorsak inom delar av befolkningen blev uppenbar.

  4. Mats Kälvemark

    Tack Gabriel för din överblick av den nu gällande klimathysterin i modellernas värld. Då är det tryggt att veta att det alltid är verkligheten som gäller och i den världen har globala temperaturen i troposfären pausat i 7 år nu. Långsiktig trend ca 0,15 grader/ decennium, ingenting att oroa sig för. Oron bör i stället, som du avrundar med, fokusera på de för samhället destruktiva omställningskostnaderna.

  5. LasseS

    Man kan undra om, hur och när Kungliga Vetenskapsakademin tänker göra sin ”pudel”. Läs här en del av ständige sekreterarens blogg, hur stolt han är över att KVA varit en av initiativtagarna till och ständigt drivit på att det är CO2 och människans utsläpp som är orsaken till ”klimatkrisen”.

    SNEDTRÄFF PÅ BOLLEN, BOJS!

    11 oktober, 2021Göran K. Hansson
    Många klimatengagerade människor världen över gläds åt Nobelpriset i fysik. ”Jag har sällan sett ett så vältajmat fysikpris”, skrev Vetenskapsradions Ulrika Björkstén i veckan. Men Karin Bojs är inte nöjd. I söndagens DN hävdade hon att Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) varit passiv i klimatfrågan fram till förra veckans Nobelpris. Istället hyllade hon en grupp kända personer som i torsdags gick ut med ett upprop i klimatfrågan, bland dem fotbollsstjärnan Glenn Hysén, och sätter rubriken ”Kungliga Vetenskapsakademien inte lika snabba på bollen som Hysén”. När det gäller Glenn Hysén har hon förstås rätt, han var blixtsnabb på bollen under sin aktiva tid, och det är starkt av honom att nu engagera sig i klimatfrågan. Men när det gäller KVA har hon fel.

    KVA:s engagemang i klimatfrågan startade för åtskilliga decennier sedan, när vår nu bortgångne ledamot Bert Bolin tog initiativ till International Geosphere Biosphere Program, IGBP, som startade 1987. Från sitt kontor på KVA samordnade IGBP internationell forskning om globala miljöförändringar, deltog i utvecklingen av konceptet Antropocen, och bidrog till miljöpolitiken, främst genom sitt samarbete med FN: s klimatpanel (IPCC). IGBP ersattes 2015 av en ny internationell organisation för att samordna miljö- och klimatforskning, Future Earth. Det skedde återigen med stöd från KVA, som är värd för ett av dess fem internationella centra. I KVA finns sedan 1975 också Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, som forskar om samhälleliga aspekter på miljö och klimat.

    KVA har under många år varit ett forum för idéutbyte och debatt om klimatfrågan. På 80- och 90-talen var kunskapen begränsad och uppfattningarna divergerade ganska rejält, även på KVA:s möten. Men när KVA 2003 gav ut broschyren ”Akademien anser … om framtidens väder” konstaterade våra experter att det föreligger en exceptionell ökning av den globala medeltemperaturen och att människan bidragit till växthuseffekten. 2007 skrev KVA:s klimatgrupp i ett uttalande att den globala uppvärmningen till största delen förefaller vara orsakad av människans utsläpp och att omfattande satsningar måste göras för att mildra de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna. 2009 varnade vi för ansamlingen av växthusgaser och rekommenderade energihushållning, minskning av CO2-utsläppen och utveckling av ny teknik. Samma år betonade vårt energiutskott i ett brev till klimatmötet i Köpenhamn att användningen av fossila bränslen måste minska. I ett uppdaterat uttalande 2015 konstaterade KVA återigen att halten CO2 förväntas öka kraftigt, kommer att leda till temperaturhöjningar, och utgör ett allvarligt problem. Senare i höst ger vi ut broschyren ”Vetenskapen säger … om klimatförändringar” där några av Sveriges ledande experter berättar om kunskapsläget inom klimatforskningen. De konstaterar att snabba utsläppsminskningar kommer att krävas för att få ner den globala uppvärmningen.

    2011 var KVA värd för ett ”Nobel Laureate Symposium on Global Sustainability” där Nobelpristagare, politiker och opinionsbildare från hela världen deltog. Det resulterade i ”The Stockholm Memorandum” som bland annat krävde utsläppsbegränsningar för att hålla nere den globala uppvärmningen. När ett liknande möte, ”Nobel Prize Summit” hölls våren 2021 var KVA:s Beijerinstitut en av arrangörerna. Nobelpristagare, beslutsfattare och opinionsbildare enades om ett slutdokument som bland annat konstaterade att “Climate stabilization is critical for human wellbeing and prosperity” och att det är “critical to curb human-induced climate change”.

    KVA har belönat flera viktiga insatser i klimatforskningen med det prestigefyllda Crafoordpriset. Redan 1983 gick det till Edward Lorenz som gjorde pionjärinsatser inom klimatprediktion. 2006 belönades Wallace Smith Broecker, som tidigt varnade för global uppvärmning, och 2018 Syukuru Manabe, som i år får Nobelpriset tillsammans med Klaus Hasselmann.

    Jag vill också påminna om två Nobelpris i kemi. 1995 års Nobelpris gick till Paul Crutzen, Mario Molina och Sheldon Rowland för utforskning av atmosfärens kemi och ozonhålet, och 2019 års pris till John Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utveckling av litiumjonbatteriet, som är ett stort steg på vägen mot en fossilfri värld.

    Det står naturligtvis var och en fritt att tycka att Manabe och Hasselmann borde ha fått Nobelpriset tidigare. Men KVA är inte bara Nobelpris, och många initiativ i klimatfrågan har gjorts från vår Akademi. Vi har vinnlagt oss om att ge fakta och ärligt redovisa de analyser och bedömningar som gjorts, och en del tycker nog att vi borde varit mer agitatoriska. Men vår roll är i första hand att bidra till debatten med vetenskapligt baserade fakta, sedan får andra dra sina slutsatser inför politiska och ekonomiska beslut.

    Både Karin Bojs och Glenn Hysén är förstås hjärtligt välkomna att ta del av vårt informationsmaterial om klimatet.

    Göran K. Hansson

  6. Lasse

    Tack Gabriel för en intressant sammanställning . Dina slutsatser att vi fått vad som krävs för att hålla debatten borta är väl optimistiskt dock!
    Läste gårdagens DN som berättar att vår miljöminister AS är orolig över att vi inte klarar de utfästelser som gjorts och att vi har ännu värre åtgärder att vänta , efter valet!
    Ledaren i samma blaska avslutas med krav på mer vindkraft.
    Att, som framgår i #5 , hylla Nobelpristagare som på ett tvivelaktigt sätt visat med modeller hur mycket CO2 luften tål visar bara på deras brist på skepticism!
    Varför lita på komplicerade modeller?
    Varför görs inga enkla som kan ge DN lite information om vad som sker när det blåser idag!
    Är det någon som sett en sådan analys?
    Vad ger ytterligare 1 vindkraftverk för nytta när antalet går mot oändligheten?

  7. JonasW

    #LasseS

    Själv har jag stora problem med Hasselmann´s nobelpris.

    Lite förenklat så har han gjort så här:

    – man använder klimatmodeller för att räkna ut hur mycket en ”väderparameter” (t.ex. temperatur, nederbörd, vind..) kan variera

    – sen jämföra man modellernas variation med uppmätta variationer

    – om de uppmätta variationerna är större än modellernas så har man hitta ”bevis för klimatförändring”.

    Feynmans uttryck ”det spelar ingen roll hur vacker din modell är – stämmer den inte med mätningar så är den fel”

    Har alltså ersatts av KVA´s ide ” Om mätningarna inte stämmer med modellen så är det bevis för ”climate change””.

    Jag tror att det inte finns något annat område inom fysiken där man skulle kunna få nobelpris för ett sådant arbete.

  8. Ann Löfving-Henriksson

    # 5 LasseS, tack för orden från KVSs ständige sekreterare. Han inleder med att många klimatengagerade människor världen över gläds åt fjolårets Nobelpris i fysik och drar sedan stolt hur Sverige med KVA varit drivande i klimathotsfrågan.
    Endast Sverige svenska klimatkejsare har. Arma land!

  9. Och till allt detta kommer som vanligt att klimatet enligt vetenskapligt förhållningssätt nu med stor sannolikhet vänder till negativ utveckling, då den kraftiga men tillfälliga uppgången på 1990-talet försvinner ur beräkningarna, enligt sitt 30-åriga medelvärde. En trend har inget med klimatdefinitioner att göra enligt vetenskapligt synsätt, utan referens till hur lång den är. På många tusen års sikt är den också negativ, liksom den var på 1960-talet.

  10. Lennart Svanberg

    Rysslands attack på Ukraina har blivit mitt bästa argument mot omgivningen att ’CO2-hotet’ bara är hittepå. Här har vi ett land som ej behöver bry sig om sina CO2-utsläpp, Ryssland, och det går till brutal attack mot ett fredligt grannland. Förenta Nationerna, denna institution som ska verka för fred gör absolut ingenting i konflikten men har mage att påstå att sugrör i plast är ett stort problem.

    FN’s trovärdighet har sjunkit till botten och då det är den organisationen som ligger bakom CO2 – påståendet så har vi Klimatrealister fått enormt med vatten i våra kranar då det är detta vi sagt i decennier.

    Lägg ner IPCC med omedelbar verkan och världen blir av med ett enormt problem!

  11. Ivar Andersson

    Tack Gabriel för en intressant sammanställning.
    Kopplingen mellan EUs klimatpolitik och beroendet av rysk gas är uppenbar. Tyskarna trodde att sol och vind kunde ersätta kol- och kärnkraft men blev beroende av rysk gas i stället. Ur askan in i elden. Ska bli intressant att följa utvecklingen den kommande vintern.
    Matbrist kan rasera klimathysterin ungefär som Berlinmuren raserades och Järnridån rostade sönder.

  12. Lennart S #10

    ”Rysslands attack på Ukraina har blivit mitt bästa argument mot omgivningen att ’CO2-hotet’ bara är hittepå.”

    Ja, inte bara det. Den s.k. ”klimatkrisen” har blivit ett av de bästa argumenten för både Ryssland och Kina för att lägga Västvärlden under deras kontroll. Vi stödjer dem genom att skrämma vår egen befolkning till frivillig underkastelse.

  13. Enough

    Det finns starka krafter för att hålla igång ”klimathotet”, speciellt inom den allt mer irrelevanta organisationen FN. Men den (FN) blir allt mer tandlös, eftersom världen styrs av ekonomi.

    Så länge det inte helt säkert går att påvisa att människans förbränning av kol påverkar jordens klimat i någon större utsträckning, kommer FN’s gapande efter en ”rättvis” värld att eka tomt i längden. Människor lever här och nu, och de kommer knappast att ändra sin sin strävan mot ett bättre liv, där förbränning av kol är en nyckelfaktor.

    Vi i den redan ”rika” världen, kan såklart kosta på oss en del uppoffringar för att andra ska få det bättre, men då är ju vårt försök till att gå mot noll förbränning för mycket, det kommer aldrig att fungera.

    Hypotesen att människan kan påverka jordens klimat via en ”CO2”-knapp är mycket naiv, gränsande till imbecill, däremot kan vi påverka vårt närområde genom att vårda natur och djur ikring oss, men det har nästan helt fallit bort i CO2 hysterin. I Tyskland har verkligheten kommit ifatt, vi står också där, patetiska vindmöllor kan inte enbart ersätta kol-förbränning, ska det vara så svårt att förstå?

  14. När det kommer till allmänhetens uppvaknande så tror jag inte på någon ”Berlinmur” som helt plötsligt faller. Klimatet är för abstrakt, man kan hävda vad som helst och mannaminnet är kort.
    Detta är en medveten taktik från aktivisterna. Folken saknar nödvändiga kunskaper överlag att förstå fysik och kemi för att aktivt säga emot.
    Vi lever i ett förtroendesamhälle. Förtroendet för staten och att staten alltid handlar rätt är högt, vilket leder till att när staten kliver in som aktivist så är det få som kämpar emot.
    Däremot har jag upptäckt att det finns en annan väg att angripa problemet och det är via råvarorna för det kommande metallsamhället och den fördyring som drabbar oss alla.
    Dessa råvaror och pengar är konkreta saker. Folk de vet vad metaller är, vilket värde de har, om gruvor osv.
    Det räcker att utöka kunskaperna med vilka råvarutillgångar som de facto finns och som kan grävas upp för att folk börjar lyssna lite nyfiket.
    Vätgashysterin angripes tex med att berätta om iridium, som INTE finns tillräckligt för PEM celler lämnades funderingen hos personen i fråga vad de håller på med i uppe norr.
    Visa vilken enorm mängd metaller en batteribil kräver och omöjligheten att få tag på dessa metaller om vi inte tiofaldigar gruvorna för nyckelmetallerna
    Åskådliggör mängden betong som 2 ggr Sveriges årsförbrukning och andra råvaror som 10000 snurror behöver.
    Denna väg kan vara bättre än att studsa fram och hävda att CO2 betyder i stort sett ingenting, att staten/FN mfl är en bluff i denna fråga, då drar de öronen åt sig.

  15. Gabriel Oxenstierna

    #1 Ann
    ”Gabriel O., var i dessa fluffiga fantasier finner man de naturliga drivkrafter, som bevisligen måste ha styrt de globala klimatförändringarna innan mänsklig aktivitet kunde ”störa” det globala systemet.”

    Denna intressanta fråga om alternativa förklaringar i form av naturliga variationer berör inte ämntet för artikeln och därför står inget om det…
    Jag tror själv att en stor del av den globala temperaturökningen beror på just naturliga variationer, detta har också diskuterats i flera bra artiklar här på KU nyligen. Men allmänheten har nog inte detta klart för sig i någon högre grad, det är alternativa teorier som inte har någon större spridning, tyvärr.

  16. Ulf

    Jag kan inte se att det finns några sakargument, som tränger igenom klimathotandet någonstans i debatten.
    Däremot har energikrisen och kriget fått både politiker och allmänhet att tänka till. Energiförsörjningen är viktigare än klimatet just nu. Målet att bli oberoende av Ryssland är överordnat klimatet.
    Den yngre generationen har också lärt sig vad ett riktigt hot är för något. Det kanske t o m känns lite futtigt med klimatoro när folk mördas på löpande band.
    En debatt där all fakta lyser med sin frånvaro, vinns bara med hjälp av en påträngande verklighet.

