Låt oss börja hemmavid, i Sverige:
Vattenvården när startade den? Ja egentligen för ganska länge sedan, men i ett annat perspektiv i slutet av 1960-talet, med Naturvårdsverkets bildande 1967. Dock, vattenfrågor inom den svenska politikersfären är knappast prioriterade! Ett snarast tragikomiskt citat från en lokalpolitisk ledare angående driften av det lokala Va-systemet må illustrera påståendet: ”Vi har slopat det förebyggande underhållet, vi tar smällen när den kommer!”
Pilleråldern
Jo, i den så kallade ”pilleråldern” känner många av oss i 70+åldern väl till. Vi får förskrivet många olika piller för våra återstående liv. Mer temporärt brukar vi få antibiotika föreskrivet. Dessa kraftfulla farmaceutiska preparat har nu blivit ett stort hot mot inte bara våra nära vattendrag, utan också, kanske mer allvarligt är, att flera av Indiens floder sägs vara ”fyllda med” läkemedelsrester från större fabriker som tillverkar halvfabrikat av farmaceutiska ämnen, som sedan används i västerlandets mer ”avancerade industrier”. Så en kritisk fråga: Bryr vi oss om, i vår avkrok av världen, liksom om två andra världsvida vatteneländen?
- Fortfarande är nära 2 000 000 000 människor på jorden utan säker sanitet!
- Nära 1 000 000 000 människor beroende av giftigt grundvatten – för höga halter av arsenik och eller fluor!
I den så korrekta klimatrörelsen synes knappast någon större upprördhet över denna fundamentala överlevnadsfråga: Gott och säkert vatten!
Stig Morling
Vad är detta för gnäll?
I Sverige diskuteras problemen med läkemedelsrester i avloppsvattnet av de som är ansvariga för svenska vattenkvalitet. Även användandet av illegala droger som narkotika och anabola steroider är ett miljöproblem som kommer med avloppsvattnet. Det forskas mycket på hur man skall kunna få bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet.
När det gäller gifter i grundvattnet så känner jag inte till att arsenik och fluor skulle vara ett stort problem i Sverige. Däremot så har många djupborrade brunnar problem med tungmetaller och radon.
Ett problem i många länder med vattenförsörjningen är det förändrade klimatet som gör att det blir vattenbrist när grundvattennivåerna sjunker och dålig vattenkvalitet vid översvämningar.
Sigge, #1,
Gnäll?
Stig Morlings text pekar på ett reellt miljöproblem. Det finns uppmätta data som visar på ett kausalt samband mellan utsläpp i tredje världens vattendrag och dålig vattenkvalitet. På samma sätt finns det ett uppmätt kausalt samband mellan höga halter av ex.vis fluorid och arsenikjoner i brunnar och negativa effekter på hälsa.
Jag läser Stigs text som att han pekar på det hycklande i att plöja ned tusentals miljarder och mer på att stigmatisera koldioxid som en klimat- och miljöbov. En fråga där kausaliteten är mer än skakig – i alla fall om man hävdar att slutstationen är global katastrof. Ofta, men inte alltid, så säljs den historian in med argument om att det är de stackars fattiga som kommer att drabbas mest på resan mot total utradering av mänskligheten. Men, reella miljöproblem som redan drabbar de fattiga – för vilka det dessutom finns lösningar, vilka kostar en bråkdel av vad anti-koldioxidentouraget redan spenderar – får ingen uppmärksamhet då antikoldioxidrörelsen tar allt syre i debatten.
Ett stort problem med vattenförsörjningen i många länder är befolkningsexplosionen. Fler människor ger större behov av vatten. Exempel Jordanien. Befolkning 1960 under 1 miljon. 2020 över 11 miljoner! Den årliga befolkningstillväxten är 2%, vilket skulle innebära en fördubbling på 35 år. Källa: Världsbanken.
Det borde ju regna mångdubbelt mer i Jordanien för att vattentillgången ska följa befolkningsutvecklingen.
#2 foliehatt
Det är ett problem med vattenförsörjningen på många håll i världen och det förvärras med klimatförändringarna.
