Arktis och Grönland i nådens år 2022

Gronland 2022

Sommaren 2022 visar en ovanligt liten avsmältning av massa på Grönland (blå linjen i grafen här ovan). Dynamiska processer (kalvning) är inte med så vi får avvakta hur den totala massförlusten ser ut. Den största förlusten av is och snö hittills var sommaren 2012 vilket alltså är den röda linjen i grafen. Jag minns mycket väl hur media fullkomligt exploderade över den stora avsmältningen 2012. Både SVT och TV4 hade program där de satt med rynkade pannor och programledare fick ont i magen. De som i stort sett får all sin information från Public Service lever nog i tron att det mesta vad gäller klimatet går fortare och fortare.

Havsisen i Arktis har förmodligen upphört för i år men fortsatte smälta ganska sent detta år.

Arktis 20220920

Årets is-minimum är över medelvärdet 2011-2020 men bara nätt och jämt men som ni ser är det mer is nu än var det var rekordåret 2012.

Återigen är det här inget som Public Service sakligt skulle rapportera om men då är det ju bra att vi på Klimatupplysningen kan rapportera om hur det faktiskt ser ut. Kanske tittar även SVTs reportrar in här lite då och då?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Håkan

    ”Havsisen i Arktis har förmodligen upphört för i år” låter lite väl alarmistiskt. 😉

  2. UWB

    Kanske ska skicka detta till miljöpartiet. De verkar ju tro att Arktis snart inte finns längre. Här från deras klimatplan:

    ● Skydda Arktis. Stärk Arktiska rådets arbete för minskade utsläpp, inklusive kortlivade, klimatpåverkande luftföroreningar som metan och sot. Verka för ett skydd av arktiska vatten. Inför ett stopp för exploatering och utvinning av olja, gas och
    djuphavsmineraler i området.
    ● Stärk klimatdiplomatin och klimatkommunikationen. Arktis är ett viktigt exempel där detta bör tillämpas.

  3. Matsa

    När det gäller Grönlandsisen så visar väl den röda kurvan att 2012 så ökade is/snömassan sett över helåret? (Även om det var en stor minskning under sommarmånaderna). Kurvan är ju på en högre nivå i slutet än i början av grafen. Så i slutet av augusti 2012 borde det alltså vara mer is/snö än i slutet av augusti 2011. Korrekt?

  4. Lasse

    Tack Lena
    Att det ackumuleras snö på stora ytor av Grönland är det vanliga.
    Balansen uppnås genom kalvning i randområdenas glaciärer.
    Det har varit en bister sommar på de norra breddgraderna, vad jag kan förstå.
    Media är fullt upptagna med värmen i södra delarna av Europa.
    En värme som inte skulle finnas utan solens inverkan, en sol som skiner allt klarare, fler timmar och med färre moln.
    Genom att sakna förståelse för klimatförändringens orsaker har hela EU och västvärlden gått in i en kris, en kris som Putin förstärker.
    Arma människor!
    Mer om isens tippingpoint:
    https://wattsupwiththat.com/2022/09/21/polar-bear-no-closer-to-extinction-than-it-was-18-years-ago-as-arctic-sea-ice-resists-tipping-point/

  5. Matsa

    Det intressanta är väl vad som händer med den TOTALA massan, snarare än med ”surface mass balance” (SMB):
    http://polarportal.dk/en/greenland/mass-and-height-change/
    Där ser man att det pågår en kontinuerlig avsmältning av Grönlandsisen.

  6. Daniel Wiklund

    Apropå avsmältning så cyklade jag just förbi Mjölkuddsberget i Luleå. Det ligger ett par km från city. Där finns en anslagstavla som berättar om att berget började titta upp ur havet för 6000 år sedan. Nu är det 60 meter över havet. Hade inte inlandsisen tinat bort så hade det inte varit möjligt att bo här.

  7. Sören G

    Havsisen i Arktis har börjat växa igen efter sommarens isminimum: 16/9 4,688 milj km2, 17/9 4,679 milj km2, 18/9 4,674 milj km2, 19/9 4,680 mil km2, 20/9 4,700 milj km2,

  8. Håkan Bergman

    När det gäller havsisen så är det den öppna havsytan som är så bekymmersam för en del, så varför inte redovisa hur mycket den öppna havsytan varierar. Oceanerna lär ha en yta på 361 miljoner km², jag antar att det är ett medelvärde. Hur stort är problemet om den ytan varierar med 4-5 miljoner km² upp eller ner, betänk att den varierar i ett område som inte tar emot särskilt mycket solljus? 366/361=1,014 356/361=0,986!

