Vindkraft till havs
Offshore vindkraft har fått stor uppmärksamhet som en förnybar energikälla, men det är inte utan deras miljömässiga och biologiska utmaningar.
1. Inverkan på marina ekosystem
Vindkraftsparker till havs kan avsevärt förändra marina ekosystem. Byggskedet innebär omfattande undervattensaktiviteter vilket kan leda till:
Habitatstörning: Installation av turbiner och kablar kan förstöra eller förändra livsmiljöer för bentiska organismer (organismer som lever på havsbotten) och annat marint liv. Denna störning kan påverka arter som är beroende av specifika livsmiljöer för avel eller utfodring.
Sediment åter suspension: Byggverksamhet kan återsuspendera sediment, vilket leder till ökad grumlighet i vattenpelaren. Detta kan påverka fotosyntesen i vattenväxter och störa matningsmönster för filtermatare som musslor och ostron.
Bullerföroreningar: Det buller som genereras under konstruktion och drift kan störa marina däggdjur som är beroende av ekolokalisering för navigering och kommunikation.
2. Effekter på fiskpopulationer
Förekomsten av vindkraftverk till havs kan ha både negativa effekter på bl.a. fiskpopulationer:
Ändrade migrationsmönster: Vindkraftverkens fysiska strukturer kan skapa barriärer som påverkar migrationsvägarna för vissa fiskarter. Detta kan leda till förändringar i befolkningsdynamiken i drabbade områden.
Rörelse: Vindkraftverkens turbin rörelser kan skrämma bort vissa arter från sina naturliga livsmiljöer, vilket kan påverka deras reproduktion och födosökning.
3. Kollisioner med fåglar och fladdermöss
Fåglar och fladdermöss är särskilt utsatta för kollisioner med rotorbladen på vindkraftverk:
Kollisionsrisk: Studier har visat att vissa fågelarter samt fladdermöss riskerar att kollidera med rotorbladen, vilket kan leda till minskade populationer.
Migration: Vindkraftparker placerade längs migreringsvägar kan utgöra ett hinder för flyttfåglar, vilket ytterligare ökar risken för kollisioner.
4. Effekter på marina däggdjur
Marina däggdjur står inför flera hot relaterade till havsbaserad vindenergiutveckling:
Störning från byggnadsverksamhet: I likhet med fisk kan marina däggdjur störas av buller under byggskedet. Denna störning kan leda till att de överger kritiska utfodrings- eller häckningsområden.
5. Hot förorsakade av infraljud och buller
Infraljudets miljömässiga hot
Effekter på marina däggdjur: Många marina däggdjur, såsom valar och delfiner, använder ljud för kommunikation och navigering. Forskning har visat att lågfrekvent ljud kan störa dessa djurs beteende, vilket kan leda till desorientering eller förändringar i migreringsmönster. Det finns indikationer på att vissa arter kan vara mer känsliga för infraljud än andra.
Fiskpopulationer: Infraljud kan också påverka fiskar, särskilt de som använder ljud för att kommunicera eller lokalisera byten. Studier har visat att vissa fiskarter kan reagera negativt på lågfrekvent ljud genom att ändra sina beteenden eller flytta bort från områden med högre ljudnivåer.
Ekosystemets hälsa: Störningar i beteendet hos både däggdjur och fiskar kan ha en kaskadeffekt på hela ekosystemet. Om nyckelarter påverkas negativt kan detta leda till obalanser i näringskedjan och påverka andra arter som är beroende av dem.
Infraljudets biologiska hot
Stressreaktioner hos djur: Långvarig exponering för infraljud kan orsaka stressreaktioner hos marina djur, vilket i sin tur kan påverka deras reproduktion och överlevnad. Stresshormoner som kortisol har kopplats till negativa hälsoeffekter hos många djurarter.
Förändrat beteende: Djur som utsätts för infraljud kan visa förändrat beteende, såsom minskad födosökning eller förändrade parningsritualer. Detta kan leda till minskad populationstillväxt och långsiktiga effekter på arternas överlevnad.
Kumulativa effekter: Det är viktigt att notera att effekterna av infraljud inte sker isolerat; de samverkar med andra stressfaktorer såsom överfiske och habitatförlust. Detta gör det svårt att isolera effekten av just infraljudet men understryker vikten av att förstå dess roll i ett bredare ekologiskt sammanhang.
Bullerhot
Källor till buller: Bullret från havsbaserade vindkraftverk kommer främst från två källor: aerodynamiskt buller (från rotorbladen) och mekaniskt buller (från generatorer och andra maskindelar). Detta buller kan spridas över stora avstånd beroende på väderförhållanden och omgivande miljö.
Effekter på djurliv: Bullret från vindkraftverk kan påverka djurens beteende negativt. Fåglar kan undvika områden där de upplever hög ljudnivå, vilket kan påverka deras födosökande beteende eller parningsritualer. För marina arter är det möjligt att bullret stör kommunikationen mellan individer eller skrämmer bort dem från viktiga livsmiljöer. Det finns bevis för att buller från vindkraftverk kan påverka fåglar negativt genom att störa deras häckningsbeteende och födosökande aktiviteter. Flera studier har dokumenterat minskad förekomst av vissa fågelarter i områden där vindkraftverk är installerade.
6. Hot kopplade till vindkraftverkens betongfundament
Habitatförlust och förändringar i ekosystemet: Betongfundamenten kan orsaka habitatförlust för marina organismer. När fundamenten installeras på havsbotten kan de begränsa utrymmet för bottenlevande arter som musslor, snäckor och andra marina djur.
