Extrema temperaturskillnader som har ökat

När vädret äntligen (tycker jag) slog om till att bli lite kallare och mer högtrycksbetonat kan man se vilken enorm effekt vi människor kan ha på temperaturen. Nedan har jag plottat dygnets högsta och minsta temperatur för Uppsala flygfält, som ligger utanför Uppsala, och den mätstation som ligger vid Geocentrum i Uppsala (1:a jan till 14:e feb 2021):

uppsala max min 2021

Här är en länk till google maps med de två mätstationerna: https://www.google.com/maps/dir/59.8471,17.632/59.9,17.593//@

Notera hur väldigt mycket lägre minimi-temperaturen är utanför Uppsala jämfört med inne i Uppsala. Det här beror alltså på den så kallade urbaniseringseffekten eller vad som brukar refereras till på engelska som Urban Heat Island (UHI). All mänsklig bebyggelse med hus och vägar påverkar luftlagret (gränsskiktet) närmast jordytan och gör att avkylningen blir mindre. Men däremot är maximi-temperaturen ungefär densamma. Det gör att dygnets medeltemperatur är avsevärt mycket större inne i bebyggelsen än utanför. Nedan visas medeltemperaturen som medel av 24 tim-mätningar:

uppsala avg 2021

Ni inser ju hur svårt det är att göra historiska jämförelser av temperaturmätningar när det ser ut så här. De flesta mätstationer har på något sätt påverkats av mänsklig bebyggelse. De flesta mätstationer runt om i världen har inte ens en noggrann positionsangivelse och än mindre data för hur bebyggelsen har förändrats. Mätstationen som ligger vid Geocentrum är den som används av Uppsala universitet för sin långa Uppsala-serie (från 1722 och framåt). Det är därför inte konstigt att den serien visar mycket större uppvärmning på sistone än vad omgivande stationer visar. Inte ens här i Sverige kan vi alltså få ordning på det här. Hur tror ni då att det ser ut i andra delar av världen?

Vid sådant här högtrycksbetonat väder på vintern blir skillnaden mellan stad och landsbygd som störst för oss här i Sverige. Men effekten finns i de flesta vädertyper förutom när det blåser kraftigt. Då blandas luften om så mycket att skillnaderna försvinner.

Data för den här analysen har jag laddat ner från SMHIs databas för meteorologiska observationer. Man kan ladda ner data i CSV-format som kan öppnas i valfritt kalkylarks-program. Då kan ni enkelt se hur det ser ut i er omgivning.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Kälvemark

    Tack Magnus för din som vanligt intressanta analys. En slutsats blir väl att satellitmätning är ett bra sätt att komma bort från problemet med UHI. Synd att det inte finns satellitmätta data äldre än från slutet på 1970-talet.

  2. Lennart Svanberg

    Grymt jobbat Magnus – och när man läser om vinterns köldrekord i södra USA så blir dessa “mänskliga” differenser på statistiken över tiden ännu mer viktiga att ta hänsyn till i debatten. Lyssnade på när en Australiensisk forskare som ingick i IPCC-underlaget (han har tragiskt gått bort) försökte förklara hur noggrant temperaturmätningarna gick till runt om i världen. Men när han fick just denna typen av urbaniseringsfrågor blev allting väldigt komplicerat att förstå och då tänker jag – han hade ingen godtagbar förklaring.

  3. Lasse

  4. Daniel Wiklund8

    OT Ibland blir det inte som MP tänkt att det ska bli. I dagens nordnytt ett inslag om att nu är alla fem isbrytare igång, har mycket jobb just nu. I december trodde man att dom skulle bli arbetslösa. Får nog vara glada att miljöpartiet inte hunnit göra isbrytarna till museer. Läser i dagens tidning om en konstutställning som finns på isen i Luleå skärgård. Den heter “Bread of Shame”, av Nika Fontaine. Den är en del av den internationella konstutställningen”Goodby, World”. Ute på isen ligger det en massa dödskallar. Som ska sjunka till botten när isen smälter. Det ska visa på problemet med smältande isar och klimatförändringar i stort samt lyfta att det finns en risk att växter, djur och även människor kommer att stryka med framöver pga detta. Kan ju säga att det är mycket vackert i skärgården just nu, fantastiska snökristaller som solen skiner på. Dödskallarna omgivna av svart sot passar väldigt dåligt i den vackra vintermiljön. Men tom ute på en skidtur på det vackra snö och isklädda havet ska vi skämmas. Igår skulle vi ju skämmas för att vi åt semlor. Om nån ska skämmas så är det dom som hittar på såna här idiotiska projekt.

