När vi talar om koldioxidens betydelse för Jordens liv glömmer vi ofta det minst lika viktiga syret. Alla här på KU vet ju att växterna genom fotosyntes får sin näring av sol, vatten och koldioxid och att denna process också ger atmosfären dess lika livsviktiga syre.
Men det tycks få i den allmänna klimatdebatten veta. Få vet ens vad atmosfären består av. Några vet inte ens att det är gaser, och få vet vilka och hur mycket: 78 procent kväve, 21 procent syre, 0,9 procent argon och bara 0,1 procent andra gaser, inkl. 0.04 procent koldioxid.
Många tror att flera procent är koldioxid. Och många att atmosfären är mest syre. Få vet att det är mest kväve, som många ser som ett farligt kemiskt ämne. Kemi och annat okänt är ju per definition farligt.
Jag slår in öppna KU-dörrar genom att påpeka detta. Men här skriver jag mindre för KU:s insatta debattörer och följare än för andra, som borde lära sig mer om atmosfären. Mats Jangdal mötte för ett tiotal år sedan ungdomar som på fullt allvar trodde att koldioxid är ett gift. Det fick de höra i skolan.
Det tror ju också Barack Obama, som 2009 fick koldioxid klassad som en förorening enligt amerikansk lag. Så behandlas och skildras också koldioxid ofta av politiker och media. Det sitter djupt i mångas medvetande.Så mycket större skäl att ändra på det!
Atmosfären saknade länge syre tills enkla livsformer började livnära sig genom fotosyntes efter lång, djup istid för 2,4 miljarder år sedan (Huron). För 2,4 till 2 miljarder år sedan (tidsgränser är omtvistade) började atmosfären syresättas till 2-3 procent halt.
Men riktig fart tog syrehalten först efter ny lång, djup istid för 700-600 miljoner år sedan (kryogenium). På den följde den varma perioden Kambrium för 540-480 miljoner år sedan med rikt växt- och djurliv. Under flera varma perioder med avbrott för nya istider var det sedan i årmiljoner flera grader varmare än nu med flerfalt högre CO2-halt. Det kan ses som början på det klimat vi nu upplever och debatterar.
Som bilden visar höjde varmare klimat med mer koldioxid och fotosyntes och rikare växtlighet syrehalten upp till 30-35 procent för ca 300 miljoner år sedan. Då kom en ny, lång ocBetalas tillh djup istid. Den sänkte både CO2-halt och syrehalt radikalt. CO2-halten sjönk till samma nivå som dagens, och syrehalten halverades.
Sedan kom nya värmeperioder med mer koldioxid från varmare hav och rikare växt- och djurliv. Upp till 30 procent syre i atmosfären gav större djur och insekter effektivare andning och starkare muskler. Men detta tog ett abrupt slut när en 10 km stor himlakropp för 65 miljoner år sedan damp ned på nuvarande Yucatán-halvön med tryckvåg, eldstorm, tsunami och stoftmoln över stora delar av Jorden.
Efter en ny, längre värmeperiod för 55-34 miljoner år sedan blev det kallare igen. Antarktis’ istäcke började bildas för 34 mijoner år sedan. Nu råder sedan 2,6 miljoner år åter istid med fasta landisar i både norr och söder. Mindre växtlighet har undan för undan sänkt syrehalten till dagens 21 procent, och kallare klimat med kallare hav har sänkt CO2-halten till dagens ca 0,04 procent under värmeperioder och 0,02 procent under nedisningar.
Facit: För Jordens liv råder nu brist på både syre och koldioxid. Mer skulle gynna växtlighet och skördar, till fromma särskilt för världens fattiga.
Tege Tornvall
Källor: Wikipedia, Smithsonian environmental research center, Arizona state university, SMHI, Rymdstyrelsen m. fl . Allmänt tillgängliga men bland allmänheten föga kända fakta.
Tege, varför tar du inte upp havens och livet i havets betydelse för atmosfärens syrehalt i sammanhanget?