Det är inte de som vill försöka minska klimatförändringarna som är hycklare, det är de som påstår att påstår att utsläppen av växthusgaser inte är något problem som är hycklare!
#4
Läs min kommentar #3. Hycklare är de som påstår att det bara är klimatförändringarna som är problemet. Befolkningsutvecklingen är ett mycket större problem än de naturliga klimatförändringar som pågår.
# 4 Sigge. Allting, inklusive dina kommentarer, försämras av klimatförändringarna. Men snart är evolutionen över, och då går vi mot ljusare ( grönare) tider.
# 4 Sigge
Du låter tyvärr som en gammal 78-varvsskiva med hack i.
För ett par år sedan råkade jag läsa om en flod på Sumatra, som i princip var ett gigantiskt avloppsdike. Vattnet användes av alla till allt – orenat. Befolkningen blev sjuk eftersom soppan användes till matlagning och som dricksvatten efter att ha gått in och ut i exempelvis textilindustrier.
Jag har tyvärr inte återfunnit artikeln men här är en annan.
https://en.antaranews.com/news/239765/team-of-experts-finds-pollution-indicators-of-musi-river-aggravating⁸
Jag misstänker att Sigge har drabbats av koldioxidfobi. Han kan inte se miljöproblemen t.ex. med vattenföroreningar men ser klimathotet. Greta kan ju se koldioxidutsläppen så har man den rätta tron är ingenting omöjligt.
Befolkningsökningen är ett reellt problem som man inte löser genom att göra folk fattigare då både forskning och reell erfarenhet visar att den enda lösningen som ger mindre barnafödande är ökat välstånd …
Vattenkvalitet är på många håll ett reellt problem som det finns lösningar på om man bara fokuserar på det – det kräver framförallt att man lyfter frågan så att den hamnar på dagordningen – tänk vilka resultat som kunnat uppnås om Bill Gates o Rockefellrarna engagerat sig i en sådan fråga.
Klimatförändringarna kan bli ett reellt problem, framförallt om de tendenser som vi nu ser resulterar i en kallare planet eftersom det skulle bli betydligt svårare att föda jordens växande befolkning.
Det samma gäller för koldioxiden – skulle den minskade solinstrålningen resultera i sjunkande havstemperaturer så skulle koldioxidutgasningen från haven minska med betydligt sämre förutsättningar för växtligheten – som i sin tur skulle reducera förmågan att föda en växande befolkning …
En minskad klimathotshysteri skulle däremot föra mycket gott med sig eftersom det skulle lösgöra enorma resurser som i dag är bundna i en fiktiv kamp mot naturlagarna som inte leder till någonting annat än fattigdom …
Det innebär naturligtvis inte att vi skall vara slösaktiga med de begränsade resurser som vi har – exempelvis så är det inte särskilt smart att bygga ett elsystem som kräver olje- eller gasdriven reglerkraft för att bli tillförlitligt. Likaså är det inte särskilt smart att transportera billigt tillverkade ”skräpprodukter” eller slaktrester från andra sidan jordklotet när vi vet att sjöfarten i dag drivs av olja som kan behövas i framtiden.
Att däremot minska resandet kan vara förödande eftersom det i mångt och mycket är grunden för en spridning av demokratiska processer.
Magma #9
BRA !!!
#9 Magma
”Det samma gäller för koldioxiden – skulle den minskade solinstrålningen resultera i sjunkande havstemperaturer så skulle koldioxidutgasningen från haven minska med betydligt sämre förutsättningar för växtligheten – som i sin tur skulle reducera förmågan att föda en växande befolkning.”
Inlösning och avgasning av haven bestäms till stor del av Henrys lag d.v.s. av partialtrycket av koldioxid i atmosfären och av temperaturen i ytvattnet. Partialtrycket i atmosfären har ökat med ca 35 procent sedan 50-talet och temperaturen i haven i medel med ca 0,5 C. Drivkraften för inlösning har alltså i medel ökat med ca 35 % på grund av koldioxiden och drivkraften för avgasning ökat med ca 1 % på grund av temperaturökningen. Vilket bedömer du som viktigast?