Dessutom kan installationen av fundamenten förändra den lokala hydrologin och sedimentdynamiken, vilket kan påverka växt- och djurlivet i området. Förändringar i strömningar och sedimentation kan leda till att vissa arter får svårare att överleva eller reproducera sig.
Invasiva arter: Betongfundament fungerar ofta som substrat för biofouling, där olika organismer fäster sig vid ytan av fundamentet. Detta kan inkludera både inhemska och invasiva arter. Invasiva arter kan sprida sig från fundamenten till omgivande områden, vilket kan leda till konkurrens med inhemska arter och potentiellt skada lokala ekosystem.
Buller och vibrationer: Under installationen av betongfundamenten genereras betydande buller och vibrationer, vilket kan påverka marina djur negativt, särskilt däggdjur som valar och delfiner som använder ljud för kommunikation och navigering. Bullret från installationen kan skrämma bort dessa djur från sina livsmiljöer eller störa deras beteende.
Kemi och materialanvändning: Betong är ett material som innehåller olika kemikalier som kan läcka ut i havet under lång tid efter installationen. Dessa kemikalier kan påverka vattenkvaliteten samt skada marina organismer genom bioackumulering i näringskedjan.
Långsiktiga effekter på biodiversitet: De långsiktiga effekterna av havsbaserade vindkraftverk på biodiversitet är fortfarande föremål för forskning. Det finns en risk att om många vindkraftverk byggs på samma plats utan noggrann planering, så kan detta leda till en minskning av den biologiska mångfalden i området.
7. Biologiska hot kopplade till oljespill. Det finns risker kopplade till oljespill, som kan inträffa vid underhåll och/eller haverier:
Förorening av vatten: Oljespill kan ha katastrofala effekter på det marina livet genom att förorena vattenmassorna där spilld oljeprodukter sprider sig snabbt och skadar både flora och fauna.
Toxiska effekter: Ingående oljeprodukter innehåller många giftiga ämnen som kan påverka hälsan hos marina organismer, inklusive fiskar, skaldjur och sjöfåglar. Dessa toxiner kan ackumuleras i näringskedjan, vilket leder till långvariga ekologiska konsekvenser.
Ekonomisk påverkan: Utöver de biologiska effekterna kan oljespill också ha ekonomiska konsekvenser för lokala samhällen som är beroende av fiske eller turism.
8a. Mikroplast och BPA representerar betydande miljöhot:
Mikroplast: När mikroplaster släpps ut i havet kan de påverka vattenkvaliteten och skada marina organismer. Djur som fiskar, skaldjur och fåglar kan missta mikroplaster för föda, vilket leder till näringsupptag av skadliga ämnen samt fysiska skador på mag-tarmkanalen.
Bisfenol A: BPA är känd för sina hormonstörande egenskaper, vilket innebär att den kan påverka reproduktion och utveckling hos marina organismer. Studier har visat att BPA kan orsaka förändringar i beteende och fysiologi hos fiskar och andra vattenlevande djur.
8b. Biologiska effekter av mikroplast och BPA på marina ekosystem är oroande:
Effekter på ekosystem: Mikroplaster kan ackumuleras i näringskedjan, vilket leder till bioackumulering av giftiga ämnen hos rovdjur högre upp i kedjan. Detta kan resultera i minskad populationstillväxt hos vissa arter.
Hormonstörningar: BPA:s hormonstörande effekter kan leda till reproduktionsproblem hos fiskar och andra vattenlevande djur, vilket påverkar hela ekosystemets stabilitet.
9. Avfallshantering vid nedmontering
När havsbaserade vindkraftverk når slutet av sin livslängd och måste demonteras:
Avfallshantering: Det finns oro kring hur material från nedmonterade verk kommer att hanteras, inklusive betongfundament och metallkomponenter.
Miljöpåverkan vid nedmontering: Nedmontering kan leda till ytterligare miljö- och biologiska hot på det marina ekosystemet.
Referenser:
– Världshälsoorganisationen (WHO)
– National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA)
– International Renewable Energy Agency (IRENA)
– National Renewable Energy Laboratory (NREL)
– International Council on Clean Transportation (ICCT)
– Ecology and Evolution- Journal of Applied Ecology https://onlinelibrary.wiley.com/action/doSearch?AllField=offshore+wind+Turbine+&SeriesKey=20457758
– Bird Conservation International https://www.birdlife.org/wp-content/uploads/2024/08/Curtailment_Report_Digital_Spreads.pdf
– AquaBiota Water Research https://www.aquabiota.se/en/services/wind-power/
– Potential Impacts of Offshore Wind on the Marine Ecosystem and Associated Species: Background and Issues for Congress https://sgp.fas.org/crs/misc/R47894.pdf
– A paradigm for understanding whole ecosystem effects of offshore wind farms in shelf seas https://academic.oup.com/icesjms/advance-article/doi/10.1093/icesjms/fsad194/7469911
– Offshore Wind Farm Artificial Reefs Affect Ecosystem Structure and Functioning: A Synthesis https://tos.org/oceanography/article/offshore-wind-farm-artificial-reefs-affect-ecosystem-structure-and-functioning-a-synthesis
– Marine birds: Vision-based wind turbine collision mitigation https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2351989423000215
Claes-Erik Simonsbacka-
Exempel på miljömässiga och biologiska hot från rivning av havsbaserade vindkraftverk
Fysisk störning: Under rivningen kan det ske fysiska störningar i havsbotten, vilket kan påverka bottenlevande organismer och potentiellt skada bentiska organismer och förändra lokala ekosystem. Grävning och borttagning av fundament kan leda till sedimentupprörning, vilket i sin tur kan skada känsliga arter som lever i eller nära bottenmiljöer.