  9. Paul Håkansson

    SSAB
    PILOTANLÄGGNING FÖR VÄTGASLAGRING I DRIFT (Direkt)
    2022-09-22 10:17
    STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) SSAB, LKAB och Vattenfall har, under Hybrit-samarbetet, tagit pilotanläggningen för lagring av fossilfri vätgas i Luleå i drift.

    Det framgår av ett pressmeddelande.

    Bergrumslagret är det första i världen i sitt slag för lagring av fossilfri vätgas. Nu påbörjas den två år långa testperioden till 2024 vilket innebär att Hybrit tagit ytterligare ett viktigt steg i utvecklingen av den samlade värdekedjan för fossilfri järn- och stålframställning, heter det.

    Pilotanläggningen har en storlek på 100 kubikmeter och i ett senare skede kan det bli aktuellt att lagra 100.000-120.000 kubikmeter trycksatt vätgas i ett fullskaligt lager. Det innebär i så fall att man kan lagra upp till 100 gigawattimmar el omvandlad till vätgas, vilket räcker för att försörja en fullstor fabrik för järnsvamp i cirka tre till fyra dagar.

    ”/…/ LKAB kommer att bli en av Europas största vätgasproducenter, och den här piloten ger värdefull kunskap inför det fortsatta arbetet med att skapa världens första fossilfria värdekedja inom järn- och stålindustrin”, kommenterar Lars Ydreskog som är chef för strategiska projekt på LKAB.

    På Stockholmsbörsen återfinns flera bolag med inriktning mot just vätgas. Dessa är Powercell (bränslecellstillverkare), Metacon (bland annat elektrolysörtillverkare), Cell Impact (tillverkar flödesplattor till bränsleceller) och Impact Coatings (industriella beläggningssystem med fokus på vätgas och bränsleceller).

    Hybrit-initiativet startades 2016 med det övergripande målet om att tillverka fossilfritt stål.

    Börsredaktionen +46 8 51917911 https://twitter.com/Borsredaktion

    Nyhetsbyrån Direkt

    Kanske dags att kontakta Lars Ydreskog och fråga om hur de har säkrat elektrolysörer angående tillgången till iridium.

  10. Louis S

    396 kubikkilometer (Gt) is har istäcket minskat med på Grönland under 2021 enligt rapporten från polarportal.dk. Det är inte särskilt alarmerande med tanke på att det enligt uppskattningar finns mellan 2,5 och 2,9 millioner kubikkilometer is på Grönland. Vi lever ju dessutom i en mellanistid och i början av denna har det säkert smält bort mycket mer per år eftersom det var varmare då. Med den takt på avsmältningen kommer det att ta ytterligare 6300 år innan isen på Grönland har försvunnit.

  11. Lasse

    #5 Matsa
    Allt som sker under ytan måste uppskattas på något sätt där människan har en del och där fel kan begås , medvetet eller ej.
    Jag tycker det är synd att den mätning som skett i Watsonälven inte har uppdaterats sen 2019.
    (se din länk)
    Där fanns en möjlighet att objektivt se om flödet ökade eller ej. De senaste åren var flödet lägre än tidigare år(2010-2012).

  12. Gabriel Oxenstierna

    8 Håkan
    ”När det gäller havsisen så är det den öppna havsytan som är så bekymmersam för en del”

    Oron avser väl albedo, där is på vattnet reflekterar bort solinstrålning medan öppet vatten tar upp energin i hög grad.

    Det kan också vara precis tvärtom: Öppet vatten avger mer värme till atmosfären än istäckt vatten.

    Min uppfattning är att den senare varianten är mer korrekt. Arktis ventilerar ut stora energimängder, medan upptaget av energi är begränsat även under sommaren pga lågt stående sol.

    (A)MOC + atmosfär transporterar upp stora energimängder till höga latituder, där energin konvekteras både uppåt och sjunker nedåt i havsdjupet, och därvid driver cirkulationen.

