Jag hade förmånen att få organisera och leda en antivindkraftskonferens i Skövde i helgen. Delegater från Härjedalen i norr till Skåne i söder (17 lokalföreningar) deltog i konferensen som gick av stapeln i Skövde Soldathem i Skövde Garnison. Den världsberömde fågelmålaren och ornitologen Lars Jonsson från Gotland var inspiratör och gästtalare. Konferensen diskuterade bla vision, mål, strategier och taktik och var ett led i Föreningen Svenskt Landskapsskydds utvecklingsplan för 2010/2011.
Det rör på sig!
Hmm, är det inte båttävlingar som ”går av stapeln” 😉
Eddie, halvt rätt, båtar går av stapelbädden ner i vattnet… sjösätts.
Det behövs en kraftig opinion mot vindkraft i Sverie. Annars kan det bli som i Danmark där man nu planerar att slänga ut folk från sina gamla boställen och bygga vindkraftverk på naturreservatet Østerild i Thy.
Men motståndet växer: http://www.nationalttestcenter.dk/
Antar evenemanget genomfördes i FSL:s regi [..17 lokalföreningar], och då undertecknad funderar över medlemskap vore av intresse att höra, från dig Jonny, hur mkt ’eld det är under röken’ avseende styrelsen i FSL. Tacksam för info.
Mvh/TJ
Tack och lov finns det fortfarande möjligheter att påverka.
http://nwt.se/karlstad/article713337.ece
Grejen är väl bara den att vindkraftsmånglarna söker sig till andra områden.
Dock alternativet är ju kärnkraft, som producerar avfall. Lämpligen fokuserar samhället nu på 4:e gen, som bränner avfall, förlänger befintlig kärnkraft 20 år tills vi har Thoriumcykeln etablerad.
Vattenfall har kört igång 100 vindkraftverk utanför Kents kust för 9 miljarder kr med 35% verkningsgrad. 250000 villor skall försörjas med ström, åtminstone när det blåser. Vattenfall skall gå vidare med vkv utanför östkusten i GB med investering på 350 miljarder kr i den skakiga brittiska ekonomin. Nu är det läge för staten att sälja i väg Vattenfall innan bubblan brister.
#6 Pass upp Holmfrid om Måååna/Ohly får makten så kommer både kärnkraften och USA att stängas ned med omedelbar verkan. Dessutom kommer vi att fortsätta få betala via elcertifikaten för Eons nyinvesterade turbin som inte alls behövs eftersom de två gamla räcker fuller väl för att ta hand om det vatten som är det kraftverkets begränsande faktor. Att det skall vara sån otur med det politiska tänkandet hela tiden? Eller är dom kanske rent av korkade och borde sluta att kasta pengar på och korrumpera elproduktionen? Finger weck som tysken säger!
Det finns en mycket starkt växande opinon mot lokaliseringen av vindkraft i många av våra kommuner idag … se bara i Kungälvs kommun vad som händer där inte minst politiskt.
Läs http://kungalv.se/Bloggar_pa_kommunens_hemsida/Ovriga-bloggare/Morgan-Perssons-blogg/
eller http://www.utvecklingspartiet.se
http://svtplay.se/t/103535/uppdrag_granskning
Titta på de sista 2 minuterna och kräv omedelbart stopp för all hantering med el-certifikat. ”måla om” en vattenturbin och få 1.5 miljarder i bidrag.
Pär Green
Tyvärr är denna sortens dårskap vare sig ny, eller okänd för insatta. Ändå pågår precis sådant precis hela tiden. Och det finns bra mycket värre exempel än så!
Som sagt, skulle ’miljörörelsen’ verkligen och ffa främst bry sig om miljön skulle den skrika i högan sky över dylik politiskt fabricerad … ja … ren brottslighet skulle jag vilja säga. Även om detta exempel nog var bland de mildare (man ombenämner elen i syfte att få pengar utbetalde till sig)
Man blir så förbålt j_kla less och förbannad på all politisk inkompetens som håller på …
Men tror du att du kan finna en enda ’miljöengagerad’ som tydligt tar avstånd från sådant, och även drar konsekvenserna av detta? Alltså att precis detta är vad vi får ifall man hittar på ’skatter’ som skall utbetalas till dem som gör ’bra saker’ …. enligt okunniga och naiva politiska föreställningar!?
Jag är mycket tveksam!
Pär Green#9
Man tror inte att det är sant. Vem är ansvarig för dagens regelverk?
Sida verkar vara en västanfläkt jämförelsevis i slöseriet med allmäna medel.
Något för Slöso att bita tag i.
Jag har idag anmält regeringen och Ola till JO.
