Bild: Ola Högberg
Min artikel om de nya rönen inom klimatvetenskapen fick mothugg från Katarina Losjö, hydrolog och klimatkommunikatör, som menar att klimatläget är allvarligt:
Vi har i dag tillräckligt med kunskap för att kunna inse att läget är allvarligt och att många människor redan i dag drabbas av väderkonsekvenser av det slag som forskarnas modeller visar kommer att bli mer vanliga i framtiden. Därför måste vi gå från ord till handling och arbeta för att bromsa koldioxidutsläppen
Jag svarar henne idag att klimatlarmen är inte vetenskapligt befogade:
Att oroa sig för koldioxiden i atmosfären är helt onödigt som jag ser det. Koldioxid är bra för växtligheten, och om den ökar temperaturen lite grand så är inte heller det någon nackdel. Fler nordliggande jordar i till exempel Sibirien och Kanada blir odlingsbara. Koldioxiden gynnar också fotosyntesen vilket gör att skogar och buskar växer bättre även i torra områden.
Ingemar Nordin
Uppdatering 1: Katarina Losjö svarar igen. Tyvärr refuserades min replik på hennes inlägg.
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Hur tillför jag på lämpligt vis mer koldioxid i mitt lilla växthus på 10 kvm ?
Bosätt dig där tillsammans med din eventuella familj. Billig lösning.
Katarina Losjö med flera indoktrinerade skribenter förstår inte de allvarliga konsekvenser som följer om vi stryper utvecklingen och skapar underskott i energitillgången. Det finns inga bevis för att antropogen CO2 skulle vara en fara för mänskligheten. Det är istället dags att börja tala om CO2 som en viktig tillväxtfaktor för växtlighet och därmed också köttproduktion. Framtida värme- och energisystem blir sannolikt helt avgasfria och det är nu ett tillfälle att öka på den CO2 som kan möjliggöra en tillväxtfaktor för jordens grödor.
Måste bygga ut då,,hahahaha
Ingemat Nordin : Mycket bra inlägg. Keep up the good work!.
Mvh, Håkan.
Bra och sansat skrivet Ingemar Nordin!
Jag tror att det är viktigt nu att med sådana här sansade artiklar i tidningar, som många läser, motverka den ”klimatparanoia” som alarmisterna försöker sprida bland medborgarna.
Att lugnt och sakligt tala om, att det är viktigt att arbeta mot övergödning av kusthaven, överfiskning, luftföroreningar m.m. men att alla dessa problem inte har med ”klimatförändringar” att göra.
Utan att det går att göra världen bättre utan att behöva backa tillbaka till medeltiden.
Kan vi få de stora etermedia att förstå detta också vore mycket vunnet!
Peter F #1
Ställ in en liten träkolsgrill och tänd den tidigt på morgonen, då får du upp tempen i lagom tid tills dom små liven börjar växa, finns en kalkylator här:
http://www.lenntech.com/calculators/ppm/converter-parts-per-million.htm
Björn #3,
Jag känner inte Katarina Losjö. Men hennes inlägg upprepar bara de inövade fraser som AGW-alarmisterna alltid kommer med. Hon skriver också att politikerna inte bör inte bara ”prata utan börja agera mycket kraftfullt för att ställa om samhället mot mindre fossilberoende”. I mina öron låter det som en uppmaning att politiker skall sluta tänka och informera sig om det vetenskapliga läget. Varför vill hon inte att politiker skall informera sig om nya rön inom klimatvetenskapen? Det är en lite tråkig/farlig inställning tycker jag.
Håkan Sjögren #5,
Tack, tack. Men i mainstream media – typ SvD, DN, SvT och SR – föredrar man att vara politikens dumdryga megafoner. Jonnys och mitt senaste försök till att besvara en Brännpunktsartikel från miljöpartiet om att vi ”behöver mer klimatterapi” besvarades med:
Hej och tack för repliken.
Vi avböjer dock publicering den här gången.
mvh Carina Stensson, Brännpunkt
Peter F #1
De vanligaste metoderna för koldioxidgödsling i växthus är att ge ren koldioxid ur cisterner eller flaskor samt att gödsla med koldioxid, som produceras genom bränning av lätt brännolja, propan eller jordgas.
Man kan också använda sig av halmkompostering i växthuset. En kubikmeter hackad halm producerar ca 20-25kg koldioxid under en månads kompostering.
Om man inte upprätthåller den normala koldioxidhalten i luften (356ppm) i växthuset så riskerar man att det som odlas dör eller inte utvecklas fullt ut. Bäst är om man med enkla medel kan öka koldioxidhalten, gärna till runt 600ppm.
tompas11 #9 var då medveten om att det visserligen växer extra fort med mer CO2 (givet att man gödslar och vattnar tillräckligt), men att näringshalten tendera sjunka i motsvarande grad.
