Christer Käld på Klimatvett.fi har översatt en teori av Javier Vinos om vulkanutbrottet vid Hunga Tonga. Det är i fem delar så jag har valt en av dem att presentera här https://www.klimatvett.fi/post/det-som-h%C3%A4nde-2023-avsl%C3%B6jade-klimatvetenskapens-st%C3%B6rsta-misslyckande-i-historien-2-5 . Man kan säga att detta avsnitt är ett koncentrat av de viktigaste argumenten för varför Hunga Tonga kan förklara temperaturtoppen (som nu är på väg ned) under de senare åren. Övriga delar finns, eller kommer att finnas, på Christers hemsida. /Ingemar Nordin
++++++++++++++
Det som hände 2023 avslöjade klimatvetenskapens största misslyckande i historien 2/5
Vi följer Javier Vinos i en femdelad serie där han mycket grundligt analyserar vad som hände i jordens klimat 2022/2023 och som sedan orsakade en plötslig uppvärmning av jordklotet.
-
En externt påtvingad extraordinär händelse
-
Att gripa de vanliga misstänkta i ett ovanligt brott
-
De flesta forskare ignorerar den avkylning som har skett sedan händelsen 2023.
-
Den enda kända extraordinära faktorn är utbrottet från Hunga Tonga
-
Klimatvetenskapens största misslyckande
Hunga Tonga explosionen 2022 som klimatforskarna helst vill sudda ut
-
Att gripa de vanliga misstänkta i ett ovanligt brott
Man skulle kunna tro att bristen på prejudikat för en sådan ovanlig händelse som skedde 2022/2023 skulle göra forskare skeptiska till de faktorer som påverkat klimatet under de senaste hundra åren, eftersom inget liknande finns i dokumenten. Men för att publicera ytterligare en artikel måste forskare förklara vad som hände, och modellerna kan inte ge förklaringar utanför sin programmering. Denna programmering inkluderar uppenbarligen inte extraordinära händelser som vi inte hade någon tidigare kännedom om.
Därför har det hävdats att El Niño år 2023 kan ha varit en av de främsta orsakerna. I min artikel från 2024 presenterade jag dock två övertygande skäl till varför El Niño 2023 inte kan hållas ansvarig. För det första inträffade uppvärmningen av världshaven samtidigt med El Niño, snarare än efteråt, som var fallet under tidigare Niños. För det andra, till skillnad från alla andra Niños förutom den som orsakades av utbrottet från vulkanen Pinatubo 1992, var PDO i ett negativt tillstånd under El Niño 2023.
Trots att de stöder ENSO:s inblandning i det som hände, ger Minobe et al. (2025) ytterligare argument. [13] För det första visar de att den extraordinära uppvärmningshändelsen 2023 började i Södra oceanen i november 2022, vilket var fyra månader före den tropiska uppvärmningen av Stilla havet och starten av El Niño. En konsekvens kan inte föregå dess orsak. För det andra visar de att jordens energiobalansavvikelse mellan 2022 och 2023 var över 75 % större än under starten av liknande nyligen inträffade El Niño-händelser.
Denna exempellösa händelse påverkade först den övre delen av atmosfären och började 2022. Dessutom tyder de atmosfäriska och oceaniska indikatorer som ingår i det multivariata El Niño-indexet (MEI) på att El Niño-händelsen 2023 inte var särskilt intensiv. En El Niño-händelse, liksom många andra, kan inte orsaka en exempellös händelse.
De som tror att ENSO spelade en betydande roll i händelsen 2023 pekar på de tre åren av La Niña som föregick den. De hävdar att detta överbelastade värmesystemet, vilket fick det att explodera med El Niño-händelsen 2023. Det finns dock prejudikat för tre på varandra följande Niñor i uppgifterna, 1974-1976 och 1999-2001, men inget som liknade händelsen 2023 inträffade. Även om förklaringar kan sökas till varför de tre Niñorna gav ett så annorlunda resultat den här gången, med tanke på att saker och ting aldrig upprepas på exakt samma sätt, är dessa förklaringar fortfarande ad hoc utan bevis som stöder dem.
