Är vindkraften Tysklands framtid men hopplöst ineffektiv i England?

Klimatnyheter1

Nyheter från Klimatgruppen: Nyhetsredaktör Ove Lilljequist

Om någon tittade på BBC World HARDTALK häromdagen, så var det intressant att Stephen Sackur matchade John Ritch från World Nuclear Association mot Sven Giegold, tysk MEP för De Gröna i en debatt om kärnkraften.

Ritch menade som väntat, att Fukushima visade hur säker kärnkraften var och att ingen människa omkommit av radioaktivitet trots naturkatastrofen. Giegold var lika säker på motsatsen och att kärnkraften var för farlig, och han påstod att när de 17 kärnkraftverken i Tyskland väl lagts ner kunde nationen klara sig helt på förnybara energikällor. Vindkraft, solenergi och biomassa.

Sackur påpekade, att i England hade man kommit fram till helt andra slutsatser: man planerar 17 gasdrivna back-up kraftverk för vindkraften när det inte blåser, och 5 kärnkraftverk för att ersätta kolkraften. Vilket Giegold ansåg helt otänkbart.

En hemsida som heter US Debt Clock Org ger skrämmande siffror om den amerikanska ekonomien och nationalskulden, men även som en fotnot on-line siffor om USAs och världens energiförbrukning och olika energikällor. I BTUs (British Thermal Units) och online, men proportionerna är dock intressanta.

Thermal units2

Dessa siffror omräknade i procent ger världens energiförbrukning idag som:

Olja: 33,3 Naturgas: 23,3 Kol: 28,3 Kärnkraft: 5,8 Biomassa: 1,6 Vattenkraft: 6,3 Biobränsle: 0,7 Geotermisk: 0,3 Vindkraft: 0,3     Solenergi: 0,1 TOTAL: 100,0 %

Naturligtvis är proportionerna olika i de olika länderna, men de Grönas ambition att helt täcka det tyska energibehovet med enbart förnybara källor verkar kanske inte helt realistisk. I synnerhet som James Delingpole i The Telegraph tidigare citerade en rapport från John Muir Trust, en skotsk organisation för naturskydd, och betecknar vindkraften som “totally useless” och i realiteten långt under påstådda och förväntade effekter. Rapporten om vindturbinernas elproduktion i Skottland fram till 2010 kommenteras på John Muir Trust hemsida och kan där rapporten laddas ner i sin helhet, alla 55 sidorna. Är utsikterna bättre i Sverige?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Holmfrid

    Dessa siffror är förskräckande i perspektivet dagens politik. GB håller på att vakna upp för engelsmän är kända för intelligens och integritet.  Förslag:  Låt engelska finansintressen lägga bud på uranreserverna i Jämtland, som i dag är värda 3000 miljarder kr med villkor att dom deltar i uppbyggnad av ett nytt Asea Atom i Västerås.

  2. Ivh

    Enligt IEA så är världens energiförsöjning för primära bränslen så här 2008:
     
    Olja 33,2 %
    Kol 27, 0 %
    Naturas 21,1 %
    Kärnbränsle 5,8 %
    Vattenkraft 2,2 %
    Biobränslen och avfall 10,0%
    Sol, vind och geotermisk energi 0.7%
     
    Det bör påpekas att detta är primär bränsleförsörjning och att vattenkraft har en verkningsgrad på runt 90% och kärnkraft på runt 20%, så innebär det att vattenkraften producerar mer än el än vad kärnkraften gör. För vindkraft, geotermisk värme och solenergi så räknar man bara den energi som utnyttjats.

  3. Pär Green

    Ivh # 2
    2008?? 
    “För vindkraft, geotermisk värme och solenergi så räknar man bara den energi som utnyttjats.”
    Hur menar du nu?
    Är det så att snurror inte producerar mätbar effekt?
    Att sol inte gör det är uppenbart! 
    Geotermisk vilket motsvarade 0,3% av den totala elproduktionen!