Pär Green#12
Vilken Ola, inte Björn-Ola väl? 🙂
Nej, men Ola Alterå som påstår att ansökningsrutinen är för bred.
14#
Ok, tack för upplysningen!
Dagens Nyheter skriver i dagens tidning att: ” Vattenfall varnar för värmepumpar. När man installerar en värmepump är det viktigt att pumpen är anpassad för till det befintliga elnätet. Annars kan det uppstå svåra och irriterande problem med flimrande belysning och spänningsfall. I ett pressmeddelande påverkas att värmepumpen förbrukar mycket ström i själva startögonblicket, vilket ställer stora krav på elnätet. Kunden borde alltid kontakta nätägaren före installationen.”
Är Vattenfall rädda för att inte få leverera dyr el?
Vad krävs då för att bygga 1000 vindkraftverk utanför Piteå?
Har begärt konsekvensutredning från Svenska Kraft i frågan.
Väntar på ”spänning” på svar.
Luftvärmepumpar säkrare än vindkraftverk
Planerade nya vindkraftverk i Sverige omfattar en effekt av 2350 megawatt med en produktion av 7.3 terrawattimmar per år /SvD 16 nov. 2005/. Effektiviteten för de nya vindkraftverken, inklusive Norrlands inland, påstås bli högre än hitintills känt i världen, 35 procent. I Sverige är effektiviteten för kustnära vindkraftverk 27 procent / http://www.vindstat.nu /.
Investeringskostnaden för de nya vindkraftverken är cirka 47 miljarder kr inklusive en prishöjning från 2005 om 25 procent. Kostnader för ränta, försäkring, kablar, underhåll och skrotning tillkommer, erfarenhetsmässigt ett lika stort belopp som investeringen. Totalkostnaden per producerad kilowattimme blir då 86 öre. Medelspotpriset under 15 år framåt kan förväntas bli 43 öre per kilowattimme varför ett statsbidrag om cirka 47 miljarder krävs för att vindkraftutbyggnaden skall gå runt, ekonomiskt sett. Alternativt kan för detta belopp 1 miljon direktelvärmda villor förses med luftvärmepumpar inklusive montering, ränta, försäkring, kablar, underhåll och skrotning. Detta ger 7.3 terrawattimmar i energibesparing per år, samma energi som vindkraftutbyggnaden förväntas ge vid 35 procents effektivitet. Med känd effektivitet, 27 procent, ger vindkraftutbyggnaden 5.6 terrawattimmar per år varför luftvärmepumpar bör väljas eftersom dessa baseras på beprövad teknik.
Bertil Persson, Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Information från Vattenfall!
En värmepump hämtar värme från marken, berggrunden, vattnet i en sjö eller från luften. Värmen distribueras till bostaden med hjälp av ett vattenburet värmesystem, ventilationssystemet eller genom varmluft.
Har huset en låg energiförbrukning kan uteluft vara en alternativ värmekälla. Har huset en hög energiförbrukning kan värmekällan vara mark, berg, grundvatten eller sjö.
I alla värmepumpar, utom luft-luftvärmepumpar, finns ett system som går in och producerar värme när värmepumpen inte räcker till. Detta kallas topplast eller tillskottsenergi. Det är oftast någon form av el-patron eller elkassett, som går in och producerar värme, vanligtvis upp till 100 timmar per år.
Vad kostar en värmepump?
För vissa typer av värmepumpar är investeringskostnaden relativt hög. Men en värmepump kan ändå löna sig, eftersom de rörliga värmekostnaderna blir låga.
Minns jag rätt har England tills nyligen förbjudet värmepumpar! I ett land som har klimat som är mer än väl kan utnyttja dessa maximalt.
Pär Green #17: Eftersom alla värmepumpar har kompressor och flertalet inte mjukstartare eller frekvensomvandlare som kan lindra startströmmen så får man onekligen en hög startström som kan sänka spänningen i ett svagt undernät.
Vad man dock borde varna mer för är skeneffekten från lågenergilampor som ger onödig överdimensionering av nät/produktion
Toprunner # 21
Hur påverkar då flera tusen vindkraftverk elnätet?
Pär Green #22:
De ger tillskott av ström.. om det blåser gynnsamt 🙂 !
Se också senaste ”vi i villa” (tror jag det var) där värmepumps-gurun Nowacki föreslår värmepumpar direktdrivna med vindkraft. Något klyftigare än att smutsa ner elnätet med punktvisa el-tillskott från fjärran positioner.
Toprunner # 22
Finns ingen information på ”vi i villa” återkom med fakta!