  17. Ann Löfving-Henriksson

    # 15 Gabriel, ursäkta. Jag måste ha missuppfattat artikeln.

  18. Andreas Oxenstierna

    Globala temperaturer stiger i princip konstant. De 10 högsta globala medeltemperaturena har uppmätts 2005-2020. Se https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-global-temperature

    Givetvis är Sverige mycket gynnade av den klimatförändringen – ingen påstår något annat. Diskutera istället klimateffekterna exempelvis kring Medelhavet.

    Ytterst få av de utlovade klimatåtgärderna genomförs enligt planerna. Minns inte exakt men tror att siffran just nu är ca 25%. Möjligen kommer vissa EU-länder att vara i närheten 2040 av sina utfästelser men knappast några andra länder.

  19. Gabriel O #15,

    Naturliga faktorer som bevisligen påverkat uppvärmningen under 1900-talts första hälft då koldioxid utsläppen var negligerbara är bekvämt undanstoppade av IPCC. En del troende hävdar t.o.m. att en naturlig återhämtning efter LIA är en ren myt, t.o.m. ovetenskap.

    Mycket riktigt har vi här på KU i åtskilliga artiklar berört flera trovärdiga och vetenskapliga förklaringar till den naturliga återhämtningen, t.ex. solen och/eller havsströmmar.

    Beträffande det sistnämnda påminner jag om Judith Currys artikel för ett par år sedan. Den vetenskapliga grunden för denna teori finns i de länkar som hon anger.

    https://klimatupplysningen.se/hur-forklarar-vi-uppvarmningen-tidigt-1900-tal/

  20. Lars Kamél

    Vad jag minns, så har Lomborg räknat ut att utfästelserna i Parisöverenskommelsen leder till att den globala uppvärmningen blir någon tiondels grad lägre till 2100 än vad den annars skulle bli. Naturligtvis förutsatt att klimatmodellerna klara av att förutspå framtidens klimat, vilket de verkligen inte kan, men Lomborg antar att de kan.
    Jag ser då inga tecken på att länderna i Asien, som nu står för mer än hälften av mänsklighetens koldioxidutsläpp, tänker ta till några drastiska åtgärder för att försöka minska sitt användande av fossila bränslen, och därmed minska sina koldioxidutsläpp.

  21. #18
    De där utvecklingarna finns i propagandan men inte i några av befintliga mätdataserier. Stämmer inte naturen med kartan kan man alltid ändra kartan. Eller förstå att något är galet.

    https://www.youtube.com/watch?v=vehDp37pLug

  22. Lennart Svanberg

    #12 Ingemar, är oändligt tacksam för ditt och andras arbete med bloggen. När jag upptäckte den så var min dotter precis i den åldern när klimatpropagandan började i hennes skola. Främst tack vare all kunskap från detta forumet kunde jag bemöta de felaktigheter skolan lärde ut så hon nu i 17 årsåldern delar våra åsikter och slapp ’klimatångest’.

    Brukade ständigt påpeka att det pågår ett krig i östra Ukraina, det som nu utökats till hela Ukraina, vilket klimataktivister ger f#n i. Det är så tragiskt att Svensk politik har handlat om plastpåsar och vindkraft när vårt grannland är utsatt för folkmord. Emellanåt skäms jag så mycket för vårt land att jag inte finner ord.

  23. Rossmore

    Gabriel O
    #1

    Statens vädertjänst SMHI sätter väl ändå standarden:

    ”Människans bidrag till den pågående klimatförändringen är avsevärt större än bidraget från naturliga faktorer.”

    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatet-forandras/klimatforandringarna-marks-redan-idag-1.1510

    Allvarligt?

  24. Sören G

    Om vi inte har lika låga temperaturer som tidigare så har medeltemperaturen ökat. Vad skulle det finnas för hot med det?

  25. TorbjörnR

    #18 Andreas

    Tyvärr så skulle jag inte lita på bifogade temperaturserier. För mycket administrativa justeringar åt ”rätt håll” (om man är alarmist) verkar förekomma. Syftet är att hela tiden sänka temperaturen under 1850-1940 och höja 1980-2020!

    För egen del litar jag mest på UAH from 1979. Sedan litar jag mer på tidigare publicerade serier innan alarmismen dök upp!

    Bifogar en intressant länk om USAs värmerekord där endast 1 är från 2000-talet.

    https://www.insider.com/hottest-days-temperatures-in-history-across-the-50-states-2019-9?fbclid=IwAR0AY88TnIG0S7-0k_GsKUiUtkFuJJUeIX_JWTggQ9clIZbtpU2lepXTBLA

  26. Gunnar Strandell

    Christer Janson skrev 30/4 en kommentar om hur ökenspridningen hanterats av FN.

    Ser man också på ozonhålet och klimathotet framträder ett mönster: FN har aldrig fel! Bara mer eller mindre rätt.

    De som är först att hoppa på nästa fråga tar hem de största vinsterna. Snabba ryck ger snabba vinster och traditionell metodisk vetenskap lönar sig inte. Även om den till slut når fram till en sanning.

    Glöm aldrig att klimathotet startade med global nedkylning och ”atomvinter”! Eller att Johan Rockström började sin karriär i Sahel med att forska om vattensnåla odlingsmetoder innan han upptäckte var äran och pengarna finns.

    I mina ögon är FN en organisation som göder serieförbrytare mot mänskligheten för sin egen vinning.

  27. Lars Cornell

    Bra Gabriel! Det lockade fram bra kommentarer. Särskilt vill jag framhålla LasseS #5 och JonasW #7.

    ”… klimathysterin kommer att bedarra. I stället kommer fokus att riktas mer mot de enorma kostnaderna för klimatpolitiken och den gröna omställningen.”

    Se även Öppentråd #63
    https://klimatupplysningen.se/oppen-trad-442/

  28. #16 Ulf

    ”Energiförsörjningen är viktigare än klimatet just nu.” Ja! Det tycker du – och det tycker jag också – men för min del ser jag flera andra frågor som också är (mycket) viktigare än att snabbt reducera CO2. (Att det är rimligt att långsiktigt reducera CO2 finns det i nuläget goda skäl att tro. Det bör mänskligheten planera för och acceptera en viss kostnad för. I nuläget alltså! På längre sikt kan läget förändras så att det blir mindre angeläget – eller mer angeläget. Då får planeringen successivt anpassas.)

    MEN – alarmisterna ser minskningen av fossila bränslen från Ryssland som ett utmärkt tillfälle att ”snabba på” den ”gröna omställningen.” Vansinne – men jag har läst sådant i mainstream media flera gånger sedan kriget startade.

    Tänker dom sig att vi skall använda den mycket lägre tillförseln av fossila bränslen till att framställa mer betong för vindkraftsfundament?

    Det ser ut som att vi har en mycket allvarlig energikris framför oss. Den enda framkomliga vägen är att göra paus i omställningen. Tyskland, England, m.fl. får sätta alla klutar till för att få liv i gamla kolgruvor, starta nya och sätta fart på vad som finns kvar av fossilkraftsanläggningar.

    Hur får man vanligt folk att förstå att ”Energiförsörjningen är viktigare än klimatet just nu.” (och åtminstone ett par år framåt?) Frågan borde väckas i kommande valrörelse. Finns det partier som argumenterar emot borde sansad motargumentation leda till att sådana partier inte kommer in i riksdagen!

    På Wikipedia hittar jag detta: ”I närheten av Rute på norra Gotland gjordes de största fyndigheterna. På Risungsfältet togs cirka 30 000 kubikmeter olja upp, cirka en tredjedel av all utvunnen olja från Gotland. Borrningarna gjordes med 50mm-borrar ned till ett djup på 200—350 meter. Pumpen och tankarna från oljeutvinningstiden står kvar. Det är den enda helt bevarade oljeutvinningsanläggningen i Sverige och är idag förklarat som byggnadsmärke.” Är det alldeles orimligt att sätta fart på dessa gamla grejor i kombination med den rimligen mycket bättre teknik för seismiska undersökningar som finns i dag? ”Levande byggnadsminnesmärke” är mer värdefullt än dött!

  29. Ulf

    27 Leif,

    Jo det är tyvärr lite si och så med att erkänna att EUs klimatpolitik gjort EU beroende av rysk gas. Tyskland spädde på det med att lägga ner kärnkraften.
    Visst pratas det vitt och brett om mer ”grönt” istället för rysk gas. Men på politisk nivå har man bränt sig ordentligt och man kommer ompröva. Italien ska importera gas ifrån norra Afrika, tror det var Algeriet. Tyskland har öppnat för kol, åtminstone i en övergångsperiod. Och bygger hamnar för amerikansk gas. I USA har Biden ändrat inställning till oljeindustrin.
    Så retoriken är att det behövs mer grönt, men handlingarna är andra. Något erkännande att det ör klimatpolitiken som satt oss i klistret kommer inte. Vilka politiker erkänner fel om de inte måste. Och det är inte precis något som journalisterna ställer tuffa frågor om.
    Men klimathotandet är pausat. Vi får se om man landar i en mer realistisk klimatpolitik så småningom.

  30. pa

    Det ser ut som demokratin och friheten får pyspunka istället. Klimathysterin är bara ett medel bland flera, för maktfullkomliga ledare att förslava vanligt folk, vilket är det verkliga målet. Det senaste tricket etablissemanget använder, är att redan vid tryckning av valsedlar, riva lite i motståndares sedlar så de räknas som ogiltiga efter inlämning.

    Räkna inte med att de som styr världen idag kommer tänka på några andra än sig själva och sina närmaste polare.

  31. Gabriel, i rådande religionskrig gäller det att vara försiktig. Det sprids väldigt mycket vilseledande information från båda lägren.

    Jag ser inga fel på dina slutsatser, men i dom länkar du hänvisat till finns åtskilligt att ifrågasätta. Bättre att vi gör det själva än att alarmister använder felaktigheter och tveksamheter till att döma ut våra slutsatser.

    1) Den andra anledningen är att ”den befarade globala temperaturökningen helt lyst med sin frånvaro de senaste 7 – 8 åren, sedan toppnoteringen 2016.” https://wattsupwiththat.com/2022/04/03/the-new-pause-lengthens-now-7-years-6-months/ Detta är en dålig skrift av Christopher Monckton. Han skriver bland annat: ”IPCC (1990, p. xxiv) confidently predicted 1.8 K global mean anthropogenic warming from 1850-2030.” Det skriver han för att diskreditera IPCC. I diskussionen som följer kan man läsa: ”Here is what IPCC FAR pg. xxiv actually says. IPCC Business-as-Usual scenario; changes from pre-industrial: The numbers given below are based on high resolution models, scaled to be consistent with our best estimate of global mean warming of 1.8°C by 2030. For values consistent with other estimates of global temperature rise, the numbers below should be reduced by 30% for the low estimate or increased by 50% for the high estimate. Precipitation estimates are also scaled in a similar way. I posted the predictions from scenarios business-as-usual (A), B, C, and D down below. You can see for yourself that the IPCC did not predict 1.8 K of warming above the pre-industrial temperature by 2030 for the emission scenario that humans choose. Instead they predicted about 0.6 C from 1990 to 2020 of which about 0.6 C was observed.”

    Det är viktigt att skilja mellan scenarier och klimatmodeller. IPCC har ändrat sina modeller avsevärt. Senast från RCP8.5 till SSP2-4.5 Det innebär kraftigt minskande CO2-mängder i indata till modellerna. I dag vet vi vad utsläppen faktisk blev. Dom blev lägre än IPCCs värsta scenario.

    Att IPCC hade dåligt omdöme vad gäller troliga utsläpp av CO2 långt in i framtiden kan inte tas till intäkt för att klimatmodellerna är fel! Moncton skriver: ”Even if all warming since 1990 was anthropogenic (which it was not), IPCC’s finger-in-the-air prediction has proven to be almost twice outturn.” Jag är övertygad om att nästan alla skeptiker som läser detta tror att det betyder att klimatmodellerna är grovt felaktiga – men det är inte vad Moncton faktiskt skriver. Jag tycker det är ett fult debattrick – och alldeles onödigt.

    Mot slutet presenterar Moncton igen sin galna teori ”Climatologists forgot the Sun was shining.” där han försöker bevisa att en fördubbling av CO2 bara kommer att höja den globala medeltemperaturen med 1,1 grad. Det stärker skeptikerns tro att det är klimatmodellerna som är grovt fel och därmed förvärras religionskriget. Det är scenarierna som behöver diskuteras i första hand.

    Vad skall vi tro om framtiden:
    1989 trodde man: ”Around 2100, China’s population should be around 1.45-1.59 billion.” Nu gäller detta: ”The current ’medium variant’ projections of the UN Population Division assumed a total fertility rate of 1.7, implying a population of about one billion by the year 2100.” Alltså 34% färre kineser skall finnas i IPCCs modeller. Det spelar roll!

    2) ”Det är numera ett etablerat faktum att dessa modeller prognosticerar alldeles för snabb temperaturhöjning jämfört med verkligheten.” https://www.science.org/content/article/un-climate-panel-confronts-implausibly-hot-forecasts-future-warming

    Här finns en MYCKERT viktig mening: ”And it could be helpful to divide the modeling process in two, with one track focused on scientific experimentation—when a large range of climate sensitivities is helpful—and the other on providing a best estimate to policymakers.”

    IPCC redovisar en mångfald modeller och skriver i AR6 att dom med ECS långt från 3.0 är osannolika. Till beslutsfattare visar dom modellresultat som på något sätt är kalibrerade att visa historiska data rätt. Att klimatforskare är nyfikna på egenskaper hos en uppsjö av olika modeller och att IPCC skriver mycket om det och om jämförelser med det mest extrema utsläppsscenariet betyder inte att IPCC anser att dom väldigt varma modellerna eller det extrema utsläppsscenariet är sannolika. Dom tycker att det är vetenskapligt intressant, men inte sannolika ”projektioner” notera, inte prognoser. Det skrivs tydligt.