Lars-Eric #11
även om det just nu antagligen inte är någon större risk för att koldioxiden ska minska så är det definitivt sant att en minskning av koldioxiden skulle vara negativ för livet på jorden.
Jag brukar säga att vi är väl medvetna om att mänskligheten mest försvårat för allt annat liv på jorden, men har jag frågat mig, finns det någonting vi gjort som enbart är till gagn för livet på jorden?
Mitt svar är — en enda sak, vi har berikat atmosfären med koldioxid!
En sak till — Tack Stig!
Du tar upp ett av de två huvudproblemen för mänsklighetens framtid. Tillgången på färskvatten! Det andra huvudproblemet är befolkningsfrågan.
Tack Stig.
Miljön blir allt bättre.
Dvs det vi mäter kan vi se minskar.
Det vi inte mäter kanske ökar i stället.
Sen är det kanske så att vi har problem som kommer när andra problem försvinner.
Paddlade förbi ett fågelskyddsområde där skyltar talade om för mig att hålla mig på avstånd.
Det gjorde jag gärna, eftersom biologiskt mångfald hade ersatts av skarv!
Intilliggande öar började koloniseras också.
Miljöskydd kanske inte alltid ger det som strävas efter.
Fisket påverkas det kunde man lukta sig till 😉
Sten, #12,
människan har inte försvårat för allt liv på planeten. Långt därifrån. Se exempelvis på all den biologiska mångfald som finns på de ängar som fortfarande sköts. Utan människan hade dessa till stor del varit skogar. Men visst, en hel del liv påverkas negativt. Fast långt ifrån allt.
Folehatt #15
Jag skrev bara att det ”försvårat”, och även om visst liv gynnas av ändrad markanvändning så missgynnas ändå det mesta, men ”nästan allt” liv gynnas av koldioxidberikningen — eller hur?
#8 Ivar Andersson
Du ska inte göra halmgubbar!
Det finns många miljöproblem och globala uppvärmningen är bara ett av dessa. Det är jag väl medveten om.
För att kunna åtgärda miljöproblemen får man inte förneka att problemen finns.
#11 Bjerke
”Drivkraften för inlösning har alltså i medel ökat med ca 35 % på grund av koldioxiden och drivkraften för avgasning ökat med ca 1 % på grund av temperaturökningen. Vilket bedömer du som viktigast?”
Jag anser inte att en av naturens drivkrafter är viktigare än en annan – både inlösen och avgasning är en del av ett naturligt kretslopp och det låter för mig som en klok ordning att båda förloppen finns.
Däremot så anser jag inte heller att man skall få panikångest och försöka styra naturen för att de naturliga kretsloppen går i cykler – och framförallt inte baserat på osäkra modelleringar av kaosprocesser.
Vi vet att jorden historiskt sett klarat betydligt högre koldioxidnivåer i atmosfären än de nuvarande, men vi vet också att växtligheten inte klarar hur låga nivåer som helst.
Framförallt vet vi att uttrycket ”science is settled” är en ren lögn från Guterres sida eftersom hittills har INTE NÅGON av klimatkyrkans förutspådda apokalypser varit i närheten av att inträffa – framförallt inte någon av dem som basuneras ut via SPM och de överstepräster som tar högst ton i kören. Därmed inte sagt att de riktiga forskarna i WG1 behöver ha fel, men de hörs sällan.
Sigge #17
Jag antar att du är medveten om att varma perioder alltid varit gynnsamma för livet på jorden både i geologisk tid, men framför allt för mänskligheten i historisk tid.
Det jag inte kan förstå är hur ”makthavarna” har kunnat inbilla oss att vi ska kämpa emot en klimatförbättring.
Instämmer med de flestas kommentarer här att det reella miljöproblemet, t.ex vår viktigaste resurs vattnet men även andra frågor, inte prioriteras nog pga av att klimatrörelsen (aktivismen) sett koldioxiden som det största hotet. Och de har tyvärr lyckats för bra tack vare Rom-klubben och WEF (kapitalägarna) som sett möjligheter i skapandet av kriser via bl.a FN.
När det gäller Jordanien är det befolkningsmässigt ett dåligt ex då ökningen enbart beror på flyktingar (Syrien t.ex).