    Någon som någon koll på detta, hur netto energibalans ser ut i Arktis över årets månader? Och om minskad istäckning ger positivt eller negativt bidrag till energibalansen? Gärna med referenser till forskning 🙂

  13. Sven M Nilsson

  14. OT
    Storbritannien lyfter förbud mot fracking (Finwire)
    2022-09-22 10:43
    Den brittiska regeringen har hävt ett förbud mot fracking, enligt ett pressmeddelande.

    https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/09/22/storbritannien-lyfter-forbud-mot-fracking.html

  15. Håkan Bergman

    Gabriel #12
    Vi är nog överens om att det här inte är riktigt genomtänkt. När det gäller albedohypotesen så får man också beakta att samtidigt som oceanernas isfria yta ökar i Arktis så minskar den i Antarktis, jag vägrar ändå oroa mig för isytan i sig. Det är inte bara att solen står lågt i Arktis, där är också mestadels molnigt sommartid och ju lägre solen står desto effektivare skärmar molnen av solen, bara att titta rakt upp en dag med växlande molnighet och jämföra med hur det ser ut närmare horisonten.

  16. tty

    #5

    ”Där ser man att det pågår en kontinuerlig avsmältning av Grönlandsisen.”

    Jag är ganska skeptisk till de senaste årens mätningar där. De gamla GRACE satelliterna slutade fungera innan GRACE-FO sköts upp så det finns en lucka, och utan parallellkörning av satelliterna är anknytningen mellan kurvorna osäker.

    Dessutom hände något märkligt de första åren med GRACE-FO. Tidigare har det alltid varit en tydlig årscykel med ökande ismassa under vintern och en snabb minskning under smältsäsongen. De två första åren med GRACE-FO försvann detta mönster dock helt för att sedan återkomma 2020-21.

    Man bör nog se på mätningarna 2017-2020 med viss skepsis.

  17. tty

    Det torde nog vara obestridligt att öppet hav både kraftigt ökar värmeavgången från havet, höjer den lokala temperaturen och ökar nederbörden relativt istäckt hav.

    Sommartid fungerar havsisen som en jättestor termostat som håller lufttemperaturen strax över noll. All tillförd värme går åt till att smälta isen:

    https://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php

    Lägg märke till hur våruppvärmningen ”tvärnitar” just över noll grader. Samtidigt kan sommartemperaturerna inåt land i Arktis bli både 10 och 15 plusgrader.

    På samma sätt vintertid blir det mycket kallare över havsisen än över öppet vatten där tenperaturen inte sjunker särskilt mycket under noll.

    Det finns f ö en teori att istider utlöses av att Ishavet blir isfritt, vilket ökar snömängderna i kringliggande högländer så mycket att snön inte hinner smälta på sommaren.

  18. Matsa

    #16 tty
    Ok, så 2003-2017 har vi en hyfsat linjär avsmältning och därefter är det mer osäkert hur utvecklingen har varit?

  19. tty

    En annan klimatnyhet det lär förbli tyst om. Stora delar av Östra Sibirien är snötäckt – helt exceptionellt för årstiden:

    https://climate.rutgers.edu/snowcover/chart_daily.php?ui_year=2022&ui_day=264&ui_set=2

  20. tty

    Det kom nyligen en mycket intressant artikel om Grönlandsisen i Nature. Den presenterades med det vanliga katastrofupplägget men är egentligen raka motsatsen.

    https://www.nature.com/articles/s41558-022-01441-2

    Den går ut på att istället för ytterst skakiga beräkningar av glaciärdynamik helt enkelt beräkna hur mycket grönlandsisems profil måste sjunka för att den skall komma i jämvikt med det klimat som rått det senaste årtiondet. Detta är en betydligt säkrare metod, baserad på väl förstådda glaciologiska principer. Den är dock inte helt säker eftersom man beräknat var och en av de ca 500 ”avrinningsbäckenen” på Grönland separat, medan det i praktiken kommer att ske vissa förskjutningar i sidled mellan de olika bäckenens gränser under avsmältningen, men det felet torde vara litet.

