En värld av oljepalmer?

I dagens Blekinge Läns Tidning kan vi läsa om ytterligare ett problem som följer med klimathotet. Avskogningen svarar enligt IPCC:s beräkningar för 20 procent av de totala (antropogena) växthusgasutsläppen.
Den ökade efterfrågan på biobränslen gör det förstås lockande för utvecklingsländerna att skövla sin regnskog och ersätta den med snabbväxande oljepalmer eller andra biobränslegrödor.
Att betala utvecklingsländerna för att sätta stopp för nedhuggningen är heller ingen lösning, eftersom FN i sin definition av skog lyckats jämställa trädplantager med urskogar. Följaktligen skulle ett land kunna få betalt för att hugga ner regnskog och ersätta den med oljepalmer. Ett Moment 22 ur klimatsynpunkt.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magnus A

    Moment 22?
     
    Moment 22 är väl när två handlingsalternativ är dåliga. Här kan jag bara se att det ena handlingsalternativet är dålig — dåligt både om AGW finns och inte finns.

  2. Magnus A

    Sorry. Borde nog mailat det.
     
    En bra presenterad och intressant artikel. Tack!

  3. L

    Magnus, vilket av alternativen anser du bra och vilket är dåligt? Regnskogen stryker ju med i båda?

  4. Anders L.

    Man tycker ju att det inte borde vara helt omöjligt att skilja ”riktig” skog från plantager. Men enkelt är det heller inte. Även i Sverige räknas ju en f d hage med 2 dm höga tallplantor som ”skog” i teknisk mening. Det är dock inget fel med principen att betala skogsrika länder för att de avstår att avverka skogen. Om man betraktar t ex Amazonas som en global resurs (t ex för produktion av syre) så är det inget konstigt med att Brasilien får betalt för att behålla denna resurs. Det borde f ö vara precis på samma sätt i Sverige när man avsätter områden som naturreservat. Där borde markägarna få rejält betalt för att de tillhandahåller den tjänsten till allmänheten. Idag får de ingenting, utom den stora förmånen att inte få använda sin egen mark till någonting annat än att titta på den.

  5. Magnus A: Ingen fara. Ja, du har rätt. Att låta regnskogen vara är bra för klimatet och dåligt för folket. Att plantera oljepalmer är tvärtom, bra för folket, men dåligt för klimatet. Å andra sidan borde väl det som är dåligt för klimatet vara dåligt för folket också. Hmm. Förvirring. 🙂

  6. Gunnar Littmarck

    Anders L.
    Men hallå, inte producerar Amazonas mer syre än där konsumeras, ty någon långsiktig biomassatilväxt förkommer ej.
    Enbart de bioprodukter som exporteras, leder till motsvarande syreexport.
    Skillnad är med ex. en torvmosse, där det vart år sker en tillväxt och långsiktig kollagring.
    Amazonas världens lunga, är en dum och okunnig propaganda som normala tonåringar kan avslöja.
    Jag tycker däremot att de rika i världen, nu mer spridda i så gott som alla länder, kan köpa regnskog och bevara som naturresurs.
    Frågan är bara hur de superrika i Indien, Kina eller Brasilien för den delen, ska lockas till det?

  7. Gunnar Littmarck

    Här ska du få en paradox.
    Bevara och utöka, döda havsbottnar, ty de ger en ökad syremängd i atmosfären.

  8. Miljöpolitiker har en ständig vana att skjuta sig i foten.
    Man ikläder sig i frälsarrollen. Man vill rädda världen. Entusiasmen är stormande, tyvärr ej parad med nödvändiga insikter.
    Många stora segrar har vunnits. Spåren förskräcker dock.
    Vi har t. ex. förbudet av DDT. Det var genombrottet av s.k. moraliska och ansvarstagande miljöpolitiken. Följden blev dock att milljoner människor fick dö i malaria årligen.
    Inte hos oss för all del. Det hände i tredje världen, som vi annars såå ömmar för, och går ut på gatan och skriker och välter bilar för.
    Vi har det största av alla segrar: förbudet av ny kärnkraft.
    Alla världens problem kunde vi lösa med riklig tillgång på energi, men icke. Vi låser oss fast i olja och brunkol, samt patetiska förhoppningar på vindkraft, etanol, gudvetvad.
    Allt med sina egna nya miljöproblem.
    Vansinnets pendel håller fortfarande på att svänga utåt. Pådriven av CO2 paranoiker, men den kommer att vända.
    Kanske fortare än vi vågar hoppas på.
    Jag är optimist.

  9. tty

    Anders L:
    Du vet inte vad du talar om. Markägare får intrångsersättning vid reservatsbildning. Det är därför det är så svårt att skydda skog. Det är för dyrt helt enkelt.

  10. Anders L

    Gunnar L:
    OK, jag håller med om att bilden av Amazonas som ”världens lungor” kanske är lite överdriven rent fysikaliskt sett, även om den förmodligen producerar ett litet nettoöverskott av syre. Men om man har flugit över Amazonas och åkt kanot på floderna och vandrat i skogen (som undertecknad har gjort) kan man ändå inte låta bli att bli en smula ödmjuk över detta väldiga underverk och tycka att det är synd att den ska riskera att utplånas på ett par hundra år. Det tog i alla fall någon miljon år att bygga den. Så ”världens lungor” är måhända bara sant i poetisk mening – men det är ju också en sorts sanning. 

  11. Gunnar Littmarck

    Anders L
    Det du gjort måste satt starka spår, jag hoppas jag får paddla med påfågelciklider under kanoten, eller i den biflod där de nästan självlysande neontetrorna lever, för att inte tala om de små men än vackrare kardinaltetrorna.
    (om jag minns rätt från yngre tonåren var det rio negro, den svarta floden?)
    Jag hoppas innerligt att vi människor kan vårda planeten, vi får vara medpassagerare på.
    Faktum är att den enda miljöåtgärd jag gillat från Stoltenbergs regering, är att köpa regnskog för några miljarder..
    Vist är det sjukt att vi människor tror att vi kan köpa regnskog…
    Tror du vi Kan köpa regnbågen med?
    Indianerna som sålde Manhattan, bara ruskade på huvudet åt den vite man.