    Början på den här aritikel är fel (eller åtminstone väldigt missvisande) – det är det fel som fått alarmister att gapa i högan sky. Där står: ”The report, the first part of which will appear on 9 August, will drop on a world that has starkly changed in 8 years, warming by more than 0.3°C to nearly 1.3°C above preindustrial levels.” 0.3 grader på bara 8 år!! Det blir ju 0,38 °C/decennium – klart detta skrämmer alarmister. MEN det är inte sant. Temperaturen i AR6 anges till 1.25 °C år 2020 jämfört med intervallet 1850–1900 (figur SPM.1) I AR5 finns figur 2.14 där man kan avläsa temperaturen -0.55 i intervallet 1850-1900 och +0.8 år 2013. (Referens där är 1961-1990.)

    Alltså (båda jämfört med 1850-1900):
    +1.35 °C år 2013 enligt AR5
    +1.25 °C år 2020 enligt AR6
    Vad är så skrämmande med det? Temperaturskalorna är lite olika och precisionen inte jättebra.

    IPCCs rapporter är förvirrande för dom använder olika referensperioder i olika repporter. Dessutom är inte pre-industrial samma tidsperiod i AR5 och AR6. Man har också ändrat gamla data rätt avsevärt så min lilla studie ovan är lite missvisande. Mer korrekt skulle vara att räkna ut medelvärdet för 1961-1990 i AR6 för att få en referens för att sedan jämföra AR5 och AR6 mot ett medelvärde för samma hyggligt moderna tidsperiod. Vettigare är dock att helt enkelt titta på HadCRUT5 och läsa av förändringen 2013-2020. Lätt här: https://clivebest.com/blog/wp-content/uploads/2021/01/H5-H4-compare1.png Där kan man läsa av skillnaden 2020 till 2013 och den blir 0,30 grader. MEN det är väder. När jag läser kurvorna i AR5 och AR6 försöker jag läsa ett rättvist värde baserat på några år så att det värsta bruset i kurvorna blir utjämnat.

    Temperaturskillnad på några få år, t.ex. 7 år kan lika gärna bli 0° som 0.3°. Det är inte signifikant för klimatet i någondera fallet. Jag tror nog inte innevarande paus kommer att se avvikande ut om 25 år. Den långsiktiga trenden på 0,18 °C/decennium kan mycket väl bestå. Några år utan uppvärmning, några med mycket mer uppvärmning är mycket mer troligt än att temperaturen skulle stiga jämnt och fint med 0,018 °C/år.

  32. Torbjörn

    #19 Ingemar
    Vem har påstått att vi fortfarande inte är i ”en naturlig återhämtning efter LIA”?

    Såvitt jag förstår så var både Romartiden och Medeltiden varmare än idag.

  33. pa

    #31
    Varför skulle Moncton ha mer fel på något sätt än andra med sina hypoteser? Har du sett koden? Koden till modellerna är ett hafsverk som liknar korruption. För att illustrera det – skulle du leja en teoretisk byggare med livlig fantasi utan någon praktisk kunskap om att bygga, att bygga ditt hus?

  34. Andreas Oxenstierna

    #25 TorbjörnR
    Som fjärranalytiker arbetande bl.a. med jordbruk så vet jag alltför mycket om satellitmätningars för- och nackdelar. Mikrovågssensorn mäter inte temperatur utan reflektansen, förenklat vattenmolekylernas påverkan, – och denna påverkas av ett otal faktorer vid passagen genom atmosfären tillbaka till. satelliten. Därför har man tvingats att göra ett antal betydande korrektioner jämfört med ”verkligheten”, se https://en.wikipedia.org/wiki/UAH_satellite_temperature_dataset som även ytligt beskriver mätproblematiken.
    Oavsett detta visar även UAH en otvetydig ökning. Att påstå att temperaturen sjunkit/stabiliserats sig sedan 2016 är ett klassiskt fall av ”cherry-picking”, se https://www.drroyspencer.com/2021/11/uah-global-temperature-update-for-october-20210-37-deg-c/
    Sveriges och USA:s klimat är en mycket liten del av det globala klimatet där de lokala effekterna styrs av olika cirkulatoriska förhållanden. Att hänvisa till dessa som argument mot den globala uppvärmningen är återigen klassisk ”cherry-picking”.

  35. Torbjörn

    # 23 Andreas
    Varför använder du inte den senaste ”mätningen”?

    Cherrypicking?
    2021 var lika varm som 2015, så då är det väl stabilt eller tom sjunkit sedan 2016?
    Jan-mars 2022 kommer på 16:e plats vid en jämförelse med tidigare år (mellan 2005 och 2006)

    Naturligtvis har temperaturen stigit sedan 1979 men vi kan fortfarande inte säga varför

    https://www.drroyspencer.com/2022/04/uah-global-temperature-update-for-march-2022-0-15-deg-c/

  36. Andreas Oxenstierna

    Man måste titta på långsiktiga minst 10-åriga trender (med flytande medelvärden) – att jämföra några månader eller år hit eller dit är helt meningslöst, då faller man i fällan väder kontra klimat. Jag orkade helt enkelt inte hitta den senaste officiellt publicerade rapporten.
    Att ifrågasätta att CO2 och metan ger de solklart största bidragen till den pågående uppvärmningen kräver oerhört mycket av den som gör det.

  37. Andreas O #36,

    Fast frågan handlar inte primärt om klimat utan om modellernas pålitlighet. Hur fel, och under hur många år, kan modellerna tillåtas prognostisera fel? Vid förra hiatusen så sade en del modelltroende att 15 års felvisande skulle vara tillräckligt för att falsifiera modellerna. Sedan blev det 16 år, Sedan blev det 17 år. T.o.m. IPCCs modellelit var allvarligt bekymrade om vart värmen hade tagit vägen. Plötsligt framfördes flera nya teorier: Den har gått ned i djuphavet, det har blivit extra mycket moln, Kinas utsläpp av aerosoler har förhindrat uppvärmningen, hunden åt upp den etc. etc.

    Sedan, när nästa El Nino dök upp 2016-2017 så var det frid och fröjd igen. Nu var det PRECIS som man hade sagt hela tiden. Men nu ser det ut som vi är inne i ännu en hiatus. Vi får se vad de skall skylla på den här gången. Men saken är klar: IPCC kommer aldrig att erkänna att deras klimatmodeller visar fel, även om vi skulle hamna i en ny Liten Istid: IPCC har alltid rätt, lita på oss!

  38. Andreas O

    ”Att ifrågasätta att CO2 och metan ger de solklart största bidragen till den pågående uppvärmningen kräver oerhört mycket av den som gör det.”

    Där har du fel. Det är inte vi som ifrågasätter som skall bevisa något. Det är de som påstår att CO2 och metan står för det största bidraget som har bevisbördan. Detta är ganska elementär vetenskaplig metod.

    I själva verket så är AGW-teorin redan falsifierad. Grundligt. CO2 KAN inte förklara de naturliga klimatvariationer som vi sett historiskt. Det senaste exemplet är uppvärmningen under 30-talet när temperaturen gick upp lika snabbt och häftigt som under 90-talet. På den tiden så hade koldioxidproduktionen knappt kommit igång. Du, som uppenbart troende, måste BEVISA att allt har ändrats sedan 1975 eller så. Jag ser fram mot ett sådant bevis.

  39. #31 pa

    ”Varför skulle Moncton ha mer fel på något sätt än andra med sina hypoteser?”

    Därför att Moncton beskriver sin hypotes och ger en formel för hur ECS skall beräknas:

    https://klimatupplysningen.se/skiner-solen-i-klimatmodellerna/#comment-418339

    https://klimatupplysningen.se/skiner-solen-i-klimatmodellerna/#comment-418411

    Bland skeptiker hävdas det hela tiden att IPCCs modeller är vansinnigt mycket fel. Det är inte korrekt. Det är IPCCs scenarier som varit vansinnigt mycket fel.

    Jag rekommenderar dig (och alla andra) att läsa detaljerna om utsläpp som tidigare assesment reports byggt på. Det har alltid varit flera scenarier så man kan interpolera mellan dem för att få en bra uppfattning om vad modellerna skulle ha givit om IPCC skulle ha gissat rätt på utsläppen fram till i dag. Prova själv!! Nyttig övning.

    Viskleken är farlig. Finns i övermått på båda sidor i klimatfrågan. Tyvärr.

    I vilken utsträckning modellförutsägelser berott på bra modeller och i vilken utsträckning de helt enkelt är en avancerad extrapolation av rådande trender kan man inte veta förrän någon större förändring inträffat. Och då bara i avseende just den förändringen. IPCC anser att effekten av utsläppen kommer att vara kvar i tusentals år. Det kommer att dröja bra länge innan vi vet om det är rimligt eller orimligt.

    Kanske utsläppen planat ut 2030 och legat stilla på 44 GtCO2/år fram till 2050. Det skulle testa modellerna på riktigt, 2050 skulle vi veta mycket mer om den saken. Dock skulle det bara bekräfta eller falsifiera en liten del av modellbygget.

    Kanske solen blir påtagligt svagare framöver? Det skulle med säkerhet falsifiera modellerna.

    Kanske sker något långsamt med värmetransporterna i havet som vi inte vet något om i dag? Något, som när vi förstår det, kommer att leda till ombyggnad av klimatmodellerna.

    Ägna en vecka åt att läsa i AR6 WGI, vad som säges om framtiden och vilken osäkerhet man anser att utsagorna har. Det du då skulle finna ligger långt från vad som hörs i debatten med undantag av ett litet fåtal röster.

    Man anger osäkerhet i relation till vissa specifika scenarier – men hur sannolika scenarierna är har man vett att inte berätta. Det skulle vara närmast löjligt att i dag tala om hur stor osäkerheten i hur många människor planeten har och deras genomsnittliga CO2-utsläpp om 80 år. I den frågan får var och en gissa fritt! För resultatet av IPCCs modeller spelar det stor roll – men även om IPCC skulle ha gissat alldeles rätt har modellerna mycket stora inbyggda osäkerheter. De redovisas noga.

  40. Leif Å #39,

    ”Bland skeptiker hävdas det hela tiden att IPCCs modeller är vansinnigt mycket fel. Det är inte korrekt.”

    Du kanske borde läsa in dig på vad klimatmoddellerarna själva säger:
    ”Schmid avrundar intervjun i Science med:

    Vetenskapliga artiklar publiceras redan med CMIP: s obegränsade värsta fall-scenarier för 2100, vilket eldar på den rädsla som redan är väl motiverad. Men den praxisen måste förändras, säger Schmidt. ”Vi hamnar med siffror som till och med på kort sikt som är vansinnigt läskiga – och fel.”

    https://klimatupplysningen.se/ipcc-forskarna-erkanner-att-deras-modeller-visar-for-hog-uppvarmning/

    Men om du med stor envishet vill hävda att IPCCs klimatmodeller och prognoser är rena rama sanningen, trots empiriska falsifieringar, så är det din sak. Men vetenskapligt är det inte.

  41. hans Erik Hällström

    #39 Leif Åsbrink
    .
    Vi vet vilka koldioxidutsläpp vi haft åren 1979 till 2021. När vi stoppar in dessa värden i klimatmodellerna och räknar framåt från basåret 1979 avviker utfallet från verkligheten. Mätt med UAH.

    Vad har det med scenarier att göra???
    .
    Att köra modellerna ”baklänges” från 1979 lär inte heller visa värmen under 30-talet. Ju längre bak ju osäkrare ”global” temperatur dock.

    Vad har jag fått om bakfoten?

  42. TorbjörnR

    #34 Andreas

    Om du läser på så var den övervägande delen av mätstationerna på 30-talet placerade i US och Europa. Gäller också delvis efter 1989 när många av Rysslands mätstationer försvann.
    Det innebär att en värmebölja i US hade stor påverkan på globala temperaturen och bör därför vara minst lika hög som temperaturen idag som inte innehåller några rekord.
    Värmeböljan på 30-talet är ju väl dokumenterad också i andra skrifter.
    Så skulle inte kalla dessa rekord cherrypicking utan högst relevanta bevis att 30-talet var lika varmt som nu eller varmare.

    Konstigt att det inte syns i IPCC-gängets temperaturserier?? Någon idé varför?

  43. TorbjörnR

    #39 Leif

    Det finns väl ca 20 rapporter och undersökningar som stipulerar en relaxtionstid för co2 i atmosfären på ca 14 år. Är du tveksam till de resultaten eller lutar du mer åt Bernmodellen?

  44. Karl Erik R

    #39 Leif Åsbrink (eller någon annan)

    Varför säger IPCC att antropogena utsläpp av CO2 stannar kvar i atmosfären i tusentals år?

    Mätningarna på Mauna Loa visar med lite avrundade siffror att under vintern på norra halvklotet så ökar CO2 med ca 8 ppm. Under sommaren minskar CO2 med ca 6 ppm. Netto ökning med 2 ppm per år, ibland något mer.

    Under sommaren tar växtligheten upp mer än vi släpper ut. Om vi antar att att våra utsläpp är lika sommar som vinter ( inte helt rätt ) så tar växtligheten upp motsvarande 14 ppm (8 – 14 = – 6).

    Om vi hypotetiskt når noll antropogena utsläpp så borde CO2 minska med 14 ppm per år. 20 år senare kommer växtligheten att börja dö pga för låg koldioxid, inte tusentals år.

    Så blir det givetvis inte då den stora reservoaren (världshaven) kommer att släppa ut CO2 så att balansen hålls på någon nivå.

    Men växtligheten kan inte skilja på CO2-molekylernas ursprung så varför skulle de antropogent skapade finnas kvar i tusentals år? De kan väl lika gärna tas upp under kommande växtsäsong?

  45. Bubo

    #44 Karl Erik

    Jag tror det kan förenkla att skilja mellan hur snabbt en ökning av något klingar av och omsättningen.

    Säg att man har ett lönekonto där man varje månad får in 30 000 kr och varje månad gör av med 30 000 kr. På lönekontor finns i snitt 60 000 kr. Varje sedel som stoppas in ligger då bara på kontot i snitt 2 månader. Skulle du rödfärga sedlarna du får in i maj skulle du se att i augusti är det inte många röda sedlar kvar.