Tack för intressanta råd,,,kolgrillen låter enklast
Det är en framgång att Corren tar in det du skriver. Grattis!
Men idag fick vi också en bilaga med NT, från Norrköpings Kommun som vill växa. Sidan 16 handlar om Visualiseringscenter.
”Seeing is believing”
I tre år har SMHI och Centrum för klimatpolitisk forskning arbetat för att kunna tala om klimat och hållbarhet i bildformat.
Jag citerar:
”Det är effektfullt.”
”När du ser med egna ögon hur välbekanta Norrköpingsmiljöer dränks i vatten, känns det teoretiska innehållet i otaliga forskar- och larmrapporter plötsligt obehagligt nära och mycket realistiskt. Och det är vad visualisering handlar om!
Att få fler att förstå komplexa samband och förvandla stora mängder avancerad data, till mer lättillgängliga verkligheter.”
Lena Häll Eriksson, generaldirektör på SMHI säger:
”SMHI är en kunskapsproducerande myndighet, det är oehört viktigt att kunna dela med oss av vår kunskap. Att visualisera är ett svårslaget sätt att kommunicera.”
Bland föreläsarna fanns Pär Holmgren.
Man enades om att klimat- och hållbarhetsfrågor lämpar sig ytterst väl för den typ av ”informationsförenklande” som visualisering utgör.
Nu förstår jag varför begreppet ”Centrum för klimatpolitisk forskning” gett mig gåshud. 🙁
Utdrag ur Riksantikvariämbetets höstmöte 2009:
3. Kulturmiljöer i ett förändrat klimat
Begreppet klimat innefattar i sig variationer – när vi
talar om ett visst klimat är det de genomsnittliga
väderleksförhållandena vi anger. Det slog hydrologen Katarina Losjö från smhi fast i början av sitt anförande. Därför är klimatförändringar i sig inte något konstigt
eller alarmerande – lika lite som växthuseffekten i sig är ett hot. Denna är ett naturligt fenomen som gör att värme kan stanna kvar vid jordytan istället för att stråla ut i rymden.
Det är den förstärkta växthuseffekten som är dålig,
sa Katarina Losjö, den som beror på människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären.
Det finns olika modeller för att räkna ut hur klimatet kommer att se ut i olika delar av världen i framtiden.
För Sveriges del väntas troligen mer och intensivare
nederbörd i norr och väster. Havsnivån kommer att
stiga och havet bli surare.
Hur påverkar då klimatförändringarna kulturarvet?
Ja, blötare marker, högre brandrisk, stigande havsnivå, sänkta salthalter i haven har naturligtvis verkan. Vi måste börja ta ansvar för klimatet nu, innan uppvärmningen
gått ännu längre, konkluderade Katarina Losjö.”
Så det är kanske husbondens röst som talar, jag menar skriver.
”Klimatpolitisk forskning” Game set match!
Det har ballat ur totalt och Sverige är alltid absolut ”duktigast” att slänga politiskt korrekta offer på den senaste pk-nycken. Jag tycker att minnet av de kvarglömda japanska soldaterna på stilla havsöarna efter andra världskriget är den bästa paralellen till de skattefinansierade klimathotarna.
SMHI har en mycket begränsad kunskap om klimathotet.
Peter F [1]; Här är en matnyttig artikel om tillförsel av CO2 i växthus:
http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/slu_info_rapp_tradg/IRT294/IRT294.HTM
Thomas#10 kan du lägga litet kött på benen angående ”näringshalten minskar”. ? Har någon satt sig in i problematiken?
tetre #13
Tack!
Nu förstår jag att SMHI behöver hjälp med visualiseringen. För jag klarar inte riktigt det här med ökad regnmängd, översvämningar OCH högre brandrisk!
Det verkar som om klimathotet kan användas för att motivera ökade anslag till ALLA avdelningar inom SMHI. Det gör sig nog bäst på film. 🙂
guy #16 jag har inte samlat på mig någon referenslista utan det är en uppgift man stöter på nu och då. En snabbsökning gav t ex denna rapport. Se tabell 5:
http://rstb.royalsocietypublishing.org/content/360/1463/2149.full.pdf
För växtätare som redan idag ägnar större delen av dagen åt att äta, tugga och smälta mat kan sänkt näringshalt bli ett problem. (Och om någon vill påpeka att CO2-halten varit högre långt tillbaka i tiden kontrar jag med att ökningen nu går så fort att djur och växter har svårt att anpassa sig. Det är inte jämförbart med en situation där halten varit hög i miljoner år).