Och vart tog det anaeoroba livet vägen?
Är den gamla sanningen att livet uppstod och utvecklades i havet inte sann längre?
Basal kunskap som man kan tro att varje barn lär sig i grundskolan … skulle inte någon kunna ta på sig att starta kvällskurser för våra riksdagspolitiker som erhållit sina positioner enbart på grund av påvisad snacksalighet inom de politiska ungdomsförbunden.
Bästa Ann lh.
Kan inte du komplettera med havens och livet i havens betydelse för atmosfärens syrehalt? Och berätta om det anaeoroba livet? Samt redogöra för den gamla sanningen om att livet uppstod och utvecklades i havet.
Det vore en välgärning och till glädje för oss mindre kunniga 😊.
” Facit: För Jordens liv råder nu brist på både syre och koldioxid. ”
Denna slutsats följer på inget sätt informationen i inlägget. Vi vet att både hav och land sjöd av liv i överflöd innan människans industriella uttag började, och detta med en koldioxidhalt på bara 300 ppm.
# 3 Kjell W. Jo det gör jag gärna, men en annan dag.
# ”Kent”, håller med dig om att facit inte direkt följer av informationen i inlägget.
#1. Ann. Trop dire, c’est ennuyer, sade Voltaire på sin tid. Att säga för mycket är att tråka ut. Då blir det snarare en bok och ryms inte här. ”Sol, moln och hav” heter min senaste bok.
#5. Kent. Vad gör du här på KU? Varför? ”… både hav och land sjöd av liv i överflöd innan människans industriella uttag började… ” är ju kvalificerat trams. Som bekant rådde då den periodvis besvärande kalla Lilla Istiden.
Ta med dig en låda, ställ dig på den och mässa på något torg i stället!
#1, 5. Ann. Du tyclk med rödpennan i hand lusläsa mina texter. Skall jag ta bort det lilla ordet ”Facit”? I meningen före konstaterar jag ju att växtlighet, syrehalt och CO2-halt minskat med kallare klimat.
#7, ”Du tycks… ” skall det förstås stå. Fingrarna slinter på tangenterna.
Fotosyntesen är viktigast och producerar mat och syre som vi människor och djuren behöver. Fotosyntesen behöver bland annat koldioxid som inte är ett gift utan en viktig del i fotosyntesen.
Att allmänheten har svårt att skilja på koldioxid och koloxid är fullt förståeligt när man saknar naturvetenskaplig utbildning. I gamla tider visste alla att det är koloxiden som är giftigt och att man inte startade bilen i ett tillstängt garage.
Tack Tege
Kan väl tillägga , utöver syre och koldioxid så krävs sol och vatten se figuren!
Som av en händelse får vi mer sol och vatten.
Men modellerna som sägs visa utveckling baserad på CO2 klarar inte av att förutsäga vattendelen.
https://notrickszone.com/2025/02/11/new-study-todays-climate-models-do-not-agree-with-reality-and-thus-their-usefulness-is-doubtful/
En artikel som stödjer Torbjörn R s inlägg gissar jag.
Och ja-detväxerbra!
Jag tror det var Obama som den första kända politiker spred begreppet att koldioxid är ett gift och det beror sannolikt på obildning eller sammanblandning med koloxid? Sedan började fler obildade politiker och andra påstå att koldioxid är ett gift som måste ”tvättas” ur atmosfären.
#6, Det är bara sunt att någon ifrågasätter dig när du hasplar ur dig tokigheter. Ökad syrgashalt i atmosfären i kombination med modern mänsklig aktivitet känns spontant inte som en bra idé.
# 21 Benny, miljörörelsen var utvecklingsmotståndare och funderade över hur de skulle kunna stoppa utvecklingen. Det finns flera förklaringar, men klart är att man kan dra klimatfrågans ursprung till fam. Rockefeller, One World Program, Romklubben mm. Vem vi än lägger ansvaret på så hamnar man nere på 1950/70-talen.