Sten,
ja – det är otvistigt att jorden har blivit grönare i takt med att [CO₂] har ökat i atmosfären. Det vill säga, mer levande biomassa har bildats. Detta ger i sig bättre förutsättningar för näringsvävar att bli mer robusta, vilket är odelat positivt.
För övrigt tänker jag från och med nu bara tala om ”klimatförbättringar” när jag talar med andra (och klimatförändringar kommer på tal).
Även måttligt förorenat dricksvatten medför konsekvenser. I Méailles i södra Frankrike där jag just nu bygger ett hus reparerades den vattenledningsrör som försörjer byn med dricksvatten utan att den sköljdes ur ordentligt efteråt. Hela bygglaget och de flesta av byborna fick häftig diarrée. Vi starka karlar blev knäsvaga och svimmningsfärdiga efter ett par dagar.
#19 Sten Kaijser
Att det varit perioder under jorden historia som varit varmare än vad som är idag känner jag till. Efter senaste istiden har den globala temperaturen aldrig varit så hög som den är nu. Ungefär 1990 var globala temperaturen lika hög som den var under värmeperioden för 6-8 tusen år sedan. Sedan dess har globala temperaturen ökat med 0,6 grader.
Att det kommer att bli problem att bo på många håll i världen, där folk idag bor, för att klimatet förändras anser jag vara ganska självklart. Rika delar av världen kan lösa vattenproblemen med hjälp av kostsamma avsaltningsanläggningar och värmeproblemen med AC.
#11 L E Bjerke
Jag tycker du gör det lite för lätt för dig när du bara betraktar världshaven som en stor yta med en genomsnitts-temperatur.
Det finns ju områden med låg temperatur och hög inlösen. Där på en del av dessa ytor starka nedåtgående strömmar till djupa nivåer sker. Och, visst finns några uppvällningsområden också där kallt, salt och koldioxidrikt vatten som kan vara tusenårigt kommer upp, det är jag medveten om.
Finns några förändringar i strömnings bilden? Jag har ingen aning. Men som kemist har jag fullt förtroende till giltigheten av Henrys lag. Men ser den statiskt och kanske kan också snabba förlopp påverka?
Finns några djupare analyser än den du förespråkar gjorda?
Sigge #23
Hur varmt det var under det som förr (innan ”klimatet” blev ett ”hot”) brukade kallas ”det holocena optimist”, vet ingen. Det finns bara ”proxies”. En del tror att det var varmare under det holocena optimit, andra tror att det är varmare nu. Jag vet inte, men det jag tror är att gamla högkulturer gick under när det blev kallare.
För varmt har aldrig varit något problem — MEN långvarig torka har varit katastrofal. Dessvärre finns det inget känt samband mellan koldioxidhalten i atmosfären och torka. Det sorgliga, eller kanske är det något vi ska vara tacksamma för, är att torrperioder vanligen är lokala. — fastän det är väl känt att det globalt regnar mindre under istider.
Sten #25,
Precis som du säger så är torka i allmänhet ett lokalt fenomen. Många människor kunde dö i svält på grund av torka i en viss region (vilket även inträffade under 1800-talet i norra Sverige och Finland).
Amartya Sen vann sitt nobelpris i ekonomi därför att han kunde visa att svält oftast berodde på en brist på transportmedel och på demokrati. Om jag minns rätt från hans föreläsning så tog han de stora svälterna i Indien som exempel.
Idag, i de utvecklade länderna (inklusive Indien), så förekommer knappast alls någon svält. Om det blir missväxt i någon region pga torka så kan mat transporteras dit i snabb takt. Den ökade halten av CO2 har också hjälp till att få bra skördar globalt.
Sigge och Sten, ##23 & 25,
värmerelikter och lämningar från träd långt upp på våra fjäll erbjuder tolkningen att vi inte alls har det lika varmt nu som tidigare. Se t.ex. Leif Kullmans arbeten.
Jag är bekant med motargumentet från de klimatkatastroftroende. Att allt som pekar på varmare perioder inom Holocen endast utgör lokala optima. Detta är dock svårt att svälja då värmeepokerna var förhållandevis långa.