Björn #15
Thanks,,,intressant
Thomas#18.
Jag misstänker att ingen vet hur fort eller långsamt CO2-halten har ökat tidigare.
Tack för länken. Inledningen förstår jag resten går till största delen över min horisont. Inledningen berättar dock att det hela grundar sig till stor del på modellering. Personligen är jag mycket tveksam till att med matematiska formler beskriva något så komplicerat som naturen. Det lär gå att bevisa vad som helst med 4 fritt valda variabler. Inledningen berättar också att vid CO2 koncentrationer över 450ppm kan det möjligen ske små förändringar i kvaliteten.
Alltså ett försök till undersökning. Borde kanske kollas mera och bättre. Till ex. skogen mår bra av ökade CO2-halter, men blir virkets kvalitet lidande? Till en del nog. Båtbyggare gillar träd som vuxit långsamt, men jag tror inte det är pointen.
Ingemar (och andra ansvariga på bloggen).
Bilden du har använt till inlägget är copyright’ad av fotografen, så jag antar att du har frågat om lov att använda bilden eller betalat. Det är ju inte helt självklart att han vill figurera med sina bilder här.
http://www.hogbergphoto.se/sida2.html
Växthusodlare lär enligt uppgift ofta höja CO2-halten till ca 1000 ppm för att öka avkastningen. Om det är sant borde det vara känt redan huruvida hög CO2-halt sänker näringsinnehållet, alternativt relativt enkelt att mäta.
(Jag trodde i min enfald att näringshalten berodde på övriga spårämnen i växtmiljön, men kanske styr verkligen CO2 allt. I så fall går det ju att modellera: undersök en observerbar parameters beroende av CO2-halt i atmosfären, bestäm önskat intervall och skapa en modell som visar att hög CO2-halt leder till att parametern åker utanför intervallet. Det är den postmoderna vetenskapliga metoden 🙂
guy #20 ” Inledningen berättar dock att det hela grundar sig till stor del på modellering.”
Om du läser del 4 finner du ”Wheat of two genotypes (ZhongYu five and Beijing 9701) was grown in the field under CO2 gradient enrichment (CGE—half of open) with a controlled
chamber in the Chinese Academy of Agricultural
Science experiment station in Beijing in 2001–2002” dvs effekten av ökad CO2-halt är uppmätt, inte modellerad.
Modellerna handlade om att förutspå hur Kinas klimat förändras för att kunna uppskatta hur deras skördar kan påverkas i framtiden. Effekterna i ett växthus är mer dramatiska än här eftersom man pumpar upp än högre CO2-halter i växthus.
Här har du en mer lättläst artikel:
http://grist.org/article/scherer-plantchem/
Thomas [23]; Det kanske trots allt behövs mer CO2 för växtigheten. Är det inte en motsägelse när man kastar bort miljarder efter miljarder, för att bekämpa CO2 som om det vore ett gift?
Maths #21,
Du har rätt i att jag bör ge credit åt Ola Högberg för hans fina bild. På hans hemsida har han flera bilder som ligger ute och som är ”public” och som man kan ”share” på t.ex. facebook eller twitter. Jag har tolkat detta som att de är fria att använda.
Lars Bern / Anders Wijkman i debatt
Lite dålig ljudkvalitet men mycket lyssnansvärt.
Förnämlig, rakryggad avslutning av Lars Bern. Jätte tack för den avhyvlingen.
Den var efterlängtad.
Björn #24 ”Det kanske trots allt behövs mer CO2 för växtigheten.”
Detta som replik på ett inlägg där jag visar på hur mer CO2 sänker näringshalten hos växter!!! Du har som vanligt en helt egen logik ortogonal mot allt vanligt tänkande.
Thomas #27
Du ser väl till att ha ordentligt låg CO2-halt i ditt växthus så du får rejält näringsrik föda. Om du går ner mot 1 ppm klarar du dig nog på en ärta om dagen. Det ny-nya franska köket?
#20,23,24 en översikt här: http://www.springerlink.com/content/f7426518542306vr/
Slutsatsen måste nog bli att man sammantaget inte vet hur de viktigaste grödorna kommer att bete sig eftersom det inte handlar enbart om förhöjd CO2 utan också andra faktorer.
Thomas [27]; Har man fått för sig att CO2 är farligt så uppfinns nya angreppspunkter för att underblåsa farligheten. Vad betyder det minskade näringsvärdet i förhållande till den totala ökningen av växtmassan? Men glöm inte att det finns många aspekter på näringsvärde.