Jacob Nordangård har grävt i detta och redovisat i ”Rockefeller – en klimatsmart historia”, dels ursprungsboken dels den kraftigt utökade och omarbetade.
Obama var ”bara” en politisk papegoja som likt en ”klimatstjärna” red på denna enorma rörelse som lurat världen. Och i och med Net Zero har vi resultatet – delvis avveckling på grund att de fossila bränslena blev skambelagda.
#11. Jag ”hasplar” nu ur mig detta: (Alltför) mycket syre i atmosfären stimulerar visserligen liv och växtlighet men ökar också brandfaran. För litet hämmar i stället liv och växtlighet men minskar brandrisken. Inget syre alls minskar både liv och brandfara till noll.
Historiskt har syrehalten varit både noll och 30-35 procent – det senare säkert med högre brandrisk. Inte bara halter utan även bränder kan förstås spåras bakåt i tiden. i får söka.
# 13 det Skulle stå # 11 Benny.
För de första livsformerna som uppstod, var nog syret som de skapade giftigt. De fick större och större problem. Tack och lov utvecklades djur som behöver syre, så att syrgashalten i atmosfären hålls nere.
Jag har för mig att jag såg i en dokumentär för många år sedan att för 2 miljarder år sedan rostade allt järn i jordskorpan och blev till järnmalm. För att syrgashalten hade blivit så hög att det kunde ske, och måste ske. Det vet väl tty mer om?
Hej Lars K #16
Jag har läst detsamma och det hävdades att syrehalten kunde inte bli ”tillräckligt hög” förrän allt järn hade rostat.
Men en god regel är att förhålla sig skeptisk till alla utsagor om framtiden och även om ”riktigt gamla tider”. Det är ju lätt att vara skeptisk till utsagor som vi inte gillar, men därför ska vi vara särskilt skeptiska till sådant som vi verkligen gillar.
#4
Kent. Koldioxidbrist har faktiskt kraftigt påverkat livet på jorden de senaste 35 miljoner åren. Har du hört talas om C4-fotosyntes?
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC1692178/pdf/9507562.pdf
https://www.pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.0408315102
https://bsapubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.3732/ajb.1200435
Sten och Lars, när de första primitiva för bakterierna utvecklats och hade kemiska system för att bilda syre gick det åt till att oxidera berggrunden (ex bandad järnmalm), påverka kemin i havsvattnet och förgöra det lilla liv som fanns. Den första stora katastrofen.
Med tiden var tillgängliga mineral och berggrund oxiderat, liksom havsvattnet och livet hängde med och utvecklade skydd för cellerna och dess organeller… överskottsyre transporterades till atmosfären…. Idag består våra celler av små väl fungerande samhällen som består av det mest livsviktiga…
Lite snabbt men såvitt jag vet i huvudsak någorlunda korrekt.
#16-17
Syre är fortfarande giftigt för i princip alla livsformer, samtidigt som det är livsnödvändigt för de aeroba formerna. Alla celler innehåller komplicerade biokemiska mekanismer för att undvika ”syreförgiftning”.
Ja, oceanerna innehöll mycket stora mängder löst tvåvärt järn innan det fanns fritt syre. När syreproducerande organismer uppstod oxiderades detta till olösligt trevärt järn som fälldes ut på bottnarna och bildade en mycket karaktäristisk typ av mineral BIF (Banded Iron Formation). Delar av denna finns kvar här och där i riktigt gamla urbergsområden (Kanada, Brasilien, Pilbara i Australien). Det är alltså p g a BIF som det finns så jättestora och jätterika järnmalmfyndighet jämfört med andra metaller.