Mer överraskande är argumentet att händelsen orsakades av antropogena faktorer. Antropogen kraft är liten och konstant och kan bara producera märkbara förändringar över långa tidsperioder, årtionden eller århundraden. Förändringar mellan åren beror per definition på naturliga faktorer eller intern variation. Som ett exempel är det efter 50 år av global uppvärmning fortfarande oklart vilka förändringar vi kan förvänta oss i ENSO-systemet om uppvärmningen fortsätter i ytterligare 50 år.
Ett undantag från denna långsiktiga antropogena påtryckning är minskningen av svavelutsläpp på grund av de bränsleregleringar för sjöfart som trädde i kraft 2020, och som därför var abrupt. Vi kan dock utesluta detta som en orsak till händelsen 2023 eftersom minskningen är permanent, medan den havsuppvärmning som inträffade 2023 i huvudsak vändes 2024 och 2025 (se figur 2).
13. Minobe S et al. (2025). ”Globala och regionala drivkrafter för exceptionella klimatextremer under 2023–2024: bortom det nya normala”. Clim Atmos Sci , 8, 138. ↩︎
Tackar, intressant!
Sedan förut vet vi att vulkanutbrott kan sänka den globala temperaturen med 0,5 grader Celsius på kort tid – genom att som exv Pinatubo blockera inkommande solstrålning.
Pinatubo blockerade ca 10% av solljuset..
Vattenånga är naturligtvis en väldigt kraftig växthusgas – något borde ha hänt.. och några tiondelar upp och ned är inget märkligt i vårat klimatsystem.
Själv har jag intresserat mig lite för reningen av fartygssvavel, känner även folk som jobbar med detta.
Intressant där är att det är FN organet IMO som drivit igenom detta..
En snabb minskning av svavelutsläpp ger omedelbara effekter på solinstrålning – och – solinstrålning är en stark temperaturdrivare.
En uträkning från professorer vid ett Universitet i USA, visade att 80% av uppvärmningen från 2020 berodde på svavelmiskningen från fartygen….hur mycket sanning som ligger i deras påstående vet jag ej – USA är motståndare till dessa snabba minskningar..
Med tanke på dagens nivå på snabba beräkningar av stora ekvationer..så borde det gå att få ett rimligt svar inom några få år.
Dock – med brasklappen att effekterna i ngt så komplext som vårat klimatsystem är fortsatt oklara.
Beräkningarna må vara enkla – men svaret är fortsatt höjt i dunkel…något vi även hade problem med inom materialteknik och kemi, trots att dom vetenskaperna kan tyckas enkla, jämfört den komplexa klimatvetenskapen.
Alltsedan Christer Käld dök upp med sin blogg med den försynta frågan
”Tänk om det inte är CO2 som driver klimatförändringarna” har Du bjudit Dina läsare på imponerande många väl genomarbetade och berikande inlägg, vilka ständigt ger oss samma svar, varför just CO2. Så även den här serien! Upplysande!
Politikerna både i Finland och här i Sverige tror sig dock veta bäst. Vill inte, kan inte, törst inte stå upp för den frihet de säger sig stå och kämpa för.
Ja, Tänk om alla s.k. Klimatförnekare världen över har rätt, nu senast USAs ledande politiker, han som har öppet stöd av världens ledande forskare på det vetenskapliga område som förklarar vad naturen visat sedan den fick sin senaste atmosfär – det har aldrig varit CO2 som driver klimatförändringarna.
Tack Christer för Ditt idoga upplysningsarbete.
Det finns mycket som tyder på att Hunga Tonga utbrottet bidrog till de höga temperaturerna 2023. Temperaturen är dock nu på väg ner vilket tydligt framgår om man studerar decembertemperaturerna inklusive december 2025. Det framgår extra tydligt på 500 hPa, viket väl representera troposfärens medeltemperatur.
En svala gör dock inte en sommar och klimatstudier behöver långa tidsperioder. Det är därför viktigt att studera vad som kommer att ske de kommande decennierna. Det är därför viktigt att de globala observationssystemen bevaras. Här gäller det att hålla ett öga på vad Trump kan ställa till med så att han inte demonterar USAs observationssystem.
”När isarna smälter i Arktis”, hör vi uttalanden om dagligen. Och då ökar betydelsen av Arktis ur både kommersiell och militär betydelse. Det sägs med en självklarhet som om det är ett oundvikligt faktum. Men det är ju för att man tror att koldioxiden styr klimatet. Men om dess betydelse är underordnad och det istället är solen och havsströmmar som styr så kan det bli kallare igen och mer is.