SMHI ’garderar sig’ översvämmningar ,med ökad brandrisk,alltså
torka mellan regnperioder.
IPCC ser sotpartiklar i atmosfär med 50% med 50% CO2 som
värmehöjande med 3 grader totalt,de s.k bruna molnen som värme
höjande av atmosfär,modeller stämmer inte längre för IPCC,det får
inte ihop det,vilket är överraskande för dessa forskare(låtasas man om),sanningen brukar vara annorlunda,men det behöver man inte bry sig om.
Det är som fisken i vattnet ,som minskar som påstås av forskare,
medan fiskare säger att det aldrig förut varit så gott om fisk.
EU fiskekvoter utarmar fisket,vilket leder till att fiskarna måste
dumpa fisk i havet,som resultat av EU’s fiskekvoter,programmet
visades i SVT under Måndag 28/5.
ALI.K.
Klimatcenter i Sverige,utifrån politskt synsätt kanske de menar SMHI.
Allvarligt ’klimatläge’låter som nödrop av den fallande CO2 verkan
på klimatet,vad skall man skylla på med härnest,förmod-
ligen de bruna molnen med sotpartiklar.
ALI.K.
Bim!! 🙂
Vi får ändå tacka Wijkman för att han ställde upp. Att det inte gick som han hade tänkt kanske gör att han funderar en stund till om varför. Jag är på annan ort och är glad att debatten förevigades. Lars Bern är en klippa och avslutningen med proklamationen av ”den eniga vetenskapen” som en politiskt fabricerad lögn var härlig.
Nån var riktigt förbannat besviken i publiken och med all rätta så är reaktionen relevant. M Mann och Briffa är gubbar Wijkman och CO MÅSTE ta avstång ifrån. För så länge de inte hängs ut och avskedas så vet vi vad klimathotsetablissemanget accepterar. Inte ett ord inte ett påstående blir trovärdigt så länge dessa gubbar är kvar under beskydd.
ALI K !
SMHI Sveriges Mest Hopplösa Institution ?
Ja harrejavlar va åt pepparn det kan gå med gamla anrika organisationer.Styrda av klimatpajaser gick de i diket efter en kaffekvart.
DEN eniga klimatvetenskapen,bör granskas,nästa stora fråga för framtida debatt,den internationella informationen kommer ikapp
den tröga Svenska förhållningssättet,med sandlåde ’konsensus’.
ALI.K.
ALI K!
Det är ett gigantiskt gäng som kommer få besked på grått papper vad det lider.
Man hade vissa förhoppningar till klimatforskning värt namnet av
SMHI,som skall vara neutralt utan några ’skygglappar’ befrämja
en vetenskaplig förhållning i dessa frågor,men verkligheten kommer
ifatt så ser man bedrövliga resultat med kunskapen i dessa viktiga
ämnen,en utarmning av kunskap är aldrig bra,detta straffas sig i framtiden och trovärdigheten blir närmast noll.
Detta får man’käka upp’.prestigen utarmar.
ALI.K.
” Inom 15 år har den globala temperaturen stigit till nivåer som inte existerat på 100 000 år här på Jorden ! ”
Så sa en mycket välkänd ” klimatforskare ” 1986 !
Nån som märkt av dessa extrema temperaturer de senaste 25 åren som skall vara värre än under en stor del av mänsklighetens historia ?
OT: Dagens ”Donna”:
The next IPCC report will include a chapter that discusses gender inequality, marginalized populations, and traditional knowledge. So much for providing “rigorous…scientific information.”
http://nofrakkingconsensus.com/2012/05/29/the-ipcc-going-where-no-scientist-should/
….IPCC går från klarhet till klarhet!
Adolf #29 slutsatsen från studien du länkar till: ”Overall, these CO2-
induced changes may have negative consequences with respect
to nutritional quality of foods and feeds, the plant-herbivore interaction and the element turnover of ecosystems, respectively.”
Har läst någon studie, som jag inte hittar nu, där man kommit fram till att höga halter CO2 leder till större cellulosahalt i växterna – säkert bra för träd men mindre bra för sädesslag som vete och ris.
Gunbo, så höga halter är troligen omöjliga att uppnå i vår atmosfär…
L, Nja, det handlade inte om speciellt höga halter eftersom studien baserades på experiment med tillförd CO2 man utfört utomhus.
Gunbo, kul experiment! Steg temperaturen också…? 😉
L, 🙂
Gunbo #41
Varför är det inte bra med cellulosa i växterna?
Du vet väl att vi inte äter stjälkar och blad på vete och ris, utan fröna (kallas vetekorn resp. risgryn).
men vissa djur är bra på att ”smälta” cellulosa, tex kor och får.