    Resultatet blev att isens volym och yta kommer att vara i jämvikt efter en minskning av 3 +- 1 procent. Detta är en låg siffra. Motsvarar typ 25-30 cm havsnivåhöjning

    De har också räknat på fallet att samtliga år har lika stor avsmältning som 2012 (som i sin tur var det största smältåret sedan 1889). Resultatet blev en minskning av 10 +- 2 procent, motsvarande typ 75 cm havsnivåhöjning. Detta är en häpnadsväckande låg siffra, men kanske inte orimlig eftersom vi vet att 10 000 år med 5-8 grader varmare klimat på Grönland under den förra mellanistiden minskade ismängden mad kanske en tredjedel.

    Denna beräkningsmetod ger dock ingen information om hur lång tid förändringen tar. Om vi antar en linjär minskning i samma takt som 2011-2019 tar det drygt 200 år, men detta är alltför kort tid eftersom avsmältningen kommer att minska när man närmar sig jämvikt.

    Det finns ytterligare en komplikation som inte kommit med, nämligen att när isen drar sig tillbaka kommer en del utloppsglaciärer som nu kalvar i havet att hamna på land, vilket bromsar avsmältningen eftersom isens profil blir brantare.

    Och så påverkar ju grönlandsisen i stort sett inte alls havsnivån i Sverige eftersom den upphävs av egengravitationseffekten.

  21. Louis S

    havshöjningen pga. avsmältningen på Grönland år 2021 får jag till drygt 1mm. Havets area på Jorden 36 miljoner km2 ger 396km3/361132000km2*1000000=1.1mm om det fortsätter så blir det 11cm på 100 år.

  22. Louis S

    Sorry, Tryckfelsnisse i farten, jag menar 361 miljoner km2 är havets yta!

  23. Evert+Andersson

    #9 Paul Håkansson

    Är det du skriver menat som att visa exempel på orimligheter eller delar du med dig av fakta?

    100 kubikmeter är vardagsrumsstorlek på volymen. Det är piloten. 1000 000 – 120 000 kubikmeter skulle ge 100 GWh och det skulle räcka till en fullstor järnsvampfabrik i 3 – 4 dagar.

    Här blir det svårt att få ihop matematiken. 100 GWh omvandlat till vätgas blir inte så mycket vätgas. Men om vi inte hänger upp oss på det så 100 GWh för 3 dagar är 12 TWh per år. Järnsvampen är en stor del av projektet. Den officiella ansökta elen är 70 TWh /år.

    Ska de sedan tillverka vätgas med vindkraft och garantera driften med lagrad vätgas och vi utgår från 70 TWh /år är det 1,35 TWh för en veckas produktion för hela processen, inte bara järnsvampen. En vindstilla vecka i februari är ingen ovanlighet. Att lagra 1 TWh vid 200 bar behöver 3 miljoner kubikmeter. 21 fotbollsplaner basyta och 20 meter högt.

    Någon pratar antingen äpplen och päron eller har svårt med matten.

  24. Paul Håkansson

    Evert+Andersson
    15:07, 2022-09-22

    Snarare total galenskap skulle jag säga. Eller som Harry Frank från Kungl. Vetenskapsakademien säger, ”glöm det”.

  25. pekke

    #9 #23

    Var skall de få all el i från ?
    Eller har de tänkt sig att kampanjköra järnproduktionen en stund och sedan stoppa för att bygga upp gaslagret !?

    Svensk vkv ger just nu bara dryga 2 GW.

  26. Håkan Bergman

    pekke #25
    Det är inte bara elen som är ett problem, man ska få 100000 människor att flytta till norra Sverige också och dom lär inte nöja sig med att bo i husvagn, barack eller tältläger. Till råga på allt lär dom också kräva skolor, sjukhus och jag vet inte allt, Northvolt i Skellefteå har redan problem och det är bara början.
    Det löser sig sen sa han som sket i handfatet.

  27. Bim

    Tack för Intressanta funderingar som vanligt från tty.

    Jag själv satt med lite funderingar om att man inte skall köpa kläder av bomull efter som det inte finns vatten tillräckligt. Förmodar att det gäller bevattning av bomullen.
    Globalt har jag för mig att det finns en nära nog konstant mängd vatten på klotet, fast i olika former men att det naturligtvis inte finns någon konstant mängd just där man vill ha det. Men tanken är: När man vattnar grödor så försvinner ju inte vattnet från klotet.