#11 och 24
Henrys lag gäller endast om vätskan inte innehåller några lösta ämnen som gasen kan reagera med, och om vätskan och gasen inte kan reagera med varandra.
Ingendera gäller för koldioxid och havsvatten.
#27
”Jag är bekant med motargumentet från de klimatkatastroftroende. Att allt som pekar på varmare perioder inom Holocen endast utgör lokala optima.”
När det gäller trädgränsen så kan sådana ”lokala” optima lätt påvisas runt hela Norra Halvklotet, och dessutom ungefär samtidigt:
Klippiga bergen
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00040851.1991.12002842
Norge
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08912969609386552
Tibet
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0031018209005306
Queen Charlotte Islands
https://www.cambridge.org/core/journals/quaternary-research/article/abs/holocene-tree-line-and-climate-change-on-the-queen-charlotte-islands-canada/08CEF637CA427365117B97B378F8E9A5
Norra Ryssland
https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1191/095968300677433659?journalCode=hola
Norra Anderna
https://repository.naturalis.nl/pub/505755/
Altai
https://link.springer.com/article/10.1134/S1028334X12060244
Översikt hela Arktis:
https://www.researchgate.net/publication/11086055_The_circumboreal_tundra-taiga_interface_Late_Pleistocene_and_Holocene_changes/link/0fcfd50ae4c6c8c32a000000/download
Trenderna på södra halvklotet är mera oklara, inte minst för att det finns få områden i söder där trädgränsen är temperaturberoende.
#28 try
Finns någon rejäl utredning gjord som fastslår hur det ligger till i frågan om ”avgasning vid varmare klimat”?
Eller är variationerna i förhållanden, t ex kalcium och magnesium halt sett över haven som helhet, för stora för att reda ut frågan?
Frågan upprepas ständigt och lika ofta kommer L-E Bjerke dragandes med Henrys lag
#29 Hans H
”Frågan upprepas ständigt och lika ofta kommer L-E Bjerke dragandes med Henrys lag,”
Många här på blogger ”kommer ofta dragande med” att ökningen av havens yttemperatur avgasar haven. Jag passar då ibland på skriva att ökningen av atmosfärens koldioxidhalt från 50-talet har ökat drivkraften för inlösning av koldioxid grovt räknat i medel ca 30 gånger mer än vad havens lilla yttemperaturökning motverkar inlösningen. Förutom genom Henrys lag kan man förstå att inlösningen dominerar eftersom ca hälften av all fossil koldioxid vi släpper ut tas upp av hav och växlighet och att havens pH minskar med tiden.
Jag har naturligtvis funderat på skillnader i koldioxidtransport mellan olika områden. I haven vid polerna där det ofta är stora vågor kan man t.ex. få en övermättad lösning då luftbubblor med koldioxid hamnar djup i vattnet och där under vattenytan är det inte partialtrycket som bestämmer hur mycket koldioxid som blir kvar i vattnet utan totaltrycket.
#30 L-E Bjerke
Jag frågar efter om det finns en vetenskaplig utredning av frågan – inte efter dina eller mina privata funderingar kring partialtryck, vågor, djupvattenströmmar, reaktioner med lösta joner till mindre lösliga föreningar etcetera. En vetenskapligt granskad utredning.
Lars-Eric B #11 och 30
Jag uppskattar dina kommentarer och diskussionen om partaltryck. Det som gjorde ett starkt intryck var uppgiften om att uppehållstid en för en koldioxidmolekyl i atmosfären är 5 år. För mig innebär den uppgiften att fördelningen av koldioxid mellan hav och atmosfär huvudsakligen är en fråga om ”kemisk jämvikt”.
Det som stör är att vattnets yttemperatur varierar så mycket beroende på latitud.
Och som tty antyder, det finns minst ytterligare en jämvikt att ta hänsyn till, nämligen den mellan ”kolsyra och bikarbonat”. Det innebär att även om ökningen av koldioxidhalten spelar den största rollen så är situationen nog mer komplicerad än vad den kanske förefaller vid en första anblick.