Det är därför vi släpper ut dessa djur på bete och inte äter gräset själva.
Du vet kanske inte att man kan utfordra kor med tidningspapper?
Pelle L #46,
”Varför är det inte bra med cellulosa i växterna?”
Du svarar ju själv på den frågan: ”men vissa djur är bra på att ”smälta” cellulosa, tex kor och får.” Men inte människor alltså.
Ju mer cellulosa desto mindre näringsämnen. Och det var vetekornen och risgrynen som innehöll mer cellulosa och mindre proteiner och kolhydrater.
”Du vet kanske inte att man kan utfordra kor med tidningspapper?”
Jag har åtminstone sett kor äta tidningar på gatorna i Indien men jag tror ingen bonde föder upp kor på tidningspapper. De behöver också näringsämnen som protein och kolhydrater som inte finns i papper.
Gunnbo # 47
Vad snackar du om?
Både mammer o papper innehåller protein. 😀
Gunbo, cellulosa = kolhydrat (en polysackarid).
Vill minnas att försök gjordes på någon gård i Dalsland med rester från något pappersbruk. Har ingen källa dock.
Att äta tidningar är inte bra. Dels blir det rätt dyrt, dels smakar trycksvärtan illa.
Att det sedan kan behövas kraftfodertillskott, speciellt för mjölkkor hör väl inte hit?
Thomas #40. ”May have” dvs man vet inte, det kan hända. Det kan också hända andra saker beroende på ganska många ingående variabler. Alltså stämmer Adolfs beskrivning ganska bra, man vet helt enkelt inte.
Dessutom kom ditt citat inte från slutsatskapitlet av artikeln…
Bim #48, 😀
Pelle L #49,
”cellulosa = kolhydrat (en polysackarid).”
Må så vara men människor är inga kor. Kor kanske kan bryta ner cellulosa och få lite näring ur den.
Gunbo #52
Vill minnas att jag läst, nån gång i en grå forntid, att finnarna använde cellulosa som foder under krigsåren. Tror det var hemicellulosa, den har väl en något annorlunda sammansättning.
Håkan Bergman #53,
Ja, det är mycket möjligt, under svåra tider får man ta det man har. Motsvarar väl barkbrödet för oss människor.
TheStoff #50 Baserat på allt man vet så blir näringsinnehållet, sen kan ju du önsketänka och tolka ett sådant där ”may” som att det kanske är precis tvärtom. Hade forskarna inte lagt till det där ”may” hade de istället anklagats för att vara för tvärsäkra och därför inte trovärdiga.
Gunbo #52
”Må så vara men människor är inga kor. Kor kanske kan bryta ner cellulosa och få lite näring ur den.”
Men hallå, det var ju det som var vitsen med att skicka ut korna på ängarna istället för att gå där och beta själv.
Varför tror du vi har husdjur? Deras uppgift är ju att omvandla enkla kolväten till fett och protein som vi, skapelsens krona kan tillgodogöra oss.
Aha, ”may” är alltså climate speak för typ ”very likely” eller kanske så sannolikt att det redan inträffat om jag skall tolka dig rätt 🙂
Eller så så betyder det att det kanske blir så att det blir lite lägre näringsinnehåll fast man inte vet säkert ungefär på samma sätt som att det kanske blir lite större skördar utan att det för den skull är helt säkert. Det kanske tom lämnar öppet för mera studier eftersom man inte riktigt vet.
Jag hävdar nog fortfarande att Adolf sammanfattade läget rätt bra baserat på det paperet…
Pelle L #56 just korna är nog de som klarar mer cellulosa oc lignin bäst genom sin sofistikerade matsmältning, men du behöver inte gå längre än till hästar och får för att finna djur mer beroende av kvalitet på födan.
Vår egen uppgift är f.ö. att vara hemvist åt bakterier. Vi har fler bakterier än celler i kroppen. Så mycket för ”skapelsens krona”.
Kanske diskussionen om CO2s inverkan på växter bör grundas på annat än ett gammalt inlägg på Grist fån 2005. Här är en gedigen genomgång av forskningsläget av betydligt senare datum:
http://www.nipccreport.org/reports/2011/pdf/07TerrestrialPlants.pdf
Slutsatserna är helt annorlunda än Glenn Sherers dystra prognoser.
Thomas #58
Jo men det är ju därför vi håller husdjur, för att utnyttja ”lågvärdig” mark, som inte duger årt odling av brödsäd, till bete åt våra kossor och andra. Fåren verkar också bra på att idissla.
När det gäller hästar vet jag inte vad du menar.