I åtminstone 25 år har man talat om att ”isarna smälter”. Många har för sig att ”septemberisen” kommer att vara helt borta ”snart”.
Jag tror att många av dem som satsat på försvinnande isar kommer att bli djupt besvikna.
Det verkar även som om effekterna av Hunga Tonga fortsatt kan spela roll framöver – i form av kallare vintrar de närmaste åren:
https://www.unsw.edu.au/newsroom/news/2024/06/tonga-volcanic-eruption-could-cause-unusual-weather-for-rest-of-decade
mattias, #6,
angående länken – Ständigt denna exotiska volymsenhet – den Olympiska simbassängen……
Utmärkt artikel .
Javier Vinos är en lågmäld favorit som tål att lyssna på.
Hunga Tonga var en ovanlig företeelse. Till skillnad från vulkaner med utbrott direkt till atmosfären så gav Hunga Tonga ett ansenligt tillskott av enbart vatten till atmosfären.
”Unlike previous strong eruptions in the satellite era, HT‐HH could impact climate not through surface cooling due to sulfate aerosols, but rather through surface warming due to the excess stratospheric H2O forcing.”
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9285945/
2023 blev varmare än förväntat säger klimatforskare, vilket var förväntat av seriösa forskare!
Vi måste göra något kanske täppa till alla underjordiska vulkaner eller lyssna på seriösa forskare 😉
7
Jag har oupphörligt påpekat oskicket att introducera idiotiska/halvimbecilla mått som fotbollsplaner och olympiska simbassänger. Det räcker fullt ut med att behöva utstå uråldriga mått som fot, miles, acre (tunnland?), pund osv osv. Det finns sedan många år ett vetenskapligt måttsystem. Använda det och inget annat!! Please!
Hunga Tonga var ett ovanligt fenomen eftersom det bara kan ske under speciella förhållanden såsom ett grunt hav och där vattnet som skjuts upp förångas och inte bara faller tillbaka som regn. Vattenångan skall ända upp till stratosfären. Det är således inget återkommande cykliskt fenomen likt ENSO utan sker slumpvis.
Men även om fenomenet är sällsynt så undrar man ju över tidigare liknande händelser. Om det sker en gång på 100 år så borde det ske 10 gånger på tusen år. Det är bara genom satelliter som vi direkt kan mäta vattenhalten i stratosfären så vi får leta efter andra proxies. Finns det sådana?
Det står nog rätt klart att Hunga Tonga har haft betydelse för den globala temperaturens uppgång och som nu tydligt är på nedgång. Javier är intressant i övrigt med sitt antagande om värmetransport och betydelsen av små förändringar i solens aktivitet. Kan tilläggas att i slutet av nedanstående länks innehåll, tas Hunga Tonga upp. Mycket läsvärt!
https://rclutz.com/2025/10/05/javier-vinos-finds-missing-climate-puzzle-pieces/
# 5. Visst smälter isar! Var? I drinkar!
# 9. Rätt! För begriplighets skull bör vi också i enkelt klarspråk benämna ovana och krångliga termer. I alla fall inom parentes. Många som vi vill nå känner läsmotstånd. Även experter!
Man upplever jordbävningar på NZ., alla dessa jordbävningar och vulkanutbrott som sker runt Eldringen borde få hela StillaHavet att sjunka, inte att havsnivån stiger?
Havsnivån sägs ”stiga” mer i StillaHavet än i resten av världen.
”Och i det här fallet ger Nazcaflaket, det vill säga plattan, vika och knuffas ned under den Nordamerikanska plattan.”
https://yle.fi/a/7-1236183
” Där dessa två plattor möts trycks Stilla havets täta oceaniska bergarter fram under Alaskas mer flytande kontinentala bergarter.”
https://earthquake-alaska-edu.translate.goog/earthquakes/about?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=sge
#9
När det rör sig om havsströmmar kan måttenheten Sverdrup användas.
(1 miljon kubikmeter vatten per sekund)
Golfströmmen har upp till 150 Sverdrup.
https://earth.nullschool.net/#current/ocean/surface/currents/orthographic=-58.75,19.82,721/loc=-29.698,18.545
Hur många TW blir det när temperaturen är 2-5 grader varmare än omgivningen?
.