    Men säg att en gammal släkting plötsligt sätter in 500 000 kr på kontot så att det nu i snitt är 560 000 kr på kontot. Du fortsätter sätta in och ta ut 30 000 kr varje månad. Då kommer du märka att även efter 5 år kommer det fortfarande vara i snitt 560 000 på kontot. Den ökning som blev på kontot minskar inte fast omsättningen av sedlar är hög.

    Litet pss är det med koldioxidökning i atmosfären, en ökad CO2-halt kan ta lång tid att sjunka igen även om omsättningen av de enskilda molekylerna är snabb dvs en molekyl som vi ”märkt” kommer inte vara kvar särskilt länge.

  46. JonasW

    #39 Leif

    Jag har lite svårt för ditt påstående ”Bland skeptiker hävdas det hela tiden att IPCCs modeller är vansinnigt mycket fel.”.

    På vilket sätt hävdar ”skeptiker” att ”IPCC´s modeller är vansinnigt fel”.

    Det går inte att göra en modell på så många olika sätt. Man hamnar i absorberad energi och (till rymden) emitterad energi.

    Sen inför IPCC en förstärkningsfaktor. Denna förstärkningsfaktor är tveksam.
    Menar du att ifrågasättandet av förstärkningsfaktorn är att hävda att ”IPCC´s modeller är vansinnigt fel”?

    Vad i IPCC´s modeller är det som skeptiker hävdar är ”vansinnigt fel”?

  47. Karl Erik R

    #45 Bubo

    Då blir min analys att IPCC inte tror på någon minskning av CO2- utsläppen. Deras krav är ju att vi om tre decennier ska ha minskat insättningarna kraftigt till långt under 30000 kr varje månad. Ja t o m gå till att inte sätta in någonting alls om 50 år. Enda sättet att behålla 560 000 på kontot i tusentals år är ju att hela tiden sätta in lika mycket som tas ut. Noll in på kontot; då blir det ganska snart tomt.

  48. Christian H

    #26 Gunnar Strandell

    Du skrev: ”I mina ögon är FN en organisation som göder serieförbrytare mot mänskligheten för sin egen vinning”. Ett helt riktigt konstaterande, anser jag. Samma sak kan sägas om WEF, IPCC m.fl. organisationer som i grunden styrs av världens rikaste personer och deras medlöpare. Det har sagts att det inte är de stora skribenterna som styr politiken, utan de stora talarna. Jag vill gå ett steg längre och säga att det är de stora lögnarna som styr världen. Idag kan vi se hur Putin och Lavrov ljuger på det mest frapperande vis och blir trodda av sina kraftigt indoktrinerade undersåtar. Lögnaktigheten i klimatdebatten menar jag är lika stor. De som ligger bakom detta lögnsystem är några av de absolut rikaste finansklanerna och de sätter agendan och styr över FN, EU, WEF. Inom WEF fostras framtida ledare att anamma deras världsåskådning, där pengar styr och lögnen är en självklart medel för att nå sina mål. ”Det är inte vad som är sant som har betydelse, utan vad folk tror är sant som betyder något”, som en inflytelserik makthavare postulerade. Intelligenta och självständiga medborgare vill man inte ha som ledare, då de kan utmana den rådande agendan. Därför satsas det på mot makten lojala och lättindoktrinerad personer som kan förmås att ljuga och sprida de ord och åtgärder som makten vill ha. Det är verkligen skrämmande att skåda hur lögnen har tagit ett så fast grepp om media, politik och nu vetenskapliga institutioner.

  49. tty

    #29

    ”I USA har Biden ändrat inställning till oljeindustrin.”

    Tyvärr inte, om man kollar hans faktiska politik. Han gjorde stor affär av att man skall återuppta leasingen av federal mark för olje- och gasutvinning, men när man synar korten visar det sig att man plockat bort 80% av den aktuella ytan, bl a hela Alaska, och dessutom fördubblat de royalties som oljebolagen skall betala. Med de villkoren är det nog få om ens någon som är intresserad, varpå Biden kan skylla energibristen på oljebolagens ”sabotage”.

  50. tty

    #46

    ”Vad i IPCC´s modeller är det som skeptiker hävdar är ”vansinnigt fel”?”

    I den senaste utgåvan av CMIP, alltså CMIP 6, har man ”förbättrat” hanteringen av moln, vilket lett till helt absurda resultat, vilket helt öppet medgivits t o m av GISS (Gavin Schmidt):

    https://www.science.org/content/article/un-climate-panel-confronts-implausibly-hot-forecasts-future-warming

    Detta är i och för sig inte förvånande. Det är beräkningsmässigt omöjligt att hantera moln på ett fysikaliskt korrekt sätt utan man ”parametriserar” (=gissar).

    Den officiella ursäkten är att man nu visserligen har en mera korrekt hantering av låga stratusmoln, men att detta i stället avslöjat att även hanteringen av den djupa konvektionen i tropikerna är felaktig. Detta är extremt illa eftersom det är just den som är själva motorn i klimatsystemet, och är den fel blir i princip allt fel.

  51. Fredrik S

    Det var ju rätt enkel och bra modell, atmosfären fungerar som ett lönekonto.

    Dock känns det som utopi att en släkting skulle sätta in 500 papp på ens lönekonto. Tvärtom känns mer som ett rimligt scenario.

  52. JonasW

    #50

    Jo, många skeptiker hävdar att klimatmodellerna har brister i den meningen att resultaten är för osäkra för att användas till prognoser.

    Jag har samma åsikt.

    Det är lite som 10-dygns prognoserna för vädret. De är väldigt osäkra.

    Det betyder inte att jag anser att de är ”vansinnigt fel”. Det innebär bara att jag anser att de är för osäkra för att användas som beslutsunderlag.

    Samma med klimatmodellerna. De innehåller ett stort antal osäkra parametrar/modellbeskrivningar – t.ex. moln.

    Dessutom har de numeriska stabilitetsproblem, vilket gör att man infört ”dämpfunktioner” som inte finns i verkligheten.

    Det är helt enkelt väldigt svårt (omöjligt?) att göra en pålitlig klimatmodell.

    Mycket osäkra – ja. Vansinnigt fel – nej.

  53. Andreas Oxenstierna

    #38 Ingemar
    Att påstå att AGW är falsifierad med hänvisning till 30-talet är häpnadsväckande. Så du påstår att figur 2 i https://en.m.wikipedia.org/wiki/Climate_change är totalt fel. Då måste du skapa en vetenskapligt hållbar teori som bättre förklarar vad som är observerat. Enligt vad jag förstår står 99% av forskarvärlden bakom AGW.

  54. Andreas Oxenstierna

    #42 TorbjörnR
    Givetvis är de globala temperaturberäkningarna justerade för geografiska ojämnheter i observationspunkter. Ju längre bak i tiden man kommer desto större blir detta problem.

  55. Andreas Oxenstierna

    #37 Ingemar
    Modellernas opålitlighet håller jag med om. Osäkerheterna borde dokumenteras mycket bättre. All vetenskap är ett kontinuerligt förbättringsarbete. Vi har fortfarande mycket svårt att mäta och mycket dålig kunskap om hur stora komplexa system fungerar – klimat, biologi inkl. människokroppen. Däremot kan vi inte kasta tusentals forskares arbete i sjön utan att prestera ett relevant alternativ.

  56. Sten Kaijser

    Andreas Oxenstierna #54

    tyvärr tror jag att tusentals forskares arbete kommer att kastas i sjön, med eller utan relevanta alternativ.

    Ett exempel. OM, jag säger om, temperaturen börjar sjunka om några år är all forskning om vad som kommer att hända ”när det blir varmare” bara irrelevant, det behövs inga relevanta alternativ.

  57. Andreas Oxenstierna

    Några år är helt fel tidshorisont – det är väder för mig. 30-50 år så kan man börja diskutera om eller om inte.
    Trögheterna och buffertmekanismerna i klimatsystemen är tacksamt nog mycket stora – vilket även gör modelleringen så besvärlig och osäkerheterna stora.

  58. Sten Kaijser

    Andreas O #57

    Naturligtvis har du rätt om tidsskalan — det som är mitt budskap är att det finns mycket forskningsarbete som är helt meningslöst och som kommer att kastas på sophögen även om det inte finns relevanta alternativ.

    (Jag är säker på att du kan hitta bättre exempel än mitt : )

  59. TorbjörnR

    #57 Andreas

    Tycker det är skönt att du säger ”det är bara väder och att klimat är 30-50 år”.

    Problemet är ju att co2 hypotesen startade officiellt 1988 trots att det blev kallare fram till ca 1975-1980. Så deras alarmism är ju inte relevant förrän runt 2020 om vi tar medelvärdet på 40 års väder för att kalla det klimatförändring.

    I det intervallet 1980-2020 så har global medeltemperatur varit ganska konstant senaste 5-6 åren trots en accelererande co2 halt i atmosfären. Så hypotesen stämmer inte ens under en 40 års period och heller inte under de 2 tidigare 40 års perioder då antropogena utsläpp var låga 1900-1940 med ökande temperatur och accelererande 1940-1980 med sjunkande temperatur.

    Du får gärna förklara hur man ska tänka för jag har bara otur när jag försöker just nu. (ursäkta ironin)

    # 53

    Ja den temperaturserien skulle inte jag lita på.

    99% som tror på AGW är ju bara så löjlig.
    Finns många genomgångar kring hur fel det är. Sök på det bla på KU.

  60. Bubo

    #47 Karl Erik
    Nej så behöver det inte vara. Tänk på att de mänskliga utsläppen är bara en liten del av den totala omsättningen av koldioxid, men en stor del av ökningen.

    Du kan tänka dig att naturlig insättning på kontot är 30000 och naturligt uttag är 30000. Istället för släktingen så har du dessutom en antropogen insättning på 1000 kr/månad (kan kallas sparande). Dessa 1000 kr är en liten del av omsättningen av pengar på kontot men är det som bygger upp ett överskott på kontot.

    Efter 70 månader finns det 70000 på kontot. Var har det kommit ifrån? jo från den antropogena insättningen. Vad händer då om du slutar med den antropogena insättningen. Jo, det är fortfarande 70000 på kontot men det är hela tiden 30000 in och ut varje månad.

  61. Sten Kaijser

    Bubo #60

    din metafor att jämföra koldioxid i atmosfären med insättning och uttag på ett konto är ganska trevlig, men det finns ett naturligt utflöde av koldioxid ur atmosfären som är beroende av hur mycket som finns där.

    Men lägg inte lite inflation så ser vi att de 70 000 inte är värda lika mycket som när de sattes in.

  62. Bubo

    #47 Karl Erik

    Tillägg till #60
    Även om du skulle rödmarkera sedlarna som sätts in som antropogen insättning så skulle du märka att de 70 000 som ligger på kontot efter 70 månader inte består av röda sedlar. Det antropogena uttaget kan inte skilja på färgade och ofärgade sedlar när de tas ut. Men det är fortfarande 70 000 kr och orsaken till att det finns 70 kkr där är den antropogena insättningen.

    Hur som helst, de 70 000 försvinner inte på dryga 2 månader =70000/30000 utan ligger kvar även fast det är omsättning på kontot. (När det gäller CO2 finns det ju mekanismer som gör att de minskar i atmosfären, men poängen här var ju att visa att en ökning kan finnas kvar länge trots att det finns en omsättning som gör att enskilda molekyler/sedlar inte ligger kvar så länge)

  63. Bubo

    #61 Sten K

    Det har du helt rätt i. Koldioxidökningen kommer ju inte finnas kvar i evighet utan försvinner gradvis. Min poäng att visa var mer att takten på den minskningen kan vara mycket långsammare än takten på omsättningen av de enskilda CO2 molekylerna.

    Som om staten tog en skatt på förmögenhet på kontot på 100 kr/år. Efter man slutade med den antropogena insättningen skulle pengarna då vara borta efter 700 år. Men det är ju betydligt längre tid än omsättningstiden på kontot.

  64. Sten Kaijser

    Hej igen Bubo,

    inflation är en bättre liknelse eftersom den är beroende på beloppet.

    Om koldioxiden försvinner så är det mer i början än i slutet

    (vi kan väl leka lite med orden : )

  65. pa

    Modeller baseradde på osäkra fantasier skall inte användas för att styra verkligheten.
    Att dessutom undervisa om dessa i skolor som om det vore verklighet är ett recept för långsiktig katastrof.
    Det måste bli möjligt att straffa de som driver osanningar så långt för att stävja villfarelser.
    Det där med kontot kan verka logiskt, men i verkligheten finns ingen kunskap om när kontot har en bra balans mellan insättning och uttag, det är inte ett privat konto och hur mycket olika processer tar ut eller sätter in normalt vet ingen i de naturliga svängningarna mellan hög och lågkonjunktur.

  66. TorbjörnR

    #63 Budo

    Som jag skrev till Leif i #43, relaxtionstiden av antropogena utsläpp av co2 verkar vara 14 år enligt ca 20 undersökningar inkl bombkurvan.
    Dvs alla utsläpp före 1970 är borta ur atmosfären då 14 års relaxtionstid ger att nästan 100% är borta efter 50 år.

    Ifrågasätter du de rapporterna och i så fall vilka rapporter säger något annat?

  67. Andreas Oxenstierna

    #59 TorbjörnR
    Då får du komma med en bättre tidsserie – climate.gov är den mest officiella jag kan hitta.
    Man kan inte titta på specifika perioder som 1900-1940, 1940-1980 eller de sista 6 åren utan måste alltid tänka i ”flytande medelvärden” – 1941 är givetvis lika relevant för 1940 som 1939.
    Det vi vet är att de 10 varmaste åren har uppmätts sedan 2005 – den tendensen är mycket tydlig.
    Jag har sett siffror på att antal publicerade forskningsartiklar som ”inte är AGW” är någon procent, det var forskningskonsensus jag menade. Vad som skrivs och tycks på webbsidor som dessa är helt oväsentligt vetenskapligt sett.

  68. Bubo

    #66 TorbjörnR

    Nä, jag ifrågasätter ingen rapport, de stämmer säkert för det de undersöker, även om din hänvisning till 14 år verkar som att den kommer från detta inlägg:

    https://klimatupplysningen.se/klimatsimuleringar-och-observationer-strider-mot-varandra-bombprovskurvan/ .
    (oj vilken aktivitet det var 279 kommentarer)

    jag har ingen referens till någon annan rapport som säger annorlunda kring just det.