#14
Frekvensen skogsbränder i det förflutna kan spåras genom de speciella kolpartiklar som bildas (inertinit). Elementärt kol är extremt stabilt och varar i princip i evighet. Mycket riktigt sammanfaller perioder med hög syrehalt och hög inertinithalt.
https://www.frontiersin.org/journals/plant-science/articles/10.3389/fpls.2015.00756/full
Man kanske borde kommentera relationen mellan fotosyntes och luftens syrehalt. Det pratas ofta om t ex Amazonas som ”jordens lungor”, men faktum är att just Amazonas nog inte producerar något syre alls netto.
Vad man glömmer bort är att växternas egen andning (framförallt nattetid) förbrukar syre och att när växtmaterial bryts ned så konsumerar det lika mycket syre som producerades när det bildades. Syre i luften måste alltså motsvaras av icke nedbrutet växtmaterial. Något som regnskagarna i Amazonas är extremt fattiga på. Det finns praktiskt taget inget dött växtmaterial (eller undervegetsation) på marken i sådana skogar.
En svensk torvmosse däremot, som innehåller många tusen ton dött växtmaterial i syrefri miljö har däremot gett upphov till en motsvarande mängd syre i atmosfären.
De 20 procenten syre i atmosfären har byggts upp över årmiljonerna genom att organiskt material har deponerats i marken där det inte kan oxideras, i form av alunskiffrar och andra bergarter rika på organiskt material -> olja -> metan, torv -> brunkol -> stenkol o s v. En stor del av luftsyret uppstod troligen under krittiden då det bildades enorma mängder alunskiffrat under de s k OAE (Ocean Anoxic Events).
I nutiden uppstår troligen inte mycket nytt sådant material. Klimatet är för kallt. Syrefria bottnar där alunskiffrar bildas finns t ex knappast alls (Svarta havet och Cariacobäckenet utanför Venezuela är i stort sett de enda undantagen).
Sedan finns det faktiskt en potentiellt viktig icke-organisk process som bildar syre. Ultraviolett ljus och vattenånga kan fotokemiskt ge upphov till väteperoxid. Denna är under normala omständigheter mycket instabil och sönderfaller till syre och vatten. Men under istidsperioder då det finns stora inlandsisar med temperaturer under noll kan stora mängder väteperoxid ackumuleras i snön. Det finns t ex i mätbara mängder i Antarktis (typ 0,1 ppm). Det låter ju inte så imponerande, men det finns MYCKET snö och is i Antarktis.
Beräkningar tyder på att den kraftiga ökningen av syre omedelbart efter de stora nedisningarna under Kryogen (ca 600 miljoner år sedan) mycket väl kan ha kommit till genom att väteperoxid bröts ned när isarna smälte.
Att Mars yta är så kraftigt oxiderad anses bero på syre som bildats på detta sätt.
Apropå att syre säkert var giftigt för de flesta tidiga livsformer så skrev den amerikanske science-fictionförfattaren Larry Niven 1979 en novell ”the Green Marauder” som går ut på att den ursprungliga civilisationen på Jorden för någon miljard år sedan gick under p g a att ”poisonous green scum” fyllde oceanerna:
https://aliens.fandom.com/wiki/Anaerobic_Lifeform_(The_Green_Marauder)
Som lekman i debatten om klimatet och koldioxid ”fara” och den stora ”mängden” med klimatalarmister som många gånger inte kan, eller svarar med siffran 0,042 ppm hur mycket det är gämför jag det med ett 100 meters lopp som alla har en uppfattning om hur långt det är. De första 78 meterna vi springer är Kväve, dom nästa 21 meterna är Syre, den sista metern till målsnöret, så är 0,9 meter Argongas, då återstår 100 millimeter till måll och där består 58 millimeter av andra ädelgaser, men dom sista 42 millimeter är koldioxid. Tar vi bort hälften, 21 millimeter av koldioxiden får du vara så god att svälta, tar vi bort 6 millimeter till då dör allt levande på planeten. Många börjar tänka efter denna enkla förklaring.
#22 tty
Cyanobakterier står för ett nettobidrag av syre. Så en och annan algblomning är kanske inte så tokigt, ändå.