Så här kan det gå om vindkraftbolagen får mandat att göra hur de vill:
”Man får väl inte arrendera ut annans mark”
Pär Green #24: Fakta ?? Han är forskare.. och har ideer. Det är fullt genomförbart även i små applikationer och krävs inga elcertifikat. Lagom för hemmapulare. Jag ska leta rätt på artikeln då jag kommer hem 😉 !
Jag är föga positiv till storskalig vindkraft… men i såna här applikationer kan det funka bra. Framförallt på nivån ”glada amatörer” där all vindkraft borde hålla sig.
pekke #25
Effekten blir att markägaren till marken där vindsnurran ska placeras, arrenderar ut grannarnas marker och stoppar arrendepengarna i egen ficka, säger Dag Blomqvist, en av de drabbade markägarna.
Även i Åre kommun finns storslagna planer på vindkraftspark med minst 60 verk mitt i kommunen, kommer att synas efter E14 hela vägen in mot Åre.
Men motståndet växer när folk förstår att vindkraften inte är den ”fina” kraft som sägs. Byalag, fastighetsförening och företagare samlar till möte.
Artikel i lokaltidningen http://op.se/are/1.2052475-vindkraftspark-oroar-befolkningen
Se även mittuppslaget i Åre annonsblad
http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gIssue=21&gTitle=&gYear=2010&gKey=bdkgc7d1&gAvailWidth=1014&gAvailHeight=733&gInitPage=1&gHotspot=0
Pär Green #22: Vi i Villa, nr 5.10, sid 26, längst ner i mitten på sidan (senaste numret).
Sen kan du yttra dig lika säkert igen om vad som finns och inte.
Toprunner # 29
Går inte att läsa via nätet! Men det gör väl detsamma, Vi i Villa är kanske inte den säkraste källan till fakta.
(men jag tänker inte på privat snurror)
Har du kollat in länken till Uppdrag Granskning?
1.5 miljarder i bidrag för en felaktig ansökning???
I vintras när elräkningarna började anta astronomiska belopp, trots min luftvärmepump, tänkte jag att nu får det vara slut med att gödsla min elleverantör med mer pengar. Jag installerade en täljstensbraskamin med fläkt. Från den dag då sotaren hade besiktigat och godkänt spisen så har min värmepump stått stilla. Min 1 1/2- halvplansvilla klarar braskaminen hur lätt som helst att värma. Ibland kan jag t.o.m. få klagomål på att det är för varmt. Det har nämligen blivit till en sport och nöje att på morgonen se hur snabbt och med minsta möjliga arbetsinsats jag kan få igång brasan och höja tempen. Nu ångrar jag att jag har skänkt bort så många nersågade träd. Numera håller jag ständig utkik efter allt brännbart. Min fru undrar hur det står till med mig, för jag börjar redan längta efter nästa vinter så att jag kan få elda i den och testa nya ideér kring detta och även för att kunna minimera miljö- och klimatpåverkan från eldningen. Fast även nu måste jag ibland elda lite, för den beryktade växthuseffekten verkar ju vara som bortblåst, i alla fall i Skurup. Jag har aldrig upplevt en kallare och segdragnare vår som denna.
Märkligt, men enligt miljöetablissemanget så är det ju hur miljö- och klimatvänligt som helst att elda med biobränsle och det är ju skönt att veta med tanke på min braskamin. Fast för mig är det ändå en gåta hur man får ihop tillväxtekvationen? Ett träd som t.ex. vuxit i 70-80 år kan ju eldas upp på bara några få timmar. För att vara klimatvänligt och CO2-neutralt, så bör väl tiden för tillväxt och uppeldning vara ungefär densamma, annars eldar vi sakta men säkert upp biomassan och detta troligen även om vi trimmar trädens tillväxt genom jordisering. Det hela kommer ju att sluta med ett gigantiskt kalhygge, eller…? Eller, hur många på jorden kan värma sina hus med biobränsle utan att tillväxten av biomassan blir negativ?
Alltså, är jag klimatsmart eller inte när jag eldar med biomassa? Min elförbrukning har i alla fall sjunkit!
Börje Gustavsson #31
Hur gjorde du med värmespridning eftersom du har ”två” plan att värma?
Nyfiken 1 1/2 plans villaägare med hyfsad god tillgång av ved.
Börje Gustavsson #31
Äntligen har någon tagit upp tidsaspekten när det gäller bioenergi och kretsloppet för CO2 på ett pedagogiskt och enkelt sätt.
Jag hade både en modern kakelugn med fläkt och en järnkamin med någon sorts katalysator för rökgaserna när jag bodde i ett gammalt tvåvånings timmerhus en tid.
