Ett stormfritt år 2021

Med anledning av den gångna helgens ”storm” över södra Sverige så funderar säkert en och annan på om denna inte hängde ihop med den globala uppvärmningen. Media och deras ”klimatexperter” har ju varnat för fler extremväder. Visst välte det träd och visst blev en och annan utan ström ett tag, men någon riktig storm i enlighet med SMHIs definition – med en medelvind på 24,5 m/s – var det knappast. Det blev en och annan stormby (eller t.o.m ”orkan” som någon tidning skrev) , men inte mer. I Ängelholm där ”stormen” drog in hade vi 16-18 m/s. Jag var nästan lite besviken efter att ha satt undan allt löst i trädgården och tagit ned all julbelysning utomhus. 🙂

Men låt oss titta på stormstatistiken. Det finns anledning att titta lite på hur stormigt det gångna året varit. Hur många stormar blev det 2021? – Enligt SMHI så blev det faktiskt inga alls!

stormar 21

”I svenska kustfarvatten var det inte ett enda tillfälle med stormvindar under 2021, vilket inte inträffat under något helt kalenderår förut.

I fjällen har dock stormvindar förekommit och vid Tarfala (1144 möh) sattes svenskt byvindsrekord för juli med 40,1 m/s den 16 juli.”  (länk )

Vi har ju tidigare haft flera inlägg om hur extremvädren sakta minskar globalt (se t.ex. här och här ). Norden är inget undantag. Antalet extremväder verkar snarare minska än öka här i Norden. Den globala uppvärmningen är inte mycket att skrämmas med när man ser statistiken för Norge:

storm Norge

Våra vänner Klimarealistene i Norge  skriver:

Det er Meteorologisk institutt som sender ut varsler om ekstremvær. De navngir ekstremværet og bruker fargekode rødt for dette ekstremværet. Værfenomenene som det sendes ekstremværvarsel for, er:

  • Sterk vind, som regel storm
  • Store nedbørsmengder eller endrede temperaturforhold som kan føre til stor storm
  • Ekstremt stor snøskredfare over store områder
  • Stormflo (ekstremt høy vannstand langs store deler av kysten)

Det er utarbeidet en statistikk for ekstremvær fra 1994 og frem til og med 2021. I løpet av disse 28 årene er det sendt ut 80 ekstremværvarsler. Figuren viser ekstremværutviklingen der de blå søylene angir antall ekstremvær for hvert år.

Det fremgår at antall ekstremvær avtar i perioden 1994 – 2021. Vi må helt tilbake til 2017 for at det var mer enn to ekstremvær i løpet av året. (länk )

Trots att den här helgblåsten fått ett eget namn, Malik, och trots att media gått ut med stormvarningar, så finns det inte mycket som talar för att den ens var en riktig storm eller ännu mindre att den berodde på våra utsläpp av koldioxid i atmosfären.

Ingemar Nordin

Uppdatering: SMHI ger en sammanfattning av Malik i Sverige på sin blogg här . Det var storm i enlighet med definitionen på fyra olika ställen.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Thorén

    Tack Ingemar! En storm i en ankdam. Hur media än försökte blev det inga katastrofer. Största problemet har varit studsmattor som flugit kors och tvärs. Som vanligt alltså.

  2. Magma

    Man får intrycket av att media med med E.B. i spetsen frenetiskt letar efter någonting som åtminstone är lite ”extremt” att rapportera om. Hittar de inte någonting annat att skrämmas med så plockar de fram någon med extrema åsikter om klimatet att intervjua.
    Politiken verkar till del börjat famla lite i blindo när MP’s två överstepräster fått svårare att sätta agendan, däremot verkar få politiker våga ta ett steg fram och våga ifrågasätta den konformitet som etablissemanget drabbats av under tiden den klimathysteriska pandemin tillåtits härja fritt.
    Tror att det behövs en diskussion om obligatorisk vaccination mot viruset Climathysteria-26 av politiker och mediaföreträdare.

  3. Simon

    Tack Ingemar
    Som vanligt så förmedlar MSM en annan bild
    https://www.di.se/hallbart-naringsliv/enorm-potential-anpassning-het-nisch-nar-klimatnotan-skenar/

    Till och med försäkringsbolagen har nu anställt sk ”klimatexperter”. Man tar sig för pannan. Snart producerar vi knappt något användbart i det här landet längre utan all försörjning ska tydligen komma från ett ickeexisterande klimatnödläge.