Ljudförorening: Rivningsprocessen genererar ljud som kan störa marina djur, särskilt de som är beroende av ljud för kommunikation och navigering, såsom valar och delfiner.
Utsläpp av föroreningar: Om det finns olja eller andra kemikalier i vindkraftverkens komponenter, finns det risk för att dessa ämnen läcker ut under rivningen. Detta kan leda till kontaminering av vattenmassorna och påverka både flora och fauna negativt.
Rotorblad: Rotorblad är vanligtvis gjorda av kompositmaterial som inkluderar glasfiber, kolfiber och epoxihartser som inte lätt bryts ner. Dessa material är utformade för att vara lätta och starka, men de kan också vara känsliga för väderpåverkan, UV-strålning och mekanisk stress. Dessa material kan även vara farliga när de kasseras på ett felaktigt sätt. Nedbrytningen av dessa kompositer under drift kan släppa ut mikroplaster i marina miljöer, vilket kan ha skadliga effekter på det marina livet.
Deponering av rotorblad: Om rotorbladen inte hanteras korrekt efter rivningen kan de hamna på soptippar där de tar lång tid att brytas ner. Detta skapar en potentiell risk för läckage av farliga ämnen i mark och grundvatten.
Återvinning av rotorblad: Det finns begränsade alternativ för återvinning av rotorblad, vilket innebär att många fortfarande hamnar på deponi. Utan effektiva återvinningsmetoder ökar risken för att dessa material orsakar långvariga miljöproblem.
Biologiska hot mot marina arter: Rivningen av havsbaserade vindkraftverk kan också ha direkta effekter på marina arter.
Habitatsförlust: Förlusten av strukturer som fungerar som livsmiljöer för olika arter (t.ex., fiskar) när vindkraftverken tas bort kan detta leda till minskad biodiversitet.
Störningar under migrationsperioder: Om rivningsarbete utförs under viktiga migrationsperioder för vissa arter, kan detta resultera i störningar som hindrar deras rörelser eller reproduktion.
Mvh,
Jag gjorde tankeexperimentet vilken debatt vi skulle kunna ha haft dag om vi nu skulle ha genomfört byggandet av vattenkraften i stället för vindkraften? Jag tror knappast någon har gjort ett sådant tankeexperiment. Men tankeexperiment är alltid viktigt.
En del hade säkert sett fördelar med vattenkraft men jag är säker på förfulningen av landskapet, hotet mot fiskvandring och timmerflottning och inte minst övergreppen på alla samers livsmiljö till följd av de stora vattenmagasinen hade variten avgörande faktor. Jag är nästan säker på att dagens miljörörelse hade stoppat utbyggnaden av den svenska vattenkraften. Tänka bara på SVT, DN och alla bloggdebatter och kommentarer!
Nr 2 Lennart Bengtsson
” inte minst övergreppen på alla samers livsmiljö”.
Nej – några sådana hinder finns inte överhuvudtaget.
Se på vindkraften i norra Sverige och Norge- samerna körs rakt över i Markbygden 45 000 hektar – en enda vindpark och det finns många,många fler – från Värmland till lappland.
Minns fosen i Norge- samerna vann i högsta domstolen – skulle bli rivning.. men ist funderas det nu på att bygga fler verk i foten- staten vägrar följa HD.
Norska statkraft är i svår konflikt med Mapuchefolket i Sydamerika- vattenkraft i helig flod – indianerna vill ha tillbaka sin mark – finns reportage om det där på SVT.
Gruvor däremot, som tar mycket mindre mark i anspråk – och bidrar med livsviktiga mineraler och som skapar stora värden och ger massor av arbeten – Dom motarbetas av skandinaviska miljögrupper och regeringar – vi lever i märkliga tider!
Havsvindkraft kommer att påverka yttemperature över stora områden – och dom påverkar havsströmmarna.
Kan det rent av vara så att 300m höga ridåer av vindkraft utanför kusterna påverkar vädret/ nederbördsmönster och vindar – jag vet inte – men hade vi haft 300m höga berg utanför svenska västkusten…Ja, då hade vi haft en mycket stor påverkan….
När jag läste migration så blev jag nästan en vindkraftvän. Men när jag läste vidare och såg att det var fåglar det handlade om blev det ju en kalldusch..
Lennart Bengtsson #2
Det som fick mig att försöka belysa de många miljö- och biologiska nackdelarna med att placera vindkraftverk till havs, var vindkraftsföretagens debattartikel: ”Många fördelar med att placera vindkraft till havs”
Mvh,
Tack Claes-Erik för sammanställningen av hoten från vindkraften till havs och inte minst länkarna.
”Att ta sig vatten över huvudet” eller ”Att kasta pengarna i sjön”
OT
Illustrerad Vetenskap har i sitt reklamutskick i mailen idag en artikel där ingressen lyder;
” Koldioxidfiskare ska rena världshavenrense verdenshavene
Det finns 50 gånger mer koldioxid i världshaven än i atmosfären. Därför ska ingenjörer nu sjösätta flytande dammsugare som omvandlar jordens vattenmassor till vårt viktigaste vapen mot klimatförändringarna.”
