I valdebatten har det diskuterats en del kring den rödgröna regeringens ineffektiva och kontraproduktiva miljöpolitik. De opponerande gröna i övriga partier har skyndat sig att påpeka detta, samt att föreslå åtgärder som skall fungera bättre för att sänka koldioxidutsläppen i landet.
Det här är en ganska vanlig förekommande företeelse i den officiellt godkända klimatdebatten: Symboliska slag i luften kombinerat med hurtfriska åtgärder som leder till en försämrad miljö och hälsa. Ibland leder det gröna tänkandet till att man gör direkt motverkande saker samtidigt.
Ett exempel på det sistnämnda är hur man skall behandla skogen. Enligt en nyligen framförd propå av EU så skall man använda skog som biobränsle. Tidigare så har man uppmanat länder att odla skog eftersom den binder CO2. Det verkar som om båda direktiven nu gäller (!).
Tanken bakom att bevara och helst utvidga skogen är förstås att denna är en sänka för koldioxid. Och vi kan konstatera att det är bekymmersamt om det blir mindre och mindre skog i Europa och annorstädes. Förutom koldioxiden så drabbas biodiversiteten, dvs. det minskar habitat för en mängd olika arter.
Tanken bakom att hugga ned skog och istället använda den som bränsle är att den koldioxid som släpps ut vid förbränningen absorberas igen när nya träd växer upp. Så, det blir enligt denna tankegång ett nollsummespel som genererar energi.
I en artikel i Nature Communications hävdar dock författarna att detta inte stämmer. De hävdar att om man räknar på det så blir det inte ett nollsummespel utan ett nettobidrag till koldioxiden i atmosfären. Då räknar de också in sannolika negativa konsekvenser av en sådan politik. Några faktorer som är relevanta i beräkningen:
- Det tar mellan 40 till 100 år innan nya träd växer upp, vilket betyder att det under flera decennier blir ett stort nettotillskott av växthusgaser.
- Frestelsen att hugga ned värdefull urskog i Europa och regnskog i tropikerna blir för stor.
- Nedhuggning, transporter och förbränning genererar också stora mängder CO2 – oftast från fossila källor.
- Andra åtgärder, såsom vind- och sol, är effektivare än biobränsle av detta slag. Resurser spenderas på fel sak, menar författarna.
- Att använda värdefull skog för att elda med är ekonomiskt slöseri. Träd behövs också för att tillverka papper och till byggnadsmaterial. Trähus binder även koldioxid mycket längre.
- Minskad biodiversitet.
En bra sammanfattning finns också här.
Nåväl, som ni förstår finns det mycket att diskutera om EUs nya förslag. Men det är viktigt att påpeka att EUs förslag har det ädla syftet att minska koldioxidutsläppen i Europa. Och det är en politik som drivits fram av gröna partier och lobbygruper världen över.
Men – vilket kanske också är typiskt – förslaget gillas inte av alla gröna organisationer. Stora protester genomförs nu mot att den tyska regeringen överväger att godkänna nedhuggning av bl.a. skog i naturreservat. Och den sortens protester kan vi nog se betydligt mer av om EUs nya klimatpolitik genomförs.
Tja, vad säger man. Vi som betraktar detta spektakel kring koldioxid utifrån kan bara ruska på huvudet åt förvirringen. Olika gröna falanger ligger uppenbarligen i luven på varandra. Något klart begrepp om hur man skall följa överenskommelsen i Paris finns tydligen inte. Kanske beror det helt enkelt på att problemet är olösligt om man samtidigt vill att vi skall få s.k. ”förnyelsebar” energi till sådant som elbilar, mat och uppvärmning.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Tack Ingemar för att du problematiserar detta. Många förslag inom energiområdet känns inte genomtänkta ur ett hållbarhetsperspektiv. Du har själv resonerat kring målkonflikter med vindkraft och minskad biodiversitet både orsakad av vindkraktsdriften i sig och förlust av biomassa i naturvårdenntressanta områden vid uppförandet. Både biobränsle, vindkraft, och elbilar tycker jag vad det verkar om man gör en livscykelanalys att det blir svårt att räkna hem vinsten i minskade koldioxidutsläpp.
Byråkraterna i Bryssel har naturligtvis planer på att tillskanska sig förfoganderätten över skogsmark inom EU. Likväl som jordbruksmark och fiskevatten.
