Åter en slående korrelation mellan solaktivitet och klimat

humlum

Klicka för större bild, eller ladda ner hela artikeln här. Det är alltså vår vän Ole Humlum, som driver den eminenta webbsidan www.climate4you.com som nyss har publicerat ovanstående. Ska bli intressant att se om förutsägelserna i sista raden slår in – perioden har redan börjat 2009, och slutar 2020.

6 grader kallare vintrar … hm.. det var “allt går allt snabbare” som Rockström et consortes yttrade nyligen till leda – men detta är ju åt andra hållet… Vi har här lite annorlunda förutsättningar för koll än för de vanliga IPCC-scenarierna 100 år bort i tiden.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Torped nr  ?
    Läste dokumentet. Fascinerande. Solen är en komplicerad varelse men ändå med regelbundna vanor.

  2. Slabadang

    Det skule vara intressant att kunna se molnutbredningen innan 1984 till denna graf.

    Alt pekar på solen och 1 April kommer att döpas om till IPCC dagen.

  3. Newly-released emails reveal an intense private debate signalling a sharp shift among scientists away from the discredited greenhouse gas global warming theory.
    http://climaterealists.com/?id=8865

  4. Björn

    Om man följer den logik i rapporten om temperaturens beroende av antalet år mellan två maximum eller två minimum, så stöder NOAA: s solfläcksstatistik detta beroende. Det är intressant att notera att Dalton minimum inleddes med 17 år mellan föregående maximum 1787 och påföljande 1804. Nittonhundratalet karakaktäriseras av många korta perioder mellan två maximum respektive två minimum.

  5. Holmfrid

    3.5 grader kallare – då får vi alla frysa och missväxten återkommer.

  6. Johan E

    These models show that 60 per cent of the annual and winter temperature variations are explained by solar activity. For the spring, summer and fall temperatures autocorrelations in the residuals exists, and additional variables may contribute to the variations.
    Theses models can be applied as forecasting models. We predict an annual mean temperature decrease for Svalbard of  3.5±2 C from solar cycle 23 to solar cycle 24 (2009 —20) and the winter  temperature of ≈6 C. (Langyearbyen.)
        
    Hmm?
    Den uppmätta förklaringsgraden är 60 %, vilket innebär att determinationskoefficienten blivit 0.6. Den i sin tur är definierad som kvadraten på korrelationskoefficienten. Korrelationskoefficienten blir i det här fallet alltså ungefär 0.77, vilket skvallrar om ett gott samband. Men lika litet som en korrelationsfaktor förklarar ett samband gör determinationskoefficienten det. Determinationskoefficienten förklarar avvikelserna.
    Därför skulle jag gärna se ett are i stället för ett can be i
    Theses models can be applied as forecasting models.

  7. Sten Kaijser

    Johan E #9
    Det är värt att notera att om man hittar en korrelation mellan “jordiska storheter” såsom exempelvis medeltemperatur och koldioxidhalt så finns det princip 4 olika möjligheter. Den första är att det är en ren tillfällighet. Den andra att det finns ett orsakssamband som kan gå åt ena eller det andra hållet och den fjärde är att båda beror på en ännu okänd faktor osm påverkar de båda.
    Om man däremot hittar ett samband mellan en jordisk och en utomjoridsk storhet så finns det i grunden bara två möjligheter. Antingen som ovan en ren tillfälllighet (i princip beroende på för litet observationsmaterial) eller en påverkan som i detta fall endast kan gå ifrån den utomjordiska till den jordiska.

  8. Wannabe filosof

    Sten Kaijser. #9
    För att nu ändå vara näsvis så återstår nog den fjärde möjliga faktorn ännu. Dvs. något ( dock utomjordiskt) som påverkar både solen och jorden. Planeterna?

  9. “Åter en slående korrelation” – vilken är den andra då? Kan så vara att solen har större betydelse på t.ex. Svalbard men globalt och på de flesta andra orter så korrelerar solcykellängd eller dylikt betydligt sämre än co2 vilket fortfarande är det som förklarar temperaturvariationerna bäst. Speciellt tydligt blir ju detta efter 1980 eller något liknande. Vilken ensidig och sekteristisk debatt som bedrivs här på tcs förresten. Vetenskapen står inte högt i kurs. 