  4. Ivh

    Holmfrid #1
     
    Det som talar mot uranbrytning i Sverige är den låga uranhalten i de fyndigheter som gjorts. Det mesta uranet i Sverige finns i Alunskiffer som det även går att framställa olja ur. Alunskiffret i sig är brännbart och går att använda som bränsle men blir mycket slagg kvar efter förbränningen. Det går åt mycket energi för att framställa olja ur alunskiffer, mer än vad den färdiga oljan innehåller.
     
    De första uranbrytningarna i Sverige var i samband med oljeframställning, Man eldade alunskiffer för att få energi till oljeframställning och sedan tog man fram uranet ur slaggen/askan och sotet.
     
    Det har inte förekommit någon uranbrytning i Sverige sedan 1969. Anledningen till nedläggningen var den låga uranhalten.

  5. Pär Green

    Ivh # 4
    “Det har inte förekommit någon uranbrytning i Sverige sedan 1969. Anledningen till nedläggningen var den låga uranhalten.”
    Sveriges berggrund är rik på uran. Flera olika bergarter är kända för sina höga uranhalter, som exempel kan nämnas alunskiffer och olika graniter. Under åren 1965-1969 (och i försöksverksamhet fram till 1981) anrikades svensk uran vid Ranstadsverket, 13 km utanför Skövde. Sedan 2005 pågår åter prospektering för uranbrytning i Sverige.

  6. Pär Green

    Ivh # 4
    Läs, http://sv.wikipedia.org/wiki/Uran#Uran_i_Sverige
    (min tidigare kommentar väntar på att något skall göra sitt jobb)
    Your comment is awaiting moderation.

  7. Jonny Fagerström

    Pär #6

    Och övriga! När man bifogar många länkar i en kommentar hamnar kommentaren i moderationskö. Inget som jag kan påverka just nu tyvärr, men så har det alltid varit. Det kan dock vara ett skäl att begränsa antalet bifogade länkar  

  8. Pär Green

    Jonny # 7
    Jag vet, men glömde bort!
    Mvh
    Pär

  9. Pär Green

    Ivh # 4
    Varför inte citera en kommentar?
    (Du har ställt många frågor som du inte kan.)
    Ivh { 06.08.11 at 13:21 } Pär Green
     
    Du har ställt många frågor som du inte kan.
     
     

  10. Ivh

    Pär Green #3
     
    För vindkraft, solenergi och geotermisk värme mäter man energin som anläggningen producerat. För alla andra bränsletyper så använder man energiinnehållet i bränslet innan det används i en anläggning. Jag tog inte med att våg- och tidvattenkraftverk ingick i de 0,7%, men det är likadant med dessa att där är det energimängden dessa producerat som anges.
     
    Det allra mesta av den geotermiska energin används för uppvärmning av vatten eller lokaler och det är likadant för solenergin. Det är bara en liten del av dessa energikällor som används för elproduktion.
     
    Det totala energitillförseln enl IEA var 2008 12 300 MToe vilket är detsamma som 143 000 TWh.
     
    Eftersom i princip all vatten- vind- och kärnkraft används för elproduktion så räknar jag om dessa hur mycket el de producerat.
     
    Energislag     Energitillfösel    Verkningsgrad   Elproduktion
    Kärnkraft       8300 TWh         23 %               1900 TWh
    Vattenkraft    3100 TWh         90 %               2800 TWh
    Vindkraft         430 TWh uppmätt produktion    430 TWh
     
    Om man jämför med Sverige så är det rimliga siffror. Sverige har 10 av världens drygt 400 kärnkraftverk som är i drift. De svenska kärnkraftverken är förhållandevis stora. Verkningsgraden var 20 % på 70-talet när de flesta verk byggdes. Ombyggnader i många verk har höjt verkningsgraden och de senst byggda her en verkningsgrad på 35 %. Sverige hade 2008 bara några promille av världens vindkraftvek så det verkar också rimligt.
     