  5. Tack, jättebra Magnus. Men fakta har spelat ut sin roll när politiker och journalister lever i förnekelse. De kommer att få studera verkligheten “the hard way”, gissar jag.

  6. Benny

    Bra att plocka fram bevis även om man redan visste om detta fenomen! Har kollegor som bor på landet och när det kör in till jobbet på morgonen inne i stan så kan de läsa av bilens temperaturmätare som går upp någon grad…En annan indikator är att när det är runt nollan så slipper vi som bor i stan skrapa rutor medan “lantisarna” får skrapa på!

  7. Staffan Lindström

    Magnus
    UHI = Värmeöeffekt…
    Ringde Ring P1 5 MAJ 2005 och det var väl senaste gången(?) en SR-medarbetare erkände att en skeptiker var kunnig… Nina Glans (Kristi Himmelfärdsdag!) Smålands Jerusalem… 😉 666-trillion-dollar question är väl: Hur mycket av urbanvärmen sprider sig??

  8. Tack Magnus,

    jag tycker att jag ser fler och fler indikationer på att vårt “vanliga påstående” om att det inte blir varmare utan bara mindre kallt
    faktiskt gäller.

  9. Clas Åersson

    Tack för den. Man kan utveckla detta vidare. T.ex. så börjar bönderna här vid Mälarens strand vårbruket ca 10 dagar tidigare än på andra ställen i Södermanland. Å höstarna är varmare i skärgården än inne i landet, å tvärt om på våren.
    Så precis, mycket hänger på var man hänger termometern och när. För hysterikerna finns bara en värld, å den är antingen vit eller svart.

  10. Staffan Lindström

    6 Benny
    “någon grad…” OM det är molnigt och eller blåsigt kan skillnaden bli närmast NOLL igår Stockholm Obsan i går min ca -6C, Tullinge ca -20C… Nästan lika stor skillnad som den “beramade” morgonen 2 mars 2005:
    Sth obs min -14,3C Tullinge -29,6C Uppsala fpl -32,8C
    OM jag minns rätt…. Delade ut morgontidningar i Vasastan och Södermalm, det var tillräckligt kallt var med januari 1987 också, jeans med litet hål på låret, utan långkalsingar, köldskadan försvann väl 1991 typ….

  11. Hej Magnus, tack
    hur ser du på fenomenet UHI? Är det i huvudsak en direkt effekt av faktisk värmeproduktion i stan eller en effekt av ökade marknära växthusgaser över stan eller en effekt av ändrat albedo eller kanske en mischmasch av många faktorer (troligast). Vad tror du?

  12. Magnus Cederlof

    #11 Eilif+Hensvold:
    Jag är ingen expert på varför fenomenet uppkommer men om jag har förstått det hela rätt så beror det i huvudsak på att luftrörelserna förändras pga byggnader mm. Sen ackumulerar betong, asfalt mm värme dagtid som avges nattetid. Att det skulle finnas mer marknära växthusgaser i städer har jag aldrig hört talas om, och lokal värmeproduktion har iallafall i Sverige marginell betydelse.

  13. pa

    #11 Eilif+Hensvold:
    Enkelt uttryckt kan man se varje byggnad som en emitterande värmekälla. Stad = många brasor, landet = få brasor.

  14. Staffan Lindström

    11 Eilif H

    FRÅN eng Wiki
    Mischmasch was a periodical that Lewis Carroll wrote and illustrated for the amusement of his family from 1855 to 1862. It is notable for containing the earliest version of the poem “Jabberwocky”, which Carroll would later expand and publish in Through the Looking-Glass.[1] It was collected into The Rectory Umbrella and Mischmasch, published in 1932.[2]

    In German, Mischmasch (masc.), pronounced [ˈmɪʃmaʃ], also refers to a disorderly mixture of things, see mish mash

    Så kör för “mischmasch” 😉

  15. tty

    Lokal värmeproduktion är dominerande. Kom ihåg att all energi till sist blir värme, och hur väl isolerat ett hus än är, så läcker all energi som produceras i huset ändå ut till sist. Värmelagring i byggnader av solvärme är inte så viktig vintertid i Sverige av naturliga skäl.

