DN hade i förra veckan en artikel med titeln ”11 vetenskapliga svar på klimatförnekarnas favoritargument”. Jag ville belysa vad DN betraktar som vetenskap och hur hållbara deras argument egentligen är. Serien av inlägg har jag gett namnet ”DN:s halmgubbe” eftersom DN använder sig av ett enkelt debattknep som ofta används när man har svår att bemöta sin meningsmotståndare. Istället för att ta en debatt så klär man upp en halmgubbe med argument som man sen svarar på själv.
Det intressanta är att när man tittar på DN:s lista så ser man en serie viktiga steg som utgör länkar i en kedja. För att kunna försvara klimathotet så är det viktigt att dessa länkar inte kan ifrågasättas. Vi har i de tidigare inläggen inte bara lagt fram argument för att dessa mycket väl kan ifrågasättas utan även pekat på att DN gärna glider på sanningen för att försvara dem. Denna glidande inställning säger egentligen mer än de argument som talar emot vad DN påstår; det finns bar en anledning till att behöva tumma på sanningen.
Här är länka till de första två inläggen i denna serier. Inläggen är helt fristående så man kan hopa in var som helst.
De ”vetenskapliga svar” vi granska idag rör klimatkänslighet, huruvida det är varm eller kallt och vad extremväder har med saken att göra.
”Klimatkänsligheten är låg”
Vad betyder då begreppet klimatkänslighet? Det är hur mycket temperaturen förväntas förändras om vi, allt annat lika, fördubblar koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Vi har sedan slutet på 50-talet sett att koldioxidnivån stigit från 315 ppm till 410 ppm ,dvs med 30%, och kommer om ökningstakten är oförändrad nå en fördubbling någon gång i andra halvan av nästa århundrade. Varje fördubbling innebär att temperaturen skruvas upp ytterligare men skall vi vänta på nästa fördubbling får vi vänta i fyra hundra år. För att klimathotet överhuvudtaget skall kunna existera så kräver det att klimatkänsligheten är hög.
Läs följande två påstående:
”Klimatkänsligheten ligger mellan 1.5 C och 4.5 C.”
”Vi har egentligen ingen aning om vad klimatkänsligheten är.”
Det första låter rätt vetenskapligt och det anges värden med decimaler: 1.5 C, inte 1.6 C. De betyder dock samma sak, den enda skillnaden är att det andra svaret är ärligt. Vilket svar som man skall använda om man söker forskningsstöd, är uppenbart. Att framstå som man vet vad man talar om är helt klart mer lukrativt. IPCC gick i sin första rapport, för trettio år sedan, ut med intervallet 1.5 C – 4.5 C och har, trotts miljarder i anslag, inte lyckats nagla in känsligheten bättre än så.
Enligt DN så råder det inga vetenskapliga tvivel om att klimatkänsligheten är känd:
”…samstämmiga belägg för att klimatkänsligheten är cirka 3 grader.”
DN vill förmedla en säkerhet som inte ens IPCC vill skriva under på – det är först när man läser det finstilta som det kommer fram att IPCC förspråkar intervallet 1.5 C till 4.5 C.
Man kan dock fråga sig vilka belägg som IPCC har för detta intervall. Man kan göra en teoretisk beräkning som ger att klimatkänsligheten i en stillastående atmosfär på en platt jord skulle ge ca 1 grads uppvärmning och det håller även IPCC med om. För att få denna grad att kunna vara 3 grader, eller ens 1.5 grader, måste man lägga in förstärkningseffekter som än så länge är rena spekulationerna.
Vi behöver dock inte gå längre än till IPCC:s egna rapporter för att hitta tvivel på att en hög klimatkänslighet. IPCC gjorde i en av sina första rapporter tre prognoser för hur temperaturen skulle utvecklas under 2000-talet, en med hög, en mellan och en med låg klimatkänslighet (4.5, 3.0 och 1.5 C). Temperaturen nu ligger, 30 år senare, under prognosen med den låga klimatkänsligheten.
Det är faktiskt så att det enda vi vet om klimatkänsligheten är att den inte är hög och även 1.5 grader kan vara i överkant. Det råder heller ingen brist på vetenskapliga artiklar som förespråkar en låg klimatkänslighet. Nicholas Lewis och Judith Curry publicerad förra året en artikel där de kom fram till att klimatkänsligheten låg i intervallet 1.05 – 2.45 grader. De konstaterade följande (AR5 är IPCC:s senaste rapport):
”These estimates both have much lower upper bounds than those from a predecessor study using AR5 data ending in 2011.”
John Christy och Ricard McNyder publicerade en artikel 2017 där de räknade på troposfärens klimatkänslighet och kom fram till ett intervall 0.86 – 1.36 grader. Johan Christy var för övrigt medförfattare till IPCC:s tredje rapport. Deras kommentar är som följer:
” … which is about half of the average of the IPCC AR5 climate models ..”
Den ryska fysikern Boris M Smirnov anser att klimatkänsligheten är så låg som 0.4 grader. Den amerikanska forskaren Sherwood Idso lägger sig också på den nivån. De två finska fysikerna Jyrki Kauppinen och Pekka Malmi vid Turku Universitet anser att den bör ligga så lågt som 0.24 grader när molnförändringar räknas in. Om man vill läsa flera artiklar som förespråkar en låg klimatkänslighet så har Pierre L. Gosselin gjort en bra sammanställning.
Nog finns det fog för att ifrågasätta IPCC:s bedömning men DN vet mycket väl vad som gäller – hög klimatkänslighet är en nödvändighet för ett klimathot.
”Det är kallt i dag”
Jaså, är det vad DN tror att klimatskeptiker säger? Jag tror de flesta skulle vara överens om att det är bra mycket varmare idag än vad det var på 80-talet eller på 1800-talet. Men låt oss leka med lite i DN:s kamp mot halmgubben. För att krossa denna påhittade ståndpunkt så slår DN fasta att:
”Sedan mitten av 1970-talet har jordens globala medeltemperatur ökat med runt 0,2 grader per decennium.”
Det roliga är att DN sen länkar till en artikel som säger ”roughly 0.15-0.20°C”, det är till att glida på sanningen 🙂 Skall vi se vad de data vi har säger oss:
Detta är vad satellitmätningarna säger oss. Vi har data från 1979 och i grafen nedan är kurvan förskjuten så att medelvärdet 1979-89 är vår nollnivå. Den röda linjen är ett glidande medelvärde under fem år. Vi ser att det rör sig uppåt i två steg, det första i slutet på 90-talet och det andra i mitten på 10-talet. Båda dessa uppgångar sammanfaller med s.k. el Niño som var mycket kraftiga 1998 och 2016. Den sammanlagda uppgången under perioden, dvs 40 år, är på ca 0.5 grader dvs 0.125 grader per decennium.
Det skeptiker gärna framhåller är att det idag är ungefär lika varmt som det var på 30-talet eller innan den ”lilla-istiden”. Går vi längre tillbaks i historien så är det inte svårt att hitta varmare perioder och för 6000 år sedan var det bra mycket varmare. Nedan är IPCC:s schematiska beskrivning av hur temperaturen varierat, som synes är det ingen brist på varmare perioder.
