Den romerska värmeperioden

Romarriket | Forntiden och antiken | Historia | SO-rummet

Bild: By Tataryn – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=19625326

Det romerska väldet varade i många hundra år. Bilden ovan visar dess största utsträckning. Därefter började en lång nedgångsperiod till c:a 500 då imperiet först delades i två delar och det västra kollapsade. Oräkneliga historiker har beskrivit dess uppgång och fall. Hur kom det sig att detta mäktiga rike kunde uppstå, och vad orsakade dess fall? Många mer eller mindre spekulativa teorier har presenterats. En sådan är klimatologisk.

Klimathistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist  har uppmanat till försiktighet med vad han kallar för ”klimatdeterminism”, dvs. att vi skulle kunna härleda allt, t.ex. krig och svält, till klimatförändringar. Han poängterar vikten av kultur, samhällsordningar och tekniknivå för att förstå vår historia. Men han menar att klimatet ibland kan ha varit en bidragande faktor till de historiska skeendena.

I en nyligen publicerad vetenskaplig rapport i Nature så argumenterar G. Margaritelli et.al. ganska hårt för att klimatförhållandena direkt påverkade de historiska skeendena.

Med hjälp av olika proxies från havsbottnar har de beräknat att Medelhavet var upp till 2 grader C varmare än i de föregående och efterkommande perioderna.Comparison of the records from Sicily Channel studied in this work (thick dark blue line) in comparison with other samples - Alboran Sea (thick light blue line), Minorca Basin (thick red line) and Aegean Sea (thick dark and light green lines). They support the claim that the Roman Period saw a 3.6°F  rise in temperatures in the Med

Denna värme, menar författarna, omfattade inte bara själva havet utan även områdena omkring det och långt upp i Europa. Värmen påverkade nederbörd och skördar så att befolkning och rikedomen ökade.

Var den romerska värmeperioden bara lokal? Tja, det går nog inte att dra några slutsatser om den var global från den här artikeln. Men från andra källor vet vi att åtminstone hela Europa verkar ha haft en gynnsam värmeperiod då. På CO2 Science ges en sammanfattning av studier för Europa.

Efter den romerska värmeperioden kom det en kraftig nedkylning i Europa – möjligen triggad av en del stora vulkanutbrott. Därefter kom en medeltida värmeperiod som med all sannolikhet var global och som varade fram till 1400-talet.

Men åter till den romerska värmeperioden. De flesta av oss svenskar som då och då turistar ned till Medelhavet njuter ju bl.a. av det varma badvattnet. Det är varmt tillräckligt. Hur skulle det kännas med två extra grader? Ja, tydligen var det gynnsamt för romarna, och för deras rikedom, resor, erövringar och kolonier. Så vi får anta att även nederbörden var högre, och att skördarna var större än vad de blev under de kalla århundradena därefter.

Självklart går det inte att förklara romarrikets uppgång och fall endast med klimatets förändringar. Men som Fredrik Charpentier Ljungqvist säger så verkar det inte osannolikt att det gynnsamma klimatet även var gynnsamt för romarnas rike. De kalla århundradena därefter medförde en katastrof för jordbruket i Europa. Tillsammans med sjukdomar så medförde detta en radikal decimering av befolkningen. Sammantaget så bidrog nog de naturliga förloppen till romarrikets fall.

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sören G

    Århundradena kring 700-talet f.Kr. brukar kallas de mörka århundradena, och det var då Homeros skrev Iliaden och Odyssén. Stater kollapsade och olika folk rörde på sig.Man talar om sjöfolken som spred oro. Klimatet hade blivit kallare efter den minoiska värmeperioden på bronsåldern. I Skandinavien började man att stalla husdjuren. I medelhavsområdet handlade det nog mest om att det blev torrare. Torrare klimat och kallare klimat verkar hänga samman.