Jisses!
(Låt mig bara tillägga att jag sade upp mitt abonnemang på denna blaska, Illuster Galenskap, för flera år sedan!)
Med vänlig hälsning, Mats Växjö
Alla dessa faktorer finns ju också på landbaserad vindkraft. Filtreringen i marken påverkar ju mikrolivet och innehållet i det som blir grund och dricksvatten.
Sannolikheten att många arter blir feminiserade och därmed icke reproduktiva är stor, det finns redan sådan forskning och verklighet.
Ett djur som hotas av vindkraftparker till havs är Norh Atlantic right whale. Den löper allvarlig risk att utrotas.
”BOEM’s right whale/offshore wind “strategy” is cover-your-behind political chicanery in service of the offshore wind industry’s furious rush toward cashing in on enormous amounts of public monies. Most distressingly, it is also the industry’s ticket to the annihilation of the last of the North Atlantic right whales.”
https://newbedfordlight.org/opinion-strategy-to-protect-right-whales-from-offshore-wind-development-is-recipe-for-extinction/
Tack för denna text om havsvindkraftverks miljöproblem.
Fördärv för djur och natur till marginell nytta.
Allt för att bekämpa en uppvärmning som till stor del beror på minskande molnmängd.
#7 Mats Du kan ju alltid övergå till Grönköpings veckoblad. Men havens upptag av CO2 kan utnyttjas bättre. Man kan ju öka innehållet av näringsämnen och järn i ytskiktet-tex genom att blåsa Saharas sand över Atlanten.(vilket naturen även gör)
https://oceanwatch.noaa.gov/cwn/news/2021-09-23/saharan-dust-and-its-impacts.html
Putin i Kazan … kom ut som ”klimatskeptiker” under en presskonferens …
Har ingen länk eller referens … men det händer saker nu …
Inte ett ord om insekterna som finns i luften och med det våra pollinerare. Inte för att jag vet om de rör sig på den nivån i luften över haven. I alla fall vet jag att fjärilar flyger med jetvindarna eller vad det heter högt där upp.
Märkligt att en global översikt och samlad bild inte görs och presenteras.
Det handlar ju om vår jord, vår livgivande plats att värna och ha vördnad för.
Märkligt att det är tillåtet … Allt hänger ihop och som alltid så är det just att ta ett
helhetsgrepp för att få översikt som fattas. Livet är stötte än det som är rakt framför näsan på en …
Denna extrema världsomfattande utvinning, tillverkning, frakt, markberedning/exploatering på land och i hav, byggnation, drift, skötsel av snurror samt utvinning av batteriinnehåll, tillverkning av alla batterier, transporter och till det tillverkningens alla processer av elbilar mm globalt transporter över världen.
Markberedning och byggnationer av laddningsställen. Så jag bara undra vad alla dessa snurror världen över innebär för jordens naturliga flöden …och livgivande processer …
Denna massiva globala exploatering tycks inte alls ha någon betydelse… Massiv miljöförstörelse av land, vatten mm Det är bara att konstatera att det är en och förtsätter att vara en kommande världsomfattande soptipp…..
Max 20års drift.
Svårt att tro att de i haven håller så länge. Men de ramlar ju ner och försvinner i haven och finfördelar sig = borta.
Som alltid ”Business as usual”
#10
Hej
Intressant!
Jag har i olika sammanhang hört att Sahara förser Sydamerikas regnskogar med näringsämnen.
På de kanariska öarna lär man ha ett speciellt ord för sandnedfallet som drabbar dem då och då.
Göteborg drabbades väl nån gång på 80–90-talet med sandtäckta bilar etc.
Deras idéer är lika tokiga som att skugga jorden med parasoller i rymden. Allt för klimatet!
Med vänlig hälsning, Mats
Siv Östman #12
Vindkraftverk till havs utgör även flera miljömässiga och biologiska hot mot insekter och fjärilar genom habitatförlust, störningar under byggprocessen, kollisioner med rotorblad, förändringar i födotillgång samt effekterna av ljud och ljus.
Detta är särskilt relevant för migrerande arter som rör sig över stora avstånd. Forskning har visat att fåglar är mer benägna att kollidera med vindkraftverk, men även insekter och fjärilar kan påverkas negativt genom direkt kontakt med rotorbladen.
Vindkraftverk genererar ljud både under drift och vid byggnation, vilket potentiellt kan störa beteenden hos vissa insektsarter som använder ljud för kommunikation eller navigering. Dessutom kan belysningen på vindkraftverken locka vissa nattaktiva insekter, vilket kan leda dem mot faror eller bort från deras naturliga livsmiljöer.
Mvh,
Smhi har redan identifierat stor påverkan på miljön, även långt bort från själva vindparkerna, det handlar om ökad vattentemperatur och ändrade strömmar.
I debatten om havsvindkraften, I media och riksdag tystas dock miljöproblemen med havsvindkraft ner, där pratas bara ekonomi.
Inte heller redovisas dom ekonomiska katastrofsiffrorna för vindkraften.
Professor Jan Blomgren skrev om siffrorna – Per megawatt är vindkraften något dyrare än kärnkraft att bygga – han jämförde koreanernas bygge av Barakah och havsvindbygge i Storbritannien, drygt 10% dyrare med havsvind…
MEN sedan kommer hela härligheten i dagen…och då springer siffrorna verkligen iväg :
Kärnkraften producerar dubbelt så mycket per installerad megawatt.