I hotbilden ingår naturligtvis att det är varmare nu än någonsin varför DN gärna vill ta bort allt tvivel om att vi är inne i en onormal period. Lite tufft när inte ens IPCC håller med.
”Extremväder beror inte på klimatförändringarna”
Nu kommer kanske något som överraskar ordentligt – extremväder inträffar inte så ofta, det är därför det kallas extremväder. Eftersom de inte inträffar så ofta så är det väldigt vanskligt att säga om de ökar eller minskar. DN vill gärna tro, och förmedlar gärna, att varje orkan eller värmebölja är en direkt konsekvens av att vi använder fossila bränslen men det är nog det mest långsökta man kan tänka sig. Det finns en anledning till att vi gör skillnad på väder och klimat och extremväder är ett väderfenomen.
Det som det inte råder några tvivel om är att färre människor idag dör i väderrelaterade naturkatastrofer. Man får lätt intrycket av media att dessa katastrofer inträffar oftare nu än förr men det är mera en effekt av ökad nyhetsbevakning. Om man tittar på statistik samlad av EM_DAT vid Université Catholique de Louvain så får man en annan bild. En artikel av Indur M Gokland, som var medförfattare till IPCC:s första rapport, visar klart och mycket glädjande, att antal dödsfall minskat ordentligt sedan början på förra seklet.
Man kan fråga sig varför DN så ihärdigt framhärdar väderkatastrofer som ett resultat av hotande klimatförändringar men skälet är kanske rätt enkelt. Att jordens medeltemperatur skulle öka med en grad är naturligtvis inte något som någon skulle bli oroad över. För att upprätthålla en hotbild så vill man därför koppla alla extrema väderfenomen till klimatförändringar. Orkaner och översvämningar är naturligtvis något som vi vill bli besparade och om man kan undvika dem genom att köpa en Tesla så vill man naturligtvis hjälpa till.
Lektor inom datakommunikation, KTH.
I <3 CO2 – Koldioxid är kanske inte världens viktigaste gas men den kommer som bra tvåa efter syre.
Jag börjar mer och mer känna att UAH kanske inte är helt pålitligt. Även om det inte är klimategate så styr man undermedvetet att få de resultat man förväntar sig (eller Ingemar?)
Jag brukar titta här och leta efter längre serier. Här är en mätstation i min hemkommun:
https://www.temperatur.nu/lerum-egen_graf.html?submit=yes
Det är nästa 15 år och det ser närmast ut som en negativ trend.
Vad gäller?
#1 Johan Tisell
Att gå på enkilda stationer är nog väldigt vanskligt. Man skall nog ha bra koll på hur stationen ser ut och vilken omgivning den har.
Hittar inte Lerum bland SMHI:s stationer.
https://www.smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer/#param=airtemperatureInstant,stations=all,stationid=72400
Tack Johan*2
USA har en som håller koll på temperaturkurvorna, Tony Heller.
Oerhört produktiv och oerhört avslöjande!
Vi matas med värmen var den än befinner sig-senast i Australien-nya rekord.
Eller? https://realclimatescience.com/2019/12/new-video-hiding-the-hot-past/
Det finns en vilja att luras!
Hej Johan
När du kikar på klimatkänsligheten bör väl rimligtvis alla växthusgaser beaktas, dvs eCO2 är ett bättre mått än CO2. Och eCO2 har ökat med 79% sedan 1750, vi är alltså snart på 100% och kan avläsa verkligt utfall. eCO2 är redovisat av NOAA här:
https://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
Som jag ser det finns det ingenting att diskutera angående framtida klimatproblem, åtminstone inte utifrån någon som helst vetenskaplig vinkel, innan vi har ett någorlunda trovärdigt värde på klimatkänsligheten.
De olika katastrofscenarier som många håller fram som en mer eller mindre trovärdig framtid är ju endast gigantiska luftslott innan vi vet hur stadig grund som koldioxid-växhuseffekt-teorin vilar på.
Den stora mängd resurser som spenderas på what-if-forskning idag är med största sannolikhet totalt bortkastade pengar då själva utgångsparametrarna inte är definierade. Dessa medel borde istället spenderas på att undersöka och ta fram ett användbart värde på klimatkänsligheten för koldioxid.
”IPCC gick i sin första rapport, för fyrtio år sedan, ut med intervallet 1.5 C – 4.5 C”. Bildades inte IPCC 1989 så trettio år ska det väl vara?
Och jag ber att få upprepa att det enl verklighetens fakta inte finns belägg för att klimatkänsligheten ligger mer än marginellt över noll. Men det är verkligheten det och det kanske saknar betydelse?
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/det-teoretiskt-om%C3%B6jliga
#1 Johan Tisell
Det är inte bara mätstation i din hemkommun som säger detta! Din mätstation stämmer väl överens med mätstationer över hela världen! Med tusentals mätstationer över hela USAs yta!
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/usa.html
Även om en ”avkylning” med en halv grad per 100 år kanske är mer av en tillfällighet resulterande av de stora slumpmässiga variationerna, från en ”uppvärmning” finns inte det minst spår!
#3 Lasse
Här demonstrerar Tony Heller med all tydlighet bedrägerierna från NASA GISS
https://www.youtube.com/watch?v=8tODIRhhV80
Studier baserade på data från NASA GISS är totalt värdelösa, ”skräp in => skräp ut”
Kan man lita på UAH? Med en satellit har man endast var 12e timme temperaturvärden för ett givet område! Och det men en ytterst tvivelaktig noggrannhet! Man måst förstå trycket som vilar på dem som är ansvariga för dyra satellitprojekt! Man vågar inte säga att man inte har användbara data! Till vart pris måste man hålla masken och leverera data som om allt var ”frid och fröjd”
#6 Ivar
1979 genomfördes en konferens där (om jag minns saken rätt) CO2-frågan för första gången fick genomslag rejält bland forskare. Man utgick från två modeller, en med 2 graders klimatkänslighet och en med 4 grader. Sen skrevs den legendariska Charney-rapporten som ”gissade friskt” att klimatkänsligheten nog låg mellan 1.5 och 4.5 C (den s.k. Equlibrium Climate Sensitivity- ett teoretiskt ”språng-svar” mycket långt fram i tiden)
Under 80-talet växte den vetenskapliga frågan till att bli en politisk sådan, the rest is history.
Fortfarande finns inte någton som helst konsensus vad gäller denna känslighet, vetenskapshistoiens utan jämförelse mest grandiosa misslyckande, mot bakgrund av de resurser som satsats.
Kanske kommer man i framtiden att säga som så:
Ger man ett grupp människor i uppgift att titta på ett (olösligt) problem och när det är dags att redovisa vad de har kommit fram till så har de ett val:
1) Att berätta att problemet var nog inte så värst stort (vilket innebär att de kan återgår till annat arbete)
2) Att säga att problemet ser besvärligt och farligt ut, vi måste fortsätta och förstärka arbetet, d.v.s. ge oss mera pengar.
… så kan man ju tänka sig att man helst väljer 2) som svar.
Sen kan köra en här karusellen nästan hur många varv som helst med ständigt ökade resurser och med ett successivt upparbetat berg av prestige.
… eller så blir det så att planeten faktiskt är på väg mot armageddon, fan trot.