  2. Lars Kamél

    På 530-talet inträffade dessutom något, förmodligen stora vulkanutbrott, som ledde till en långvarig, global avkylning. Den fick stora konsekvenser under drygt 100 år efter det. Den försvagade bland annat det bysantinska riket, den östra resten av Romarriket. Somliga historiker anser att det bäddade för att de första muslimerna snabbt kunde erövra stora områden i Mellanöstern och Nordafrika.

  3. Labbibia

    Bland annat om Tunisien som ”Romarrikets kornbod”. Odlas det mycket vete där idag tro? http://www.dubell.se/node/68

  4. jensen

    Synnerligen intressanta historiska skeenden. Med hänsyn till klimatologiska.
    Pricka gärna in följande : 8,2 k Event. Sahara Warming I, Sahara Warming II, Tidig dynastisk tid, Gamla Riket, Första mellantiden, Mellersta Riket, Nya Riket, Förklassiska Tiden. Romerska Eran I. och II,
    LALIA, Late Antique Little Ice Age
    ( folkvandringstiden) Vikingatiden, Medeltiden, LIA I, II, III och den moderna värmeperioden.

    http://theclimatescepticsparty.blogspot.com/2018/07/waves-and-tides.html

    https://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-3437314/Did-climate-change-cause-collapse-eastern-Roman-Empire-Little-Ice-Age-535-AD-led-famine-political-upheaval-ancient-world.html

  5. Labibia,

    det var en intressant artikel men tydligen inte helt up to date, den arabiska våren nämns inte.

  6. Torbjörn Reitberger

    Intressant och tankeväckande artikel. Min enkla slutsats blir:
    1. En uppvärmning kan få komplexa följdverkningar. Om uppvärmningen också leder till torka så blir effekten negativ, annars kan kan skördarna öka.
    2. En avkylning har entydigt negativa effekter. Historiskt finns otaliga exempel.

  7. Rolf Mellberg

    Tack Ingemar, mycket intressant ämne!

    Men jag vill backa i tiden ytterligare ett bra tag och presentera en mycket trevlig föreläsning av Eric Cline!
    ”Sjöfolken” migrerade (även) tidigare än vad som angavs ovan, nästan alla riken runt östra Medelhavet kollapsade. Säkert flera faktorer men kallare och torrare klimat kan nog ha betytt en hel del.
    https://youtu.be/bRcu-ysocX4

  8. Viktigt för huruvida klimatförändringar skall spela en historisk roll tror jag är att det handlar om riktiga klimatskiften, inte bara enstaka år. I de flesta kulturer så kan man klara missväxtår och sjukdomar som varar ett par år.

    På 1860-talet så svalt massor av människor ihjäl i både Sverige och i Finland under ett par år. Hela bygder blev folktomma. Men det hände inte så mycket politiskt.

    Likaså har vi många exempel på historiska händelser – typ storsveriges nedgång och fall, den franska revolutionen och USAs frigörelse som knappast kan kopplas till klimatologiska händelser.

  9. Rolf Mellberg

    Ingemar och franska revolutionen.

    Vulkanen Laki på Island hade ett stort utbrott 1783-84. Det fick allvarliga följder, inte minst på kontinenten. Detta kom att bidra till den franska revolutionen, enligt:
    https://en.m.wikipedia.org/wiki/Laki

  10. Torbjörn

    Här är lite mer om vulkanutbrotten på 500-talet
    https://www.history.com/news/1500-year-old-little-ice-age-may-have-altered-the-course-of-history

  11. Rolf M

    Tack för intressant länk. De skriver ”In France, the sequence of extreme weather events included a surplus harvest in 1785 that caused poverty for rural workers, as well as droughts, bad winters and summers. These events contributed significantly to an increase in poverty and famine that may have contributed to the French Revolution in 1789”

    Det var ju några år emellan 1784/85 och 1789. Men visst, det kan ha bidragit. Många års dåliga skördar kan ha byggt upp missnöjet som utmynnade i en revolution. Samtidigt bör man vara medveten om att missnöjet med en enväldig kung hade varit på G inom de politiska kretsarna längre än så. Inte minst fanns en stark och betydelsefull influens ideologiskt och filosofiskt från den nya upplysningen som började långt tidigare: Pfufendorf, John Locke, Rosseau, bara för att nämna några.