😉
#4 Kent
”Vi vet att både hav och land sjöd av liv i överflöd innan människans industriella uttag började, och detta med en koldioxidhalt på bara 300 ppm.”
Professor emeritus Gösta Pettersson ger i sin bok ”Falskt Alarm” uttryck åt en något annorlunda uppfattning (sid 206):
””Koldioxidnivåerna var långt högre än nu för 140 miljoner år sedan när blomväxter började uppträda i floran och däggdjur stod beredda på att sätta sin prägel på faunan. De livsformer vi nu sätter värde på har uppstått och utvecklats vid långt högre l än vår nuvarande och gynnas av höjningar av de nuvarande nivåerna … Vad dom snarare borde väcka oro är att fossiliseringen av omsättningsbart kol har pågått i hundratals miljoner år och lett till en utarmning av luftens koldioxidhalt, samtidigt som syrgashalten ökar. Den onyttiga fixeringen vid syrgas har därmed blivit alltmera besvärande för C3-växterna och koldioxidhalten har omsider sjunkit till suboptimala nivåer farligt nära kompensationspunkten. Detta har med stor säkerhet lett till en minskning av den totala mängden biomassa. Livet har blivit mindre frodigt. Koldioxid har blivit en biologisk bristvara, som det råder stark konkurrens om.”
#25
Bara om de sjunker ned och blir liggande på en syrefri botten. Annars förbrukas syret igen när cyanobakterien bryts ned, vare sig den oxideras abiotiskt eller den blir uppäten av någonting.
6CO2 + 6H2O → C6H12O6 + 6O2
C6H12O6 + 6O2→ 6CO2 +6H2O
#18 tty
” Kent. Koldioxidbrist har faktiskt kraftigt påverkat livet på jorden de senaste 35 miljoner åren.”
Likväl är artrikedomen stor vid 300 ppm. Man kan inte dra slutsatsen att livet på jorden lider av CO2-brist
Kent
”Likväl är artrikedomen stor vid 300 ppm. Man kan inte dra slutsatsen att livet på jorden lider av CO2-brist”
Om du läser tty’s länkar så ser du, vid just den nivån och under åtminstone 500 ppm, att C3-växter som utgör största delen av växterna befinner sig i ett läge med co2-brist.
”The `natural’ level of CO2 in Holocene interglacial conditions is about 270 ppmv (the pre-Industrial Revolution concen- tration), which is clearly in the range that represents CO2- starvation for C3 plants in the warmer parts of the planet.”
Etc
# Kent. 28
”Likväl är artrikedomen stor vid 300 ppm. Man kan inte dra slutsatsen att livet på jorden lider av CO2-brist”
Det låter som din och klimatalarmisternas egna slutsats ….
Det torde vara välkänt att både växtlighet och djurliv var betydligt frodigare under de perioder i Tellus historia när koldioxidhalten var högre … och varenda odlare vet att växtligheten mår bra av ökade koldioxidhalter – bland annat tomatodlarna som gärna höjer halten i växthusen upp mot 800 ppm.
”Kent” är som en följetong som svamlar vidare i all sin okunnighet? Det kan väl inte vara någon hemlighet att växter frodas bättre i 500 ppm eller högre även om man stoppat huvudet i en hink som han verkar gjort? Varför tror ”Kent” att gräsmarker dominerar under istider? De kräver mindre CO2 för att trivas medan de flesta andra typer av växter får kämpa för att överleva istidernas låga CO2-halt.
Benny, #31,
nej Benny. Kent är inte en följetong. Ej heller någon okunnig.
Kent trollar.
Hen petar in en pinne i myrstacken och vispar runt lite nu och då och har säkert riktigt roligt åt den aktivitet som det orsakar.
#28 Kent
#10 Lasse förde fram en intressant länk som handlade om att dagens klimatmodeller inte stämmer överens med verkligheten och därför är deras användbarhet ”tveksam”.