  10. GS

    Om man ska vara noga så gäller bara den anpassade linjen för det intervall inom vilket man har observationer, d.v.s. i det här fallet för solcykler med längd 10.0-11.9 år. Man kan inte förlänga linjen utanför det intervallet för att säga något om vad som skulle hända om vi hade längre eller kortare solcykler. Linjen ska väl ändå anpassas till data och inte tvärtom.

  11. Johan E

    Sten Kaijser#10
    Tack för det riktiga och viktiga förtydligandet.

    När man försöker förklara komplexa skeenden gör man mera och mera stringenta analyserar. Under processen införs nya modeller vilka i sin tur medför nya parametrar.
    Ju flera parametrar som ingår i den slutliga modellen desto högre kommer korrelationskoefficienten att bli.
    Jag lever i den uppfattningen, att fastän man skulle ta med enbart utomjordiska faktorer; jordens wobblande, dess rörelse upp och ner, dess avstånd till solen och, som Wannabe filosofen föreslår här ovan, alla planeters rörelser och tillstånd, samt solmagnetismen, norrsken etc., allt i maximalt anpassade proportioner och kombinationer, kommer vi att få en korrelation som är ännu starkare och har en ännu större förklaringsgrad än den 60% vi just sett.
    Men trots det tror jag inte att modellen blir saliggörande eller ett bra projektionsinstrument.

    OFF TOPIC
    Jag har frågor som jag gärna skulle villa ventilera. Smakprov: Om vi betraktar temperaturutvecklingen [10 000år] ser vi att stigande koldioxidhalter föregås av stigande temperaturer (beaktande en viss tidsförskjutning.)
    Om vi betraktar temperaturutvecklingen [1år] på Longyearbyen ser vi precis samma sak.
    Har vi månntro stött på det fraktalgeometriska spöket? Månne man stöter på spöket också i andra tidsskalor?

    Mina andra frågor är mera aktuella och jordnära. Jag har inte sett dem behandlade i något forum.

  12. Håkan Sjögren

    Stickan # 12 : Det, som Du kallar vetenskap är ingen riktig vetenskap utan kvasivetenskap. Här på bloggen anser jag att vetenskapen står högt i kurs. Mvh, Håkan.

  13. Johan E

    #14 Ett förtydligande

    Vi har alltså först stigande temperaturen och efter det stigande koldioxidhalter.

  14. Ingemar Nordin

    Johan E #14,

    Vad menar du med det “fraktalgeometriska spöket”? Menar du att det är samma mönster i de lilla skeendena som i de stora? Och i så fall, vilka slutsatser drar du av det om så vore?

  15. Johan E

    Ingemar Nordin #17,
    Just det Ingemar, jag ser samma skeende i det stora som i det lilla. Jag tycker det är pikant, och drar inga slutsatser av det. Jag undrar om någon annan också lagt märke till det.
    Men klart att det sätter fantasin i rörelse med oanade nya möjligheter. Mitt inlägg #18 i Pengar till klimatforskningen har dock mera kött på benen.
     

  16. Johan E #16

    Jag är ingen klimatskrämd koldioxidhatare, men allt prat om att temperaturen ökat innan koldioxidhalten ökat för tusen eller miljoner år sedan är väl inget som helst bevis för att en ökad koldioxidhalt kan medföra ökad växthuseffekt och stigande temperatur?

    Men även om jag tycker att det är intressant med planeters banor, solens aktivitet och vårt solsystems plats i Vintergatan, så är det ju långsamma förlopp som är väl kända.

    Som jag fattat det hela så borde det ha varit betydligt kallare på Jorden de senaste åren (med betydligt menar jag pyttelite).

    Men nu har det ju blivit pyttelite varmare.

    “Ju flera parametrar som ingår i den slutliga modellen desto högre kommer korrelationskoefficienten att bli.”

    Håller inte med. Det förutsätter nog att man vill anpassa modellen till något man vill visa men inte har fulll förtåelse för.

    Och det är rätt att göra så när man jobbar med modeller. Förr eller senare hittar man rätt – även om man ibland måste börja om.

    När det gäller fraktaler så har jag inget att bidra med mer än nyfikenhet och fascination.

  17. Uffeb # 19

    Du skriver:

    “Som jag fattat det hela så borde det ha varit betydligt kallare på Jorden de senaste åren (med betydligt menar jag pyttelite).
    Men nu har det ju blivit pyttelite varmare.”