    Till saken, enda sättet att göra slut på vatten är väl att göra vätgas av det. Att köra bil på vätgas är ju att tillföra syret tillbaka till en del igen, till vätet eftersom avgaserna innehåller vatten.
    Hur all vätgas skall tillverkas när de skall göra kolfritt stål undrar jag, Vilket vatten skall användas? Är det havsvatten eller sötvatten?

    Jag har tillverkat egen vätgas för micro lödningar när jag var guldsmed. Då använde vi destillerat vatten i ett bilbatteri på överladdning. Vi använde vanliga sprut kanyler som munstycken . En blå väldigt spetsig låga över tusen grader varm. Vi svetsade inte utan använde slaglod. Men vi slapp värma hela smycket som vi annars måste göra.
    Detta var speciella lödningar på redan färdiga smycken.

    Det gick naturligtvis åt ganska mycket energi för lite arbete.
    Vad jag undrar, kan det överhuvudtaget bli lönsamt att använda vätgas till fossilfritt stål eller att köra bilar på vätgas, och var går det hela ut på? Annat än för dem som är livrädda för koldioxid.
    Skicka vattnet till bomullsodlarna i stället
    Det verkar vara likt Ebberöds bank.

  28. UWB

    Enligt LKAB så planerar de att installera 500 MW elektrolysör. Den i piloten är en alkalisk från NEL.

    Obs, datum 1 april….
    https://lkab.com/press/hybrit-far-stod-fran-eus-innovationsfond/

    Tidigare beräkning här på siten gav vid handen att cirka 1 200 MW elektrolysöreffekt behövdes, det är som en av Ringhalsreaktorerna och då torde det vara högre effektivitet att göra vätgasen baserat på kärnkraftens eftervärme.

    1 200 MW är även 5 % av Sveriges elproduktion och via Vattenfall säkerställs effekt via vindkraft och när den inte räcker till går vattenkraften in.

    Fråga, vad händer då med sydsverige och dess effektbrist. Inte vindkraft hoppas jag.

  29. UWB

    #23
    Få se, 500 MW elektrolysör, säg 8 000 timmars drift per år –> 4 TWh.

    Ett kilo vätgas är 33 kWh och en elektrolysör ger cirka 63 % verkningsgrad vilket ger 75 000 ton per år, 200 ton per dag och cirka 8 ton per timme.

    Sedan försvinner cirka 5 % i hantering och lagring, så slutsumman är 7 500 kg per timme. Verkar det vettigt?

    Men om LKAB säger att 100 000 kubikmeter räcker 3.5 dag och det motsvarar en miljon Teslabilar, säg 100 GWh så blir det
    100 000 000 / 84 / 33 = 36 000 kilo.

    Hur kan då en 500 MW elektrolysör räcka till?

    Om vi räknar baklänges. 100 GWh vätgasekvivalenter blir 100 / 0.63 = 159 GWh el måste in under 3.5 dag = 84 timmar.

    159 / 84 = 1.9 GW

    Så, LKAB säger 0.5 GW elektrolysör, men enligt deras uppgifter behövs 1.9 GW elektrolysör.

  30. OT: ”Jacob Rees-Mogg has scrapped the ban on fracking and said tremors in Britain’s countryside should be tolerated in the “national interest”. ”

    https://www.telegraph.co.uk/business/2022/09/22/jacob-rees-mogg-lifts-fracking-ban-bet-shale-gas-revolution/

    Som förmodat så har UK därmed tvärvänt beträffande sin energipolitik. Nästa steg är att de börjar exploatera gasen och oljan i Nordsjön igen.

    https://klimatupplysningen.se/europa-pa-kanten-till-stupet/

    Så, det finns ett visst hopp för UK. Men Tyskland är nog kört, åtminstone denna vinter …

  31. tty

    #27

    Nej, vatten kan nästan inte förstöras. Väte blir vatten igen när det förbränns. I praktiken kan vatten bara försvinna på två sätt:

    1. Vattenmolekyler splittras upp till väte- och hydroxylradikaler i jonosfären varvid en del väteatomer får så hög energi att de försvinner ut i rymden.

    2. En liten del av det vatten som binds som organiskt material vid fotosyntes sekvestreras i berggrunden som kerogen (varav en liten del så småningom blir olja eller naturgas).