  4. Enough

    Ja, SMHI var väl ”stormsvultna” och tog en kraftig vind och döpte den. Sedan fick den inte så många omnämnanden innan den ”dog”.

    Jag får vibbar från liknande beteende från myndigheter vad gäller C19, som nu är en dokumenterat mildare förkylning, ändå upphör inte tjatet om att vaccinera sig…….den alamistiska skrämseln måste hållas igång, annars kan ju människor upptäcka att alla varningssignaler är ganska innehållslösa…..

  5. mattias

    Ingemar och #4
    Jag har inte sett någon motsvarande figur från SMHI om extremväderhändelser. Risken är väl med kvalitativa data att vissa väderhändelser börjar kallas för extrema för att få upp siffrorna. Detta har dock uppenbarligen inte hänt i Norge, vilket känns bra.

  6. Hans H

    #4 Enough

    Rätt ska vara rätt. SMHI har inte döpt stormen Malik, det gjorde danskarna.

    Och det var svårt storm på Jyllands västkust och högvatten på 3m över medelvatten i södra Jylland

  7. Lasse

    Stormvarningar kan vara motiverade ändå.

    Noterade i dagens tidning att vindkraften slog nytt produktionsrekord i Januari-4,2 TWh i snitt 4794 MW.
    Knappt 50% av installerad effekt.
    Gissar att elpriset skulle må bra om det blåste lite mer oftare!
    Klotet idag om elpriset!
    Gissar att de kommer att förespråka mer vindkraft!
    Just nu 1407 MW från vind som ger 6% av vårt behov.
    Med 16 ggr mer vindmöllor så hade det kunna ge oss så det räcker idag också.
    Men det finns hopp. Gaspriset nu 75 öre per KWh.
    Kanske ger det lägre elpriser framöver.

  8. mattias

    SMHI har en klimatindikator för extrem nederbörd som hittills inte verkar ha ökat, snarare ser det ut som ett mer oscillerande förlopp som verkar korrelera med havsstömmarnas oscillationer: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-extrem-nederbord-1.29819

    Inte heller antalet varma dagar har ökat i Sverige de senaste 50 åren: https://klimatupplysningen.se/ingen-okning-av-varma-sommardagar-sverige-pa-nastan-50-ar/

  9. Lasse

  10. mattias

    #7 På radion idag rapporterades om att Energiforsk räknat på hur elpriserna skulle sett ut om Ringhals 1-2 fortfarande var i drift eller om vi haft en stor vindkraftspark i södra Sverige. Elpriserna skulle då ha varit 30-45% lägre än de vi har nu. Alltså har det betydelse om vi har planerbar kraft i södra Sverige och vi kan inte skylla på gaspriser i Europa:https://sverigesradio.se/artikel/lagre-elpriser-med-mer-elproduktion-i-sodra-sverige

  11. Sören G

    #10
    1-2 kärnkraftverk likvärdig med stor vindkraftpark?
    Vindkraftens värde när det inte blåser?

  12. Mycket talar väl för kraftig ökning av stormar och oväder i våra områden när temperaturen sjunker och temperaturskillnaderna ökar mellan varma hav och kalla poler framöver. Samtidigt kommer väl oväder i tropiska zoner minska efter hand.

  13. Sören G

    #12
    Ja alarmisterna har fått allt ”om bakfoten”. Vänt vitt till svart och svart till vitt. Kallare klimat är naturligtvis sämre ur alla synpunkter.

  14. stig morling

    Ja kära vänner, när förtröstan behövs är ibland diktare och filosofer bättre tröstare och sanningssägare än den så kallade ”koncensusmajoriteten”: En Oscar Wilde, en Graucho Marx, en Gustaf Fröding eller en Nils Ferlin, eller inte att glömma André Gide!
    Salve

  15. Benny

    Nu är det ju inte gasprisernas fel att vi har höga elpriser utan det är Tyskland och deras vanvettiga energipolitik som är orsaken! Och givetvis det faktum att politikerna godkände elkablar till Tyskland och andra länder på kontinenten som gjorde elhandel till en marknad inom Europa vilket drivit upp priserna. Norrmännen som hade billig el får nu betala dyrt för den förda politiken men baktanken var ju skatteinkomsterna som ger klirr i statskassan.

  16. Lasse #9,

    Tack för SMHIs sammanfattning av Malik. Det var således en mycket lokal storm på fyra ställen i Sverige. + Stormbyar lite här och var.