  12. Ann Löfving-Henriksson

    Läser just i en speciell historiebok, Skogens Krönika i Göteborgs och Bohus län från 1935. Såvitt jag vet har ingen tidigare försökt få ihop en beskrivning av hur det kan ha sett ut här på gården i riktigt gamla tider, så känner mej lite manad. Tidigt avskogat, verkar vara korrekt beskrivning.
    Här möter jag ett nytt ord ”klimatomstörtningen” när det blir fråga om kallare tider i riktigt gamla tider. Säger kanske en del!
    Här figurerar norska konungar, som regerade från Bergen och beställde skepp från granngården, riddare som gett namn åt en av huvudpersonerna i Kristin Lavransdatter, Riddar Darre och mycket annat att fastna vid.
    Men, det var det trevliga ordet Klimatomstörtningen som jag ville förmedla.

  13. tty

    https://klimatupplysningen.se/den-romerska-varmeperioden/#comment-384957

    En annan viktig faktor när det gäller 500-talet utöver ”fimbulvintern” 541/44 är den s k justinianska pesten som decimerade europas befolkning. Man har tidigare trott att den bara berörde medelhavsområdet men det har nu motbevisats genom DNA-fynd.
    Här i Nordeuropa tycks stora områden ha mer eller mindre ha avfolkats, de s k ”stensträngsbygderna” i Mellansverige och Öland och Gotland är från denna tid och de folkvandringstida bygderna längs norrlandskusten och i Österbotten tycks ha blivit helt folktomma i flera åhundraden. Det har spekulerats i att sagolandet Pohjola i norr i Kalevala kan vara en reminscens av den försvunna järnåldersbygden i Östebotten, liksom man fömodat att sägnerna om fimbulvintern bygger på händelserna på 540-talet.

  14. tty

    Ett klimatomslag som verkligen fick världshistoriska följder är det s k ”4.2 KA event”, alltså det omslag till kallare, men framförallt torrare klimat som skedde ca 2200 f kr i en bred zon från Atlanten till Stilla Havet.

    Då avfolkades större delen av Sahara, det gamla riket i Egypten gick under och flera hundra år av inbördeskrig och svält följde, den eblaitiska kulturen och språket utplånades i Syrien, det Akkadiska riket kollapsade, det sumeriska språket och kulturen dör ut, Induskulturen kollapsar och de avanceade stadsstaterna i Yangtsekiang-dalen försvinner.

    I synnerhet i Indien och Kina blev effekterna enorma, när nya högkulturer uppstår igen där är det i nya områden och det är nya folk (indo-iranier respektive kineser) som dominerar.

  15. jensen

    Klimataktivister varnar ju för hemskheter om 80 år.
    De borde varna för andra hemskheter med längre perspektiv.

    http://lill-lindback.bloggplatsen.se/2018/08/16/11556241-laser-i-en-tidning-om-supervulkaner/

  16. jensen

    4,2 K Event.
    Orsakssammanhang och effekter.

    https://cp.copernicus.org/articles/14/1529/2018/

  17. tty

    ”Tidigt avskogat, verkar vara korrekt beskrivning.”

    Stämmer i stora delar av södra och mellersta Sverige men i synnehet i Skåne, Halland och Bohuslän och även i Bergslagen.
    Kolla på lantmäterikartor och äldre fotografier. Landskapet var oerhört kalt jämfört med nutiden, på många håll långt in på 1900-talet.

    Det skulle inte förvåna mig om Sverige överhuvud taget inte har haft några netto-CO2-utsläpp sedan 1850 om man räknar med hur mycket mera vegetation det är nu, inte bara på land utan även i sjöar och vattendrag.