    Att större delen av Jorden fortfarande är vattentäckt efter 4 miljarder år visar hur stabilt vatten är.

  32. Paul Håkansson

    Ja det är helt fantastiska projekt som nu ska infrias. Jag kan upplysa dessa fyra män som uttrycker sig nedan att ”the new green deal” som EU nu implementerar kommer enligt IPCCs troligaste scenario minska den globala temperaturen med , hör o häpna, 0,08 grader till år 2100. Kanske dags för en journalist att ställa personer mot väggen och ställa kritiska frågor ang. hur de uttrycker sig. Bara en massa floskler.

    https://lkab.com/press/hybrit-far-stod-fran-eus-innovationsfond/

    “HYBRIT banar väg för en fundamental förändring i den globala stålindustrin. Det visar också hur snabbt den gröna omställningen kan ske. För några år sedan hade möjligheten att producera utsläppsfritt stål låtit som science fiction. Nu kommer grönt stål in på marknaden. Stödet som beviljas via Innovationsfonden är ett bevis på betydelsen och potentialen hos denna teknik, och Europeiska kommissionen är övertygad om att detta spetsprojekt kommer att stärka EU:s övergripande konkurrenskraft. Grönt stål är framtiden, och den framtiden är redan här”, säger Frans Timmermans, verkställande vice ordförande för EU-kommissionen med ansvar för den europeiska gröna given.

    ”Vi är väldigt glada över att få detta betydelsefulla stöd från EU:s innovationsfond till vår fortsatta resa med att omvandla järn- och stålindustrin. Med den kommande anläggningen i Gällivare kommer vi att etablera en världsunik anläggning och process för att producera fossilfri järnsvamp i industriell skala. Detta kommer att visa den verkliga potentialen hos HYBRIT-tekniken och bana väg för konkurrenskraftig produktion av fossilfritt stål och en hållbar framtid,” säger Lars Ydreskog, direktör för strategiska projekt på LKAB.

    ”Vi är mycket tacksamma för stödet och förtroendet för HYBRIT, och stolta över att industrialisera världens första helt fossilfria värdekedja för järn- och stålproduktion. Vattenfall är fast beslutna att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation och HYBRIT-tekniken är avgörande för att nå det målet,” säger Andreas Regnell, SVP Strategic Development på Vattenfall och styrelseordförande för HYBRIT.

    ”Vi vill tacka EU:s innovationsfond för deras stöd och förtroende för HYBRIT-initiativet samt förmågan att skapa en helt fossilfri värdekedja från gruva till stål. SSAB leder den gröna omvandlingen inom stålindustrin och uppbackade av de genombrott som redan uppnåtts vill vi nu påskynda omvandlingen och därmed minska vårt utsläppsavtryck ännu snabbare, nu med målet runt 2030. Att minska klimatförändringarna är av yttersta vikt och det finns ingen tid att förlora,” säger Martin Pei, Teknisk direktör på SSAB.

  33. tty

    ”Jag själv satt med lite funderingar om att man inte skall köpa kläder av bomull efter som det inte finns vatten tillräckligt. Förmodar att det gäller bevattning av bomullen.”

    Vad vi köper får nog inte så stor effekt. De två riktigt stora bomullsländerna är Kina och Indien, men de förbrukar den mesta bomullen själva.
    Och, ja, bomull kräver mycket bevattningsvatten om den odlas i torra områden. Däremot är den inte särskilt krävande vad beträffar jord och gödning, och behovet av bekämpningsmedel har minskat kraftigt genom användning av genmanipulerade sorter som innehåller en gen från Bacillus thuringiensis.

    Bomull är en mycket populär gröda i tropikerna, den går bra att odla i relativt liten skala med ett minimum av dyr utrustning, och den har bra lönsamhet. Det anses att ca 100 miljoner familjer i tropikerna är ekonomiskt beroende av bomullsodling.

    En grej som nog inte så många vet om. Olika bomullsarter har domesticerats åtminstone fyra gånger. Tidigast i Indien, men idag består nästan all odlad bomull av en ursprungligen mexikansk eller en ursprungligen peruansk art.