    Sedan spelar naturligtvis luftrörelser också in. En troligen underskattad faktor är att omrörning av luften nära marken hämmar uppkomsten av grunda markinversioner, något som är typiskt för vindstilla nätter. Jag har noterat att nära Norrköping där E4 och den gamla “riks-ettan” går parallellt bara några hundra meter från varandra är temperaturen längs den gamla vägen markant lägre vindstilla vinternätter. Det rör sig om flera grader. Delvis kan det naturligtvis vara direkt uppvärmning från bilarna, men troligen mest att långtradarna “vispar omkring” luften. På dagtid märks nämligen ingen skillnad.

  16. Staffan Lindström

    13 pa
    Jag tänkte mera atmosfären som en stor mässhall, ugnsutställning… En del utställare har inte kommit än, där är det inte så varmt….

  17. Lasse

    #15 tty
    Men sommartid är det lagrad solvärmen som dominerar på nätterna.
    Jag undrar om inte markvärmen spelar in under vintern.
    Ta en betongviadukt och studera hur frosten varierar på olika ytor med eller utan markkontakt.
    Det kan också vara fler vertikala ytor i städer.
    Horisontella ytor exponeras mot rymdens kylande strålning.

  18. Staffan Lindström

    Jag får väl upprepa vad jag skrev för några dar sen i en annan tråd: Tom SR P3-podden “Dystopia” som bla inleds med 44C i Lycksele har 5 min om UHI, värmeöeffekt (44-49 min) Till slut trillar poletten ner….
    Kommer det bli krig mellan urbana vittaksmålare och solpanelsivrare…?

  19. Richard

    Även skog kan fungera som värmeö kalla vindstilla vinterdygn, särskilt på natten och när temperaturen sjunker.

  20. Tack för svar. UHI effekten är väderberoende som framgår av Magnus grafer. Perioder med liten effekt följs av perioder med stor. Och med högre tidsupplösning syns rimligen också ett under dygnet beroende. Sommar och vinter har kanske olika dominerande förklaringar. Magnus grafer kombinerade med vädret och tid på dygnet borde ge viktiga ledtrådar till att förstå orsakerna.

  21. Adepten

    Enligt min UHI teori har det med spillvärme (antropogen energiproduktion) och återstrålning att göra, alltså inte med CO2 att göra.
    https://environmentalsystemsresearch.springeropen.com/articles/10.1186/s40068-020-00169-2

  22. Munin

    När det gäller att skrämmas med klimatet använder sig SMHI av den urbana värmeöeffekten. Att sedan samma effekt skapar falsk temperaturökning i temperaturserier är det förvånansvärt tyst om från SMHI, Uppsala universitet och Bolincentret! Se denna länk:

    https://www.smhi.se/forskning/forskningsenheter/luftmiljo/varme-och-luftmiljo-i-stader/hogre-temperaturer-i-staden-1.160049

    Det måste vara många initierade som vet och inser att temperaturserierna för Uppsala, Stockholm och Sverige innehåller falska temperaturökningar, som byggts in i temperaturserierna under de senaste 30-40 åren.

    Temperaturseriernas falska verklighetsbeskrivning av temperaturutvecklingen över tid-hur kan det få fortgå???

    Finns det ingen inom den meteorologiska vetenskapen, som vill ta sig an detta, utan väljer att hellre leva med en falsk verklighetsbeskrivning!

    För att kunna gå till botten med allt detta behövs också en ingående och transparent granskning av bl.a. SMHIs homogenisering av temperaturdata.

    Skiftet i temperaturnivå i Sverigeserien 1985-1992 skulle också vara mycket intressant att få kopplat till hur SMHIs homogenisering i det fallet fungerat. Hur blev väderväxlingar till 1 grad högre temperatur i klimatserien?