Arsenik i dricksvatten – ett verkligt problem
Undertecknad har försökt få anslag för att bemästra problemet med arsenik i dricksvatten. I ansökan fanns detta ’Abstract’:
’Arsenik i dricksvattnet är ett gigantiskt problem på många håll i världen. Hårdast drabbat är Bangladesh och Västbengalen, men problemet finns också i Argentina, USA, Ungern, Taiwan, Kina och Vietnam. Man räknar med att över 100 miljoner människor tvingas använda dricksvatten med hälsovådliga arsenikhalter.
Långvarig exponering av låga halter arsenik leder bla till cirkulationsrubbningar, störningar i reproduktionssystemet och nervsystemet och utvecklande av cancer i de flesta organ, men de första symtomen är i allmänhet förhårdnade och färgförändrade partier på huden. I Taiwan kallar man det ´blackfoot´.
Det är också ett socialt problem som ofta innebär att drabbade personer betraktas som forna tiders spetälska: de förskjuts. Likaså kvinnor med fula hudförändringar blir ibland övergivna av sina män och familjer. Drabbade barn kan bli diskriminerade i skolan.
Upphovet till denna omfattande Arsenikförgiftning är cyniskt nog en landsomfattande kampanj för att förse befolkningen med ´rent´ vatten. Traditionellt har ytvatten använts som dricksvatten vilket medfört spridning av sjukdomar.
I ett initialt ´framgångsrikt´ projekt där man borrat massor av relativt enkla brunnar kunde mycket stora delar av befolkningen ganska snart få ´rent´ vatten utan smittämnen. Vad man inte visste var att detta vatten ofta hade arsenikhalter långt högre än vad kan kallas ofarligt. Även vårt svenska SIDA var med och finansierade dessa brunnar.
Genom årens lopp har åtskilliga metoder prövats för att rena dricksvatten från arsenik. Emellertid förefaller absorption av arsenikföreningar på magnetitpartiklar vara en mycket lovande väg. Enligt de senaste rönen kan man dessutom mångdubbla effektiviteten om partiklarna är riktigt små, dvs några nanometer.
Vi har utvecklat en ny metod för att framställa dylika partiklar av magnetit. Metoden ger dramatiskt bättre partiklar jämfört med alla andra existerande framställningsprocesser. Processen är ungefär 100 ggr snabbare, storleken och storleksspridningen kan styras avsevärt bättre och de magnetiska egenskaperna är bättre än någon annan har rapporterat.
Vi vill nu åstadkomma en pilotanläggning för arsenikrening av dricksvatten för en realistisk utvärdering. För detta behöver vi optimera syntesparamterar och i detalj studera arsenikkemin för reaktionen med nanostor magnetit. Speciellt viktigt är att utreda hur:
1. Partikelstorleken inverkar. Det finns studier som visar att allt mindre partiklar blir oproportionellt effektiva!
2. Hur andra komponenter/jonslag som finns i brunnsvattnet inverkar på arsenikupptaget.
Vi behöver också integrera ytterligare processteg så syntesen kan göras fullt kontinuerlig. Till bilden hör att magnetit är magnetiskt. Detta innebär i sin tur att man kan åstadkomma en anrikning av arsenikbemängd magnetit med ett magnetiskt fält på ungefär samma som det sker vid anrikning av järnmalm. För att denna anrikning ska vara effektiv måste partiklarna vara tillräckligt stora, men inte alltför stora så yta/volyms-förhållandet blir ogynnsamt.
I vårt fall behöver vi dessutom kunna lösgöra partiklarna från varandra under absorptionsskedet. Det betyder i sin tur att de måste mista all magnetisering utan magnetiskt fält. Detta kan bara uppnås om partiklarna är tillräckligt små.
Sammantaget är alltså kravbilden att partiklarna ska ha en styrbar storlek och snäv storleksfördelning, och bästa möjliga magnetiska egenskaper.’
#33 Sten Kaijser,
”För mig innebär den uppgiften att fördelningen av koldioxid mellan hav och atmosfär huvudsakligen är en fråga om ”kemisk jämvikt”.