Rackarns kul att kunna kunna finna en varm kakelugn på morgonen efter en brasa på kvällen.
Och det var glest med grannar, så klagomål på lukt eller utsläpp av skadliga avgaser behövde man aldrig höra.
Annat är det om man tänder en cigarett på en uteservering… cigarr är inte att tänka på. Ska man tända en cigarr så får man stanna hemma eller hitta en ensam stubbe långt bort i skogen.
Bertel #32
Det finns små tysta fläktar att köpa som man kan montera i både vägg och trossbotten för att efter eget gottfinnande sprida den varma luften från rummet med kaminen eller kakelugnen.
Men om trappan till övervåningen är lämpligt placerad så behövs ingen fläkt i trossbottnen. Och mer ved för att värma större volym… och tillfälligt varmt som attan i bottenvåningen på grund av strålningsvärmen från mysbrasan.
Uffeb #34
OT för de flesta.
Tack för svaret men fortfarande undrande, eftersom murstocken ligger i ena änden av huset(öppen spis i gillestugan) och trappan i andra änden av huset.
Uffeb
OT
Tiderna förändras, minns med fasa en charterresa på tidigt 70 tal.
Framför mig satt en cigarrökande dansk dam, hon hade ställt in blåsmojen så att den skickade röken mot mitt ansikte. Att klaga hjälpte inte, flygvärdinnan kunde inget göra, rökning var tillåten så damen var i sin fulla rätt.
http://www.metal-supply.se/portal-b2b/article/view.html?id=49670
Skadefrekvensen hos vindkraftverk är högre än vad som tidigare förutsetts.
Forskningsprojektet “Tillförlitlighetsbaserat underhåll och konditionsanalys av vindkraftverk”sker i samarbete mellan Inspecta och Vattenfall Research and Development och syftar till att förbättra branschens driftsäkerhet med alla de fördelar som man vinner med det. …….
.
……Resultatet är att växellåda, generator och rotor är de kritiska komponenterna.
.
Projektet är publikt och sker med forskningsanslag från Vindforsk
( d.v.s statliga subventioner ???-egen fundering)
Bertel #32
Som Uffeb skriver, det finns tystgående fläktar för värmetransport. När det behövts så har jag haft en fläkt uppe under dörrkarmen och som transporterat värmen från det rum där jag har braskaminen (numera döpt till spargrisen) och riktad mot trappuppgången till andra våningen. Jag har också funderat på att ta upp ett hål ovanför dörren och där montera in en värmetransportfläkt, ser lite snyggare ut. Skulle en fläkt inte räcka så kan man ju ha både två eller tre på rad, allt efter behov. Men till nästa vinter ska jag ta upp ett hål i taket ovanför kaminen och med ett rörsystem leda upp och sedan ut värmen i ovanvåningen. Jag är förvånad vilken kapacitet den lilla inbyggda braskaminens fläkt har. Om den trots allt inte skulle räcka till så är det enkelt att ha en liten hjälpfläkt på ovanvåningen.
Min fru har alltid klagat på att golvet vid vår matplats alltid är så kallt på morgonen och att vi borde ha lagt in golvvärme när vi byggde huset. Till nästa vinter kommer hon att få sin önskan uppfylld, för jag kommer att rikta lite extra värme på golvet vid matplatsen. Det är ju också bättre att värma golvet än taket. När jag byggde huset på mitten 70-talet så lurades jag av både stat och kommun att direktverkande el var ett himmelrike och att Barsebäck var garanten för detta, i alla fall för oss i södra Sverige. Resultatet av detta löfte har vi verkligen fått känna på denna vinter. Jag ska också investera i en liten bensindriven elgenerator, så jag klarar att blåsa ut värmen i huset även vid eventuella strömavbrott. Den risken ökar ju med att vi verkar att få allt kallare vintrar. Att denna kalla vinter skulle vara en engångsföreteelse har jag svårt att tro.
Nästa projekt blir att minimera uppvärmningskostnaden för varmvattnet.
Börje Gustavsson #38: En vattenmantlad kamin har ju betydligt fler fördelar än en täljstenskamin, speciellt om man vill ha ett flexibelt system där man lätt kan lägga golvvärme t.ex.
Vatten är en överlägsen värmebärare. Det gör samtidigt möjlighet att använda 12 volt cirkulationspumpar med batteribackup istället för elverk.
Börje Gustavsson #38
Stor tack.Fick idèr som jag skall förverkliga :).
Jag har hört en del påståenden om att det behövs sällsynta mineraler och metaller (http://en.wikipedia.org/wiki/Rare_earth_element) för att tillverka vindkraftverk och som bekant har Kina nästan monopol på dessa.