  18. tty

    https://klimatupplysningen.se/den-romerska-varmeperioden/#comment-384983

    Och supervulkaner är ändå småpotatis jämfört med vad en LIP (Large Igneous Province) kan åstadkomma. Då rör det sig om miljontals kubikkilometer lava. LIP, asteroidnedslag och, kanske, extrema istider är de katastroftyper som leder till massutdöenden.

  19. Robert Norling

    Tur för oss att det snöade rikligt i fjällen i vintras, då vindkraften underpresterar. Importerad kolkraft räddade oss idag också.
    Ett tag kostade 1 MW 160 € vilket i runda tal blir 1.60 kr kW i hela landet.

    Kärnkraft 2585 MW
    Värmekraft 371 MW
    Ospecificerat 504 MW
    Vindkraft 214 MW
    Vattenkraft 10062 MW
    Total produktion 13736 MW
    Total förbrukning 14324 MW
    Importerar 588 MW

  20. Robert Norling

    Tydligen tar Expressen in vilka debattartiklar som helst, bara klimathotet finns med som vinkling.
    Men personerna nedan tillhör nog inte intelligentian bland chefer att döma av deras kunskaper om värme och kyla.

    https://www.expressen.se/debatt/okat-byggande-i-tra-kan-bli-stor-klimatbov/?fbclid=IwAR13GpUL_3tqgeScg8vDnEXnXSz5ig-9NthwEWg23kLYGqVNaheRMOCMF_k

  21. jensen

    Man undrar Varför SMHI´s chefer tillber värdelösa klimatmodeller för att basera sina
    ” klimatförutsägelser” i stället för grunda dem på sedan dekader kända NAO-cykler.

    http://notrickszone.com/

  22. Rolf Mellberg

    Även om epoken Romarriket var varm så menar man att skiftet från republik till kejsardöme kan ha fått understöd av en tillfällig kyla. Orsakat av en vulkan inte så långt från Berings sund.
    https://www.nytimes.com/2020/06/22/science/rome-caesar-volcano.html

  23. Rolf Mellberg

    Jensen:

    Det är väl fullt naturligt av en myndighet benämnd:

    Sveriges Mytologiska och Hypokondriska Institut.

  24. Torbjörn

    Ingemar
    Du skriver
    ” Var den romerska värmeperioden bara lokal? Tja, det går nog inte att dra några slutsatser om den var global från den här artikeln. Men från andra källor vet vi att åtminstone hela Europa verkar ha haft en gynnsam värmeperiod då. På CO2 Science ges en sammanfattning av studier för Europa.”

    Är det verkligen möjligt att en kontinent har en så pass mycket högre temperatur i hundratals år utan att övriga världdelar också får det?

  25. Torbjörn https://klimatupplysningen.se/den-romerska-varmeperioden/#comment-384992

    Nej det verkar inte troligt. Jag har sett andra studier som tyder på att liknande värmeperioder vid samma århundraden även fanns i Asien – Kina och Indien närmare bestämt.

  26. Fredrik S

    Det är ingenting, förra decenniet är det varmaste någonsin får vi lära oss idag.

  27. LBt

    Om det var så att den romerska värmeperioden var global var det naturligtvis så att detta klimattillstånd var det globalt naturliga för tidpunkten som följd av jordens förhållande till jorden. Globala rekonstruktioner pekar på att under perioden från för 5000 år sen fram till år 1000 faller temperaturen globalt med ca 0,001 grader C per decennium eller 0,4 grader för perioden. Därefter eller några hundra år senare sker ett trendbrott och fallet ökar till ca 0,003 grader C per decennium som bibehålls fram till mitten av 1800-talet då ett nytt trendbrott hejdar fallet. Därefter stiger temperaturen långsamt, långsamt men accelererande och från UAH kan man nu notera
    +0,15 grader C per decennium de senas 40 åren
    +0,20 de senaste 20 och
    +0,40 de senaste 10.

    Vad som är skrämmande är skillnaden mellan naturliga förändringar och de under påverkan.
    0,003 per decennium naturligt sen medeltiden fram till 1850 och 0,2 för de senaste 20 åren.
    Faktorn 70 skiljer och detta efter blott 150 års påverkan!

