Etanol är bara en marginalprodukt

Tege Tornvall är idag aktuell med en debattartikel om etanol i Dalarnas Tidningar.

”Att ersätta de 2 500-3 000 miljarder liter bensin och diesel som världens alla fordon förbrukar per år kräver 4 000-5 000 miljarder liter etanol. Att odla vete för dessa skulle kräva 1,5-2 miljarder hektar mark. Det motsvarar 10-13 procent av hela jordens landyta och all jordens åkermark. Det går förstås inte. Inte heller med bättre lämpade grödor.”

Däremot anser Tege att etanol och andra biobränslen kan vara ett bra tillägg till de konventionella bränslesorterna.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. L

    Och hur många miljarder liter dricksvatten skulle etanolen kräva..?

  2. L

    Svaret på min fråga är att det i snitt går åt 3 liter vatten för att producera 1 liter etanol. Något mindre på de modernaste anläggningarna, mycket mer på de äldre. Vattenförbrukningen är ett av de största problemen med etanolproduktion på många platser, där det skapar brist på dricksvatten.
     
     

  3. Intressant analys av Tege och L.
    Det börjar bli stil på debatten! Och kul med filosofen som förklarade varför alla ställer upp på att minska utsläppen av koldioxid och minska köttätandet därför att allt annat är värre…  🙂
    Man tar sig för pannan. Har världen blivit totalt vansinnig bara för att Kina och Indien blivit duktiga på att tillverka bilar och annat nyttigt som tidigare USA och Europa var bäst på. Japan också, men det är ju ett relativt litet land…

  4. Lars C

    Har ni sett denna fusionsreaktor?
    http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article613000.ece

  5. bigge

    Japan är inget litet land i antal inv.!

  6. Kjell_A Jönsson

    Kjell-A Jönsson
    Jordens samlade åkerareal uppgår till ca 1.350.000.000 hektar.
    Europa utgör ca 125.000.000 ha, Nordamerika ca 264.000.000 ha.
    Det inses lätt, att om världens diesel och bensindrivna fordon skall drivas med etanol så kommer det att bli på bekostnad av arealer för livsmedelsgrödor i Asien och Latinamerika och andra delar av världen där livsmedelsbristen är som mest påtaglig.
    Skall vi dessutom av politiska orsaker övergå till ekologisk odling i västvärlden så kommer skördarna där, trots ökade subventioner och ökad miljöpolitisk propaganda , att halveras vilket i sin tur kommer att kräva mer import av foderämnen och livsmedelsprodukter från den fattiga världen.
    De politiska riskerna med dessa opportunistiska strömningar har en helt annan verklighetsförankring än de som konspiratoriskt tillskrivs AGW.
    Kjell-A Jönsson