    Det mesta av världen elproduktion produceras med kol, men jag tar inte med den jämförelsen för jag vet inte hur stor andel av kolet som snvänds för elproduktion.

  11. Pär Green

    Ivh # 10
    Även energikälla med lägre prestanda är kanonbra när den går att styra on demand!
     

  12. Pär Green

    Ivh # 10
    Kärnkraft       8300 TWh         23 %               1900 TWh
    Men ändå ca 50 % av el-produktionen!
    Och då med gammal teknik!
    Om nu vatten-ståndet 2011 är så lågt som du vill göra gällande, känns det som vi har en stabil bas trots allt!
    Men att utnyttja låga nivåer i vattendammarna som regler-kraft till vindfjollor, är det så klokt?
    Förbruka något som producerar,
    Vattenkraft    3100 TWh         90 %               2800 TWh
    Till något som inte producerar….
     
     

  13. Ivh

    Per Green #5
     
    Var det du skrev menat som en komplettering till det jag hade skrivit #4. Inget av det jag skrev motsäger det som redovisas i länkarna du hänvisar till.
     
    För ytterligare komplettering kan man väl säga att Sverige har bland världens största kända uranfyndigheter, men det är tveksamt om det någonstans är tillräckligt höga uranhalter så att det är lönsamt att bryta. Prospektering pågår i de områden där man vet att det finns uran i hopp om att hitta något ställe med tillräckligt hög urankoncentration.

  14. Pär Green

    Ivh # 13
    Inget av det jag skrev motsäger det som redovisas i länkarna du hänvisar till.
    Det har inte förekommit någon uranbrytning i Sverige sedan 1969.

  15. Pär Green

    Ivh # 14
    Du skriver:
    Det som talar mot uranbrytning i Sverige är den låga uranhalten i de fyndigheter som gjorts.
    Sveriges bergrund är rik på uran. Flera olika bergarter är kända för sina höga uranhalter, som exempel kan nämnas…………….

  16. Pär Green

  17. Ingemar Nordin

    Subventionerna till “förnyelsebara” energikällor verkar vara över, för den här gången, i USA.

    http://www.bloomberg.com/news/2011-08-05/u-s-debt-deal-kills-off-prospects-of-renewable-power-support.html

  18. Pia

    Ivh nr 4

    Uranhalten är ganska låg i den svenska alunskiffern, ja.
    Men det finns fler metaller och mineraler i skiffern som kan utvinnas samtidigt och därigenom ge lönsamhet.

    Exempel.
    I trakten av Oviken, Jämtland har ett kanadensiskt prospekteringsbolag undersökt en fyndighet på 2,81 miljarder ton med innehållet
    -Vanadin 17 miljarder pund (5,4 pund per ton)
    -Molybden 1,5 miljarder pund (0,49 pund per ton)
    -Uran 1 miljard pund (0,3 pund per ton)

    Några km väster om den fyndigheten prospekterar ett australiskt bolag en fyndighet av ungefärligen samma storlek, där det dessutom uppges finnas nickel och zink. I Australien har under våren och sommaren gjorts lovande försök att med hjälp av bakterier utvinna metallerna ur alunskiffern (bioheapleaching).

    Talvivaara-gruvan i Finland har till finska regeringen ansökt om brytningstillstånd av uran med 9 ggr lägre uranhalt än som anges ovan.

  19. Ivh

    Pia #18
     
    De flesta gruvor i Sverige består av flera metaller. Om det finns andra brytvärda metaller kan man få uran som biprodukt. I Ranstad var problemet att det inte var några andra brytvärda metaller och uraninnehållet var knappt 150 g/ton vilket är ungefär lika mycket som 0,3 pound/ton. 
     
    När det gäller Talvivaara-gruvan så är det främst en Nickelgruva, där man även utvinner zink, koppar och kobolt. Nu vill bolaget få tillstånd att utvinna det uran som finns i malmen som ändå bryts.