    Malmö tillhörde en av de områdena som fick stormbyar. Jag funderade på det eftersom en reporter från Sydnytt såg riktigt rädd ut när hon rapporterade från hamnen. Men samtidigt var det som sagt rätt lugn häruppe i Ängelholm.

  17. Ivar Andersson

    #8 mattias
    SMHIs figur ”Medelvärdet av årets största dygnsnederbörd i mm” visar att vi hade en period runt 1930 – 1940 som är väldigt lik perioden runt 2000 -2010. Om koldioxiden har betydelse måste koldioxidnivån varit lika hög under bägge perioderna. Hur troligt är det? Det verkar finnas naturliga variationer och inte koldioxiden som påverkar nederbörden.

  18. Lasse

    #16 Ingemar

    Det brukar vara vattenståndet som orsakar skador och erosion.
    Det var anmärkningsvärda höjningar nu i helgen.
    Malmö hade tidvis 1 m högre vattenstånd än Klagshamn som ligger söder om bron.
    Såg att fågelskådare? på Måkläppen överraskades när den skillnaden utjämnades-Helikopter fick rycka ut!
    Tossevallen kring Falsterbo Skanör uppstod i form av plastskynken!
    Idag- Nu är vinden koncentrerad till Tyskland och vi importerar el!

  19. Jan-Åke

    Vindarna har inte ökat visar ny analys | SMHI
    http://www.smhi.se

    En unik kartläggning av det svenska vindklimatet för mer än hundra år tillbaka har genomförts vid SMHI. Studien visar att blåsigheten varierar mycket mellan olika områden och mellan olika tidsperioder.

    – De naturliga cyklerna är ganska långa, ofta tioårsperioder eller mer. Därför behövs mycket långa tidsserier med observationer för att kunna utläsa mer varaktiga förändringar och trender i vindklimatet, säger klimatforskare Lars Bärring, SMHI.

    Resultaten visar på stora variationer, men under de senaste 60 åren har förändringen överlag inneburit något svagare vindar. Minskningen av medelvindar och energiinnehåll är tydligast i norr. Sammantaget för hela landet har den potentiella vindenergin minskat med 7 %.

    Geostrofisk medelvindhastighet i norra Norrbotten. Staplarna visar vindstyrka i m/s, från år 1950 och fram till 2008. Förstora Bild
    Vindberäkningarna har gjorts utifrån observationer av lufttryck. Analysen omfattar vinddata för elva områden i landet och avser så kallad geostrofisk vind. Detta är ett beräknat värde för den storskaliga regionala vindhastigheten, utan påverkan av lokal topografi eller andra vinddämpande faktorer som skog, byggnader mm. Sådana faktorer förändras ofta över tiden och kan ha stort inflytande på det lokala vindklimatet.

    Det som styr vindklimatet långsiktigt är den storskaliga cirkulationen i atmosfären, vilken bestäms av storskaliga skillnader i lufttryck. Detta i sin tur styrs av temperaturskillnader mellan sydliga och nordliga breddgrader.

    Sambandet mellan vindklimat och den storskaliga temperaturfördelningen är dock komplicerat. Därför finns det ännu ingen samstämmighet inom vetenskapen om hur Skandinaviens och Europas vindklimat kommer att utvecklas i framtiden.

    Kartläggningen av vindklimatet ger en tydligare historisk bild och blir också ett värdefullt underlag för tolkning av framtidsscenarier.

    Till rapporten ”Sveriges vindklimat 1901-2008. Analys av förändring i geostrofisk vind (pdf)

    Vindrosen visar frekvensen för vindriktningar. Bilden illustrerar vindriktningar över mellersta Götaland mellan åren 1991 och 2008. Förstora Bild

  20. tty

    #2

    ”Man får intrycket av att media med med E.B. i spetsen frenetiskt letar efter någonting som åtminstone är lite ”extremt” att rapportera om. ”

    Letandet är dock selektivt. Annars borde vi höra mer om havsisen i Norra Ishavet som är den största sedan 2008/2009:

    https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/

    https://nsidc.org/data/masie/masie_plots

    Isen är nu bara några mil från nordvästra Island. Kommer den att nå ön för första gången på flera årtionden?

    https://cryo.met.no/sites/cryo.met.no/files/latest/denmark_strait_latest.pdf

  21. tty

    #19

    För den som är intresserad av själva rapporten finns den här:

    http://smhi.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A948087&dswid=1976

  22. Lasse

    #20 tty
    Blåser bra där mellan Island och Grönland.
    Denna länk ger utrymme för spekulationer om framtida isläggning:
    https://www.windy.com/sv/-Visa-l%C3%A4gg-till-lager/overlays?sst,66.152,-36.431,5,i:pressure

    man kan växla mellan temp och ström för att göra en isprognos.
    Fast denna kanske är bättre:
    https://www.marinetraffic.com/en/ais/home/centerx:-19.6/centery:67.2/zoom:6

    Fiskebåtarna undviker isen!