Kärnkraften håller 3 – 4 gånger så lång tid som havsvinden.
Då växer siffrorna våldsamt.
I fredags lyssnade jag helt kort på P1 – dom hade faktiskt ett litet program om dom outredda miljökonsekvenser kring vindkraften – och där framgick det vi alla vet – det finns ingen som vet den slutliga påverkan på havsmiljön och arter från vindkraften.
Att i det läget bygga dessa enorma anläggningar – innebär ett stort avsteg från normalt sunt förnuft och bort från lagar och bort från vetenskapen.
Just avstegen från vetenskapen, sunt förnuft och lagar och regler Är ju dock precis det som definierar hela den gröna omställningen och hela det alarmistiska klimatkollektivet – där vi numera finner mängder av makthavare och vetenskapsmän.
Onekligen en intressant situation för både våra samhällen och för oss individer – rakt tillbaka till medeltiden.
Industriorganisationen VDA lämnade nu i veckan en rapport om den egna tyska bilindustrin – mellan 2019 och 2023 förlorades 46 000 jobb i deras bilindustri pga övergången till elfordon, säger VDA :
Höga elpriser
Skatteförändringar
Byråkrati
Allt det i skenet av den gröna dimman.
VDA säger vidare i sin rapport att fram till 2035 räknar dom med en ytterliggare förlust av arbetstillfällen med 186 000 jobb i bilindustrin, pga övergången till el.
Ja, klimathotsretoriken tycks rasera västvärlden och våra sista vildmarker skall industrialiseras – i och med denna ” gröna omställning ”.
I allt högre takt drivs också denna omställning av att aktivistfonder och pensionsfonder tar plats i dom stora företagens styrelserum – och där låter det redan så här :
– Vi måste ställa om, det måste gå
– alla måste bejaka denna omställning, dom som inte bejakar kommer att tillmätas epitet ” klimatförnekare ” och därmed dömas som både en dålig människa och en ondsint sådan.
Det är en ny sheriff i styrelserummen och i politiken – och han är grön.
När polackerna nu skall bygga en stor vindkraftpark utanför sin kust, i ett fågelsträckområde, räknar dom kallt med 2 miljoner dödade fåglar i sin MKB.
I svenska MKB:er skriver vi bara ” obetydlig påverkan ”.
Jo – jag har läst dussinvis med MKB : er – alltid samma formuleringar – Sverige rankas runt plats 100 bland världens länder, när det gäller naturvård/skydd – men dom flesta tror att vi är världsbäst.
Läs gärna länsstyrelsens ” vilt och vindkraft ” – där vänder sig länsstyrelsen oblygt till glesbygdsbyar och jägare – vindkraft skrämmer inte älgar, säger länsstyrelsen- men vargar, björnar och Järva flyr.
Kontentan för glesbygdsbyar enl länsstyrelsen:
-Ni får behålla älgarna
– Ni blir av med varg, Björn och järv
– Dessutom får ni väldigt fina vägar in på jaktmarken, så att ni lätt kan transportera ut fällda älgar.
Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har snubblat bort sig fullständigt, när det gäller vindkraft och naturskydd – oavsett om det är på land eller i hav.
Det är verkligen halloween året runt i den gröna omställningen och i svensk naturvård – snart har vi bara skelett och spöken kvar…I våran natur
Nr 16..
Vill man fundera över siffror utifrån den tyska industriorganisationen VDA:s rapport i veckan.
200 000 tusen biljobb bort – en arbetare omsätter kanske 1 miljon sek – 1 miljon × 200 000 blir 200 miljarder per år.
200 miljarder mindre per år till utveckling och skattemedel och löner – blir kännbart.
Normalt, vill jag minnas, ger ett industrijobb ca 4 – 5 andra kringarbeten, så som butiksbiträde, sjuksköterskor osv.
Siffrorna hisnar.
Havsvindkraften och den gröna omställningen kommer att kosta oss ofattbara belopp – och dessutom förstöra enorma arealer jordbruksmark, skogsbruksmark, fiskevatten osv.
i detta sammanhang är det tur att det finns åtminstone en journalist som tar bladet från munnen och säger det som ingen annan vågar säga. Det enda som fattas i hans text är att vad vi ser är Kejsaren utan kläder – i princip varje stoppat projekt, Flagship One (metanol till fartyg), Uniper Långsele (flygbränsle), HYBRIT etc. har citerat:
1. Det har varit tekniska problem
2. Kostnaderna för anläggningarna har varit högre än förväntat
3. Elpriserna har inte varit låga nog
4. Ingen, eller ytterst få kunder ha på grund av 1 – 3 varit villiga att betala det som vi behöver för att gå med vinst.
https://www.energinyheter.se/20241029/32138/den-grona-optimismen-vs-realiteten-ett-moment-23
En alternativ väg till den ” gröna omställningen” kan vara…
I trollhättan samlades 2008 ett stort antal flygmotorproducenter för att diskutera inriktningen för framtidens motorkoncept.
Ett av initiativen var konceptet ” open rotor”.
2024, typ 15 år senare, – sa VD på Airbus- att utvärderingen och provningen av ” open rotor ” kan bli verklighet – om det blir så kan utsläppen sänkas med 20%.
Det där är klassisk teknikutveckling – men också något som nu blivit helt bannlyst av den ” gröna omställningen ” som vill arbeta mer utifrån drömmar och alarmism.
Man kan med gott fog fråga sig vilket som är bäst för miljön och människorna…?