Tony Heller hade intressanta data från Australien i en av sina videos. Ibland låter det ju som om Australien redan mött sitt klimatöde först nu. Som ett belägg för faktiska uppvärmningsperioder tidigare under nittonhundratalet är ju The Emu War. Efter svår värme och torka i början på 30-talet invaderades odlingsmarkerna av emuer som glipade i sig allt de kom över. Militär sattes in och man trodde att man kunde avliva fåglarna snabbt och effektivt. Tyvärr misslyckades taktiken och ansvarig major uttryckt sig som så: ”Om vi hade haft en division med samma förmåga att ta emot kulor som dessa fåglar kunde den möta vilken armé som helst i världen … De kan möta kulsprutor med osårbarheten hos en pansarvagn. De är som zuluer som inte ens kan stoppas av dumdumkulor.
Emuerna fortsatte att angripa grödorna efter militärens misslyckanden. Bönderna anhöll om mer stöd, med hänvisning till det varma vädret och torkan som medfört emuinvasionen. Idag har Australien ett hundra mil långt stängsel som skyddar odlingarna från emuerna. Svår värme och torka på 30-talet såväl i USA som Australien alltså. Håhå ja ja, historien upprepar sig. Utom för klimatalarmisterna.
#6 Ivar Andersson
Så rätt, jag fixar.
#4 Håkan
Visst kan man det, ju fler gaser man titta på desto mindre inser man att klimatkänsligheten måste vara.
Fram till 70-talet gällde i USA en lag om medias krav på balansering och objektivitet. Lagen undanröjdes. Sedan dess har media i allmänhet koncentrerats på färre och färre händer.
Vi svenskar är livrädda för ordet konspiration utan att förstå ordets egentliga betydelse. Till skillnad från i Sverige används ordet i dagligt tal i USA för ageranden som avser att hemlighålla gemensamma agendor. Agendor som kan vara mer eller mindre outtalade eftersom dess moraliska status inte sällan känns obekväma minst sagt. Man vill inte konfrontera sig själv eller de man samarbetar med om vad man egentligen gör. En slags självbedrägeri som man håller undan för.
Här en färsk artikel från USA om hur tidnings-redaktioner konspirerat kring klimatet. Inget konstigt med det bara det att det givetvis borde bli en jätteskandal om bevisen kommer i daga. Dock rentvår man sig själv med att intala sig att ”alla vet ju att klimatet måste räddas” och att ”alla forskare säger ju det”. Men när självbedrägeriet kommer i dagen så………….
https://dailycaller.com/2019/11/18/greta-thunberg-climate-change-media/
(H/T Armstrong Economics)
@1 Johan Tisell
Kanske någon här kan kortfattat beskriva hur UAH’s satellit-data beräknats. Såvitt jag förstått handlar det om en formel-omräkning från direkta mätningar från flera satelliters banor runt jorden och på en eller flera höjder ovanför både troposfären (18km ca) och stratosfären. Dessa data räknas sedan om till ett slags snitt-temperatur på en höjdnivå någonstans i mitten av troposfären (5-10 tusen meter) baserat på lagen om sjunkande temp. med höjden/minskat tryck (lapse rate) upp till tropopausen och därefter det omvända lapse rate osv. Jag antar att alla satelliter har lite olika höjd. Personligen undrar jag också hur man kompenserar för moln på olika höjder? Och täcker verkligen satelliterna tillräckligt stor yta över jorden momentant för att representera verkligheten vid varje tillfälle?
#9 EGO Kompletterande förklaring
”Med en satellit har man endast var 12e timme ett temperaturvärde för ett givet område”
Satelliterna befinner sig i (nästan!) polära banor med en omloppstid av lite över en och en halv timme! Var tolvte timme är jordens rotationsfas sådan att ett visst område kan ses av satellitens instrument vid något tillfälle under ett omlopp.
Kan vara kul jämföra de modeller som används med uppmätta data:
http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/ICCC13-DC-Spencer-25-July-2019-Global-LT-ranking-scaled.jpg
från:
http://www.drroyspencer.com/
# 10 Rolf M. Du skriver om en konferens 1979, vet du närmare vad det var för slags konferens? Vilka deltog osv.
Angående UAH ”pålitlighet”
Bara för att denna dataserie inte (särskilt inte detta året) uppför sig om skeptiker hoppas kan den absolut inte avfärdas. Det är nog det bästa vi har.
Det är GULD värt att det i alla fall finns EN serie som med ytterst stor sannolikhet INTE har en alarmistisk ”confirmation bias”.
Vi måste minnas att temperaturen är ett mycket kaotiskt fenomen liksom så mycket inom denna vetenskap. Ta bara detta med den kraftiga minskningen av Antarktisk havsis, som efter 30-40 år sakta tillväxt (som ingen hade en susning av den berodde på) som dök upp för 2-3 sen. Ingen fattar någon av detta men Anna Wåhlin är i alla fall hederlig nog att berätta att det är massor man inte vet. Jag kan bara spekulera i att detta fenomen är en sorts termostat som öppnar spjället med glesa mellanrum för att släppa ut oceanvämre till antatktis atmosfär för vidare befodran till rymden. S.k. negativ feedback.
Eller är det någon tok som säger att Roy bara låtsas vara åt det skeptiska hållet, köpt av Rockefeller fr.o.m. i år 🙂
Under COP25 höll Heartland inst. en parallellkonferens i Madrid. William Happer höll där en, som alltid, berikande liten föreläsning ”There is no climate emergency”:
http://1ggye33lc4653z56mp34pl6t-wpengine.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2019/12/Madrid-Happer.pdf
På sidorna 11-13 resonerar han om vad som händer om halterna av koldioxiden och metan skulle tas bort från atmosfären eller fördubblas från nuvarande halter.
Dessa diagram har jag inte sett tidigare, möjligen är de redan genomdiskuterade här, men som sagt för mej blev det en ny infallsvinkel.
Hur som helst avslutade Happer detta avsnitt med ”Whom gods would destroy, they first make mad!”
#15 Thorleif
Man vill ha en satellit bana som är synkron med jordens rotation så att ett och samma område kan ses åtminstonde var 12e timme. Alternativen är att ha 14 eller 15 satellit-omlopp per dygn. Med 14 omlopp måste höjden över markytan vara c:a 880 km, med 15 omlopp måste höjden över markytan vara c:a 550 km. Mellan två omlopp har alltså jordens rotationsvinkel ändrat sig 360 / 14 grader respektive 360 / 15 grader . På ekvatorn motsvarar detta en förskjutning mot öst av 40000 / 14 km = 2900 km respektive 40000 / 15 km = 2700 km. Från 880 km höjd kan man se en ”cirkel” av jordens yta med en radius av c:a 3400 km och från 550 km höjd en ”cirkel” med en radius av c:a 2700 km. Om instrumenten på satelliten klarar att skanna från ”horisont till horisont” så blir alltså varje område på jordytan observerat var tolvte timme.
Vad man mäter är intensiteten av mikrovågsstrålning i olika frekvensband! Från dessa intensiteter beräknar man sedan temperaturen med en lämplig algoritm! Varken rå-data (de uppmätta strålningsintensiteterna) eller algoritmen för att beräkna temperaturerna är lätt tillgängliga!