    Det enda jag säger är att man får vara försiktig med att ta resultat från en studier på en sak och okritiskt överföra de resultaten till ett annat sammanhang och även då försöka begripa sig på och hålla isär olika sammanhang. Därav att jag försökte förklara skillnaden mellan omsättning och hur det hänger ihop med en bestående ökning. Håller du inte med om att det är bra att ha det förhållningssättet?

    För övrigt bemöttes det inlägget ovan i två andra inlägg på en annan blogg. Har man som utgångspunkt att vilja förstå hur det hänger ihop kan även dessa vara bra att läsa.
    https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2013/06/bombkurvan-vad-visar-den.html

    https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2013/09/den-seglivade-myten-om-bombkurvan.html

  69. Bubo

    #66 igen
    Ursäkta, det var här grunden till 14 år kom ifrån som jag tolkar det eller vilken studie/rapport fick du det ifrån?

    https://klimatupplysningen.se/boken-falskt-alarm-las-och-begrunda/

    Många som kommenterade på den tiden verkar det som, 231 st. Finns säkert en hel del matnyttigt bland dessa också om man orkar läsa igenom.

  70. TorbjörnR

    #68 och 69 Bubo

    Boken Falsk alarm har drygt 20 rapporter som visar samma relaxtionstid som Gösta ca 14 år. Efter kritik från bla Mats på UI så justerade Gösta sin analys och tog hänsyn till Suez effekten. Normalt vetenskaplig process när man får korrekt kritik.

    Ingen har vad jag vet kritiserat Göstas omarbetade kurvor eller de 20 rapporterna, åtminstone har jag inte sett något.

    Ur det bör man kunna dra slutsatsen att ”det är den bästa uppskattning vi har” över relaxtionstid av co2.

    IPCCs hypotes Bernkurvan har inget stöd från observationer och har högst ofysikalisk logik bakom sin hypotes.
    Bla så kommer ca 20% av utsläppen aldrig försvinna ut atmosfären för att det ingår en konstant i ekvationen. Det innebär att co2 halten borde fortsätta öka och aldrig minska framöver….

    Trots det används den i klimatmodeller och ger därför högst osannolika resultat.

    Bakgrunden till Bernkurvan är att så måste den se ut om antropogena utsläpp ska förklara ökning av co2 enligt Keelingkurvan!
    Dvs IPCCs hypotes!
    Det angreppssättet är inte vetenskap utan ”någonting annat”

    Du väljer vad som känns troligast!

  71. TorbjörnR

    #67 Andreas

    Svårt att hitta en global temperaturserie som man kan lita på då de ständigt har justerat ned temperaturen på 30-talet för ”att ta bort toppen” i syfte att göra vår nuvarande temperaturökning unik.
    Gäller både GISS och Hadcrut som är två stora serier. Du kan hitta mycket att läsa om det.

    Det är inte sant att de 10 varmare åren är på 2000-talet, det är vad propagandan säger.
    De flesta värmerekord är från första halvan av 1900-talet!

    Jag förstår att du tror på IpCC och de ”officiella” kanalerna. Det gör dig till en alarmist och jag kan nog inte övertyga dig om annat. Du bestämmer om du vill söka information från andra källor än MSM.

    Som Ingemar sa ovan co2 hypotesen är redan falsifierad via temperaturtoppen på 30-talet!

  72. JonasW

    #71 TorbjörnR

    Det som orsakar den konstiga kurvformen i Bernmodellen är den s.k. Revelle faktorn.

    Den säger att det finns en viss löslighet av CO2 i havsvatten vid ”jämvikt”, som definieras som förindustriell nivå, d.v.s. ca 280 ppm.

    När CO2 halten i atmosfären ökar över 280 ppm så minskar lösligheten för överskottet med en faktor R (=Revelle faktorn). Ett typiskt värde på Revelle faktorn är ca 10.

    Om förhållandet mellan atmosfär/hav var 1:50 vid förindustriell jämvikt, så blir förhållandet för ett överskott 1:50/R = 1:5, d.v.s. ca 20% stannar för evigt.

    Det var Suess och Revelle som införde denna faktor. I princip genom baklängesräkning. De insåg ganska kvickt att människans utsläpp inte räckte för att förklara atmosfärens ökning. Om man skulle förklara atmosfärens ökning med människans utsläpp så måste det finns en begränsning på lösligheten av ett överskott.

    B. Bolin beräknade senare ett värde på R. Han (och Eriksson) fick värdet 12.5.
    Enligt min åsikt är hans beräkningar inte korrekta.

    Det är fullt möjligt att experimentellt fastställa ett värde på R. Det IPCC gör är att de använder typ samma beräkningar som Bolin – inte experimentella värden.

  73. TorbjörnR

    #72 JonasW

    Revellefaktorn är som du beskriver ett ”påhitt” för att förklara Keelingkurvan med antropogena utsläpp. Några andra bevis känner jag inte till. Fysikaliskt är den väl högst osannolik som förklaringsmodell varför jag tror mer på R = 1! Att 20% stannar för evigt är uteslutet i min värld

  74. JonasW

    #73 TorbjörnR

    Håller med. Har precis samma åsikt. Jag är helt övertygad om att R=1.

    Henry´s lag, som betraktas som en mycket väletablerad lag inom kemin, säger att R=1.

    Tycker att det är smått absurt att IPCC´s ”forskare” använder R=10 (eller större) utan att ha presenterat några som helst bevis för detta. De bara påstår det.

    Om man sätter R=1 (vilket är det logiska enligt all erfarenhet och kunskap) så pyser hela Bern-modellen ihop.

    Man landar då i att människan står för ca 20% av atmosfärens koldioxidökning.
    Något annat står alltså för 80 %.

    Man kan med enkla experiment fastställa värdet på Revelle faktorn. Detta har aldrig gjorts i IPCC´s regi. Det visar väl att de inte ”söker sanningen” utan bara är ute efter att hetsa om en klimatkatstrof.

  75. Karl Erik R

    #60 Bubo

    Med tanke på att CO2 ökar med ca 8 ppm under norra halvklotets vinter och minskar med ca 6 ppm under sommarhalvåret, så måste det vara någon som gör betydligt större insättningar och större uttag än det antropogena bidraget på 1000 kr per månad. Vem då?

    Se även JonasW upplysande förklaringar i kommentar #74 här ovan.

  76. TorbjörnR

    #74 JonasW

    Kul att vi är överens.
    Undrar dock var du fått siffran 20% för våra utsläpps påverkan på Keelingkurvan. Kan du berätta var du hittat det?

  77. Bubo

    #75 Karl Erik R

    Ja det finns ju massor med processer som sätter in och tar ut kol ur ”kontot” (atmosfären). Se exempelvis:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolcykeln

    Det var ju också det jag försökte göra en analogi med de ”naturliga” uttagen och insättningarna på kontot. Men är de i balans (vilket kan diskuteras såklart) så ger de ingen ackumulation men däremot borde de påverka de hur snabbt ”märkta” (ex radioaktiva) kolisotoper försvinner.

    #74 tycker jag inte sa så mycket. Jag är inte så insatt i oorganisk kemi och karbonatbildning, men såvitt jag vet sker ju den mer permanenta borttransporten av kol från atmosfären via bildning av karbonater. Henry lag är väl bara mellan atmosfär ovan vattenytan och den lösta gasen, inte den vidare bildningen av den lösta gasen till karbonater? Vem av #74 JonasW och all världens vattenkemister som har rätt och fel kan inte jag bedöma och har ingen åsikt kring, men eftersom den frågan att döma av #74 är lätt att avgöra experimentellt så dyker det väl upp ett svar på det så småningom.

    Men som sagt, inte min hemmaplan och känner inte för att grotta ner mig i det och det ligger dessutom utanför min poäng med tidigare inlägg. De inläggen utgick från dina frågor i #44:

    ”Varför säger IPCC att antropogena utsläpp av CO2 stannar kvar i atmosfären i tusentals år? Men växtligheten kan inte skilja på CO2-molekylernas ursprung så varför skulle de antropogent skapade finnas kvar i tusentals år? De kan väl lika gärna tas upp under kommande växtsäsong?”

    Som jag då försökte förklara så kan de naturliga (jmf växter) uttagen mycket väl ta ur en rödfärgad sedel (antropogen sedel) kommande månad just eftersom de inte kan skilja mellan röda och ofärgade. Men det påverkar inte nödvändigtvis mängd pengar på kontot (den ökning av CO2 som orsakats av atropogena insättningar).

    Jag hoppas att frågorna var ärligt ställda och att du ville försöka förstå det bättre och inte bara ”retoriska frågor” för att liksom ställa IPCC mot väggen eller så tvivel, för jag ägnade ju faktiskt litet tid åt att försöka svara efter bästa förmåga.

  78. Bubo

    #77 tillägg

    oavsett om man tror på bombkurvor eller bernmodell eller annat så är ju de tiderna längre än omsättningstiden på kol i atmosfären, som väl är knappt 3 år.

  79. JonasW

    #76 TorbjörnR

    Man kan räkna ut det direkt från ekvationerna i Bern modellen. Det finns dock inte plats här för den beräkningen.

    Man får också den siffran från Hardes arbete. Harde utgår från en modell som antar att löslighetskonstanten för CO2 i havet är densamma över 280 ppm som under 280 ppm (= Henry´s lag). Harde kommer fram till att vi står för ca 15%.

    https://www.academia.edu/71810044/What_Humans_Contribute_to_Atmospheric_CO2_Comparison_of_Carbon_Cycle_Models_with_Observations

    Det finns också arbeten av Salby som landar i siffran 20% (baserade på R=1).

    Påståendet att människan är hela orsaken till atmosfärens koldioxidökning bygger helt på antagandet att Revellefaktorn är större än eller lika med 10.

    Alla IPCC´s kolcykelmodeller har R>10.

    Med tanke på hur viktig denna faktor är, så är det mycket märkligt att man inte gjort experimentella uppmätningar.

    Personligen är jag övertygad om att det beror på att såna mätningar skulle visa att R=1. Då kan man lägga ner IPCC.

    Den ”gröna omställningen” är ju meningslös om det inte är människans utsläpp som är huvudorsaken.

  80. #40 Ingemar Nordin

    Jag vill absolut INTE hävda att IPCCs klimatmodeller och prognoser är rena rama sanningen.

    Det är de uppenbart inte, men vad jag vill hävda är att modellerna inte alls är så vansinnigt felaktiga som ofta påstås bland skeptiker. Och då menar jag beskrivningen av klimatet från respektive assessment fram till i dag.

    Hur det blir i framtiden kan vi inte veta!

    Sedan måste vi skilja mellan modeller och scenarier. Fel i scenarierna kan inte tas till intäkt för påståenden om fel i modellerna.

  81. Leif #80

    Har du koll på hur väl alla dessa modeller stämmer överens inbördes? Alltså rörande alla de viktiga(re) storheterna som modelleras/simuleras av dessa?

    Det enda som flitigt redovisas för att stödja deras förmåga/användbarhet brukar ju vara den globala sk ’temperaturanomalin’.

    Dvs en konstruerad parameter (som inte har ngn bäring alls på fysikalsiska eller andra skeenden nära jordytan)

  82. Andreas Oxenstierna

    #71 TorbjörnR
    Jag hittar inga vetenskapliga artiklar som stödjer det du hävdar – att man ”fuskar” bort 30-talets temperaturmätningar. Kan du ge länkar till några?
    Vad jag hittar är flera artiklar som beskriver att 30-talets värmebölja i USA var regional och inte alls global. Och det är därför den inte syns i globala temperaturserier.
    Samma sak gäller tydligen medeltidens värmeperiod enligt https://conservationbytes.com/2021/04/23/no-you-cant-argue-the-medieval-warm-period-is-evidence-that-todays-climate-change-isnt-all-that-bad/amp/

  83. Sten Kaijser

    Hej Andreas O #82

    det är alltid trevligt med kommentatorer som letar stöd för att AGW är något att vara rädd för. En site som tar hockeyklubban rakt av har vi svårt att ta på allvar.

    Men fortsätt gärna att ge länkar — de är ofta intressanta att läsa.

    Men, två frågor jag gärna ställer är följande:
    1. Kan du ge ett exempel på en varm period som inte varit gynnsam för livet på jorden (under geologisk tid) eller för mänskligheten under ”historisk tid”.

    2. Kan du ge ett exempel på en kall period som varit gynnsam för livet eller mänskligheten.

  84. #41 hans Erik Hällström

    Du skriver: ”Vi vet vilka koldioxidutsläpp vi haft åren 1979 till 2021. När vi stoppar in dessa värden i klimatmodellerna och räknar framåt från basåret 1979 avviker utfallet från verkligheten. Mätt med UAH.”

    Har du någon referens? Har någon verkligen gjort det med just den modell som genererat kurvorna i figure 9 på sidan xxiii i IPCCs First Assesment FAR? Publicerat med användande av samtliga forcings, inte bara CO2 utan även metan och halogenerade kolväten, mm. – och publicerat inklusive felgränser enligt samma kriterier som IPCC använt?

    Självklart har detta inget med scenarier att göra, men den vanligaste kritiken mot IPCC, som jag uppfattat saken, går ut på att det är fel på själva modellerna.

    Man kan inte ”köra modellerna baklänges” då blir det galet med tidskonstanterna. Däremot kan man starta modellerna t.ex. år 1850 och köra dom med (mer eller mindre) väl kända experimentella data för temperatur, CO2-utsläpp, mm. Det har IPCC gjort i AR6. Ladda ner och förstora upp figure SPM.1 på sidan SPM-7, (sidan 8 av 3949)

    Som du kan se faller experimentella temperaturer hela tiden inom angivna felgränser för simuleringarna! I CMIP6 ingår ”natural forcings” d.v.s. vulkaner och variationer i solstrålningen som bidrar till att förklara värmen under 30-talet eller snarare avkylningen på 60-talet.

    Titta sedan på figur 2.10 på sidan 2-180 (609 av 3949) så ser du tydligt hur IPCC anser att inverkan av vulkaner varit. Mycket viktig i CMIP6 är också den kurva man har för att beskriva hur de antropogena aerosolerna förändrats över tid.