Roy Spencers enkla modell, som baseras på mätningar sedan 50-talet, visar att upptaget av koldioxid i hav och växtlighet är proportionellt mot ökningen av koldioxidhalten från 295 ppm (v). Detta tycker jag stöder din teori om kemisk jämvikt,
https://www.drroyspencer.com/2019/04/a-simple-model-of-the-atmospheric-co2-budget/
#33 Sten Kaijser
”Och som tty antyder, det finns minst ytterligare en jämvikt att ta hänsyn till, nämligen den mellan ”kolsyra och bikarbonat”.”
Att man tar bort en del av den lösta gasen koldioxid från vattnet genom bildning av bikarbonat bidrar ju till att öka drivkraften för inlösning genom att det då blir mer plats för nya koldioxidmolekyler ”gissar jag”,
#34 Argus
I det företag jag jobbade i fram till min pensionering tillverkade vi ”polymeriserad kiselsyra” i solform, alltså partiklar dispergerade i vatten i stabila dispersioner. Storleken kunde vi styra. Det handlade om för de minsta nanopartikelsolerna om så små partiklar att de knappt ens bröt något ljus – nästan helt klara ”lösningar” – kunde man tro det var.
Större soler gjorde vi för bl.a. användningen polering av wafers. Det kan liknas vid sandblästring, men med nanopartiklar för att få den ytjämnhet som de finaste datorkretskorten kräver.
Många andra användningar finns också. Produkterna som soler hade varierande torrhalter från 5-6% upp mot ca. 30-40% beroende på partikelstorlek. Volymen som sådana totalt vid våra fabriker runt om i världen var klart över 100.000 ton, så viss erfarenhet finns hur man utformar den aktuella tillverkningen.
Är det här något som intresserar dig?
#36 L-E Bjerke
Ytterligare mekanism för ”bortförande” av koldioxiden torde vara bildning av de mer svårlösliga kalcium och magnesiumkarbonaten.
Finns det inte någon vederhäftig sammanställning gjord över detta? Jag har inte läst Gösta Petterssons bok, han kan ju rimligen ämnet bra!
Ursäkta att jag uttryckte mig lite klumpigt tidigare angående dina kommentarer om Henrys lag. Det var i ambitionen att få fram vederhäftigt material att bemöta de som ständigt pratar om att orsaken till den höjda koldioxidhalten vi mäter upp i dag ligger i avgasning från haven för att det blivit varmare.
Det behövs något att hänvisa till i skrift!
#20
Jordanien är ett bra exempel på att det är begränsningar i naturen av antalet människor som kan försörjas med vatten. Det är ointressant vilka människor som står för befolkningsökningen. Flyktingar har samma behov av vatten som den ”inhemska” befolkningen.
#20 Thorleif
#39 Sven Andersson
I Jordanien gick det för 50 år sedan att odla vete utan att konstbevattna.
#37 Hans H
Ansökan gick till Vetenskapsrådet. Det betyder att den måste vara bemängd med *honnörsord* som ’klimatförändringar’, genus, cirkelekonomi etc. Plus ett antal andra okända faktorer.
Min ingång var magnetiska nanopartiklar framställda genom samutfällning av 2 & trevärda järnsalter med en bas (det finns fler detaljer ).
Mitt ’bäst före’ inom akademin är snart uppnått, så drivkraften för vidareutveckling är ej längre 100%.
Förvisso finns en hel del nyfikenhet kvar, där en kemist torde ha en del intressanta kommentarer. Tex undrar man varför ammoniak är 100ggr snabbare (och ger bättre partiklar) än tex NaOH.
Batchstorlekarna du nämner är imponerande…, mina laboratorieförsök handlar om milligram…
MVH
#40
Det kan man idag också, men den produktionen skulle inte räcka långt till att mätta en 10-faldigt större befolkning.
#41 Argus
Sätten att kontrollera utfällningshastigheten kan varieras mycket inom kemin.
Jag har inte själv jobbat med just vattenglas som råvara och tillväxtkontroll för kiselsyra-nanopartiklar. Det var en helt annan avdelning. Jag hörde till organisk kemi/polymerkemi.
Däremot har jag erfarenhet av organiska reaktioner och ”membrankemi” i form av elektrodialys. Samt motsvarande reaktioner utförda i en jonbytarpassage.