#18 Ann
Konferensen var i Geneve i februari 1979 och var vetenskapligt inriktad. Du kan läsa mer om den här:
https://en.wikipedia.org/wiki/World_Climate_Conference
Detta var en milstolpe och startpunkt för klimat-hypen som jag uppfattat det.
Jag har läst att Charney-rapporten som kom samma år hade samband med denna konferens, det går nog att spåra men lite info får du här: (en bit ner)
https://en.wikipedia.org/wiki/Jule_Gregory_Charney
Rapporten kommer här, utgiven i juli 1979 och Bert Bolin var en av författarna!!!!
https://www.bnl.gov/envsci/schwartz/charney_report1979.pdf
Undrar hur mycket pengar som spenderats till följd av detta? Som ett smärre krig?
#10 Rolf Mellberg
Jag vet att den legendariska Charney-rapporten som ”gissade friskt” att klimatkänsligheten nog låg mellan 1.5 och 4.5 C skrevs 1979 och Johan tänkte troligtvis på den när han skrev 40 år. Men IPCC bildades för 30 år sedan och har inte kunnat minska intervallet/osäkerheten under dessa 30 år. Så IPCCs arbete har inte fört vetenskapen framåt trots alla satsningar.
Det finns inga garantier att UAH är korrekt men några medvetna fel är det inte glöm det. Vi behöver inte uppföra oss som klimathotare som plötsligt nu efter år av kritik bestämt sig för att lita på UAH.
För övrigt när jag läste om temperaturförändringar på Grönland på över 10 grader på bara några decennier ja då kommer några tiondels grader att framstå som kanske inte så konstigt.
Egentligen kanske vi upplevt ett oerhört stabilt klimat de senaste 150 åren. Vem vet?
#8 EGO
Johan Tisell skriver om den trend han sett för en enda mätstation!
Tag som exempel denna enda mätstation på gränsen mellan Iowa och Illinois! Denna enda mätstation ger en liknande trend som medeltalet över NOAAs över tusen stationer! Snarare nedkylning än uppvärmning!
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/iowa.html
Och eftersom det är en enda station kan man titta på temperaturvärdena i detalj för individuella år
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/iowa1901.html
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/iowa1934.html
https://wgpqqror.homepage.t-online.de/iowa2018.html
Typiskt inlandsklimat med kalla vintrar och varma somrar!
#17 Lasse
INMCM4 är ju i det närmaste fusk, man har ju tagit hänsyn till solen! Inte konstigt att man blir bäst i klassen om man tar till sådan knep ( DN har som sagt redan meddelat att solen saknar betydelse) 🙂
”The notable change here with respect to the CMIP5 results is correct reproduction of the slowdown of global warming in 2000-2014 that we attribute to more accurate description of the Solar constant in CMIP6 protocol. ”
https://www.earth-syst-dynam-discuss.net/esd-2018-21/esd-2018-21.pdf
#4 Håkan
Problemet med eCO2 är att den utelämnar den viktigaste och dominerande växthusgasen, nämligen H2O. Även en mycket blygsam (troligen ej mätbar) ändring av luftfuktigheten ger större förändring än metan, klorfluorkolväten och kväveoxider tillsammans.
Här har du en lätthanterad realisering av MODTRAN. Jag föreslår att du nollar växthusgaserna en i taget och jämför effekten på långvågsstrålningen. Då får du en känsla för proportionerna:
http://lorelei.uchicago.edu/modtran/
@21 Mats Rosengren
Tack för försök att förklara för en icke-fysiker. Fattar jag dig rätt så används bara en satellit och ett instrument som kontinuerligt är riktat mot förbipasserade mittpunkter längs en radie (vinkelyta = cirkel) på jorden under sitt omlopp. Instrumentet tar in mikrovågsstrålning från hela den ”cirkel” som ses från dess höjd över jorden men där data räknas om dels för att justera för förflyttningen/vinkeländringen och dels för att mäta energin bara från alla punkter (utvalda avstånd) utmed radien respektive dess höjd (avstånd) i troposfären? Man får mao en dag och en nattmätning per ”mätpunkt” utmed radien! Är jag ute och cyklar där? Det låter som om satelliten måste precisionsstyras för att hålla sin mätposition (vinkel mot jorden)? Autopilot-raketer/motorer? Avståndet från ekvatorn till polerna är väl omkring 10.000 km. Stämmer det innebär det att satelliten på 880 km höjd ser ca 1/3 del av jorden!
Intressant detta med mikrovågor och 5G samt den hemliga vapenutvecklingen som länge pågått kring mikrovågor.
Tekniskt problem. Minst 4 av de senaste kommentarerna bara försvann!
#21
Varken rå-data (de uppmätta strålningsintensiteterna) eller algoritmen för att beräkna temperaturerna är lätt tillgängliga!”
Både rådata och UAH:s bearbetade data är fritt tillgängliga på nätet från NOAA. Googla ”NOAA AMSU data”. Där finns också källkoden för NOAA:s algoritm för att konvertera rådata till temperaturer (CDR = Climate Data Record). Där finns även äldre versioner av bearbetade data.
Och här beskrivs UAH:s algoritm för att bearbeta AMSU-data till absoluta temperaturer:
https://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/APJAS-2016-UAH-Version-6-Global-Satellite-Temperature-Products-for-blog-post.pdf
Vill man ha detaljerna för t ex hur kombinationer av olika frekvensband används för att mäta temperaturen i specifika skikt måste man gå vidare till äldre publikationer. Referenser finns i artikeln ovan.
#28
Satellitens mäthuvud sveper i sidled i rät vinkel mot satellitbanan ut till ca 1000 km i varje riktning. Svepet tar 5 sekunder och upprepas var 8:e sekund. De mellanliggande tre sekunderna används för att kalibrera mikrovågmätaren (AMSU), dels mot ett mål med känd temperatur i satelliten, dels mot rymden med sin 3 K temperatur. Fördröjningen mellan svepen gör att de inte överlappar. Det skulle vara möjligt att mäta längre ut från satellitbanan, men mätfelen ökar vid mycket sneda vinklar. Bäst är datakvaliteten rakt under satelliten.
Temperaturen på olika höjd i atmosfären mäts samtidigt och kontinuerligt under svepen men inom olika frekvensband i mikrovågsområdet. Vill du sätta dig in i detalj hur det fungerar så har du artikeln som ursprungligen beskrev metoden (1965) här:
http://radiometrics.com/wp-content/uploads/2012/08/Westwater_RadioScience_1965.pdf
I praktiken blir banden naturligtvis litet ”sneda” relativt satellitbanan eftersom satelliten rör sig några tiotal kilometer under varje svep. Satelliten ligger i en s k solsynkron bana vilket innebär att de passerar över en given punkt två gånger vid samma klockslag varje dag. Temperaturerna mäts alltså två gånger per dygn i varje punkt på Jorden, på samma tider i varje given punkt, men på olika tider på olika punkter. Allt givetvis multiplicerat med antalet aktiva satelliter.
Dock inte riktigt hela jorden. Det finns bara ett fåtal möjliga solsynkrona banor och den bästa har en inklination av 98 grader, vilket innebär att ett litet område vid vardera polen (”polhålet”) inte kan mätas.
#28
PS
”Det låter som om satelliten måste precisionsstyras för att hålla sin mätposition (vinkel mot jorden)?”