  23. Håkan Bergman

    Adepten #21
    Från länken:
    ‘In transportation, only about 12 ~ 41% of the fuel consumed is used to do the “useful work”, while all the rest is discharged into the environment in the form of heat;’

    ‘As for electricity generation, only about 38% of the primary energy is converted to electricity in a modern plant, with the rest wasted to the environment in the form of heat.’

    Förstår man inte bättre än så ska man nog inte skriva vetenskapliga avhandlingar. 100% av bränslet, varken mer eller mindre, blir värme, ändå ligger jag inte vaken om nätterna pga det.

  24. Peter

    #1
    Satelitmätningar fungerar mindre bra för mätningar av temperaturen vid markytan, typ 1 meter upp.
    Satelliter mäter temperaturen på kanske 1 km.
    Det är både bra och dåligt.
    Bra för att temperaturen i luftlagren inte påverkas av städer som UHI i t.ex. Uppsala( varmare pga statsbildning idag jämfört på 1800-talet)
    Dåligt eftersom satelitmätningar inte kan jämföras direkt med temperaturer uppmätta på väderstationer.

  25. Lasse

    #22 Visst finns det verkliga vetenskapare som har gjort UHI synlig.
    Roy Spencer : http://www.drroyspencer.com/2021/02/urban-heat-island-effects-on-u-s-temperature-trends-1973-2020-ushcn-vs-hourly-weather-stations/

    “This is an extension of work I started about 8 years ago, but never finished. John Christy and I are discussing using results based upon this methodology to make a new U.S. surface temperature dataset “

  26. Adepten

    #23 Håkan Bergman

    Tack för tipset. Jag har inte läst rapporten än.
    Såg på Rapport i måndags att Janne Wallenius KTH och två svenska företag söker bidrag av energimyndigheten om att forska på ny kärnkraft som ska kunna ta till vara på utbränt kärnbränsle. Undrar hur länge de ska få vänta på det bidraget. Är det någon som vet?
    Hoppas att kravet på återstart av Ringhals kommer upp i riksdagen. Nätkostnaderna för anslutning av havsbaserad vindkraft måste utredas grundligt innan beslut tas. I annat fall kan man alltid söka jobb hos Elon Musk SpaceX för att bygga upp ett nytt bättre samhälle på Mars.

  27. Gunnar Strandell

    Jag anser att vi ska vara försiktiga med alltid tolka in orsak-verkan när det gäller ett kaotiskt system.

    Måndag 15 februari kl. 18:30 statatade jag från Gränby i östra Uppsala och åkte RV288 österut till Östhammar.

    I Gränby hade jag -9,5 grader och dimma. Vid Rasborondellen -14 och fortfarande dimma.

    I utkanten av Gimo -9 och klart och framme i Östhammar -11 och klart.

    Jag behöver lika lite förklaring till detta som för varje siffra i den rätta lottoraden.

  28. Lasse

    #27 Gunnar S
    Vetenskap är att försöka finna samband i kaos!
    UHI är en realitet!
    Liksom att det finns köldhål i Roslagen!

  29. Staffan Lindström

    22 Munin
    Är det runt Kista Science Tower det var tom ett par tiondelar varmare än Stockholms innerstad sommaren 2014??? När införde SMHI “plättlaggarna” för temp-mätning?? När det inte räckte, lusade man ner klimatstationsgårdarna med allsköns albedohöjande bråte, gav f-a-n i regler om avstånd och klippning av närliggande buskar och träd, etc etc. Ja, jag menar tex Stockholms observatorium…. Science-wise is Sweden a very sloppy country and we are supposed to lead the world??

  30. Lasse #25,

    Spencer och Christy har gjort en omräkning av de “officiella” siffrorna för USA och räknat bort en realistisk uppskattning av den urbana uppvärmningen. Man bör minska USHCN publicerade data med ungefär 50%:

    “For the period 1973-2020:

    The USHCN homogenized data still have spurious warming influences related to urban heat island (UHI) effects. This has exaggerated the global warming trend for the U.S. as a whole. The magnitude of that spurious component is uncertain due to the black-box nature of the ‘homogenization’ procedure applied to the raw data.