  23. Hans H.

    #16 Ingemar Nordin

    Malik var en rätt ordinär vinterstorm enligt SMHI´s sammanställning. Vindstyrkor på storm i medelvind är ovanliga över land förutom precis vid kusten.

    Malik var inte ett extremväder i Sverige, men väl i Danmark som hade namngivit stormen innan den nådde land och varnade rött. Sverige orange varning. Hade stormen bara träffat Sverige hade vi inte haft skäl att namnge den.

    Vinden NV över Danmark som tog stöten åt Skåne och södra Västkusten. Norge ”läade” norra Västkusten. Där vinden har chans blåsa över en längre obruten havssträcka når den större styrka men blir ofrast mindre byig! Ute till havs nådde vinden svår stormstyrka utanför norra Jylland och kustorter som Hirtshals och Hanstholm fick känna av detta.

    I sydsverige var det Nidingen strax söder om Göteborg samt ön Hanö en bit ut i Hanöbukten som noterade storm, över 24,5 m/s i medelvind. Hanö är en rätt hög ö och därigenom ligger mätstationen av naturliga skäl högt. Det var också här den högsta byvinden noterades, klart över orkangränsen.

    Lågtrycket fördjupades och nådde sitt lägsta värde då det passerade Svenska Högarna i havsbandet längst ut i Stockholms skärgård. På baksidan av lågtrycket var vinden starkast från en NNV riktning. Örskär vi spetsen av ön Gräsö vid Ålands havs utlopp i Bottenhavet och Fårösund noterade bägge storm. Förutom just vid norra upplandskusten och ute på norra Gotland kan man säga att vindriktningen gjorde att landet skyddade bra. Stockholm märkte rätt lite, men Södertälje och norra Östergötland märkte mer. En effekt av rätt lågt och skogfattigt land kring mälardalen som gav vinden möjlighet ta fart skulle jag säga. Vi är här uppe kring Stockholm annars mer vana vid vinterstormar från NO till O. ”Noreasters” med snökanoner.

    Beträffande vattenstånd så kan man notera att normen från SMHI för varningar ligger 15 cm högre i sydsverige och uppe i Bottenviken. Man är mer vana och behöver därför inte alertas på samma sätt… När lågtrycket lyfter vattnet ”mitt på Östersjön” händer det inte lika mycket som när det lyfter längst i norr eller längst i söder – eftersom det också spelar roll vart vinden kan pressa vattnet! Trots mycket lågt tryck nådde Stockhom bara +76 cm över medelvattennivån. Höganäs nådde + 128 cm. Att ligga ”i ändan” av vattnet samtidigt som lågtrycket passerar över en och vinden trycker in vatten en lång sträcka som grundar upp mot slutet och man samtidigt har en större flod som vill skicka ut vatten där är illa. S:t Petersburg är ett sådant fall. Med glesa mellanrum händer det att faktorerna samverkar. Man har därför under decennier hållit på med ett enormt barriärbygge i havet en bit utanför S:t Petersburg för att stå emot flera meters havsnivåhöjning. Stockholms absoluta rekord är 116 cm om jag minns rätt. Jag tror att barriärbyggeet rentav kan vara klart numera.

  24. Lasse

  25. Gunnar Strandell

    Fick SMS från Vattenfall Eldistribution om att det varit elavbrott i fritidshuset vid Forsmark.
    Idag drar det in snöbyar från havet och det ligger två decimeter pudersnö på marken i Östhammar.

  26. Hans H.

    #24 Lasse

    Tack för länken. Hade också för mig det var klart men var inte helt säker. Artikeln har med den vanliga rappakaljan om förvätade höjningar av medelvattennivån med en meter till slutet av detta århundrade. I övrigt intressant.

  27. Hans H.

    #25 Gunnar Strandell

    Om din stuga ligger direkt vid havet bör du väl rentav kunna se över till Örskärs fyr där storm registerades? Så att några träd fallit över luftledningar där ute är ju förväntat.

  28. Fredrik J

    #16, #23

    Där vi bor, i västra Skåne, var vinden så pass kraftig att jag nog skulle kalla det storm, även om jag inte kunde mäta den.