Panik kan funka om björnen kommer rusande – men någon vidare teknikutveckling leder det inte till.
Jag säger bara som SMHI – 1860 – 1940 ökade sveriges medeltemperatur med 0,2 grader per decennium…vad är nytt – under perioden 1940 – 2020 så minskade ju ökningen, ganska rejält.
# 9
Sverige vill också bidra till utrotning av valar. Den lilla stammen av östersjötumlaren tycker Länsstyrelsen på Gotland kan offras i klimathysterins namn. De påstår att det är nödvändigt med en stor lokal miljöförstörelse i havet mellan Gotland och Öland i det s.k. globala klimatets namn. Verkar vara nästan religiös inställning i stil med att ”offra till gudarna”.
#2 Lennart Bengtsson
Hej,
Tack för påminnelsen att: Tankeexperiment är alltid viktigt.
Vänligen
såg en bild från vattenfall som visade hur vindkraften verkligen fungerar i dimma. nan såg hur ett vindkraftverk påverkade miljön som jag uppfattade det minst 1 km vilket bland annat innebar att flera andra vindkraftverk hamnade i ”vindskugga”. e n tysk undersökning flera år tillbaka i tiden visade på att bin och andra insekter minskat upptill 60-70% i området där vindkraften fanns, i new jersey påstår man att valarna påverkas negativt av vindkraftverkens mikrovågor och tom dör och kring englands kuster dör valar och tumlare i tusentals som dom aldrig gjorde tidigare. i sverige dör ingen/inget av vindkraft enligt msm mer än möjligtvis en och annan fågel.
Tack Magnus Blomgren för dina inlägg. De är verkligen viktiga för att balansera upp debatten. Din förmåga till syntes är unik. Fortsätt så. Forhoppningsvis kommer även de med skygglappar till slut att förstå sammanhangen. Och tack för att denna debattsida finns.
#22 iah
Troligen denna artikel du syftar på:
https://www.energinyheter.se/20241002/31990/stora-forluster-i-vindskugga-hotar-utvecklingen-av-havsbaserad-vindkraft
Inte nog med att livslängden för vindkraftverken verkar ha överdrivits utan det visar sig även att kapacitetssiffrorna blir lägre än de beräknade, detta pga vindskugga och för tätt placerade verk.
Det en etablering vid Kriegers Flak ev. skulle kunna tjäna pengar på är nedreglering vid kraftig vind, nedreglering kan betalas med fn upp till 71 kr/kWh. Bra betalt för att inte producera!
När det gäller Kriegers Flak så skulle en svensk etablering delvis hamna i vindskugga från de befintliga danska och tyska vindkraftverken. Den beräknade ljudnivån vid Falsterbonäset skulle hamna över 37 dB(A) om man skulle lägga samman påverkan från Lillgrund och Kriegers Flak.
javisst, men jag syftade också på många andra artiklar genom åren. inte minst den tyska som också handlade om att man fick skrapa avlagringar av rotorbladen. avlagringar som bestod av insektsrester.
Nr 23 Leif R
Tack för fina ord!
Bra att komma ihåg dock att jag resonerar, det är inte vetenskap – det finns det andra som är bättre på!
Det jag vill är att föra in så mycket helhetssyn som möjligt i klimatfrågan och i samhällsbygget.
Min helhetssyn och min retorik kommer från ett liv som påminner om ” forest gump ”- livet har sänt massor av vänner och kollegor i min väg som är doktorer och professorer inom vitt skilda områden, från socialt arbete, psykologi och medicin till materialteknik och fysik.
Det är pålästa och intresserade människor som gärna funderar och reflekterar kring natur, samhälle och människans varande.
Ibland har jag tillbringat veckor i tält med dessa kloka människor – väl värda att lyssna på – och dom bidrar till förståelse av helheter.
Mina sämsta ämnen i skolan var matematik och fysik – men jag har lyssnat till mina vänner i ämnet..I 40 år.
Trots att mina största intressen och studieansträngningar är inom socialt arbete och psykologi – så har jag jobbat i över 30 år med teknik och utveckling och även då lite med spektrofotometri ( som berör klimat och Co2 ) och kemi – jag beundrar dom som fattar allt sådant!
Sedan är ju fiske och vattenmiljö ändå mitt egensinnigt största intresse – jag har gjort tusentals mätningar av vattentemperaturer och pH – värden i både mitt arbete och på min fritid…
Jag har också kämpat tillsammans med fantastiska människor – mot vindkraft – eftersom den förstör allt från människors liv till ekonomier och naturen själv.. vindkraften är mänsklighetens fiende.
Väder och klimatintresse fick jag redan som barn – via släktens småbrukare och fiskare – dom visste massor om klimat och natur, en riktig guldgruva.
Utifrån detta märkliga liv och intresseområden…så reflekterar jag kring nutidens hetaste samhällsfenomen – klimatet.
Klimatvetenskapens största problem, förutom dom som vill tjäna pengar på den, är att vetenskapen utgår från 1950 som startår – ett extremt olyckligt val – att sedan hela klimatarmadan vill gör oss historielösa.. är liksom pricken över i:ett i diktaturen och låtsasvetenskapen.