    Självklart kan man argumentera för att IPCC för ett cirkelresonemang och anpassar data (antagandena) om aerosoler så att modellerna skall stämma. Jag har inte själv försökt att ta reda på i vilken utsträckning data för aerosoler verkligen vilar på mätdata.

    Det jag vill kritisera, mycket starkt, är påståenden om att det är bevisat att modellerna är väldigt mycket fel. Jag återkommer i svar till #46 JonasW

    Det är fullt möjligt, enligt min uppfattning sannolikt, (här går jag på ”magkänsla”) att modellerna är väldigt fel på lång sikt, men det är absolut inte bevisat.

    Observera att den i dag snabba temperaturstegringen (hela 0,18 grader/decennium enligt IPCC och HadCRUT5) enligt IPCC till stor del beror på den snabba minskningen av antropogena aerosoler sedan år 2000 enligt figur 2.10 i AR6.

  85. mattias

    #82
    Det svenska temperaturrekordet på 38 grader är från 1933 och knappast nån slump. Om 1930-talet var globalt varmt vet jag inte – men det var definitivt varmt både i Nordamerika och Europa. Titta på 1930-talets temperaturer i Sverige på SMHI.

  86. JonasW

    #84 Leif

    Det jag säger är att modellerna är osäkra. Jag säger inte att de är felaktiga.

    Det som jag kan tycka är tveksamt i modellerna är att man i viss mån utesluter negativ återkoppling. I övrigt är det väl relativt OK.

    Osäkerheten hänger ihop med att man måste gissa ett stort antal parametrar.

    Sen är jag tveksam till att man bara redovisar modellkörningar som ger ”kraftig” uppvärmning. Min gissning är att det finns rätt många simuleringar som inte visar kraftig uppvärmning. Troligen slängs såna resultat i papperskorgen.

    Problemet med modellerna är att man ger dem för hög trovärdighet. De används som beslutsunderlag.

    De är inte tillräckligt pålitliga för att använda som underlag för (väst)världens energipolitik. Det är huvudkritiken från skeptiker – som jag uppfattar det.

  87. Andreas Oxenstierna

    #83 Sten K
    AGW stöds av typ 98% av forskarna så jag förstår inte vad du menar. Ge mycket gärna länkar till forskning som motsäger AGW.
    På flera håll ex i Pakistan och Indien är man allt oftare oroväckande nära värmemässigt vad människor kan överleva, ca 55 grader enligt https://www.meteorologiaenred.com/sv/vad-är-den-maximala-temperaturen-som-människan-tål.html/amp och lägre vid högre luftfuktighet.

  88. TorbjörnR

    #82 Andreas

    Du får nog leta upp dem själv, finns som sagt flera analyser och jämförelser tex där Nasa NOAA och GISS ändrat sina grafer och där de senaste graferna nästan alltid har sänkt temperaturen under första halvan av 1900-talet.

    De största delen av mätstationerna för 100 år sedan var placerade i US och Europa. Så ur den aspekten var ”globala temperaturen” väldigt hög. Igen nästan alla värmerekord i US och i Sverige var från den perioden!
    En delstat i USA av 46 har värmerekord från 2000-talet vilket gör att allt tyder på att det var ungefär lika varmt som nu. Läser du pressen så ser du också en massa värme över stor del av klotet

  89. #43 TorbjörnR och #44 Karl Erik R

    Uppehållstid/relaxationstid är en extremt viktig aspekt när det gäller framtidens klimat ifall det verkligen är CO2 som står för en betydande del av den uppvärmning vi observerat sidan lilla istiden.

    Personligen ansluter jag mig till resultatet av en enkät gjord bland forskare med minst 10 peer-review-granskade publicerade artiklar som fann att alla trodde att CO2 står för mellan 50% och 150% av observerad uppvärmning. Kanske tror jag 75% ?

    De klimatskeptiker som tror att CO2 helt saknar betydelse för klimatet (de är förskräckande många och högljudda) anser givetvis att uppehållstiden helt saknar betydelse.

    En koldioxidmolekyl stannar cirka 14 år i atmosfären. Det vet vi med säkerhet på grund av bombproven. Det skulle vi veta även utan ”isotopmärkning” därför att utbytet mellan hav och atmosfär är så stort och vi har rimlig kunskap om det.

    Titta på denna bild: https://www.geographyrealm.com/wp-content/uploads/2019/10/Carbon_dioxide_flow_between_atmosphere_and_ocean-1.jpg Havets CO2 står inte alls i jämvikt med atmosfärens CO2. Jämvikten är starkt temperaturberoende och temperaturen är olika på olika platser i havet. CO2-halten i havsvattnet varierar också starkt mellan olika ställen i havet.

    Enligt AR5 tar havet upp 80 GtC/år medan 78,4 GtC/år avges till atmosfären. Atmosfären, enligt AR5 innehöll 829 GtC (391 ppm)

    Bombkurvan kan förklaras med att den väl omblandade atmosfären förlorar 80/829, ungefär 10% av sitt C14 varje år medan havet tillför C14 från gammalt vatten som har C14-halt utan bombtillverkat C14 och dessutom lägre halt av C14 än atmosfären hade före bombproven. Med rimliga antaganden finner man att C14 från bombproven bör ha en relaxationstid på cirka 14 år.

    Bombproven påverkar varken havens PH eller temperatur. Därför påverkar de inte alls hur CO2 strömmar upp och ner ur haven på olika ställen.

    När människan släpper ut mycket stora mängder CO2 blir situationen annorlunda. Havens PH sjunker globalt, hittils med cirka 0,1 PH-enhet. Det finns områden i havet som avviker starkt, men de stora ytorna har lägre PH. Ungefär lika överallt. 0,1 PH-enhet innebär cirka 25% fler vätejoner i vattnet. Det påverkar kemin i vattnet så att CO2 som är fysikaliskt löst inte lika lätt bildar kolsyra och därmed karbonater. Då stiger halten fysikaliskt löst CO2 och därmed förskjuts jämvikten med luftens CO2.

    Den helt avgörande frågan är hur lång tid det tar för det något mindre alkaliska ytvattnet att föras ner i djuphavet där det kommer i kontakt med karbonaterna på havsbotten. Oerhört lång tid anser IPCC! Dessutom beror det på hur mycket CO2 man tillfört (anser IPCC)

    Att fenomenet är verkligt, att PH sjunker (lite) och att det har stor betydelse tycker jag det är fånigt att försöka förneka, som man gör när man hävdar att bombkurvans 14 år har någon som helst relevans i sammanhanget.

    Frågan är oerhört komplicerad. Utanför Peru strömmar gammalt bottenvatten upp. Detta vatten har under århundraden utsatts för ett regn av organiska ämnen, döda plankton, fiskavföring, mm. som har sitt urdsprung i fytoplankton som står för fotosyntesen i ythavet. I havets djup bryts organiska ämnen ner till CO2 och näringsämnen samtidigt som syrehalten sjunker. Hur/om detta vattens CO2-halt påverkas av våra utsläpp tror jag inte man vet. Titta på kartan igen med länken ovan. Nettotransporten av CO2 från atmosfär till hav är bara cirka 2 GtC/år. Flödet ner i havet blir rimligen bromsat på grund av lägre PH men flödet upp ur havet tror jag inte man vet så mycket om.

    Har den ökade CO2-halten gjort haven grönare? Eller har stratifieringen på grund av högre temperatur gjort produktionen av fytoplankton mindre genom brist på näringsämnen? Man vet inte. Enligt AR5 är flödet av kol till djuphavet cirka 13 GtC/år och helt opåverkat av CO2-halter och temperatur. Man vet helt enkelt inte. Men nettoflödet av CO2 från atmosfär till hav är bara cirka 2 GtC/år. Väldigt litet jämfört med 13 GtC/år!

    Med jämna mellanrum kommer nya upptäckter: https://www.gu.se/nyheter/havsstormar-i-antarktis-orsakar-stora-koldioxidutslapp Som vanligt med en alarmistisk touch, ”klimatförändringarna förväntas ge intensivare stormar i framtiden” Det är så mycket man inte vet.

    En annan aspekt på uppehållstiden är att biosfären i dag innehåller mycket mer kol än den skulle ha gjort utan antropogena utsläpp. Träd är en skaplig andel av biosfärens biomassa och de ger en tidskonstant av 50 år eller mer på sin andel av kolet. Enligt IPCC kan det handla om 20% av ”Bernkurvan” på 100 års sikt https://unfccc.int/resource/brazil/carbon.html

    Personligen tror jag det finns mycke att utforska beträffande kolcykeln i havet – men det kommer inte att påverka klimatmodellernas kortsiktiga ”prognoser.” Jag ser dem som sofistikerade extrapolationer av experimentella data. Även mycket stora fel på 1000 års sikt kan elimineras helt genom justering av några parametrar beträffande moln, växtlighet eller något annat. Som extrapolationer blir resultatet förmodligen rätt bra flera decennier in i framtiden även om den fysikaliska grunden är svag.

  90. Andreas Oxenstierna

    #88 TorbjörnR
    Om du inte ger några relevanta länkar kommer jag att ignorera dina svar framöver. Anledningen för justeringar ner/upp brukar normalt vara antingen att man har förbättrat beräkningarna så att korrigeringar i tidigare beräkningar måste göras (som med UAH) och/eller att man har fått bättre kunskap om de globala förhållandena. Åtminstone alla brittiska kolonier har långa och många mätserier, jag har bearbetat väderobservationsdata från Kenya och Sudan från hela 1900-talet där stationstätheten var klart högre än i Sverige.

  91. Fredrik S

    Andreas Oxenstierna #90

    Afrika verkar ha endast en åttondel av det minimum för densitet av väderstationer som rekommenderas av WMO. Sydamerika är inte bättre.

    Vad kan man säga om trettiotalet?

    https://www.washingtonpost.com/world/2021/09/24/africa-climate-weather-data/

  92. Fredrik S

    Angående varmt trettiotal så kan vi väl addera Arktis signifikanta uppvärmning på 20-30-talet vilket bla Lennart Bengtson mfl publicerat en studie om.

    Lennart kan kanske hjälpa oss här på traven i gissningarna om ifall trettiotalet var varmt eller kallt eller och varför det på senare år plötsligt lagts ned stor möda på att sudda ut tidigare konstaterad värmeperiod?

  93. Karl Erik R

    #77 Bubo

    Jag frågar bara när jag inte vet eller inte förstår något. Ingen annan baktanke.

    Ett annat faktum som skapar frågor för mig är följande. Under covid-pandemin år 2019 minskade världens antropogena utsläpp av CO2 med ca 7 %. I mätningarna på Mauna Loa syns inte en krusning. Samma trender som tidigare år. Alltså, när vi människor minskar våra insättningar på kontot så är det någon annan som ökar sina insättningar i samma storlek. Och bara det året för 2020 ökade mänskliga utsläpp ganska mycket jämfört med året innan. Samma trender på Mauna Loa. ”Någon” minskade sina utsläpp motsvarande.

    Spelar det alltså ingen roll vad vi gör, för att ”någon annan” kompenserar både uppåt och nedåt.

  94. Andreas Oxenstierna

    Konspirationsteorier utan konkreta bevis har jag ingenting till övers med. Tror ni på allvar att forskarorganisationer medvetet fuskar med globala klimatdata?
    30-talet var INTE globalt varmt.
    https://www.ncdc.noaa.gov/cag/global/time-series/globe/land_ocean/ytd/12/1880-2018
    Och de flesta koloniala väderstationer upphörde efter självständigheten, så dagens situation säger mycket lite om hur mycket observationsdata som samlades in på 30-talet. Jag minns fortfarande min förvåning över mängden av väderstationer i Kenya och Sudan.

  95. JonasW

    #87 Andreas O

    Jo, vissa områden i Indien och Pakistan har just nu höga temperaturer.

    Kan du ange vad som är normal temperatur i dessa områden vid denna tid, d.v.s. hur ”extrema” är dagens temperaturer i dessa områden sett över en längre tidsperiod (typ 100 år).

    Den bild jag fått är att det är relativt vanligt med höga temperaturer i dessa områden före monsunen.

    Skulle gärna höra din kommentar.
    Det blir ju väldigt fel om man anser att lokala värmerekord är bevis för global temperaturökning.
    I så fall borde lokala köldrekord vara bevis för global nedkylning.

  96. Fredrik S

    Andreas Oxenstierna #94

    ”30-talet var INTE globalt varmt.”

    Det beror väl på vad vilket årtionde man jämför med?

    Men men globala temperaturen ökade rejält under 30-talet och det kan väl beskrivas som en värmebölja?

    Om inte nu NASA nedan fuskat med datan?

    https://climate.nasa.gov/vital-signs/global-temperature/

    Sedan förstår jag inte riktigt vad hockeyklubbs-diagram om medeltida värme där tveksamma proxydata kombinerats med uppmätta data tillför debatten.

  97. #46 JonasW

    Exempel: ”IPeCaC, in its 1990 First Assessment Report, had predicted medium-term global warming at a rate equivalent to 0.34 K decade–1 up to 2030. The actual rate of warming from January 1990 to February 2022 was a mere two-fifths of what had been ’confidently’ predicted, at 0.14 K decade–1:” https://wattsupwiththat.com/2022/03/04/the-pause-lengthens-again-no-global-warming-for-7-years-5-months/

    Eller: ”IPCC (1990, p. xxiv) confidently predicted 1.8 K global mean anthropogenic warming from 1850-2030. Of this, 0.5 K (HadCRUT5: Morice et al. 2021) had occurred by 1990, so that the projection was equivalent to 1.3 K over the four decades 1991-2030, or 0.34 K decade–1. However, observed warming from January 1991 to December 2021 as the mean of the monthly UAH lower-troposphere and HadCRUT4 surface monthly global mean surface temperature anomalies, was 0.5 K, or 0.18 K decade–1. Even if all warming since 1990 was anthropogenic (which it was not), IPCC’s finger-in-the-air prediction has proven to be almost twice outturn.” https://wattsupwiththat.com/2022/04/03/the-new-pause-lengthens-now-7-years-6-months/

    Moncton har mildrat sig en aning. Fel med en faktor 2,4 har han en månad senare beskrivit som ett fel med en faktor 1.9. Jag förmodar han blivit informerad om detta: https://www.realclimate.org/images//compare_sat_2020-600×389.png UAH avviker rätt kraftigt från de övriga som visar rätt god överensstämmelse med varandra. IPCC anger 0,18 °C/decennium.