Ett stort problem med dagens ”hobbyhästar” är att de, p.g.av missriktad välvilja, får gå på för näringsrikt bete, och därför får vällevnadssjukdomar som fång.
Våra beteshagar stämmer nog inte med hur Tibets stäpper såg ut.
Kanske arbetshästarna klarade sig bättre när de stod stallade i spiltor och fick mycket hö och lite havre.
Det där med skapelsens krona var naturligtvis raljerande. Men om vi är till för bakterierna eller de är till för oss vet jag inte. Det är väl en fråga om perspektiv 😉
Pelle L #56,
”Varför tror du vi har husdjur? Deras uppgift är ju att omvandla enkla kolväten till fett och protein som vi, skapelsens krona kan tillgodogöra oss.”
Om skapelsens krona odlade bönor och solrosor på ängarna som korna betar skulle vi producera mer fett och protein än vad husdjuren ger oss.
Gunbo,
allt kan inte växa överallt.
Till slut har vi ängsmarkerna kvar.
Där växer bara gräs, för inget annat vill växa där.
Skicka ut kor, får och getter, så får vi nytta av utmarken också.
#40 en annan slutsats från samma studie;
”On a global scale the rapid change in atmospheric composition by
the increase in the atmospheric CO2 concentration accompanied
by climate change has two major implications. A possible
benefit to crop growth by direct stimulation of photosynthesis
and by mitigation of gaseous air pollutants and water stress”
Joru Thomas, jag kan vinkla jag också…..
Pelle L #62,
Visst, det finns marker som inte kan odlas och de är perfekta för bete! Håller absolut med. Får t ex kan klara livhanken på karga öar. Och framför allt, kött är GOTT att äta för skapelsens krona.
Här finns en annan studie: http://www.nature.com/scitable/knowledge/library/effects-of-rising-atmospheric-concentrations-of-carbon-13254108
Lite citat:
Protein concentrations in plant tissues are closely tied to plant nitrogen status. Changes in plant tissue nitrogen are therefore likely to have important effects on species at higher trophic levels. Performance is typically diminished for insect herbivores feeding on plants grown in elevated CO2 (Zvereva & Kozlov 2006). This can lead to increased consumption of plant tissues as herbivores compensate for decreased food quality (Stiling and Cornelissen 2007). Effects on human nutrition are likely as well. In FACE experiments, protein concentrations in grains of wheat, rice and barley, and in potato tubers, are decreased by 5–14% under elevated CO2 (Taub et al. 2008). Crop concentrations of nutritionally important minerals including calcium, magnesium and phosphorus may also be decreased under elevated CO2 (Loladze 2002; Taub & Wang 2008).
Current evidence suggests that that the concentrations of atmospheric CO2 predicted for the year 2100 will have major implications for plant physiology and growth. Under elevated CO2 most plant species show higher rates of photosynthesis, increased growth, decreased water use and lowered tissue concentrations of nitrogen and protein. Rising CO2 over the next century is likely to affect both agricultural production and food quality. The effects of elevated CO2 are not uniform; some species, particularly those that utilize the C4 variant of photosynthesis, show less of a response to elevated CO2 than do other types of plants. Rising CO2 is therefore likely to have complex effects on the growth and composition of natural plant communities.
Det är nog inte cellulosa i de sädeskorn som blir den ökade skörden tack vare CO2. Det är samma lättsmälta kolhydrater som redan nu gör oss feta. Att det blir någon procent mindre protein i mjölet korrigeras delvis med ökad kvävegödsling och med ökad värme (länken i Thomas #18). Å andra sidan är nog inte mjöl från säd någon speciellt viktig proteinkälla nu heller. Kossorna och andra idisslare med flera magar får sitt protein av bakteriekompisarna i någon av magarna. Människor får protein från djur, eller från soja och andra baljväxter.
Nääe, skall det tros på någon katastrof så satsar jag nog ännu på kometen över mumindalen innan jag bryr mig om dessa minimala ändringar i protein-kolhydrat förhållandet i säd pga koldioxidgödsling.
w ekosof #66
Skönt att höra några lugnande ord från en äkta ekosof (vad det nu är) 🙂
Gunbo #65
Det känns verkligen tryggt att redan nu veta hur det blir år 2100!
Vet du något bolag där man kan försäkra sig mot meningslösa förutsägelser?
Du får en uppgift för ikväll, förmodligen lika effektiv som att räkna får:
Hur många ”likely”, ”may”, ”can” etc finns i din citerade text?
Sätt igång och räkna, och sov gott 😉
Pelle L #67,
”Hur många ”likely”, ”may”, ”can” etc finns i din citerade text?”