SatSapiente #24
Kapacitetsfaktor ja, var hämtar man den? Sannolikt från den här rapporten,
Energiforsk 2022-845
Sidan 55:
Capacity(MW) Offshore Onshore
2021 1700 4426
2020 1700 4402
2019 1700 4481
Generation(MWh) Offshore Onshore
2021 7202745 8873482
2020 6313851 10103228
2019 5617384 10315259
Capacity factor(%) Offshore Onshore
2021 48% 23%
2020 42% 26%
2019 38% 26%
48% och ingen reagerar! Det visar sig att danska Kriegers Flak var i produktion, 605 MW, när mätperioden började och det blir lite lägre kapacitetsfaktor om man räknar in den också.
Sen finns det fler felkällor, men dom är svårare att komma åt. Se bilden nedan.
Tysk eller dansk?
Baltic1 och 2 ligger i tysk ekonomisk zon men är anslutna till DK2, Baltic1 ser ut att vara inräknad i DK2s kapacitet hos entsoe, men inte Baltic2, dvs tyska Kriegers flak. Jag har svårt att tro att tyskarna kan skilja ut tysk vindkraft från dansk i Bentwisch så dom 288 MW borde också läggas till DK2s kapacitet. Vilken kapacitetsfaktor använder förespråkarna för svenska Kriegers Flak?
Länk till en trailer för en dokumentär om havsbaserad vindkraft och valar:
https://youtu.be/uBlLLfW9ais?si=2tili_nl33hr1dCT
Om man googlar ”Thrown to the Wind” når man länk till dokumentären. Har dock inte haft tillfälle att se hela själv.
#27 Håkan Bergman
Svenska Kriegers Flak räknade med 48% om jag kommer ihåg rätt.
Livslängden på de havsbaserade vindkraftverkens rotorblad
Livslängden för rotorblad för havsbaserade vindkraftverk är en kritisk faktor för att bestämma den totala effektiviteten och kostnadseffektiviteten för produktion av vindkraftsel. Den hårda marina miljön innebär unika utmaningar för bladen, inklusive erosionsslitage, som avsevärt kan minska deras livslängd.
Erosionsslitage på havsbaserade vindkraftverks rotorblad orsakas främst av inverkan av vattendroppar, is och skräp på bladytan. Höghastighetspåverkan från dessa partiklar kan leda till materialborttagning, gropbildning och sprickbildning, vilket i slutändan minskar bladets strukturella egenskaper och livslängd.
Vad jag erfarit kan det erosionsslitage-relaterade slitaget vara 5-10 år, beroende på hur allvarlig erosionsnötningen är.
Mvh,
TorbjörnR #29
Där ser man, hur kunde jag gissa det?
#27 H Bergman mfl
Lillgrund har en kapacitetsfaktor på 33%, vilket är riktigt dåligt för en havsvindpark.
Att Svenska Kriegers Flak skulle nå 48% låter osannolikt eftersom de verken skulle delvis få vindskugga från de redan byggda verken där.
Att Vattenfall nu avbryter projektet och skyller på ej subventionerade anslutningskablar till land är troligen en efterhandskonstruktion. Vattenfall lämnade det lägsta anbudet, 372 DKr/MWh, (ett av världens lägsta bud) på att bygga vindparken och kan ha fått kalla fötter när man såg kostnaderna dra iväg. Då kom regeringens nej till att bekosta landanslutningen som en gudagåva och räddade Vattenfall från det för låga anbudet.
https://www.vindkraftsnyheter.se/20190803/4187/vattenfall-vinner-budgivningen-om-kriegers-flak
Håkan Bergman #27
Kapacitetsfaktor och tillgänglighetsfaktor
https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2024/06/PM-faktorer_final.pdf
År 2023 bidrog vindkraften med cirka 21 procent till Sveriges elproduktion
https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2024/ar-2023-bidrog-vindkraften-med-cirka-21-procent-till-sveriges-elproduktion/
Vindkraftens utnyttjandegrad (kapacitetsfaktor) under vintern 2022/2023 uppgick till 32 % av installerad effekt.
Mvh,
OT
ABB-studie visar att 70 % av ledare och experter inom gruvindustrin anser att betydande minskning av koldioxidutsläpp kan uppnås med befintlig teknik.
2024-10-29
Utdrag;
”ABB släpper idag den globala rapporten Mining’s Moment, som belyser hur gruvindustrin gör framsteg i hur dess verksamheter ska bli mer hållbara. I rapporten, som omfattar 412 ledare och experter inom gruvföretag i 18 länder, konstateras att 70 procent är övertygade om att betydande minskning av koldioxidutsläpp kan uppnås med befintlig teknik. Företagsledarna är generellt övertygade om att de kommer att uppnå sina hållbarhetsmål eftersom tekniken för att minska koldioxidutsläppen redan finns. 15 procent är mycket säkra på att de kommer att nå sina hållbarhetsmål för 2030, medan 52 procent är ganska säkra. Siffran ökar till 48 procent som är mycket säkra på att de uppnår hållbarhetsmålen för 2050.”
”70 procent tror att en betydande minskning av koldioxidutsläppen kan uppnås med hjälp av befintlig teknik. Elektrifiering ses som en avgörande faktor för att kunna uppnå betydligt lägre koldioxidutsläpp. 91 procent av företagsledarna säger att elektrifiering är en avgörande faktor, eller ingår som en del i deras strategi för minskade koldioxidutsläpp.”
https://new.abb.com/news/sv/detail/120704/abb-studie-visar-att-70-av-ledare-och-experter-inom-gruvindustrin-anser-att-betydande-minskning-av-koldioxidutslapp-kan-uppnas-med-befintlig-teknik
Mvh,
Den besatta jakten på koldioxiden verkar styra allt numera. Kanske inte kärleken och sexlivet. Den kanske inte ens styr vädret och klimatet.