    An alternative analysis of U.S. temperature trends from a mostly independent dataset from airports suggests that the U.S. UHI-adjusted average warming trend (+0.13 deg. C/decade) might be only 50% of the official USHCN station-average trend (+0.26 deg. C/decade).

    The raw USHCN trends have 60% more variability than the raw airport trends, suggesting higher quality of the routinely maintained airport weather data.”

    http://www.drroyspencer.com/2021/02/urban-heat-island-effects-on-u-s-temperature-trends-1973-2020-ushcn-vs-hourly-weather-stations/

  31. Johan Tisell

    UHI är också pga att det saknas gröna växter och fotosyntes. Fotosyntesen tar solinstrålningens värme och omvandlar till växtens ved.

    T.ex. Slottskogen i Gbg är uppåt 4 °C kallare en varm sommardag än staden.

    OBS detta funkar endast under växtperioden

  32. Gunnar Strandell

    Lasse #28
    “Vetenskap är att försöka finna samband i kaos!”

    Struntprat.
    Då skulle det vara vetenskap att konstruera fungerande spelsystem för tips och roulette.

    Att uppfinna kausalitet när man hittat korrelation är pseudovetenskap.

    Jag påstår att UHI är ett fenomen som inte har någon enkel förklaring. Det utnyttjas av klimatalarmister genom att helt enkelt bortse från det.

  33. Håkan Bergman

    Naturligtvis finns UHI och det finns många förklaringar till dess förekomst. Det kan användas till att skapa en bild av global uppvärmning, men det påverkar inte, annat än minimalt, den faktiska globala medeltemperaturen, om det nu finns ett sånt djur. T.ex. så bildas det värmeöar runt fossileldade kraftverk och kärnkraftverk liksom runt energiintensiva industrier. Just denna koncentration av effekten borde innebära att effekten globalt blir mindre än dom 0,03 W/m² man kommer fram till som resultat av all fossilförbränning och kärnkraft eftersom värmeöarna strålar ut effektivare än vad ett hypotetiskt globalt medelvärde på 0,03 W/m² skulle göra.

  34. Munin

    Ingemar #30

    Den falska temperaturökningen är nog än större än Spencer och Christy räknat fram. De utgår ifrån att mätstationer vid flygplatser är opåverkade av värmeöeffekter, vilket de inte är.

    Typiskt för flygplatser är stora ytor av asfalt och betong för start- och landningsbanor och uppställningsplatser för flygplan. Tillkommer hangarbyggnader m.m. (Luften står säkert och dallrar över dessa ytor när solen skiner!).

    På vintern röjs dessa ytor vid behov från snö, vilket också bidrar till att det mäts upp högre temperaturer än annars skulle varit fallet.

    Deras insats är mycket viktig då de tydliggör (för USA) att trender i temperaturserier överdrivs genom att falsk temperaturökning finns med pga att otillräckliga avdrag görs för värmeöeffekter.

    Samma slag av pionjärinsats står Magnus Cederlof för genom att avslöja hur kraftigt kontaminerad med värmeöeffekter Uppsala universitets temperaturserie är.

  35. Lars Cornell

    #33 H.B. Wikipedia berättar att fotosyntesen tar hand om ungefär 1 % av infallande ljus kemiskt i växter. Under gynnsamma förhållanden kan det uppgå till 4 %. Sett över hela jorden är genomsnittet 0,1 %. Om fotosyntesen i haven är inräknat i det framgår inte.

    Om solinstrålningen vid markytan är 1000 W/kvm mitt på dagen kan det bli 10 och upp till 40 W/kvm som växtrika platser blir kallare.

    Vad 10 W/kvm blir i grader får någon annan räkna på för det klarar jag inte. Om det är ett linjärt samband blir det ungefär 3°, men det är inte linjärt.

  36. Håkan Bergman

    Munin #34
    Och så vitt jag förstår så är det flygplatserna själva som står för mätningarna inte diverse vädertjänster. Flyget har, alldeles uppenbart, behov av att mäta metrologiska data vid en flygplats och det inskränker sig inte, som man lätt kan förledas tro, till vindriktning, vindstyrka och sikt, utan även till temperaturen, mer specifikt till temperaturen över start-landnings-banan som påverkar ett flygplans lyftförmåga. Samma gäller temperaturer utefter våra vägar som idag redovisas av många medier, dom temperaturerna kommer från Trafikverkets mätplatser i omedelbar anslutning till våra större vägar och kan inte användas som ett mått på nån medeltemperatur för området i fråga.