    Ett plank vi har böjdes 30-40 grader, lösa bräder spreds några meter, ett par takpannor lossnade från hustaket och t.o.m. nyckeln till vattenutkastaren flög iväg.

    Hade vi inte förberett oss innan stormen hade skadorna nog blivit mycket större.

    Värre var det för en granne, där ett stort träd föll över uppfart och bilar…

  29. Hjalmar Söderberg lär ha skrivit att mannaminnet är kort, mellan första och andra höststormen. Bra att det då finns statistik. Idag publiceras familjen Bohnsacks temperaturavläsning kl 08.00 på Skurholmen i Luleå. Dom började 1921. Medeltemperaturen i januari blev minus 7,5. Medeltemperaturen sen 1921 är minus 9,9. Kallaste året var 1987 med 18,7. Näst kallaste var 1985 med 18,2. Tredje kallaste var året 1966 med 17,1
    Kommer ihåg alla dessa tre iskalla år. Varmaste året var 1925 med minus 2,4. Näst varmaste var året 1973 med minus 3,2. Tredje varmaste var1934 med minus 3,5. Kan noteras att 1930 var det 3,9. 1932 var det 4,3. 1923 och 1933 var det 5,8. Detta var före reduktionspliktens och utsläppsrätternas tid. Och före Rockströms tid. Och nästan före dom fossila bränslenas tid. Hade Rockström levt 1925 så hade han säkert predikat om domedagen och den gröna omställningen. Tiden är ur led, men det är den nog alltid.

  30. Lasse

    #26 HH
    Söker man på St Petersburg och översvämning får man åtskilliga träffar.
    7 meter i Nevas mynning när området var Svenskt!

    Ingemar-du har inte insett omfattningen helt:
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/delar-av-sandstaketen-rasade-i-stormen-malik

    Klotet idag handlade om elpriset-eller ?
    Missade en hel del om Gasuppvärmning som Tyskarna har a 75 öre per kWh, vilket ger dem råd med el a 4 SEK/kWh , men fick med tips från Värmland-elda mera i spisen och ha frysen ute-fiffigt Elin!
    EU har nu godkänt gasen och kärnkraften.

  31. Håkan Bergman

    Lasse #30
    Det där med att ha frysen ute är väl tveksamt, åtminstone om man ska ha den på också. Både kyl och frys är värmepumpar och ger go värme i köket när dom jobbar, ute gör dom ingen nytta och dessutom släpper man ut en massa värme när man ska hämta nåt ur frysen.

  32. Lasse #30,

    Gud! Ett spjälstaket vid stranden har vält!

    Nåväl, vi kanske överlever detta. Men intressantare är nog vad som hänt på andra sidan klitterna. Där ligger nämligen en rad med hus som faktiskt ligger UNDER havsnivån. Om nu havet steg med en meter eller så pga lufttrycksförändring och vågor så kanske de ligger pyrt till? Jag har dock inte sett eller hört något om detta. Helt ovana vid översvämningar torde de dock inte vara. Bygger man under havsnivå så tar man en medveten risk. (Vi har en havsnivåförändring på +-0)

    Annars är Ängelholm intressant på så sätt att man under flera hundra år fört en ständig kamp, inte mot vattnet men väl mot sanden. Skogen mellan havet och staden planterades som värn mot sanden. Det fungerar mycket bra – inget sandkorn syns på gatorna annat än de som kommunens snöröjning kör ut på en del halkiga ställen 🙂

    https://ragnarl.wordpress.com/2011/03/09/angelholms-historia-pa-12-minuter/

  33. Magnus A

    Nä, bevis på farligheten har journalisten här, 1 minut in i sändningen 😉 https://www.svtplay.se/video/33750174/rapport/rapport-29-jan-19-30-6?position=67&id=8ZYxGo5

  34. En annan

    OT, men här har MP med sin evige förkämpe Erica B, bättre saker att ta tag i fast då får ni gå en match med världens rikaste bransch…jobbigt när viktiga intressen(finansiärer) står emot varandra, eller hur, Erica?
    https://newsvoice.se/2022/02/fungerar-svensk-sakerhetspolitik-angaende-svensk-vattenvard/
    Äsch, rekvirera SVTs resebyrå till ett varmare land!
    HYCKLARE!