Att hålla satellitens attityd (vinkel) gentemot jorden är enkelt och kan göras helt passivt. Att behålla satellitens bana statisk så att den passerar samma punkter vid samma klockslag kräver däremot aktiva korrigeringar ”stationkeeping” vilket görs med små raketmunstycken drivna av asymmetrisk dimetylhydrazin.
Denna tar så småningom slut, oftast innan satelliten i övrigt upphör att fungera, och satelliten börjar då ”driva” och inte längre passera vid exakt samma tidpunkt. Normalt använder man bara satelliter med aktiv ”stationkeeping”, men det har funnits perioder då ingen sådan varit ”i luften” och då måste man korrigera för att temperaturen förändras över dygnet. Detta är f ö en (men inte den viktigaste) anledningarna till att RSS och UAH ger något olika resultat. RSS använder en teoretisk modell för dygnstemperaturcykeln medan UAH använder mätta (men brusiga) värden.
Anledningen till att satellitbanorna förändras är dels att Jorden inte är riktigt rund, dels tidvattenseffekter från Månen och Solen. Sammanlagt tinnebär detta att gravitationsfältet i satellitbanan varierar en aning över tiden och påverkar satelliten.
# 22 Rolf M. Tack för ditt utförliga svar. Charneyrapporten kom naturligtvis inte som en ”skänk” från ovan utan hade rötter lite varstans. Jag har dock inte sett att den har några direkta rötter i WMO-konferensen 1979, men visst kan man se en del vetenskapsaktivister, som senare blev tongivande i IPCC-sammanhang dyka upp lite varstans då och där.
Om jag minns rätt tackade de som stod för Ch.-rapporten den då unge James Hansen för att de fick ta del av hans pinfärska rapport. Möjligen kommer detta från Bernie Lewin …
#28 Thorleif
Jag känner inte till detaljerna för de instrument som flygs på dessa satelliter. Kan man säkert ta reda på genom en del ”googlande”. Men vad jag kan säga (eftersom alla dessa ”Polar Earth Observation Satellites” har detta gemensamt):
1
Instrumenten är riktade nedåt eller snett nedåt. När satelliten rör sig över jordens yta blir en så kallad ”swath” observerad, alltså en ”remsa” över jordytan. På grund av jordens rotation blir denna ”remsa” förskjuten mot väster i nästa omlopp. Men eftersom satellitens banplan är (nästan) fixt relativt riktningen till solen är solbelysningen av den observarade punkten alltid den samma. Man brukar använda begreppet ”Local Time of Descending Node” för att karaktärisera en viss ”solsynkron” bana. Alltså den fixa ”lokala tiden” för alla ekvator överflygningar från nord mot syd. För de flesta ESA Earth Observation Satellites valde man att ha 10:30 som ”Local Time of Descending Node”
.Ja man får alltid en ”dagmätning” och en ”nattmätning” separerat med 12 timmar. Eller en ”morgon” och en ”kväll” mätning!
2
Mikrovågsintensiteten bestäms ombord och resultatet skickas i digital form till en ”ground station” som ”telemetri”. Beräkningen av en ”temperatur” görs sedan på marken i ett ”payload processing centre”. DENNA OMRÄKNING ÄR INTE TRIVIAL!!
3
Nej,satelliten ”styrs” inte. Den är i ”fritt fall” på samma sätt som t.ex månen. Vad som måste göra är att då och då utföra en minimal manöver för att kompensera för ”air drag”/”luftmotståndet” för att därigenom återvinna förlora höjd och behålla den önskade synkroniseringen med jordrotationen. Eventuellt måste också någon manöver för att behålla det önskade ban-planet göras, på grund av gravitationen från sol och måne vrider detta sig mycket långsamt och ”inklinationen” (vinkeln mellan jordens ekvator plan och satellitens banplan) förändrar sig långsamt
VIKTIGT ATT FÖRSTÅ:
1 – Man får bara mätvärden var 12e timme (för ett visst område)
2 – Omräkningen från strålningsintensitet till temperatur är baserad på fyskaliska teorier och är mycket svårare (och osäkrare!) än att avläsa en termometer. Det kan nog blir rätt fel utan att man avsiktligt fuskar! Utan kalibrering mot termometrar på jorden (eller väderballonger!) går det överhuvudtaget inte!
Tillägg ang. Charneyrapporten. Jo, jag kollade minnet. Det stämmer att James Hansen bidragit med odefinierat innehåll från en då ännu inte publicerad rapport och tackas för detta. Precis i slutet av inledningen.
#34
”Utan kalibrering mot termometrar på jorden (eller väderballonger!) går det överhuvudtaget inte!”
Nej, det görs ingen sådan kalibrering, däremot mot ett mål med känd temperatur ombord på satelliten och mot den kosmiska mikrovågsstrålningen (= 3 K).
Kalibrering mot ”termometrar på Jorden” är inte ens teoretiskt möjlig. Från en satellit kan man mäta mark/havsytans temperatur (om det är molnfritt) och medeltemperaturen inom ganska vida höjdintervall uppe i atmosfären, men deinitivt inte temperaturen strax ovanför markytan som ”termometrar på Jorden” mäter.
#35
Det var Hansen som bidrog med det höga värdet för temperaturkänsligheten. Vid den här tiden fanns två mycket primitiva (”one-dimensional”) klimatmodeller, eller kanske rättare atmosfärmodeller. Den ena gav en känslighet om 2 grader, den andra (Hansen) 4 grader. Charney lade till en osäkerhet om 0,5 grader i båda ändar, och vips hade man den uppenbarade sanningen 1,5-4,5 grader.
#27 tty
Jo, jag inser också att eCO2 inte blir heltäckande för att förklara vad som styr klimatet. Men det är väl ändå eCO2-forcingen som ska ge 1,5-4,5 grader vid dubblering, eller hur?
Flera döda efter en ”köldsmäll” i Thailand.
Tydligen kan ”köldsmällen” hålla i sig enligt chefen för meteorologidepartementet, till Bangkok Post.
Utifrån väderprognosen finns en risk att kylan fortsätter in i sena januari eller tidiga februari.
”Köldsmäll” = Expressens definition av ovanlig och mycket kall temperatur.
https://www.expressen.se/nyheter/tre-doda-efter-koldsmall-i-thailand/
# 37 Tack tty! Lögn och bedrägeri redan från allra första början med andra ord och ännu en förklaring till att IPCC är totalt ointresserade av att ta till sig vad forskningen har att berätta idag.
#38
NEJ!
Hela hypotesen om CAGW och positiv återkoppling bygger på att en liten uppvärmning skall leda till mera vattenånga i atmosfären som i sin tur förstärker uppvärmningen kraftigt. Det är denna effekt som visat sig inte finnas i verkligheten.
Vilket verkligen inte är överraskande. Skulle klimatet fungera så skulle temperaturerna ständigt pendla kraftigt upp och ner, eftersom varje störning skulle förstärkas på samma sätt. Dessutom förutsätter man att mera vattenånga inte leder till mera moln (mycket osannolikt), att den relativa fuktigheten är temperaturoberoende (bevisligen fel) och att den konvektiva värmetransporten inte påverkas (omöjligt).