  34. Rossmore

    Utgår från #10 men riktar mig till flera:

    Har du länk för -396 km3 för 2021? Enligt motsvarande graf för 2021 som Lena har för 2022 som nr 2 ovan var tillväxten i SMB ca 400 GT ackumulerat för 2021. För att nå -396 GT skulle alltså kalvningen behöva vara -796 GT vilket inte verkar rimligt. Kalvningen sker ju där glaciären är som tunnast, på sin höjd något eller några tiotals meter.

    Att hitta data över kalvningens storlek på Grönland är nära på omöjligt (vilket har påpekats tidigare här) men minns att jag för några år sen såg uppgifter om att det snarare skulle handla om någon eller ett par tiondelar av ovanstående skattning (dvs 60-200 GT). Det skulle i så fall indikera en ganska betydande total tillväxt de senaste åren.

    Någon som kan hänvisa till pålitlig källa avseende kalvning?

  35. Daniel Wiklund

    OT SSAB är lyriska över framställningen av grönt stål. Inga problem att få bidrag till den gröna omställningen. Det som det pratas lite mindre om är vad det innebär för oss som har Sveriges billigaste fjärrvärme. Det är koksverksgasen som ger oss fjärrvärmen. Men den är snart historia. Koldioxidutsläppen måste ju sänkas. Jag har haft fjärrvärmen i 20 år. Den har fungerat mycket bra och den är billig. Hur fjärrvärmen ska ordnas när allt ska vara fossilfritt ( utom politikerna) kan dom inte svara på nu. Det enda dom är säkra på är att den blir dyrare.

  36. tty

    #34

    ”Någon som kan hänvisa till pålitlig källa avseende kalvning?”

    Den här verkar rätt tillförlitlig. Ca 500 GT med rätt små fluktuationer mellan åren:

    https://backend.orbit.dtu.dk/ws/files/216633752/essd_12_1367_2020.pdf

  37. Fredrik S

    Daniel Wiklund #35

    Man kan förstå att företag som gör över åtta miljarder i rörelsevinst första kvartalet blir lätt lyriska när de får miljardbidrag från skattebetalare för att tillverka en extremt dyr och kanske osäljbar produkt.

    Då kan även representanter stå i media och påstå konstigheter som att de skulle minska klimatets förändringar o.d. utan motfrågor.

  38. UWB

    Åter till HYBRIT:
    Pilotanläggningen har en storlek på 100 kubikmeter och i ett senare skede kan det bli aktuellt att lagra 100 000 till 120 000 kubikmeter trycksatt vätgas i ett fullskaligt lager. Det innebär i så fall att man kan lagra upp till 100 GWh el omvandlad till vätgas, vilket räcker för att försörja en fullstor fabrik för järnsvamp i cirka tre till fyra dagar.

    Hur tolkar man meningen ”man kan lagra upp till 100 GWh el omvandlad till vätgas”. Innebär det:
    1. Man har använt 100 GWh el och lagrar vätgas till ett energiinnehåll om 63 GWh (vid 63 % kapacitetsfaktor på elektrolysören), eller
    2. Man lagrar vätgas som har motsvarande energiinnehåll som 100 GWh el.

    Med tanke på ovanstående diskussion om storlek på elektrolysöranläggningen om 500 MW (0.5 MW) så är 1) troligare. Även om man kör den anläggningen dygnet runt i fyra dagar kan man inte producera mer vätgas som har ett energiinnehåll om:
    0.5 * 24 * 4 * 0.63 = 30.24 GWh

    Om behovet är motsvarande 63 GWh så krävs det en anläggning om 0.5*63/30.24 = 1 042 MW, alltså det dubbla som anges och täcker behovet bara 3.5 dag så blir anläggningen 1 191 MW stor (som har beräknats tidigare också).

    Om 2) gäller, kan man öka med 1 191/0.63 = 1 890 MW.

    NEL har sin största order om 200 MW alkalisk anläggning som de säljer för ett belopp som överstiger 45 miljoner EUR. Det innebär att de säljer för 225 000 € per MW, vilket är rekordlågt. För PEM nämns knappt en miljon per MW där alkaliska är billigare men inte så mycket billigare. PEM har dock lägre driftskostnad än alkaliska.