    Men, vad skrev egentligen IPCC 1990? På sidan xxiv står mycket riktigt ”our best estimate of global mean warming of 1.8°C by 2030.” och det står också att det är med scenariet BuA (Bussiness as Usual.) Nu är det ju 2022 så vi kan se vad IPCC trodde om utvecklingen 1990 – 2021 och hur bra scenariet var.

    Så här står det på sidan ii: ”Under the IPCC Business-as-Usual (Scenario A) emissions of greenhouse gases, the average rate of increase of global mean temperature during the next century is estimated to be about 0 3°C per decade (with an uncertainty range of 0 2°C
    to 0 5°C)”

    Det är inte så långt från 0,18°C till 0,2°C men för att bedöma måste man betrakta hur scenariet förhåller sig till verkligheten.

    CO2 finns på sidan 331. Figure A.2. Med en pixeleditor kan jag läsa 6,6 GtC/år 1990 och 10,8 GtC/år 2021 med rätlinjig tillväxt. Gjorda utsläpp har inte växt rätlinjigt. 6,6 GtC år 1990 motsvarar 24.2 GtCO2. När jag approximerar kurvan över verkliga utsläpp från 24.2 GtC år 1990 får jag ungefär 44 gtCO2 år 2021. Avläst värde 39,4 GtCO2 år 2021. (kurvan har legat stilla på ungefär 40 GtCO2 i nästan 10 år. https://www.carbonbrief.org/global-co2-emissions-have-been-flat-for-a-decade-new-data-reveals

    CO2-utsläppen har alltså varit lite högre än vad IPCC förutsåg. Cirka 10% högre. Det är annorlunda med övriga växthusgaser.

    Återkommer i nästa kommentar till det.

  98. Fortsättning om IPCCs modeller.

    Figure A.2(b) visar utvecklingen för metanutsläpp enligt scenarie BuA. Pixeleditorn ger 567 Gt år 1990 och 733 Gt år 2021. Detta kan inte vara korrekt – någon har skrivit fel på y-axeln. Man ser i alla fall att metan vuxit rätlinjigt med 30% från 1990 till 2020. Enheten är kanske TgCH4/år. Det verkar som att man inte skiljer mellan ”antropogent” och ”naturligt” metan i TAR.

    Ännu värre blir det med övriga växthusgaser. 1990 var man väldigt pessimistisk. Betrakta figur 2.4 på sidan 56. Där kan man se hur mycket forcingen från olika gaser förväntades växa från år 1990 till 2021. Enhet W/m2

    CO2 från 1,52 till 2,72
    Alla från 2,26 till 4,17

    Övriga växthusgaser står alltså för 35% av den totala antropogena forcingen medan CO2 står för 65%. Enligt figur 7 på sidan xx stod CO2 endast för 55%, metan 15% och fluorokarboner för 24% under perioden 1980-1990.

    Scenariet BuA har kraftigt överskattat fluorföreningarnas roll. I AR6, sidan 2-180, figur 2.10 kan man se att metan är 30% jämfört med CO2. Det stämmer rimligt med BuA, medan ”halogenated gases” står för 22% jämfört med CO2. Enligt BuA förväntades 43%. Dubbelt så mycket.

    Då, 1990 visste man inte att freonförbudet skulle fungera. Skulle man sätta in korrekta värden på gjorda utsläpp skulle klimatmodellen i FAR stämma förvånansvärt bra fram till i dag. Det är scenariet BuA som var fel. Inte klimatmodellerna.

    Moncton anser rimligen att växthusgaser, oavsett vilka, inte påverkar temperaturen så för honom måste frågan om scenarier vara helt ointressant.

    Jag har inte haft någon anledning att spara alla påståenden om IPCCs felaktiga modeller – men jag vet att jag har sett många varianter. Väldigt många.

    Felaktiga, uppenbart för varma klimatmodeller finns det gott om. Olika grupper testar olika saker. Men med ”IPCCs modeller” bör man inte avse klimatmodeller i allmänhet.

    IPCC presenterar ”projektioner” för framtiden baserat på några olika scenarier. Modellen IPCC använt i FAR kan inte falsifieras genom hänvisning till att dess förutsägelser om temperaturer slagit fel. Inte ännu – och troligen dröjer det ett bra tag till, men förr eller senare kommer den naturligtvis att falsifieras – när verkligheten ändrats tillräckligt. Modellen i FAR är grov. Den innehåller t.ex. inget om troposfäriska aerosoler vad jag kan se.

    Att vara skeptiker vad gäller klimatåtgärder är sunt.

    Hur är det med elbilar i ett samhälle som till stor del drivs av kol? Borde man inte satsa på bensinsnåla fordon i stället – ända tills elproduktionen är till stor del fossilfri? (Tänk globalt!)

    Vindkraft? Ett utmärkt komplement till kolkraft i ett elsystem dominerat av kolkraft skulle jag tro.

    Solkraft? Blir nog billigt på ställen närmare ekvatorn. Bra effekt när strömmen behövs som bäst till luftkonditionering.

    Här i norr är nog kärnkraft oslagbart. Då skulle både fossilfritt stål och elbilar kunna bli framtidens melodi för oss.

  99. Andreas Oxenstierna

    #96 Fredrik S
    Den länkade grafen visar att temperaturmaximum var 1944. Enligt https://www.climatecentral.org/news/scientists-trace-climate-heat-link-to-1930s-20115 berodde detta på antropogena CO2-utsläpp, delvis pga krigsrustningar. Att temperaturerna sedan sjönk fram till 70-talet berodde på de omfattande sulfatutsläppen från kolförbränning.
    Och 30-talet var inte i närheten lika varmt som nu vilket vissa kommentatorer hävdar.

  100. Andreas Oxenstierna

    #95 Jonas W
    Min kommentar om livshotande temperaturer i Indien och Pakistan var ett svar till Sten Kaijsers påstående att högre temperaturer alltid bra för människan. Givetvis är det normalt sett varmt där – men tydligen börjar de regionala värmeböljorna där bli så varma att de är livshotande.

  101. JonasW

    #100 Andreas O

    Min fråga var hur varmt det brukar vara i dessa områden sett över en 100-års period.

    Är dagens värmebölja signifikant varmare än tidigare värmeböljor ?

    Värmeböljor och köldperioder måste väl ställas i relation till historiska temperaturdata.

    Jag tycker det finns en tendens att överdriva värmeböljor. Du skriver att den nuvarande är livshotande. Är den ?

    Om man tittar på de globala temperaturmätningarna (t.ex. UAH, RSS) så har temperaturen ökat ca 0.5 C de sista 30 åren.

    Jag har svårt att förstå att denna genomsnittliga temperaturökning orsakar att lokala värmeböljor nu blivit livshotande (dina ord).

  102. Gabriel Oxenstierna

    Jag har just skrivit en artikel om värmeböljan i Indien, hoppas den kan komma in här på KU om någon vecka eller så.

    I de senaste rapporterna från Indiens vädermyndighet konstaterar man att värmeböljan i mars bara resulterade i 1 dödsfall. Så det var tyvärr 1 indier som inte klarade av testet av ”gränserna för mänsklig överlevnad”, som SVT kallar det.
    https://internal.imd.gov.in/press_release/20220402_pr_1551.pdf

    För april finns inga data än vad gäller dödsfall.
    https://mausam.imd.gov.in/Forecast/marquee_data/WEATHER AND CLIMATE SUMMARY INDIA APRIL 2022.pdf

    I Indien gäller att 7 gånger fler människor dör av kyla, än av värme, enligt denna artikel om situationen i storstaden Pune:
    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935121016054#!

    Detta stämmer bra med internationella data. Enligt en omfattande studie som återges i The Lancet är det 8 – 10 gånger fler människor som dör av kyla än som dör av värme.
    https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(15)60897-2/fulltext

    Globala uppvärmningen beräknas rädda cirka 160 000 liv om året:
    https://www.wsj.com/articles/climate-change-heat-cold-deaths-medical-journal-health-risk-energy-cost-fossil-fuels-11631741045

    Därför bör vi än så länge vara tacksamma för den livräddande uppvärmningen.

  103. mattias

    #100-102
    Gissar att Indien är ett ganska tättbefolkat land. Hur ser det ut med UHI-effekter? Hur stor del av den uppmätta temperaturen kan bero på värmeöeffekter? Hur mycket kan den skillnaden vara jämfört med för hur det var i Indien på 1930-talet?

  104. Gabriel Oxenstierna

    Jag vill också kommentera det som flera kommentarer tagit upp angående att de globala genomsnittstemperaturerna inte ökat de senaste 6-7-8 åren (antalet år beror på hur man väljer att räkna, se länken till Moncktons artikel).

    Ämnet för min artikel är varför klimatfrågan hamnat mer i skymundan. Då menar jag på att den kortsiktiga temperaturutvecklingen globalt är relevant att ta upp. Detta trots att denna korta trend inte på något sätt är statistiskt signifikant, är den ändå ett faktum som påverkar just hur mycket uppmärksamhet som ges klimatfrågan. Psykologin runt klimatet formas i hög grad av det som händer i nuet och i närtid.

    Så, ja, den långa temperaturtrenden är ökande och det ska betydligt flera år av icke-ökning innan den långa trenden skulle brytas, statistiskt sett. Men den korta trenden, den hiatus vi har nu, är också av vikt framför allt när det gäller hur mycket uppmärksamhet som klimatfrågan ges.

  105. Fredrik S

    Andreas Oxenstierna #99

    Jo, de påstod 2016 att det fanns en sannolikhet för CO2- påverkan vid alla globala rekordår inklusive 30-talet. Efter att ha undersökt just detta.

    Hur förhöll de sig till naturliga variationer, var de med i fokus?

    Vad säger de om de senaste åren?

  106. Andreas Oxenstierna

    #105 FredrikS
    Jag vet inga fler detaljer om detta och ser inte det som relevant. Men är intresserad om du vill leta efter mer info.
    Kommentatorsdiskussionen handlade om att 30-talet skulle ha ”fuskats bort” i den globala statistiken vilken ingen har gett några som helst belägg för.

  107. Andreas Oxenstierna

    Att jag drog in Indien/Pakistan i detta var enbart för att belysa, som svar till Sten Kaijser, att människan faktiskt har en ganska strikt biologisk överlevnadsgräns för temperatur+luftfuktighet. Och att man enligt flera källor börjar närma sig den gränsen under enstaka värmebölja i områden med hög luftfuktighet – dvs där lägre temperatur krävs. Så det är förmodligen inget dödligt problem idag men kan bli om 10-20 år om nuvarande utveckling fortsätter.

  108. TorbjörnR

    #106 Andreas

    Som sagt sök gärna själv tex på ”global temperature data tampering” så hittar du en del att läsa. Då ska du inte läsa MSM utan andra källor…

    Skickar med en länk sen kan du läsa från Tony Heller och en massa annat.
    Du kan läsa om Reykjavik och hur den blev kraftigt justerad.

    https://www.investors.com/politics/editorials/the-stunning-statistical-fraud-behind-the-global-warming-scare/

    https://klimatsans.com/2022/05/05/officiellt-fusk-i-tempdata/

    Som sagt är du seriöst intresserad så hjälper självstudier. NOAA GISS och RCU Hadcrut går inte att lita på tyvärr.

    Tack för mig i denna dialog.

  109. Fredrik S

    Gabriel Oxenstierna #106

    Nä, om det inte är relevant så bör vi inte leta mer utan tro på det, i dagens anda.

    Och att trots att co2-utsläppen sköt i höjden som en raket efter ww2 så var det då plötsligt aerosoler i luften som stoppade uppvärmning fram till 70-talet.

    Då kan vi tro på uppvärmningen från 70-talet mest beror på minskade aerosoler och ökad solinstrålning?

    Eller också kanske det finns en osäkerhet på proportionerna hos de faktorer som påverkar klimatsystemet och man struntat i det stora stokastiska inslaget dessutom?

  110. Adepten

    Andreas Oxenstierna #107
    NEW_DELHI hade en maxtemperatur på 47,2 den 29 maj 1944
    JAIPUR CITY hade en maxtemperatur på 49,0 den 23 maj 1994
    AJMER CITY hade en maxtemperatur på 47,4 den 19 maj 1977
    https://imdpune.gov.in/caui/smartcities.html

  111. JonasW

    #107 Andreas O

    Vill egentligen inte polemisera, men ditt svar är ganska typiskt för klimatoroliga.

    ”men kan bli om 10-20 år om nuvarande utveckling fortsätter.”

    Så här har det låtit i nästan 30 år nu. Om 10-15 år så kommer diverse katastrofal effekter inträffa. De facto så har de inte inträffat.

    Jag kan förstå om människor är oroliga för att vi är på väg mot något mycket otrevligt, men det kanske är dags att börja tänka om.

    Det finns inga konkreta tecken på en annalkande katastrof. Snarare tvärsom, det som vi kan mäta med säkerhet är positiva förändringar (större skördar, mindre öknar, färre köldkatastrofer).

    Tyvärr fortsätter ett antal personer/organisationer att måla bilden av en skräckjord.

    I mina ögon är det ansvarslöst att fortsätta påstå att katastrofen är nära. Det orsakar ångest bland (främst) unga människor. Det leder till att vi nedmonterar vårt välfärdssamhälle ( ”andra” sidan påstår naturligtvis motsatsen – vi blir rikare när energi är svindyrt).

    Den som påstår att undergången är nära tar på sig ett väldigt stort ansvar. Nämligen ansvaret för allt lidande som orsakats i onödan om undergångsprofetian är fel.

  112. Andreas Oxenstierna

    Även Modi…
    https://www.scientificamerican.com/article/astonishing-heat-grips-india-and-pakistan/
    Jag försvarar på intet sätt sensationsjournalistik (som JonasW korrekt påpekar är ett stort problem) men läser man noga vad klimatvetenskapen sakta förfinar, trots kvarstående mycket stora osäkerheter, är utvecklingen oroande. Att den i det korta perspektivet är enbart positiv är fullständigt fel, ex Sahel och södra Spanien lider svårt av mycket långa torrperioder.