Själv tycker jag att en text där de här orden finns är mer pålitlig än de texter som saknar dem. Jag har svårt att lita på de tvärsäkra.
God natt och sov gott själv!
Niu kan Wibjörn karlèn återigen säga … vad var det jag sa!!
http://wattsupwiththat.com/2012/05/30/old-aerial-photos-supply-new-knowledge-on-glaciers-in-greenland/#more-64556
Gunbo!
Du e kul du!! När ska psykologen inse att det det är en ideologisk önskan på bekräftelse av CAGW som styr honom? Är det nånsin för sent att ge upp Gunbo ? 🙂
Gunbo #68
Så du menar att kanske, möjligen, troligen, säkerligen låter pålitligt?
Får jag ge dig ett gott råd: Köp aldrig en begagnad bil!
Adolf #63 Och vad har ditt citat med den aktuella frågan om mer CO2 sänker näringshalten i växter att göra?
Ni förnekare är för lustiga. Det spelar ingen roll vad man tar upp, det kan aldrig, får aldrig, finnas några som helt negativa konsekvenser av mer CO2 i atmosfären.
=> Thomas
Det är för att vi är så förb…at trötta på allt prat om att förändring av den sakrala och ”optimala” CO2 halten alltid och i alla sammanhang medför katastrofala konsekvenser för klimat, människor, djur, växtliv, hav, stormar, glaciärer, vattenförsörjning,,,,,,,,,,,,,,,,,,När det enda som säkert kan bevisas är att utan CO2 vore vi alla döda och planeten en isklump.
Ingemar Nordin har rätt i att ökad CO2 ger ökad fotosyntes, men det behövs också mer vatten. Det är alltså inte självklart att det växer mer i torra områden bara för att CO2-halten ökar.
Överhuvudtaget är det inte säkert att det är CO2 som är den begränsande faktorn för växtligheten. För att få fotosyntesen att svara på höjd CO2-halt kan det alltså behövas både mer konstbevattning och mer konstgödsling.
GS#74
Hur var det nu egentligen? CO2 tar växterna upp från luften. Vatten släpper växterna ut i luften. Var det via dedär klyvöppningarna denna trafik skedde? Ju kortare tid växter behöver hålla klyvöppningar öppna för att ta in CO2 desto kortare tid försvinner vatten från dessa öppningar. Ökad CO2 halt (”kan, may, might,is assumed to, in some cases” mm. vetenskapliga mes-termer-stryk den icke önskade!) minskar vattenförbrukningen.
Thomas #72
Ni alarmister är för roliga.
Det spelar ingen roll vad man tar upp, det kan aldrig, får aldrig, finnas några som helt positiva konsekvenser av mer CO2 i atmosfären.
Fotosyntesen kan sammanfattas så här:
CO2 + H2O + hv -> (CH2O)n + O2
Om man vill att växterna (kolhydrater, (CH2O)n) ska växa snabbare skall alltså inte bara koldioxiden (CO2) öka utan också tillförseln av vatten (H2O). Solljus (hv) förutsätter vi finns i rikliga mängder. Eftersom Ingemar Nordin specifikt uttalade sig om torra områden antar jag att det betyder brist på vatten. I så fall är inte CO2 det som begränsar växterna.
Mycket riktigt respirerar växterna CO2 och vatten tillbaka till atmosfären genom klyvöppningarna. Men även om en del vatten förs tillbaka till atmosfären så behövs det tillgängligt vatten för att hålla fotosyntesen igång. Dessutom, om respirationen ökar (dvs mer vatten till atmosfären) så kommer det att bildas färre kolhydrater. Då får vi ingen ökad växtproduktion. Det går inte att bygga kolhydrater av bara kol och syre.
Jo självklart utnyttjar/förbrukar växten vatten i själva fotosyntesen. Det är dock en försumbar mängd H2O jämfört med växtens vattenbehov och i dess vattenbalans totalt. Om CO2 halten ökar kan det underlätta för växten att upprätthålla denna vattenbalans, bl.a. eftersom växten kan hålla klyvöppningarna stängda längre perioder. Det är snart 20 år sedan jag tentade växtfysiologin så det kan hända att jag felar. Någon gång kan ju bli den första.
wannabe #78 det går åt vatten för att kyla växter i varmare klimat och likaså måste de pumpa upp vatten för att få upp näringsämnen. Dessa behov avtar inte bara för att CO2-halten stiger. Inte heller hjälper den ökade CO2-halten om växterna begränsas av tillgänglig näring som kväve, fosfor etc.