OT: Det blir bara värre och värre…
https://www.expressen.se/nyheter/sverige/klimatforskare-frias-for-blockad-agerade-i-nod/
Ooo, idag tyckte domstolen i Umeå att det finns värden i markbygden ett….
Värden?
Enl affärsvärlden, i augusti, var markbygden ett skuldsatt till 6,5 miljarder och idag skrevs i domen att avtalsbrottet mot norsk hydro skall uppgå till 2,9 miljarder.
Ser man så att en del av vindparken redan åldrats och snart kommer att kräva stora servicekostnad- och att vindparken om ytteliggare några år skall rivas och marken återställas…jäpp, stora pengar.
Sååå, värdet lån och skulder hamnar runt 10 miljarder – vem köper?
Priset, kanske 10 – 15 miljarder? Och varan vindparken säljer finns bara när det blåser hos andra vindförsäljare…
Om vi tänker att markbygden ett, med stora investeringar kan leva 15 – 20 år till innan rivning – då måste köparen verkligen tro på… mirakler, om dom ser möjlighet till vinst – från producerad vara.
Gissningsvis köper statkraft – dom bryr sig inte särskilt om vinster och liknande – bara dom får visa upp lite gröna projekt i portföljen.
Det är anmärkningsvärt stora lån till markbygden ett – undra vem som godkände affärsplanen….jo, just det var nog EIB…åtminnstone lånade dom ut några miljarder..skattepengar..från oss – Östros är hövdingen..
Nr 37….
EIB har för avsikt att låna ut 10 000 miljarder till gröna projekt mellan 2021 och 2030…Där ryker nog alla våra skattepengar.
#36 Berra Det är åt h-e när skurkarna frias utifrån att dom befinner sig i nöd pga den sk klimatkrisen. Man blir fruktansvärt upprörd. Förövarens advokat kallar domen historisk. Historiskt idiotisk vill jag påstå.
# 36 39 det måste väl överklagas annars rämnar rättssamhället.
Man kan väl inte frias från brott bara för att man tycker något som man inbillar sig?
#40 Micke:
Säg inte det. Det är ju Sverige vi är i och släng in en drös nämndepersoner från mp/c/s/vp så kan vad som helst hända
# Berra.
Rättegången brukar ju tas om när någon nämndeman är jävig, här är det säkert fler än en! Skrämmande.
#2 Lennart Bengtsson
Faktum är att när kärnkraften byggdes ut så sågs det som en räddning för de orörda älvarna.
I övrigt så är vi ”norrlänningar” tämligen less på ”sörlänningars” okunniga vurm för den så kallade rennäringen. Apropå ”övergreppen på alla samers livsmiljö..”.
Det är bara en bråkdel av samer som ägnar sig åt renskötsel. Hela den så kallade rennäringen omsätter per år motsvarande en medelstor Ica-butik.
Läs gärna den gamla men nedtystade utredningen ”Vad kostar en ren? – en ekonomisk och politisk analys”; https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/1998/01/ds-19988/
Christer Kälds senaste inlägg på sin blogg, nu om Golfströmmen och Anna Wålins undersökningar om de grundläggande processerna i de naturliga drivkrafter som håller igång denna så viktiga i klimatpusslet, är oerhört intressant och lugnande.
Dessutom skriver Henrik Jönsson i GP om hur klimathotsfrågan tappat fotfästet. Länk kommer när morgonen gryr.
Och ”svingstaterna” fortsätter att ge hopp!
Angående den friande domen för ”civil olydnad” i klimathotets namn, så skakar varje jurist på huvudet åt systemet med lekmannanämndemän (eller heter det personer idag?). Ska man ha ett sådant system – för en förment folklig förankrings skull, så får man acceptera tokiga domar lite nu och då. Hovrätterna får då fungera som skyddsnät.
Men, den folkliga förankringen är i sig väldigt tveksam med dagens system, där de politiska partierna tillsätter nämndemännen ur sina egna led. Antalet som är medlemmar i politiska partier utgör endast en liten spillra av alla svenska medborgare.
Ett sådant friande beslut var väntat någon gång givet att slumpen gör att det i någon tingsrätt kommer att sitta en majoritet av revolutionsromantiker, som V, S, MP, någon gång – som i detta fall.
Den mest förnuftiga lösningen
1. Behåll/bygg ett rimligt antal vindkraftverk som kan balanseras med tillgänglig vattenkraft. Vindkraftverk till havs är inte lönsamt
2. På kort sikt är det mest förnuftigt att installera naturgasdrivna elkraftverk
3. På lång sikt ersätt det nedlagda kärnkraften med ny kärnkraft
4. Elda upp skogsavfall och skräp i stället för att sortera det. De lokala värmecentralerna behöver all energi de kan få för produktion av värme och el.
5. Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser är globalt försumbara
6. Skicka folk till Bryssel som prioriterar svenska intressen
#46 Lennart Bengtsson
Håller helt med dig på alla punkter. Hade någon bett mig om ett ”uttalande” i frågan, så hade jag skrivit ungefär samma sak. Plus lagt till : ”Vi människor kan bara påverka vädret och klimatet högst marginellt”.
#34, Eftersom koldioxid knappast påverkar klimatet, är ju denna enkät fullständigt meningslös och bevisar inget alls, En variant på ”97 procent av forskarna”.
foliehatt #45
Ubbhultarn!
https://www.ericsoniubbhult.se/