    Det nämns i en kommentar att ordern gäller enbart elektrolysörerna, inte kringutrustning som ofta ingår.

    https://nelhydrogen.com/press-release/nel-asa-receives-record-size-purchase-order-for-200-mw-of-alkaline-electrolyser-equipment/

    Läser man t.ex. RECHARGE så verkar planer på många stålverk finnas över världen – som kräver cirka 2 000 MW el (cirka 12 – 13 gånger hela Sveriges produktion). Hemska tanke om detta ska lösas via sol / vind spåret…

  39. #35 Daniel
    Det blir mycket överskottsvärme från elektrolysen men den är max 80 gr varm.

  40. Göran S

    Förutom ovanstående intressanta diskussion om ”hjärnsvampens” omöjlighet, så har ni väl till leda hört kommentaren från alarmister att det inte varit varmare än nu på två miljoner år?
    När man hör detta vet man att personen är helt klimatreligiös eller totalt felinformerad.
    Hur kan man enkelt visa detta.
    Gå in på Wikipedia och sök
    Sök på ”holocena värmeperioden” och sedan lite ner på geologisk epok ; sök också på
    på ”Atlantiska värmeperioden”
    Här kan man se via Wikipedia Paleoclimate kurvan över temperaturer att för 8000 år sedan var det som varmast efter senaste istiden och för c:a 5000 år sedan blev det kallare efter Menoiska värmeperioden. Under Egyptiska högkonjunkturen och på Romartiden var det varmare än idag och så även under Vikingatiden för 1100-1200 år sedan. På slutet kan du se dippen för ”Lilla Istiden” fram till nuvarande uppvärmning.
    För 6000 år sedan var det +3C varmare än nu och alla Nordiska glaciärer var bortsmälta, dvs de har kommit tillbaks senare.
    Ändå larmar och larmar man felaktigt.
    Kanske tty har någon ytterligare kommentar.

  41. Roland Salomonsson

    De där is-graferna är fördolt lömska. Det lömska är valet av utgångspunkt. (jmf hur aktivisterna alltid väljer 1979 som utgångspunkt, då det var som kyligast senast).

    Någon med kontakter bör tillse att graferna omräknas så att de utgår från ”KALLASTE” perioden på året.

  42. tty

    #40

    ”Kanske tty har någon ytterligare kommentar.”

    Ja. Flera tidigare mellanistider har varit signifikant varmare än den nuvarande. Åtminstone den förra (MIS 5e, Eem) och den fjärde bakåt (MIS 11), troligen också den tredje bakåt (MIS 9). För att inte tala om ”superinterglacialen” MIS 31/33 för drygt en miljon år sedan.

    Några exempel jag brukar dra upp från den förra mellanistiden: hassel i Svappavaara, vattenbufflar i Rhen, flodhästar i Yorkshire, apor i Bayern, lärkträd på Nysibiriska öarna, safsa på Grönland, capybaror i Florida, jaguarer och tapirer i New York.

    När det gäller den medeltida värmeperioden kan man med fördel fråga vederbörande om det går att odla korn på Grönland nu, vilket både skriftliga uppgifter och arkeologiska fynd visar att man kunde på 1200-talet,

  43. #38. Vi borde göra allt för att minska elanvändningen. El är en bristvara. Grön el finns trots allt och det är just den el vi inte använder.

  44. Göran S

    #42 tty
    Tack för kommentaren

    Kolla detta om vaccinsprutorna 17000 läkare och forskare.
    Medical Crisis Declaration – 10 Septiembre 2022
    http://medicalcrisisdeclaration.com/

  45. Louis S

    #34 Rossmore
    Om du går in på polarportal.dk och Home, så finns det en länk till rapporten för 2021 nere till vänster. I den Engelska versionen står att läsa ” The Greenlandic Ice Sheet ended the 2020-2021 season with a net surface mass balance of ap- proximately 396 billion tonnes (Gt). According to calculations performed by the Danish Mete- orological Institute (DMI), this makes the cur- rent season the 28th lowest in the 41-year time series. Seen from a current perspective, this can be regarded as a somewhat average year.”

  46. Leif Andersson

    Så här tolkar meterologerna i Danmark issituationen på Arktis och Antarktis:

    https://www.dmi.dk/nyheder/2022/status-pa-havisen-bade-mod-syd-og-mod-nord/