  37. Benny

    Det är märkligt tyst i MSM-media och Public Service om energikatastrofen i Texas! Men som vanligt så är det bäst att hålla folk ovetande om vindkraftens avigsidor…Undrar hur länge det dröjer innan Sverige drabbas? Hittills har vi klarat oss för vi kan importera el från andra länder!

  38. Håkan Bergman

    Lars C. #35
    Man räknar väl med runt 240 W/m² solenergi i globalt snitt, för vad som absorberas av marken och atmosfären, så 0,03 W/m² får väl anses som försumbart i sammanhanget, kan ge en temperaturhöjning runt 0,01 grad, sannolikt mindre pga av att mycket strålar ut från hotspots runt våra fossil- och kärn-kraftverk och energiintensiva industrier och stora städer, nu blev det svettigt.
    Biomassa däremot omsätts hela tiden och ger bara en fördröjning av en del av solvärmen som jag ser det. Undantaget förstås om vi inte grips av panik och tokeldar upp all biomassa i den naiva tron att det ska rädda planeten.

  39. Lars Cornell

    #38 H.B. Jag tror inte att du förstod mig. Jag ville visa på “kallöar” som ett motsatt fenomen mot “värmeöar”.

    På natten har vi ingen sol och fotosyntes och då finns inte det fenomenet. Därför är inte medelinstrålningen relevant utan endast maxinstrålningen för det är då värmeöar skiljer sig från de kallöar som uppstår eftersom träd mm med sin fotosyntes suger i sig energi (typ 10 W/kvm vilket är rätt mycket) så att deras närmiljö blir kallare.

    Min beräkning är inte riktig men i brist på bättre blir skogar och växtrika områden tre grader kallare mitt på dagen än vad andra områden där det inte finns växter och fotosyntes blir. På natten är det ingen skillnad förutom den i marken lagrade energin och den kan ju vara betydande.

  40. tty

    #29

    T o m SMHI:s “flaggskepp” stationen i Norrköping är numera kass. Den låg tidigare på ett öppet fält helt enligt WMO:s normer, men så byggde kommunen en parkeringsplats och en brf där, så då fick SMHI vackert flytta in stationen på sin tomt alldeles intill en parkeringsplats och byggnader:

    https://www.google.se/maps/@58.5826116,16.1472177,108m/data=!3m1!1e3

  41. tty

    #39

    “På natten är det ingen skillnad förutom den i marken lagrade energin och den kan ju vara betydande.”

    Dessutom lever ju växterna och förbrukar energi även under natten, så de genererar t o m litet värme.

    Å andra sida avdunstar växter stora mängder vatten och detta ger en kraftig avkylning, dock naturligtvis mest på dagen. Sluten vegetation avdunstar ca 3-4 liter per kvadratmeter och dygn under vegetationssäsongen.

  42. Håkan Bergman

    Lars C. #39
    Då förstår jag och siffrorna kan nog vara i rätt härad, ska väl jag fatta som född jämte att skogen svalkar på sommaren. Barrträd lever ju även på vintern, men lövträd ‘lever’ farligt när det blir riktigt kallt. En familj några km bort från oss vaknade av en knall som av åska en morgon i januari-februari vintern 65-66, en björk ute på gården hade för lite “glykol” i saven och frostsprängdes i två delar, men då var det under -50 där. Det var den vintern sjöfarten norr om Gävle stängdes ner 1/12 och sjöfarten norr om Stockholm stängdes ner vid jul. Vi hade inte den isbrytarflotta vi fick sen, vill minnas att den första av dom finskbyggda isbrytarna hade levererats, men vad hjälpte det.

  43. Svend+Ferdinandsen

    #15
    Den varmeeffekt der afsættes i by eller land er meget forskellig. I en by kan det let blive 10 W/m2, hvor det på landet ligger omkring 0,1 W/m2.
    Globalt bruger vi 15 TW, og det svarer til 0,03 W/m2. Det er jo ingenting, men det svarer til forcingen fra 2,5ppm CO2.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *