För dagens inlägg har jag inspirerats av ett av Willis Eschenbachs inlägg på WattsUpWithThat, ett om nederbörd i världen. Där visar han bland annat att klimatmodellerna gör dåligt ifrån sig när det gäller nederbörd på de två hemisfärerna. Bland annat för att data från verkligheten visar att det är mer nederbörd på norra än på södra halvklotet, medan det enligt modellerna borde vara tvärtom. Han noterar också att det inte finns någon global trend för nederbörd, trots att skyfallen påstås ha blivit vanligare.
Varför inte ta en titt på tropikerna?, tänkte jag då. Där jag då definierar tropikerna som inom 23 graders latitud från ekvatorn.
Data från ERA5 på Climate Explorer, visas i detta diagram:
I ett varmare klimat, förväntas mer nederbörd, eftersom avdunstningen från haven ökar. Det som åker upp, måste ju komma ned. I fallet med vatten som nederbörd. Den ökningen gällde för tropikerna bara på 1990-talet, men de senaste åren har nederbörden i stället minskat.
Vad säger klimatmodellerna om saken då? Där valde jag, fortfarande från Climate Explorer, data för utsläppsscenariot ssp370. Precis som Eschenback valde jag modellmedel för CMIP6. Först data för samma period som ERA5 har data för:
Modellresultaten har en underlig enhet för nederbörden. Jag räknar ut att 0,000046 kg/m²/s motsvarar 3,97, alltså knappt 4, mm/dygn. Modellmedel ligger alltså något högre än medel för data från verkligheten. En variation på 0,000005 kg/m²/s motsvarar 0,4 mm/dygn. Amplituden i variationerna överensstämmer för modeller och verklighet, men när det gäller hur variationerna fördelas i tid skiljer detaljer.
Hur ser det då ut för klimatmodellerna för hela den period då det finns data tillgängliga? Jo, så här:
Med början ungefär nu, anser modellerna att nederbörden i tropikerna kommer att börja öka. Som Eschenbach påpekar, är ökad nederbörd en återkoppling som motverkar den globala uppvärmningen.
Vad spår modellmedel för temperaturökningen med detta utsläppsscenario då? Jo, här är globala temperaturanomalin:
Medan temperaturutvecklingen för tropikerna är så här:
Från 1850, spås den globala temperaturökningen alltså bli ungefär 4,5K, medan den för tropikerna spås bli bara en halv grad mindre. För Arktis (67-90N), spår modellmedel en uppvärmning på 11K. Har Arktis värmts upp så mycket ens när en istid har tagit slut?
För nederbörden i Arktis, spår modellmedel detta:
Med följande utveckling för 1950-2024:
Medan data från ERA5 ser ut så här:
0,00012 kg/m²/s, 0,00016 kg/m²/s och 0,000008 kg/m²/s motsvarar 1 mm/dygn, 1,4 mm/dygn respektive 0,7 mm/dygn, så nivåerna är ungefär rätt för modellmedel.
Klimatmodellerna tycks trots allt göra ganska bra ifrån sig när det gäller nederbörd i tropikerna och i Arktis. För det som har gällt hittills. Frågan är bara om spådomarna för framtiden, för både temperatur och nederbörd, är rimliga?
Tack Lars K!
Riktigt intressant – man kunde nästan tro att du rentav fångar självaste orsaken till klimatuppvärmningen, som drog igång på 1990 – talet – när du från ERA5 visar nederbördsökningen.
Kanske blev havet plötsligt varmare vid tropikerna – och släppte ut mer nederbörd – sådana temperaturvariationer brukar vi ju ha i vårat nordliga hav…Vi hade ju trots allt en likadan värmevåg i nordatlanten vid precis samma tidpunkt – som klingade av efter 2010.
Verkligen ett intressant sammanträffande i dessa hav!!
Att modellerna sedan inte klarar att modellera verkligheten för klimatet/nederbörden kan dock knappast förvåna – pga havets storhet och variation och till synes kaos – så är modellhaltande fullt förståeligt.
Din Artikel satte dock verkligen min fantasi och fascination för havet – i rörelse.
Tack Lars Kamél.
Snygg kurva som du uppvisar , lite lockade att finna ett av alla index som jämförelse.
AMO?
På tal om modeller som skall ge oss styrning:
Vetenskapensvärld igår om skog. Hela globens skog modellerad med indikationer på lämpliga åtgärder-eller ickeåtgärder-låt skogen stå!
OT.
GRÖN TEKNIK
VÅG AV KONKURSER OCH KOLLAPSER I SEKTORN – FT (Direkt)
2024-09-03 07:53
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det rullar en våg av konkurser och kollapser i den så kallade cleantech-sektorn, med bolag som utvecklat och försökt saluföra gröna tekniklösningar, rapporterar Financial Times.
Cleantech-bolag som för två-tre år sedan med lätthet tog in miljardvis i kapital från namnkunniga investerare som Softbank, Amazon och andra tunga aktörer tvingas nu att lägga ner. Höga räntor och försenade stödutbetalningar har bidragit samtidigt som det blivit tuffare att nå kapital från riskkapitalbolag och infrastrukturfonder.
Ett par exempel på högprofilerade bolag som kollapsat är Moxion Power, ett uppstartsbolag inom batteriutveckling som haft Amazons Climate Pledge Fund som en av sina större investerare, och det börsnoterade amerikanska solpanelsbolaget Sun Power, som kontrollerats av franska oljebolaget Total.
Problemet inom verksamheten tycks samtidigt vara att bolagen inte lyckas mogna och gå vidare från uppstartsfasen in i en kommersiellt hållbar uppskalning, enligt rådgivningsfirman Moelis cleantech-chef Arash Nazhad, som intervjuats av Financial Times.
”Kapitalintensiteten som krävs för att göra skillnad gör att sektorn är särskilt drabbad. Ett allt större antal bolag ligger i riskzonen, särskilt de som spenderar mer än de genererar utan en klar färdplan för hur kassaflödet ska bli positivt”, sade han.
Konkurrenssituationen inom kapitalanskaffningen är också förändrad. Ett flertal andra industrier har antingen nått genombrott eller befinner sig plötsligt sig i en ny geopolitisk verklighet och därför tävlar om att komma åt medel. De sektorer som kommit ut på arenan är särskilt AI, life science och försvarsteknik.
Joakim Rönning +46 8 5191 7930
Nyhetsbyrån Direkt
Lite mer om nederbörd och fördelning:
Sahara bedöms i år få mer nederbörd vilket även påverkar Orkansäsongen.
https://www.youtube.com/watch?v=RTGlN6yq3UM
Ställer till problem i det korta perspektivet.
Själv undrar jag om de flodbäddar som finns i öknen äntligen kan fyllas.
På 1980talet fick Algeriet hjälp att avleda denna typ av nederbörd från bebyggelse som skett när regnen uteblivit.