#40
”Lögn och bedrägeri redan från allra första början”
Det behöver det i och för sig inte ha varit. Modellerna var som sagt ytterst primitiva. Det märkliga är att klimatforskningen i praktiken inte har kommit någonvart på 40 år och med anslag som skulle räcka att finansiera ett medelstort krig.
#39
Det är nog bara svenska journalister som går bet på att översätta ”cold snap”, alltså köldknäpp. Svenska språket tycks inte ingå i journalistubildningen numera.
Sedan har faktiskt nattemperaturerna inte varit lägre än 13 grader, men det är riktigt kallt för thailändare. Jag minns för många år sedan när jag var uppe på Doi Inthanon (Thailands högsta berg) den här årstiden. Vädret var typ en extremt fin svensk höstdag, möjligen litet för svalt för kortärmade skjortor. Uppe på toppen fanns en thailändsk radarstation där bassarna gick klädda i vadderade vinteruniformer och anorak. Vi pratade litet med dem och den här radarstationen var tydligen det värsta ställe man kunde hamna på, typ Boden i kubik.
#32 tty
”Att hålla satellitens attityd (vinkel) gentemot jorden är enkelt och kan göras helt passivt. ”
Nja! Med ”passivt” brukar mena något i stil med ”gravity gradient stabilisation” som verkligen är helt passiv! Attityden (satellitens orientering i rymden, t.ex att ”undersidan” med instrumenten skall peka mot jorden) görs aktivt med ”fly-wheels”. Det är hjul som roterar runt olika axlar. Man ”balanserar” genom att modifiera dessa hjuls hastighet! Datorn ombord kontrollerar dess hjuls rotationshastighet baserat på information från riktningssensorer som t.ex. identifierar riktningen tiii jordens horisont! För att hålla dessa hjuls rotation inom den tillåtna gränsen används sedan elektriska spolar som skapar ett vridmoment pga jordens magnetfält. Genom att slå av och på strömmen till spolarna vid rätt tillfälle kan man få de roterande hjulens rotationshastighet att förbli inom de tillåtna gränserna. Hjulen är alltså i verkligheten en ”buffer” för rotations-momentum. Men visst, inget hydrazin förbrukas, bara elektrisk energi som alstras av solarceller!
Bara en liten detalj som kan påpekas!
#37 tty Det är att göra det enkelt för sig . Det där med klimatkänsligheten går det inte att göra tester ? Eller är det bara beräkningar ? Om inte modellerna stämmer med verkligheten , borde väl man kalibrera dom med verkligheten , och sen kolla om typ 10 år ? Om nu co2 halten ökar . Det här är ju långt över mitt förstånd , jag tänkte mer en logisk dränglösning . För det är väl verkligheten dom är ute efter ?
#43 tty
Nja, vekar som att det var betydligt kallare.
Enligt den thailändska tidningen Bangkok Post ska temperaturen ha varit ner till -1 i de värst drabbade områdena.
Kinakyla tydligen.
Nåt jag alltid stört mig på är temperaturen i atmosfären med decimaler när man inte samtidigt talar om hur stor luftfuktigheten är. Hur är det med satellitdata, har man ens nån aning om luftfuktigheten vid mättillfället? För vi är väl egentligen intresserade av energiinnehållet i luften-atmosfären?
#45 Frej
”Det där med klimatkänsligheten går det inte att göra tester ? Eller är det bara beräkningar ?”
De experiment man kan göra är hur mycket värmestrålning som tas upp givet koncentrationen av t.ex. koldioxid. tty tog MODTRAN som exempel där man kan räkan på olika gaser och koncentrationer. Detta är givet en atmosfär utan konvektion, med en statisk molnbild mm
http://lorelei.uchicago.edu/modtran/
Man kommer då fram till en viss ökad värmestrålning som om vi bodde på en platt jord med en atmosfär som inte rörde på sig skulle resultera i ca 1 grads uppvärmning.
Sen kommer frågan hur atmosfären reagerar i verkligheten på denna ökade värmestrålning. Vad händer med luftfuktigheten (som då skulle öka på växthuseffekten) eller konvektion (som skulle verka avkylande) mm.
Man gör här en simulering så gott det går beskriver hur atmosfären skulle reagera och kommer fram till låt oss säga 3 grader. De modeller man använder skall naturligtvis kunna förklara temperaturutvecklingen under 1900-talet men eftersom våra data före 70-talet är mins sagt bristfälliga så är detta en famlande i blindo. Lägg därtill att man ha ytterligare parametrar med i modellerna, t.ex. stoftpartiklar från förbränning, för vilka vi har ännu sämre data, så är uppgiften minst sagt utmanande.
Det som räddar en är att det finns så många parametrar att skruva på att vem som helst som vet hur ett femtegradspolynom ser ut kan hitta en modell som perfekt beskriver de historiska data vi har (eller de man själv valt). Det kallas för kurvanpassning men säger mycket lite om hur bra modellen är på att förklara den framtida utvecklingen.
Man kan också titta på den temperaturökning vi haft under 1900-talet (så bra som vi nu kan veta det) och antar att hela den ökningen är ett resultat av den ökade koldioxidkoncentrationen. Då kommer kam fram till en övre gräns som visar sig ligga under en grad. Om den temperaturökning vi sett delvis har andra orsaker så är klimatkänsligheten naturligtvis mindre. Vi har en inbyggd termostat i atmosfären som motverkar förändringar.
Johan M. #48
Det där med vattenångans förstärkningseffekt måste väl vara den värsta urspårningen. Fanns den skulle den här planeten aldrig ens ha hunnit bli besudlad med biologiskt liv, än mindre med varelser som på fullt allvar bekymrade sig om klimatet.
Hahaha! BBC world sände nyss en debatt 2255 mellan en miljökille inom energi och extinction rebbelion, korthuset börjar rämna.
Jag inledde min ”klimatresa” när Valentina Zharkova hamnade mitt i rampljuset för fyra och ett halvt år sen, och till min häpnad blev grundligt bespottad av de rättrogna. (modeller för solfläckscyklers variabilitet allså)
Nu har jag hittat ännu en sannolikt påfallande intelligent östlig dam: Irina Kitiashvili
Namnet låter väldigt Georgiskt, (säger jag som gillar Beka Gosaishisvili som ugn)
Anyone here heard of her?
Ska nu se vad jag kan finna……
se även: https://wattsupwiththat.com/2019/12/12/deep-solar-minimum-on-the-verge-of-an-historic-milestone/
I detta inlägg kan man läsa om s.k. extremväder 1913, det år vi senast hade en extremt lugn sol. Ladda med detta som motargument om det blir extrema väder framöver.
och gillar du jazz: https://www.youtube.com/watch?v=VlnwHDc8Rgk&t=489s
Klimatkänsligheten
Thorsten Mauritsen på Stockholms Universitet är en av huvudförfattarna till det avsnitt i nästa IPCC rapport, som handlar om klimatkänslighet, och som utges 2022. Han säger i Sverige Radio att de kommer att basera den nya uppskattningen av känsligheten mer på mätningar än på modellberäkningar.
#45
”Det där med klimatkänsligheten går det inte att göra tester ?”
Vad man kan göra är energibalansberäkningar. D v s man kan mäta inkommande och utgående energi från Jorden och lägga resultatet mot temperaturökningen.