Nättidningen Kvartal gör det som mainstream media inte lyckas med!
Debatt mellan Anders Wijkman och Anders Bolling i Fredagsintervjun.
https://kvartal.se/
Efter Bollings artikel i samma tidning om mediernas rapportering om en början på nyansering i klimatfrågan och Wijkmans replik lyckades Kvartal sammanföra herrarna i en debatt i dagens intervju. Om klimatrapportering, alarmism, osv.
Heder åt båda att de tog debatten i Kvartal!
Och Kvartal som har flera artiklar i ämnet.
# 16 Johan, tack för tipset och heder åt Kvartal och Bolling!
# 12 Tege, sätt dej in i hur inlandsisar fungerar och försök inte vara roligt, det blir bara pinsamt .
Johan #16,
Det gick tyvärr att bara höra första delen av Wijkmans och Bollings diskussion. Wijkman verkar vara kvar i sin gamla alarmism sedan Romklubbens dagar. Han är helt ointresserad av klimatvetenskapen och lyssnar bara på Rockström och andra lika alarmistiska forskare. All alarmism är berättigad och inga kritiska invändningar är berättigade. En del människor saknar helt enkelt intellektuell nyfikenhet och föredrar aktivism. Bolling är bra och kommer med en del motargument som Wijkman bara hoppar över och babblar om annat.
Ingemar #19
Måste nog vara prenumerant för att höra hela intervjun. Men jag tror du sammanfattade bra för den del du inte hörde också.
Wijkman nedgrävd i sin åsiktsgrop hänvisade till Rockström som källa för klimatvisdom. Bolling är nyfiken och påläst. Ända sedan han kom ut med sin bok ” Apokalypsens gosiga mörker” har jag följt honom. En av få journalister som har modet att ifrågasätta klimatnarrativet.
Uppfriskande!
#14
Takten i nybildning av havsbotten längs mittoceanryggarna är troligen en mycket viktig faktor när det gäller långsiktiga förändringar av havsnivån. ”Långsiktig” betyder då över tiotals miljoner år. Kortsiktigt är effekten minimal.
Att havsnivån varierar mest i centrala Stilla Havet beror på två faktorer.
1. När is smälter/växer i Antarktis och i Nordatlantområdet så gör isostatiska effekter att nivåförändringen i centrala Stilla Havet blir större än någon annan stans.
2. ENSO påverkar havsnivån kraftigt i centrala-västra Stilla Havet, med upp till mer än en halv meter över en Nino/Nina-cykel. Man kan alltså få ungefär vilket resultat man vill för havsnivåförändringar över kortare intervall beroende på exakt vilken tidpunkt man börjar och slutar. Kolla t ex ttdenna kurva från Kwajalein;
https://psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/513_high.png
Har man varit i området och vet litet om geomorfologi så är det t ex enkelt att se att havsnivån var så mycket som 1-2 meter högre under den varmaste delen av den här mellanistiden för 6-8000 år sedan, troligen för att det då var litet mindre is på Grönland och i Antarktis. På andra håll är den effekten inte alls lika tydlig.
#14
” Där dessa två plattor möts trycks Stilla havets täta oceaniska bergarter fram under Alaskas mer flytande kontinentala bergarter.”
Skolexempel på maskinöversättning som gör det hela meningslöst. Kontinentala bergarter är inte mera flytande än oceaniska. Nyckelordet är ”flytande” som troligen är en dålig översättning av ”buoyant” vilket betyder något som flyter upp.
Maskinöversättningar misslyckas ofta grovt med att översätta den betydligt ordrikare engelskan till svenska eftersom det inte finns enkla ett-till-ett relationer. Man måste ofta ta till omskrivningar i svenskan, vilket de flesta program inte klarar.
När jag råkar ut för sådana här översättningar sitter jag ofta och ”översätter tillbaka” för att räkna ut vad det egentligen är frågan om.
Ett helt underbart exempel jag såg för några dagar sedan var att ”galapagosskenan” som troddes sedan länge vara utdöd på ön Floreana hade återupptäckts där. Det tog mig en stund att räkna ut att det var galapagosrallen (eng Galapagos Rail) som hade återupptäckts. Det finns två homonyma ord ”rail” i engelska, dels rall, alltså en fågel i rallfamiljen, dels räls, skena, och programmet valde det vanligaste med mindre bra resultat.