  35. Rossmore

    Lite OT även om det handlar om väder men jag gjorde en reflexion häromdagen då Jacob Hårds Vasaloppshistorier visades i SVT. I sekvensen där den legendariske Mora-Nisse vinner sitt första Vasalopp 1943 finns filmat upploppsrakan med kranskullan mm. Det är en försvinnande kort sekvens (från ca 50 sek till 1,20 in i inslaget) men där syns ändå att hela upploppet i Mora är en skottad sträng med snö.

    https://www.svtplay.se/video/33924786/hards-vasaloppshistorier/hards-vasaloppshistorier-kung-nisse

    Apropå Pär Holmgrens världsfrånvända spekulation för 17 år sedan:

    https://www.expressen.se/nyheter/snon-pa-vag-att-forsvinna-for-alltid/

    Dagsaktuell situation:

    http://www2.ifkmora.se/ok/2007/skimap/sparinfo.asp

  36. Hans H

    #34 En annan

    Försökte läsa artikeln du länkade till. Helt klart skriven av en ”grönpartist” av okunnig typ. Ute efter att skrämmas.

    Bygger detta på ett tidigt uttalande i texten som är helt osant: ”Varje år tillförs 100.000 nya kemikalier till öppna marknaden”.

    Siffran har han tagit från hur många nya kemikalier som varje år syntetiseras, strukturbestäms och i begränsad form det anges grundläggande fysikaliska egenskaper för i vetenskapliga skrifter.

    Att för andra laboratorieändamål i mycket små kvantiteter handla med sådana kemikalier är tillåtet för att studera dessa mer.

    Detta på samma sätt som forskare har tillstånd att på laboratorier handskas med t ex cancerframkallande ämnen välkända för sin farlighet i allra högsta cancerklassen sedan decennier och där generellt hanteringsförbud föreligger i alla avseenden i samhället. Regler för laboratoriearbete finns givetvis. Jämför gärna med laboratorier för arbete med biologiskt material som bakterier och virus med varierande farlighetsklass.

    För att få tillstånd att allmänt saluföra ett nytt kemiskt ämne tvingas tillverkaren genomföra omfattande och dyrbara tester med djurförsök. Som sedan utvärderas av ett fåtal organ som t ex FDA. Jag har ingen aktuell statistik men något eller några tiotal nya ämnen per år är en rimlig siffra.

    Jämför gärna med nya läkemedel. Där enbart en handfull nya registreras varje år och där enbart de allra största bolagen har råd. Där är dock kostnaderna ännu högre därför att frivilliga tester på människor ingår. Men med möjlighet att ta ut rena ”fantasipriser” i slutändan eftersom de flesta användningar betalas över skattsedeln.

    De ca. 300 ämnen Eurofins söker efter i vattenprover är en fullt rimlig siffra. Vi har myndigheter som Livsmedelsverk, Naturvårdsverk, Arbetsmiljöverk med flera. Och att utgå från att dessa befolkas av okunniga eller ignoranta anställda är bara dumt.

    Den andra frågan – huruvida filtrering genom marklager av vatten innehållande cyanobakterier är riskabelt – så ligger det utanför mitt kunskapsområde så där har jag ingen åsikt. Mer än att även där finns säkert myndighetsexpertis.

  37. Göran S

    Var inne på Viva på kvällen när Malik härjade som värst runt knuten och då hade både Måvholmen och Vinga en medelvind (enligt dem) på över 24,5 med byvind på 30,1 m/s. Så nog var det storm ett tag på Västkusten. Jag skulle i alla fall inte velat vara på havet då.

  38. Hans H

    #37 Göran S

    Inte enligt SMHI’s kvalitetskontroller de avläsningar. Stormstyrka ska ha en varaktighet på minst tio minuter i sträck.

    Byvinden är normalt uppe i orkanstyrka när vinden i medel når över stormstyrkegränsen. Vilket gällde för Nidingen

  39. Thorleif

    Människor kommer förr eller senare inse att/när de blivit förda bakom ljuset av nyhetsmedier. I USA till skillnad från t.ex Sverige har de politiska skillnaderna ivf gjort att FOX som företrädare för den republikanska sidan kunnat visa allmänheten att ”sanningen” eller ivf en mer objektiv och kritisk rapportering lönar sig. Alltså har även demokratiska väljare insett att deras no 1 propaganda-organ CNN misskötts allvarligt.

    Hos oss har det inte funnits utrymme för en demokratisk och objektiv riksrapportering. Jag tror att både Svd och framförallt DN kommer att erfara folkets dom vad det lider.

    https://www.armstrongeconomics.com/world-news/press/zuckerberg-of-cnn-resigns-over-destroying-the-most-trusted-name-in-news/