Är det någon som vet hur det ligger till i verkligheten? Är en utbyggnad av vindkraften beroende av att Kina ska sälja till väst till förmånliga priser och kommer utbudet att räcka till om vindkraften fortsätter att expandera globalt?
Toprunner #39
Helt rätt, jag funderade även på detta, men eftersom jag inte har något vattenburet värmesystem i huset så valde jag denna lite billigare lösning tills vidare. Vem vet, det går ju att byta upp sig. En braskamin står ju helt löst på golvet och är lätt att byta ut.
Uffeb #33
Jag tror att man räknar med att det behövs 5-10 ha skog för uppvärmning av en normalstor villa för att det med tiden inte ska sluta som ett kalhygge. Sedan beror det ju också på hur bra man sköter skogen, t.ex. rensar och gallrar och att man även eldar med det utgallrade. I södra Sverige där det växer bättre behövs inte så stor yta som i norr.
Jag har ett par 30 år gamla björkar på min tomt, och eftersom dessa börjar skugga mitt pumpaland så ska jag nu börja med att fälla en och göra brasved av den och kolla hur länge den värmer mitt hus under den kallaste tiden till vintern.
Börje Gustavsson #43
Jag hade ingen egen skog när jag eldade med ved, så jag behövde aldrig fundera på återväxten, men det var intressant att du tog upp ämnet.
Det går oerhört mycket fortare att elda upp träd än att se nya träd växa upp.
När det gäller Bertels funderingar om värmespridning från en ensam eldstad så gjorde jag en del undersökningar eftersom jag funderade på vattenburen golvvärme i en del av ett gammalt timmerhus med torpargrund.
Det jag kom fram till då var att kekelugnen var ett bättre värmemagasin än vatten utspritt i rör i golvet. Vatten som dessutom gjorde stenmagasinet i kakelugnen betydligt svalare.
Jag beslutade att ha trärena skurgolv i delar av bottenvåningen och isolerade de där jag la matta med 10 mm frigolitskivor ovanpå trägolvet.
Funkade perfekt. Ett trägolv utan lack eller blank matta känns varmt att gå på. Och den känslan är viktig för komforten i en bostad.
Uffeb, med anledning av vårt resonemang att elda biomassa och tidsperspektivet. Att nu fälla min 30-åriga björk är ju egentligen helt fel, det är först nu som den verkligt stora biomassatillväxten har satt igång. De första 10-15-åren är tillväxten mycket liten. Det blir inte många brasor av en 15 år gammal björk. Vore det inte för att björken skuggar mitt odlingsland så borde den få stå kvar till minst nästa generation. De kommande 30 åren är den riktigt stora tillväxtperioden (och inlagring av CO2) för min björk och antagligen även nästa 30 år. Vilka otroliga tidsperspektiv det handlar om och så påstår man ändå i miljöns- och klimates namn att det är ok att elda med biobränsle för det binds ju in igen i nya träd. Men inte ett ord om att det tar kanske både en och två generationer innan CO2:et är tillbaks i träden igen som kol. Ser man på tidsperspektivet så förstår man också att det är en helt omöjlig ekvationen att få gå ihop när det gäller att odla och elda med energiskog (t.ex. salix). Salix skördas ungefär vart fjärde år och har på den tiden endast hunnit bli som lite klenare pinnar. När jag passerar en energiskog tänker jag alltid; att dom bara gitter att skörda och samla in pinnarna. Att marken efter salixodling (efter ca 20 år) är svårbrukad är en annan (och tråkig) historia.
Tyvärr har häxjakten på CO2 kostat oss många felskär.
Glöm inte den komfortkänsla en värmestrålande kamin eller kakelugn ger.
Gunnar E, mysfaktorn var också en av anledningarna till att jag installerade braskamin. Jag/vi har just nu avnjutit dagens brasa tillsammans med lite nyinköpta frallor. För ännu har växthuseffekten inte behagat att infinna sig i mina trakter, utan det är fortfarande en liten morgonbrasa som gäller. Jag såg i tidningen att på tisdag var det äntligen dags med lite växthuseffekt och då får jag väl lägga morgonbrasan på hyllan för denna säsong. Fast jag kommer nog att sakna mysfaktorn. Jag läste i tidningen för en tid sedan att det var bra för välbefinnandet och den psykiska hälsan med braseldning.
OT
Tänk om våra myndigheter varit lite förutseende och hållit våra proffspåtändare med fri braskamin och ved, då skulle nog en och annan byggnad, kulturminne, kyrka m.m. kanske fortfarande finnas till beskådande, eller…?