Du kan successivt tillföra en jon – t ex hydroxyljoner – och bortföra en annan och kontrollera förloppet. Låter som något ni borde pröva!
Problemet med arsenik i dricksvatten känner jag till. Det är stort!
#17 Sigge
Klimatet har alltid varierat. Värme, kyla, torka och översvämningar är inget nytt fenomen
Po området drabbades 1950 av en stor torka. Och 1951 av översvämningar.
Den globala uppvärmningen är inget miljöproblem men en halmgubbe skapad med hjälp av 102 klimatmodeller.
Global uppvärmning leder till mer nederbörd nästan överallt. Och leder därmed inte till vattenbrist.
En befolkningsökning på 2-3 %, som i nästan alla länder i Afrika och sydvästra Asien, leder däremot snart till problem med vattnet. Det finns ingen möjlighet att nederbörden kan öka snabbt nog för att kompensera för det. Då är den enda kortsiktiga lösningen att göra som Israel och avsalta havsvatten.
Minska på koldioxidutsläppen någonstans i världen kommer däremot inte att hjälpa ett dugg, på någon tidshorisont.
Norra halvklotet var varmare än nu för 6-8000 år sedan. Förmodligen också södra halvklotet, med undantag för Antarktis.
Sedan är det osäkert hur varm världen egentligen var under den medeltida värmeperioden, den antika värmeperioden och den mykenska värmeperioden.
Bara i de klimathotsreligiösas fantasivärld, är världen nu varmare än den har varit på 10 000-100 000 år.
#38 Hans H,
Tack för ursäkten. Jag läser ofta med intresse dina kommentarer.
”Det var i ambitionen att få fram vederhäftigt material att bemöta de som ständigt pratar om att orsaken till den höjda koldioxidhalten vi mäter upp i dag ligger i avgasning från haven för att det blivit varmare.”
Jag tycker man kan börja med att läsa i Wikipedia. Vi släpper årligen ut ca 7,8 GtonC fossilt kol till haven och haven tar netto upp ca 2,3 GtonC/år. Det är inte så mycket jämfört med den årliga omsättningen av 80 GtonC. En stor källa för transport av koldioxid till atmosfären är ytliga plankton kanske 40 GtonC/år, som förstås inte följer Henrys lag. Dock har vi en nettotransport till haven av koldioxid av 2,3 GtonC/år som hittills sedan 50-talet varit proportionell mot halten koldioxid i atmosfären över 295 ppm (v).
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolcykeln
#38
Ja, det förekommer att kalciumkarbonat förvandlas till magnesiumkarbonat, t ex i Sabkhas (saltträsk vid tropiska kuster). Här finns en översikt:
https://www.researchgate.net/publication/327764522_Dolomite_and_Dolomitization_Model-_A_Short_Review
#40
”I Jordanien gick det för 50 år sedan att odla vete utan att konstbevattna.”
Det har det alltid gjort och gör så fortfarande, men bara i en relativt smal zon öster om riftdalen och söderut ungefär till Döda havets nordända.
https://www.researchgate.net/profile/Jawad-Al-Bakri/publication/264084041/figure/fig1/AS:296443656065029@1447689083574/Location-of-the-study-area_Q640.jpg
Vete är ursprungligen en ”vinterregnsgröda” som skördas på våren, och bergen i Jordanien hör till vildformens naturliga utbredning.
Nr 40 sigge.
Den nederbördsförändring som registrerats så här långt i Jordanien kan knappast skiljas från 100 års variationen – men klimatmodeller beräknar att nederbörden Kan komma att minska med 30% procent till år 2100.
Modeller har stora felmarginaler över dessa 80 år – och ser man landets ansvarigas diskussion i frågan så handlar det mer om att planera och hushålla och att få kontroll på stora, illegala anvädare som slösar bort våldsamma mängder.
Och om veteodlingen – dom odlar t o m jordgubbar, tomater och gurka, som är ett galet slöseri.
Jordaniens största problem är den enorma befolkningsökningen.
Svt och bjerström gjorde däremot ett helt meningslöst och värdelöst reportage om ”vattenbristen” i Jordanien.