Problemet är att flera variabler, främst värmeupptagningen i havet, är rätt osäkra. I och med Argobojarna har man dock numera hyfsat bra data även på detta.
De beräkningar som har gjorts på senare år pekar entydigt mot låg känslighet, under 2 C per fördubbling av CO2, och kanske ned emot 1 C.
Det har gjorts flera sådana studier, denna är väl den bäst kända:
https://www.nicholaslewis.org/wp-content/uploads/2014/09/lewiscurry_ar5-energy-budget-climate-sensitivity_clim-dyn2014_accepted-reformatted-edited.pdf
Den vållade ett visst uppseende genom att författarna rakt igenom använde sig av siffror från IPCC AR5 och viade att resultatet blev ett TCR av 1,33 grader och ett ECS på 1,64 grader, visserligen med stor osäkerhet.
#51
Ja, det är ett georgiskt namn.
# 51Rolf Jag gillar dej nu blir det OT Min morsa gifte sig med ett Jehovas vittne på 60 talet jag född 59 . Då kan jag säga gick en ansenlig skivsamling i original jazz värt en förmögenhet idag i soptunnan . Det blev våldsamt , men det är så i sekter . Man har dom minnen man har . Jazz är inget jag söker mej till , men när jag hör jazz kan jag säga att uppskattar det , det är väl det jag hörde som väldigt liten . För övrigt så kan det väl knappast vara annat än solen som styr våra liv på våran planet. Eller våra vulkaner , eller våra asteroider vi har i sol systemet . Knappast CO 2 som avgör våran existens . Snarare tvärt om .
Fantastiskt bra skrivet med ofantliga kunskaper som helt detroniserar kunskapen hos DN. För jag hoppas det är okunskap och inte vilseledning, vilket det dock kan vara, om DN hämtat informationen från någon utomstående alarmist. När man på detta sätt synar korten hos alarmisterna så är det på ngt sätt löjeväckande vilket sätt dom presenterar sina ”FAKTA”.
#48
”Termostat” ! Underbart uttryckt, det brukar jag oxå säga till bekanta då tittar de på mig som jag vore vrickad.
Apropå kylan i norra Thailand så visst har det varit rätt kallt två veckor. Detta bara på nattetid, på dagarna har det varit kring 28 grader och några nätter under tio grader.
Nu tycks det redan ha släppt för lägsta tempen två sista nätter var 16 grader och över trettio på dan.
Doi Ithanon som någon nämde hade minus en grad och folk vallfärar dit för att uppleva kylan. Toppen på Ithanon ligger på 2500 höjd ungefär.
Det gör inte jag, alltså åkee till beeget, och är för övrigt glad för värmen igen. Förstår inte vad folk har emot värme för övrigt.
Det brukar vara alltid några kalla dagar i December åtminstone har varit alla år jag har bott här.
#9 #15 #16 #21 #28 #31 #32 #34
Efter alla förklaringar med ord (utan illustrationer) om de solsynkrona polära satelliter som används för UAH, här min artikel i ESA Bulletin November 1992 som beskriver ERS-1. Med många bilder och illustrationer! ERS-1 och ERS-2 hade lite andra instrument men principen är densamma som för UAH-satelliterna.
Artikeln är nu online!
https://esamultimedia.esa.int/multimedia/publications/ESA-Bulletin-072/
Man behöver Adobe Flash som hjälpprogram (”plug in”) till Browsern! Kan hämtas med ett ”klick” om den inte redan är installerad! Artikeln är på sidorna 76 – 81 och har rubriken ”ERS-1 An Earth Observer that exactly follows Its Chosen Path”
#52
Heureka! Duger inte sumpen att spå i längre?
ang UAH,
Stort tack till Mats Rosengren och tty som hjälper mig att förstå hur UAH-mätningarna går till. Jag försöker smälta de ganska komplicerade ”teknik-förhållanden” som gäller för att avsluta mina funderingar med några kontrollfrågor och se om jag fattat någorlunda.
ang UAH-mätningar
Stort tack till Mats Rosengren och tty som hjälper mig att förstå hur UAH-mätningarna går till. Jag försöker smälta de ganska komplicerade ”teknik-förhållanden” som gäller för att avsluta mina funderingar med några kontrollfrågor och se om jag fattat någorlunda.
Johan M,
Jag har gjort ett litet överslag av den transienta klimatkänsligheten TCR, Transient Climate Responce, med dina antaganden ovan nämligen: ”Den sammanlagda uppgången under perioden, dvs 40 år, är på ca 0.5 grader”. Jag antar också att växthusgaserna står för hela uppvärmningen.
Man vet att effekten av växthusgaser på jordens medeltemperatur är proportionell mot logaritmen av koncentrationen av gaserna i atmosfären d.v.s. följer formeln
dt = a + b* log x
där dt är temperaturökningen sedan 1979, x är koncentrationen av gaserna och a och b är konstanter.
Du säger att temperaturen mellan 1979 och idag har stigit med 0,50 C enligt satellitmätningen UAH 6.0 och mätningar visar att koldioxidkoncentrationen under samma tid stigit från 338 ppm (v) till 410 ppm (v). (Jag approximerar växthusgaserna med koldioxid). Dessa data ger konstanterna a och b och formeln blir
dt = -15,07 +5,96 log x
Vid en fördubbling av koncentrationen av koldioxid från 338 ppm till 676 ppm fås temperaturökningen dt = 1,8 C, vilket just är den transienta klimatkänsligheten. Enligt IPCC senaste rapport ligger TCR mellan 0,8 C och 2,5 C med 66 % sannolikhet, så resultatet verkar rimligt om man får tro IPCC, och om jag räknat rätt.
#62 Lars-Eric Bjerke
Då gäller det bara att reda ut vad som är TCRE och ECR.
”Equilibrium climate sensitivity is likely in the range 1.5°C to 4.5°C (high confidence), ”
#62 Lars-Eric Bjerke
”Enligt IPCC senaste rapport ligger TCR mellan 0,8 C och 2,5 C”
Jag tror det är TCRE som ges intervallet 0.8 – 2.5 C. TCR ges intervallet 1.0 – 2.5 C. Det är många kort man kan blanda bort om man vill sätta sig in vad IPCC verkligen säger.
”TCRE is likely in the range of 0.8°C to 2.5°C per 1000 GtC”
”The transient climate response is likelyin the range of 1.0 C to 2.5°C (high confidence) and extremely unlikely greater than 3°C. ”
#64 Johan M,
Jag gjorde en enkel beräkning av just TCR, som jag också skrev, d.v.s det som IPCC definierar i Box 12.2 som ”TCR is defined as the annual mean global surface temperature change at the time of CO2 doubling following a linear increase in CO2 forcing over a period of 70 years.”
Du har rätt i att man i samma Box under figuren säger att TCR har en ”likely range” av 1 till 2,5 C och inte 0,8- 2,5 C. Mina 1,8 C är ju nära medelvärdet i intervallet för TCR.
Jag tycker ditt inlägg antyder att den uppvärmning av 0,5 C vi haft sedan 1979 pekar på en låg klimatkänslighet, medan min enkla beräkning visar att IPCC kanske gissar hyfsat rätt.