    Uffe! Om vi kan vara överens om att pyttelite faktiskt betyder just pyttelite, så verkar vi för en gångs skull kanske ha en samsyn?

    Klimatet, det globala, HAR förmodligen med stor sannolikhet blivit pyttelite varmare de senaste hundra åren. En del, dock inte hela ökningen av denna pyttelilla uppvärmning kan kanske tillskrivas en ökad CO2-halt i atmosfären.

    Överens?

  18. Labbibia #20

    Vi är nog helt överens på den punkten.

    Men troligen inte överens om vad små förändringar i atmosfären kan orsaka små förändringar i global medeltemperatur och lite större förskjutningar i klimatzoner som kan orsaka knepigt jobbiga vädersituationer. 

    Små förändringar som är lokalt härledda till jordens förändrade atmosfär, men saknar förklaring i form av solsystemets eller universums långsamma men storslagna variationer. 

  19. Uffeb # 21

    Du är medveten om att IPCC har en annan uppfattning än dig i den frågan? Därifrån sägs ju att det inte går att urskilja någon “signal” åt det hållet, ifrån det naturliga bruset, ännu. Men att det kommer, om 20-40 år eller så.

  20. Johan E

    Uffeb #19

    Jag är ingen klimatskrämd koldioxidhatare, men allt prat om att temperaturen ökat innan koldioxidhalten ökat för tusen eller miljoner år sedan är väl inget som helst bevis för att en ökad koldioxidhalt kan medföra ökad växthuseffekt och stigande temperatur?

    Absolut, snarare tvärtom. Hur kan någonting som sker efteråt påverka det som sker innan?

    Men om följande är vi oense. Ju flera parametrar som ingår i den slutliga modellen desto högre kommer korrelationskoefficienten att bli.

    Hoppas att jag kan övertyga dig med följande exempel. Vi tar tre godtyckliga punkter i planet och beskriver dem a) med en rät linje  (två parametrar). Parametrarna blir vad de blir, och korrelationskoefficienten blir under ett.
    b) med en parabel (tre parametrar), parametrarna blir vad de blir men korrelationskoefficienten blir exakt lika med ett.

    Mvh
    Johan
    PS Modellekonstruktion; hur man gör och framförallt hur man borde göra kan vi ta senare.

  21. Klimatskrämda tar ofta upp indicier av klimatförändringar med ökad
    värme p.g.a antropogena CO2 effekter,klimatet skenar mm.
    Det tar tid att bearbeta sin rädsla.
    Inget att skämmas över.
    ALI.K.

  22. Johan E

    ALI.K. # 24

    Klimatskrämda har ingenting att skämmas för. Och det tar tid att bearbeta rädsla.

    De som borde skämmas är de icke-skeptiska. De som säger att man borde vara ännu mer klimatskrämd än man tidigare ansett. Efter detta låter de förstå att det finns bot och lindring: Ät klimatsmart och drick biodynamisk rappakalja enligt icke-skeptiskt recept.
    Utöver detta skall man tycka illa om och smutskasta de medmänskor som inte förstår att detta är vägen.

    De är de icke-skeptiska som borde skämmas – inte bara skämmas, utan ställas till svars.

  23. Bertel

    Johan E # 25

    Absolut.    🙂 

  24. Johan E

    # 14 Korrigering

    Om vi betraktar temperaturutvecklingen [1år] på Longyearbyen ser vi precis samma sak.

    Så här står det. Det är fel. Jag har betraktat vad som sker under året, månadsvis, och då skall skalan naturligtvis vara [mån].
    Generellt stiger både temperaturen och koldioxidhalten enligt en hackig kurva. Men inom ett år går den ena upp, när den andra går ner. Samma fenomen ses också på Mauna Loa.

  25. Gunnar Strandell

    Johan E 18#
    Kopplingen mellan den lilla fjärilen och den skrämmande orkanen har meterologer använt för att motivera mer pengar för modellering.

    Jag tror att din infallsvinkel med fraktaler och mönster som går igen har potential att ge bättre prognoser än aldrig så fysikaliskt riktiga GCM.

    Mitt motiv är att det inte går att förutsäga en kaospendel trots att dess fysik är känd, men det går att se mönster. Försök själva i länken nedan.

    Länk:
    http://www.youtube.com/watch?v=anwl6OZ1UuQ