  28. Torbjörn

    LBt
    Du får nog studera vad historien säger

  29. Torbjörn https://klimatupplysningen.se/den-romerska-varmeperioden/#comment-385017 Såg LBt’s inlägg och tänkte först att den var så märklig att den kanske inte borde bemötas (temperaturen faller med 0,003 grader per decennium från år 1000 till 1850!). Får mig att tänka på livet i Finnskogarna ”först sågår det upp och sen går det ner osv”. Klimathistorien innehåller många cykliska processer så jag rekommenderar Fredrik Charpentiers’ bok till LBt

  30. Rolf Mellberg

    LBt
    Trenden på lång sikt har varit mot svagt kallare men om du studerar länkad rapport så framgår trovärdigt att det har under lång tid rört sig kraftigt upp och ner. Inget bevisar att de senaste decenniernas ganska markanta uppvärmning är orsakad av co2, Att IPCC påstår det är bara politik!!! Inget bevisar heller att det inte skulle kunna vara co2 som dominerar. Man kan bara gissa.

    https://www.google.com/amp/s/meteolcd.wordpress.com/2020/08/05/colle-gnifetti-ice-core-a-new-european-temperature-reconstruction/amp/

  31. Rolf Mellberg

    Forts….

    Jo, en iakttagelse från rapporten är den kraftiga diskrepans som uppvisas mellan iskärnedata och ”officiella temperaturkurvan” för de senaste 25 åren.
    Tanken går förstås till Tony Hellers många videos där han med frenesi hävdar att trmperaturdata har masserats-justerats-normaliserats-homogeniserats (ja allt vad det nu kallas) på ett sådant sätt att äldre data systematiskt tryckts ner och yngre pressats upp!?!?!?
    Ytterst besynnerliga påståenden av denne Tony.
    Men vad ska man tro 🙂

    Only time will tell.

  32. LBt

    Rolf M,
    UAH brukar väl inte beskyllas för att frisera sina uppgifter?

    Man kan knappast tänka sig något mer lokalt än en iskärna. Har man 2 kan man börja tala om en region men det minst 1 från varje klothalva för att uppgifter av globalt intresse skall kunna skapas.

    Studerar man kärnor från Grönland och Antarktis framstår vare sig romerska värmeperioden, den medeltida eller lilla istiden som något annat än fullt naturliga skeden i en långsamt fallande global klimatutveckling. Möjligen undantaget lilla istiden då temperaturfallet signifikant ökar till ca 0,003 per decennium eller vad som typiskt kan betyda inledningen till det 15000-åriga fallet tillbaka till nästa istidsperiod.

    0,003 per decennium eller snarare 0,0003 grader C per år är vad som måste övervinnas för att hejda detta fall vilket uppnås i mitten av 1800-talet uppenbarligen som följd av 100-150 års ackumulerande utsläpp från industrialismens framväxt. Eftersom utsläppen ackumuleras räcker en påverkan om blott 0,000003 grader C per år från 1750 och framåt för att hejda temperaturfallet 1850. Hur situationen nu är 170 år senare vet vi tex från UAH och vill man förklara detta med okända naturkrafter är det naturligtvis en möjlighet.

  33. ulf dahl

    Har sett kartor om att romarna följde vetes utbredning norrut När klimatet gjorde vete odling möjlig i Frankrike Följde Julius Caesar efter När det blev kallare drog sig romarna sig tillbaka mot Medelhavet Länge var det tydligen så att gränsen gick vid Rhen Söder Veteodling norr Kornodling

  34. Jörgen

    Varma somrar och rikligt vatten från ovan i cirka 350 år bidrog till Roms stabilitet.
    https://www.amazon.com/Fate-Rome-Climate-Disease-Princeton-ebook/dp/B071SLPWVL

    ”The Fate of Rome: Climate, Disease, and the End of an Empire (The Princeton History of the Ancient World Book 2)” by Kyle Harper