#65 Lars-Eric Bjerke
Det har kanske insett att det är väldigt svårt att försvara ECR på 1.5 – 4.5 och definierar därför begreppet TCR som ligger mer i linje med vad vi kan observera. När DN väljer vilken siffra som man skall ha i en artikel så väljer man naturligtvis ECR på 3 grader i stället för TCR på strax över en grad.
Med tanke på hur mycket medeltemperaturen varierar från år till år så kanske vi skall vänta i 40 år till innan vi drar för långtgående slutsatser.
#62 Lars-Eric Bjerke
”..d.v.s. följer formeln dt = a + b* log x”
Är inte allt du behöver göra att ta temperaturökningen i grader och jämföra med andra-logaritmen av relativa koncentrationsökningen : 1.8 = 0.5/log2(1.21) .
TS: Men det blir lite konstigt när du skriver att DN gör ”halmgubbar”. T.ex. ”klimatkänsligheten är låg”, är det en halmgubbe? Om du tycker att det är en halmgubbe blir det svårt att förstå varför du sedan argumenterar för att klimatkänsligheten är låg. Och att ”det är kallt” är ju någonting som om och om igen skrivs t.ex. på den här bloggens kommentarsfält. Det är väl ingen halmgubbe …
#65 Lars-Eric Bjerke
.. och sen har vi frågan vad som är hästen och vad som är vagnen. Om temperaturen driver koncentrationen så kommer vi har en korrelation även om klimatkänsligheten är 0.
https://www.klimatupplysningen.se/2019/04/28/koldioxid-och-temperatur/
#68 Mattias G
Jag vill nog argumentera för att det inte finns något stöd för att klimatkänsligheten skulle vara hög. Men visst, att den är låg kanske inte är en halmgubbe.
Att det är kallt vet jag inte om jag vill hålla med om att många tycker. Det kommer varje månad en rapport om UAH:s uppdateringar som nu senast visade +0.55 grader från medel 1981-2010. Hur många gånger påpekas inte att det var bra mycket kallare under lilla istiden?
#66 Johan M,
Jag tycker att det är olyckligt att det finns flera klimatkänsligheter. TCR är enkelt att förstå medan ECS, som är temperaturhöjningen vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären, som bibehålls under mycket lång tid, vilket är orealistiskt, ger fler felkällor, är svårt att mäta och därför svårt att koppla till klimatet. Det gör också att osäkerhetsintervallet för ECS blir stort, 3 C medan det är 1,5 C för TCR.
#69 Johan M,
”Om temperaturen driver koncentrationen så kommer vi har en korrelation även om klimatkänsligheten är 0.”
Vi har ju nyligen diskuterat detta, och här är min sammanfattning;
I början av uppvärmningen efter lilla istiden är det möjligt att en naturlig uppvärmning drev en avgasning av haven. På senare tid gäller emellertid inte detta.
Drivkraften för flöde av koldioxid mellan atmosfär till hav kan uttryckas som skillnaden, ∆pCO2, mellan koldioxidens partialtryck i luften och dess jämviktstryck i det aktuella havsvattnet. Om det förra är störst går överföringen från luft till hav. Om det förra är mindre går överföringen från hav till luft.
Koldioxids löslighet vid de partialtryck vi har i atmosfären på senare tid är ca 5 ml/l vid 0 C och 3 ml/l vid 20 C. Om vi höjer temperaturen 1 C kommer lösligheten att minska med ca 0,1 ml/l eller ca 2,5 %. Om vi däremot i stället höjer koldioxidhalten i atmosfären från 310 ppm (v) till 410 ppm (v) ökar partialtrycket med 100/310 = 32 % och därmed också lösligheten med 32 %. Man ser alltså att den ökande koldioxidhalten i atmosfären lätt håller emot de små temperaturhöjningar vi haft sen 60-talet och att vi därför inte har haft någon nettotransport från haven till atmosfären.
Jag tror precis som du att haven avgasas termiskt. Det förstår man inte minst genom diagrammen i din referens där koldioxidhalten samvarierar med jorden temperatur, men också genom att koldioxiden omsätts många gånger årligen mellan hav och atmosfär. Jag bedömer emellertid att den stora ökningen av koldioxidens partialtryck på senare tid givit en nettoinlösning, antagligen speciellt vid Arktis där det minskande istäcket både givit större omblandning mellan gas och vatten och dessutom givit gasen kontakt med en större vattenspegel speciellt på sommaren.
Det vore fint om du frågade någon du litar t.ex. på KTH på angående drivkrafterna för inlösning och avgasning, där du ifrågasätter mitt påstående ovan.
”Drivkraften för flöde av koldioxid mellan atmosfär till hav kan uttryckas som skillnaden, ∆pCO2, mellan koldioxidens partialtryck i luften och dess jämviktstryck i det aktuella havsvattnet. Om det förra är störst går överföringen från luft till hav. Om det förra är mindre går överföringen från hav till luft.”
#70 Men visst finns det åtminstone *visst* stöd för att klimatkänsligheten troligen ligger omkring 3 grader? På https://www.carbonbrief.org/explainer-how-scientists-estimate-climate-sensitivity finns det en förteckning av drygt 140 studier av klimatkänslighet, bland annat den där av Lewis och Curry som du hänvisar till. Några sticker ut nedåt, några uppåt, men det är osnyggt att bara hänvisa till studier som passar den egna ståndpunkten (oavsett om man är skeptiker eller alarmist). Det DN skriver verkar åtminstone för mig inte vara helt uppåt väggarna. Om de har fel (det kan de mycket väl ha) får du nog argumentera lite bättre för det.
Men visst vore det väldigt skönt om klimatkänsligheten var väldigt låg, låt oss hålla tummarna för att den är det!
#72 Lars-Eric Bjerke
Då säger vi så här – om temperaturen ökar av naturliga orsaker oberoende av koldioxid och koncentrationen av koldioxid också ökar (driven av fossila utsläpp eller temperaturen), så kommer vi kunna avläsa en klimatkänslighet genom att dividera temperaturökningen med logaritmen av relativa koncentrationsökningen – även om klimatkänsligheten är noll.
#73 Mattias G
Vem påstår att den finns *något* stöd? Detta är vad DN skriver:
” Jämförelser mellan olika epoker i det förflutna ger samstämmiga belägg för att klimatkänsligheten är cirka 3 grader. ”
I den skrift du länkar till finns följande:
”There appears to be no evidence that recent studies show a substantially different range of sensitivity than in the past, though some approaches generally result in lower or higher sensitivity than others.”
Om man plottar de värden som de har samlat så får man en hagelskur som visar vad jag pekar på – det är inte så att det finns en samstämmighet överhuvud taget.
ok, för att peka på andra studier så tog jag upp två som pekar på en låg klimatkänslighet (vilket jag i slutändan tror det kommer visa sig vara).
btw: jag tittade på den lista av 140 rapporter som de sammanställt. Ta och sorter listan på medelvärdet de olika rapporterna ger och titta sen på vilka metoder de använt. Av de 34 första, som pekar på en känslighet på 2 grader eller under, så är 21 klassade som ”instrumental”. AV de 20 högsta, all med ett medl på 4 eller över, är 10 listade som ”paleo”.
[…] DN:s halmgubbe del III […]