Där har Koutsoyiannis, D dykt upp, denna gång genom följande länkar: Rethinking Climate, Climate Change, and Their Relationship with Water och When Are Models Useful? Revisiting the Quantification of Reality Checks. I dessa för han fram vattnets och molnens roll i den globala uppvärmningen.
De verkar ligga i linje med både Richard Lindzens ”iris-teori” och Clausers ”molntermostatteori”. Jag finner dessa idéer intressanta, men det betyder inte att jag förkastat CO2-teorin.
Hur ser du på det Kent?
#33 Adepten
Den länkade artikeln tar upp hur klimatmodeller prognostiserar nederbörd, och hävdar att de är dåliga på det. Det kan vara så, jag har inte satt mig in i den frågan. Däremot vet jag att klimatmodeller generellt är bra på att förutsäga global medeltemperatur som funktion av tillsatt koldioxid. Se denna tex:
https://www.carbonbrief.org/analysis-how-well-have-climate-models-projected-global-warming
Finns något som heter evolution och anpassning. Dessvärre hinner inte arterna anpassa sig när miljön ändras för snabbt, vilket sker nu med bland annat klimatförändringarna. Nu skriver Tege om miljontals år, när vi egentligen borde prata om vad som skett på 100 år. Koldioxiden i sig har mindre betydelse.
#35 Larsson
Det där är bara hittepå där det finns absolut noll bevis.
Du sprider desinformation
#35 och #36
Arter anpassar sig inte, de flyttar. Människans utbredning över klotet begränsar utrymmet för andra arter. Eventuella klimatförändringar är gynnsamma om det (och/eller där) dwt blir varmare och skadliga där d et blir kallare.
#37
Stora förändringar har ofta skett mycket långsamt och då har arterna kunnat utvecklas för att anpassa sig till miljön. Nya arter uppstår andra arter dör ut. Nu sker det så snabba och stora förändringar att utdöendetakten är 100 till 1000 gånger högre än normalt. Sker lokala störningar av tex. skogsbränder, värmeböljor eller översvämningar har vissa arter förmågan att flytta. Men det är inte alla arter som kan det. En del arter är anpassade till kallare klimat och kan flytta upp på fjäll eller längre norrut, men sen finns inte så mycket mer att flytta till när det blir än varmare.
Ett stort problem för arter som flyttar är, som du säger, vi människor som hindrar dem genom våra vägar och samhällen.
Larsson #38,
Det där är en gammal propaganda floskel. Som Sten redan påpekat så ändras inte arterna. Däremot sker en utveckling när den ekologiska miljön ändras. Vissa arter flyttar eller dör ut lokalt. Däremot flyttar andra arter in i enlighet med den förändrade ekologin.
Det sker inte alls några stora eller snabba förändringar av klimatet. Tvärt om har vi haft ett ovanligt stabilt (med vissa undantag) under de senaste 10 000 åren.Undantagen finns redovisade exempelvis i den här boken:
https://klimatupplysningen.se/repris-bok-om-klimatets-historia/
Läs den!
Läs den om du vill ha fakta om klimatets historia under den tiden.
#39 Ingemar
” Som Sten redan påpekat så ändras inte arterna. ”
Har du hört talas om Darwin och evolutionsteorin? Det är den Larsson avser, tror jag.
#39 och #38
Precis, den mesta anpassade överlever. Det är därför viktig med en genetisk mångfald. När miljön ändras kan de individer som klarar förändring bäst sprida sina gener. Tänk till exempel mykorrhizasvampar som bara kan sprida sporer några meter, de är inte särskild bra på att flytta på sig.
Larsson, #41,
Oroa dig inte så mycket. Leif Kullmans forskning visar på just hur mycket mer biodiversitet vi hade i Sverige under de värmeperioder som såg sydliga träd växande lång upp i norr. Mykorrhizasvamp verkar kunna lösa problemet med spridning – om de inte redan finns i markerna.