Håkan #73 ”När det enda som säkert kan bevisas är att utan CO2 vore vi alla döda och planeten en isklump”
Jag brukar ofta fråga vad AGW-förnekare klassar som ”bevis”, så nu kanske du kan förklara vad du menar med bevis här och varför det är tillämpligt bara just i ditt extremfall, inte t ex i det motsatta om vi fick lika mycket CO2 som Venus.
Jojo Thomas, så är det nog. Om om vore.
It was found that for the two
Artemisia species and Hedysarum laeve elevated CO2 level resulted in increased relative growth rates (RGR) (6–12%), height increments (24–106%), net assimilation rates (20–45%) and water use efficiencies (WUE) (43–105%), and decreased transpiration (16–55%).
http://sourcedb.ib.cas.cn/cn/ibthesis/201003/P020100305365360206312.pdf
#79, Thomas
Aha, det är så du tänker!
Vi kommer att få en lika CO2-tät atmosfär som Venus eftersom vi tillför atmosfären en hundradel CO2 om året. Och sedan, när det är klart får planeten samma klimat som Venus. Huga.
Få se nu:om 100 år har atmosfären fått sin CO2-halt fördubblad till 0,0788%. (Jag bortser från kinesernas accelererande utsläpp.)Om 2500 år är halten 1%, då växer det så det knakar, men alla däggdjur har huvudvärk som inte viker. Om 25000 år är halten 10% och då har vi dött av kvävning alternativt förgiftning (det kan man också tjafsa väldigt länge om, dock inte längre än c:a 25000 år, se ovan).
För att komma upp i 96% får vi således vänta i uppemot 250000 år, innan det blir precis som på Venus. (Oljan tar ju aldrig slut om man ska tro FN:s klimatmodelleringar, men vem som ska köra alla bilarna och flyga alla flygmaskinerna har min forskning ännu inte utrett.)
Nu förstår jag precis varför du är så rädd för koldioxiden! En ängslan så stark att du utan vidare är beredd att tjafsa i evigheter med Lena om en värdelös skitartikel i den ur faktasynpunkt helt flippade publikationen ”Miljö””aktuellt”. Denna oerhörda möda offrar du inte för att nå egna fördelar, nejnejnej, utan för att rädda världen och oss alla från scenariot jag skisserat ovan.
Medan jag skrev mitt inlägg om hur lång tid det kommer att ta innan vi har Venus atmosfär, så fick jag en lysande idé som jag kommer att posta till Anders Wijkman för vidare befordran till ROM-klubbens innersta krets:
”Uppmuntra och stöd ökande bilism! Men se till att bilarnas ställs om till ofullständig förbränning! Det kommer att gå åt mer bränsle, visst, men frukta icke!
Täck världens större städer med ett tak av genomsiktligt papper, naturligtvis miljömärkt, och genomsiktligt så folk (det är de som kallas ”worthless eaters” av alla milliardärerna i Club of Rome) inte klagar för mycket på mörker. När städerna är täckta så uppmuntra the wortless eaters att köra sina bilar utav bara den! Då kommer de alla att förgås av kolmonoxid, en dödlig gas, dock enligt IPCC inte hundradelen så farlig som koldioxid.
När städernas värdelösa ätare sålunda förintat sig själv har Club of Rome nått sitt mål, sin mission, så miljöriktigt formulerat av medlemmen Ted Turner: att minska världens befolkning till 300-500 millioner.”
Sedan, när jag skickat detta förslag till den hedervärde A. W. gör jag en definitiv flytt till sommartorpet för att därifrån iaktta hur det går när Club av Rome genomför min geniala idé.
Vad glad AW kommer att bli!
Your comment is awaiting moderation
står det under mina sista kommentarer. Vid närmare eftertanke kanske det är bäst att underkänna den som f n har numret #82, det är den som innehåller en beskrivning på ett nytt sätt att reducera mänskligheten, som jag framställde enkom för att hjälpa Club of Rome att genomföra sitt klart uttryckta mål: att nedbringa världens befolkning med drygt 90%.
Skriven som den är under initial påverkan av mitt första glas vin på flera månader, underkänn den!
Med tack på förhand från
Börje S.
För sent! Skit också.
Börje S #81 Måste du ta till så erbarmligt töntiga debattknep? Varför tar du inte och angriper Håkan istället för att han tror att CO2 skall helt försvinna från vår atmosfär om du bara är ute efter att dumma dig?
#85
Varför håller du på att tjafsa om Venus atmosfär? Varför tjafsar du med Lena om Miljöaktuellts idiotiska publiceringar? Varför försvarar du idioti?
Du har ju kunskaper, såvitt jag förstår. Varför håller du inne med dem, och initierar ”titta en fågel”-diskussioner?