  113. JonasW

    Andreas O,

    Jag menade globala trender – de är positiva. Lokalt finns det naturligtvis områden som har problem med vädret/klimatet.

    Det tror jag dock alltid har funnits – t.ex. anser väl en del forskare att Inkarikets fall berodde på klimatförändringar. Det finns många exempel på (för människan) katastrofala klimatförändringar även innan koldioxidökningen.

    Det blir konstigt att säga att alla områden som drabbas av negativa klimatförändringar idag beror på ”klimatkrisen”, medans alla liknande händelser tidigare berodde på naturliga orsaker.

    Jo, det finns områden som har klimatproblem. Är det naturliga variationer vi ser, eller är det de första ”tecknen” på en global klimatkris?

    Jag tror att det är naturliga variationer vi ser.

  114. TorbjörnR

    #89 Leif Åsbrink

    Tack för bra genomgång. Det är mycket vi inte vet om haven.

    Mina enkla slutsatser är att

    – relaxtionstid 14 år ger att alla mänskliga utsläpp före 1970 är ointressanta för atmosfären (efter 50 år är de nästan borta)

    – 14 år motsvarar i genomsnitt 7% per år som går ner i havet. Om vid given tidpunkt vi har totalt 143 GtC antropogena utsläpp i atmosfären så blir 7% av det 10 GtC. Då våra utsläpp idag är 10 GtC så blir nettopåverkan av antropogena utsläpp 10-10 = 0 GtC.
    Dvs vi kan aldrig få mer än 143 GtC antropogena utsläpp om vi fortsätter att släppa ut 10 GtC. 143 GtC = 67 ppm.
    Våra fossila utsläpp kan alltså inte öka halten av co2 i atmosfären med mer än 67 ppm!

    – co2 ur denna uträkning bör alltså, allt annat lika, inte via 67 ppm co2 påverka global temperatur särskilt mycket!

    Relaxtionstiden är superintressant och förtjänar mer intresse än jag upplever att den får! Det mesta står och faller med uppehållstiden

  115. Hans H

    #84 Leif Åsbrink

    Tack för svar.

    Noterar att du säger att när IPCC tar in aerosolers minskning och vulkaner stämmer modellerna mycket bättre.

    Nu har ju ingetdera med hysterin baserat på växthusgaser att göra. Som ska tvinga oss till den stora omställningen…

    Vulkaner kan vi inte påverka och aerosolers minskning har en undre gräns…

  116. Gabriel Oxenstierna

    #114 Torbjörn

    Leif Åsbrink skriver i #89: ”Nettotransporten av CO2 från atmosfär till hav är bara cirka 2 GtC/år. Flödet ner i havet blir rimligen bromsat på grund av lägre PH men flödet upp ur havet tror jag inte man vet så mycket om.”

    Om halten CO2 ökar i atmosfären kommer även mer CO2 att tas upp av haven.

    Det är bara cirka en tredjedel av CO2 som går ner i haven, i balansen mellan atmosfär och hav. Du kan därför inte påstå att mängden CO2 i atmosfären kan begränsas till en visst antal ton eller en viss ppm.

  117. TorbjörnR

    #116 Gabriel

    Förstår inte riktigt vad du menar men observera att jag bara pratar om våra antropogena utsläpp, de som vi kan styra över.
    Jag diskuterar inte den jämvikt och utbyte som finns gällande fotosyntes etc. Den hjälper ju dock till att begränsa co2 halten då vi får en grönare jord som konsumerar mer co2.

    Vår antropogena ”störning” av systemet bör ha en övre gräns om relaxtionstid 14 år = 7% är giltig. Vi bidrar med 10 GtC per år men 7% av den ackumulerade ”störningen” går ner i haven och storleken på den sänkan verkar vara ca 8 GtC => netto 2 GtC = 1 ppm.

    Övrigt bidrag till Keelingkurvans ökning senaste 30 åren är termisk avgasning pga varmare hav

  118. TorbjörnR & Gabriel

    Börja med att läsa här:
    https://klimatsans.com/2021/03/24/henrys-lag-krossar-agw/
    Men läs inte slutsatsen för den är alldeles fel. Titta i stället på hela denna korta video (tre och en halv minut.) https://www.youtube.com/watch?v=0iEftvqoxCk
    Gå tillbaka till klimatsans och ta illustrationen till Naturlagen Henrys lag som utgångspunkt. I atmosfären finns i dag cirka 400 ppm CO2. Trycket är ungefär 1 atmosfär vid havsytan, dvs cirka 100000Pa (pascal) Partialtrycket av CO2 är då 40 Pa.

    Luften, liksom alla gaser består mest av vakuum. Små molekyler, typiskt 0,4 nm rusar som små kulor genom tomrummet tills dom krockar med något. En vägg eller en annan luftmolekyl. Den fria medelväglängden är cirka 70 nm så molekylerna som kommer åkande mot en vattenyta kommer farande en och en.

    Sannolikheten för att en CO2-molekyl som träffar en vattenyta fastnar med hjälp av en Van der Waals-bindning beror av temperaturen som kemiläraren beskriver i videon. De CO2-molekyler som finns lösta i vattnet har en motsvarande sannolikhet att lossna och fara iväg från vattenytan. När lika många CO2-molekyler går från luften ner i vattnet som från vattnet upp i luften råder jämvikt. Man kan säga att koldioxidens partialtryck i vattnet då är detsamma som i partialtrycket luften.

    Se bägarna som illustrerar Henrys Lag. Jämvikten är illustrerad med samma täthet mellan de röda prickarna som representerar CO2-molekyler. Henrys lag gäller, vatten löser väldigt få CO2-molekyler, ungefär lika få som vatten löser syre eller kväve.

    CO2 som är löst i vattnet kan reagera med vattnet till kolsyra. Kolsyra är lättlösligt, H2CO3 dissocierar till vätejon och bikarbonatjon och den reaktionen tar bort CO2 ur vattnet så att mer CO2 kan absorberas ur luften. Reaktionen till bikarbonat och även till karbonat beror av vattnets PH. Så som varande syra sänker kolsyran PH och förskjuter därmed jämvikten så att reaktionen avstannar. Effekten blir att något mindre alkaliskt vatten kan absorbera påtagligt mindre CO2 ur luften eller snarare står i jämvikt med luft som har betydligt högre partialtryck av CO2.

    Jämvikten mellan CO2 i hav och i luft beror således inte bara av en jämviktskonstant och temperaturen. Nästa reaktion (som jag tror är betydligt långsammare) beror av havets PH och jag förmodar även temperaturen. Haven har blivit mindre alkaliska med cirka 0,1 PH-enhet. Dvs innehåller cirka 25% fler vätejoner så jämvikten är redan påtagligt förskjuten. (IPCC tror att det kommer att ta mycket lång tid innan det PH-sänkta vattnet kommer i kontakt med karbonaterna på havets botten och där får sitt PH återställt)

    Processen är väldigt komplicerad. Turbulens i vattenytan har stor betydelse https://www.geo.uu.se/nyheter/?tarContentId=904526 Det pågår massor med forskning. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/forntidens-bajs-stiger-till-ytan-i-antarktis eller här: https://www.gu.se/nyheter/havsstormar-i-antarktis-orsakar-stora-koldioxidutslapp

    Det enda vi kan vara säkra på är att man inte vet så noga, men att det är helt säkert att förändringen av PH förskjuter jämvikten hav/atmosfär – det är inte endast temperaturen som gör det. Hur snabbt de olika skikten i havet blandas, om det blåser så att havet skummar och en massa andra saker spelar in.

    När man beskriver havet som en ”box” med en temperatur och en jämviktskonstant. Kanske med en Revellefaktor som skall spegla förändringen i PH, gör man en MYCKET grov förenkling. Visst speglar den vissa viktiga aspekter, vi kan se att El Niño påverkar CO2-halten t.ex. men att dra långtgående slutsatser ur det leder fel.

  119. JonasW

    #118 Leif

    Och hur mycket har havets pH ändrats ?

    Du skriver att absorptionen av CO2 sänker pH i havsvatten så att lösligheten minskar.

    Det är väldigt enkelt att verifiera med ett experiment..

    Mig veterligen visar alla sådana experiment att lösligheten inte minskar, d.v.s. ”reaktionen” avstannar inte.

    Har du referenser till experiment som visar något annat (inte beräkningar – experiment).

  120. #119 Jonas W

    PH-ändringen är lite olika på olika ställen. Man brukar säga cirka 0,1 PH-enhet i dag. Här vad wikipedia säger: https://en.wikipedia.org/wiki/Ocean_acidification
    1990 var det lite mindre, kanske 0,08 PH-enheter.

    Du citerar mig: ”Du skriver att absorptionen av CO2 sänker pH i havsvatten så att lösligheten minskar.” jag förstår inte hur du kan uppfatta vad jag skrev på det sättet.

    Havsvatten med löst CO2 står i jämvikt med luft med en viss CO2-halt. När havets PH sjunkit står det i jämvikt med luft som har en högre CO2-halt.

    Havet står inte i jämvikt med luften beträffande CO2-halt. Det råder obalans överallt. På en del ställen strömmar CO2 upp ur havet, på andra ställen strömmar CO2 ner.

    Det är fråga om elementär kemi på gymnasienivå.

    Du kan experimentera själv. Fyll en flaska till hälften med havsvatten och stäng korken. Mät CO2-halten. Flaskan måste vara arrangerad så att CO2-mätaren fungerar korrekt.

    När jämvikt uppnåtts, dvs CO2-halten blivit konstant, anteckna temperaturen.

    Värm flaskan 5 grader. Se hur CO2-halten stiger och stabiliserar sig på ett högre värde. (Mer värme, haven gasar ut CO2.)

    Öppna en flaska kolsyrat bordsvatten, häll ner en matsked i flaskan med havsvatten, stäng korken och vänta och se hur CO2 stabiliserar sig på en lite högre nivå för respektive temperatur.

    Mät PH och jämför med PH på ursprungligt havsvatten vid de två temperaturerna.

    Gör om med flera olika mängder av tillsatt kolsyrat vatten om du vill ha en fullständigare bild. Också kanske med flera temperaturer.

    För varje PH och temperatur får du en jämviktskoncentration av CO2.

  121. TorbjörnR

    #118 Leif Åsbrink

    Tack för ditt inlägg. Som du säger finns det en massa vi inte vet om vårt kaotiska klimat och hur våra gigantisk hav interagerar med atmosfären. Dock så lär väl vanliga fysikaliska och kemiska lagar följas, där är vi överens!

    Jag håller nog inte med om att den enkla ”box-modellen” är grovt förenklad när vi ska diskutera den stora klimatfrågan. Tror den borde fungera ganska bra.

    Noterar att du egentligen inte kommenterar den hypotes som jag skrev om och som andra inkl Gösta Pettersson presenterat förrut. Vet inte om jag ska tolka det som du håller med eller inte?

    Mitt syfte är att ta död på hypotesen om mänsklig co2 påverkan på klimatet och att det skulle vara farligt för oss.
    Om 143 GtC = 67 ppm co2 stämmer som en god approximation på maximal antropogen höjning av halten i luften så är väl det ett viktigt argument?
    Jag skulle gärna vilja använda det när jag debatterar med andra inkl politiker så vi får stopp på eländet som klimatlagen etc.

    Kommentera gärna på denna ”grova” approximation då jag är helt öppen för att jag och andra är ute och cyklar…

  122. Adepten

    Gabriel. Tack för ett intressant inlägg som skapade rekordmånga kommentarer av vitt skilda slag 🙂
    Det jag reagerade emot bland kommentarerna, var vattnets kolcykelmodell och Bombmodellens trovärdighet kontra Bernmodellen. Där jag tror mer på att Bern modellen är den rätta än så länge.

    Med Bernmodellen som använder flera boxar med olika tidskonstanter och Bombmodellen som endast använder en box med en urtvättnings tidskonstant får man ändå en liknande urtvättningskonstant av CO2 på 30-40 års sikt.
    Vad jag förstår tar Bombmodellen bara hänsyn till C14. Men att Bern-modellen inte skiljer mellan olika isotoper av kol.
    Om man vill fördjupa sig ytterligare kan följande länk kanske förklara Bern compartmen modellen. https://gmd.copernicus.org/articles/11/1887/2018/
    https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2019GB006170

    Ska man förklara Bernmodellen på ett enkelt sätt skulle man kunna jämföra den med ett glas Konjak som tas in som sedan tas upp i mag-tarmkanalen och distribueras till olika organ (compartmen/boxar) för att sprida sin verkan, där den metaboliseras och senare utsöndras via lungorna, svettning och urin.

    Med vattnets kolcykel modell kan man dra ett annat exempel med att jämföra CO2 och O2 utbytet mellan atmosfär och havet med andningen hos en människa, hur dessa gaser löses i blodvätskan, hur det följer Henrys lag med påverkan av revellefaktorn(Buffertfaktorn).
    Får vi för mycket CO2 i blodet sjunker pH som kan ge upphov till ett livshotande tillstånd av acidos och som är beroende av buffertfaktorn i blodet som i sin tur beror på respiratoriska eller metaboliska orsaker från olika organ.

    Det som förundrar mig stort är att människan tycks fungera kemiskt som en miniatyr av vår Planet där vi biokemiskt genom evolutionen utvecklats från enkla grundämnen i Jordskorpan. 😉

  123. Sten Kaijser

    Adepten #122

    det enda felet med Bern-modellen är att den är matematiskt felaktig. Den utgår ifrån ett antal ”riktiga ekvationer” men lösningen är en kurvanpassning som är matematiskt felaktig.

    Som alla kurvanpassningar fungerar den bra en tid, men för eller senare kommer den att spåra ur.

  124. TorbjörnR

    #122 Adepten

    Kort kommentar bara. Bombkurvan mättes upp av flera forskare och var ett storskaligt experiment i verkligheten som råkade ha C14 som markör. Det finns inget som säger att C12 och C13 inte beter sig på samma sätt.

    Dessutom bekräftar 33 andra rapporter att relaxtionstiden är 14 år eller mindre!

    Med denna relaxtionstid kan Göstas modell väldigt väl efterlikna Keelingkurvan!

    Bernmodellen är bara en teori och har inget stöd av observationer.
    Du väljer givetvis vilken du tror på….