Mp (medeltidspartiet) och den överstatliga kolossen finner varandra i syftet att frånta den enskildes rätt att äga och förfoga över mark och dess värden.
Miljöorganisationer är till 100% kommunistiska i sitt sätt att betrakta sin omgivning, därav denna typ av ”ohelig allians”, som mynnar ut i ett beslag av den enskildes egendom.
I en rapport från Energimyndigheten, undertecknad av sex generaldirektörer [ER 2016:30], räknar man med att inhemsk produktion av biodrivmedel nätt och jämnt räcker till vad vägsektorn behöver år 2030. Räknar man även in andra behov skulle det krävas mer än dubbelt så mycket.
Det var kol och olja och senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande.
Två slagord som krockar.
”Vi måste utnyttja vår unika ställning med god tillgång på skogsråvaror”
”Vi måste gå före och visa världen att det går att bli fosilfritt”
Om det senare sker med stort stöd av vår unika men begränsade tillgång så går vi före utan efterföljare!
Mindre av naturskog, mer av industriskog. Men det gör ju inget om man håller sig i staden. Då slipper man dessutom till på köpet beröras av vindkraftverkens direkta påverkan.
Om man odlar skog för att bränna upp den så konkurrerar väl det med skog som används för virke. Då kommer virkespriset gå upp och då blir det jämförelsevis billigare att bygga i betong. Men man vill i klimatets namn gärna att man bygger i trä istället för betong. Hm.
Det kommer nog också bli frestande att dika ut våtmarker för att odla skog där. Men det kommer också bli galet enligt denna artikel i GP: http://www.gp.se/livsstil/skogen-kan-vara-lika-stor-milj%C3%B6bov-som-bilen-1.3839232.
Inte lätt att spara koldioxid. Kärnkraftverk är komplicerade saker men verkar enkelt i jämförelse.
Nog är det så att vi bara ”kan bara ruska på huvudet åt förvirringen” kortsiktigt, men i förlängningen vinner nog förnuftet. Man kan inte både bränna ner våra skogar och samtidigt hävda att de skall fungera som kolsänkor. Den förnuftige säger att vi skall använda våra skogar till träförädling och bygga kärnkraft för att klara energiförsörjningen. Om man nu vill ha ett eldriftsamhälle är ny kärnkraft enda lösningen. Att bränna ner våra skogar löser ju inte eldriftproblemet. Använd huvudena politiker och börja tänka!
Okunniga politiker som rusar runt och drar i alla spakar dom hittar är nog ett större hot mot mänskligheten än koldioxiden. Varför drabbas alla av tunnelseende när dom tror sig ha hittat en lösning på energifrågan?
Tack Ingemar för att Du lyfter fram hur trångsynta de olika miljöorganisationerna är, var och en i sin lilla bubbla.
Många intressanta kommentarer, inte minst #5 om jämförelsen med kärnkraftverk och frågan om att minska koldioxidutsläpp.
I miljörörelsens barndom var utbyggnad av vattenkraft den stora frågan, nu är vattenkraft välsignad som förnybar.
Efter vattenkraft blev bevarandet av skogen den stora frågan och nu verkar det som om användning av den ”förnybara skogen” blir välsignad och det ser det ur som om till och med urskogar i mer centrala delar av EU kommer att ryka.
När blir kärnkraften välsignad?
Solpaneler skapar grönska – i Sahara
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/P3xa9R/solpaneler-skapar-gronska–i-sahara
Man vet inte om man ska skratta eller gråta
Just att odla upp Sahara verkar vara den rimligaste storskaliga klimatpolitiska angreppspunkten.
Stefan Eriksson #2#, slår huvudet på spiken. Liksom i klimatpolitiken, där klimatet är en bisak och politiken huvudsak, är det här frågan om ägandet av skog och mark. Raseriet från naturorganisationerna riktar sig just mot saken att privatpersoner tillåts äga jord och bestämma över dess användande. Hur naturen mår är av underordnad betydelse. Och politikerna ser där ännu en möjlighet att utöka sin makt genom att beslagtaga privat egendom, med benäget bistånd från dessa organisationer.
Därför låt oss inte bedrags igen, att diskutera en massa detaljer om hur att tekniskt bäst förvalta skogen, när den verkliga frågan är vem som ska äga den.
Bra Ingemar att du tar upp artikeln i Nature Communcations och gillar den. När jag skrev ett inläggsförslag om detta för fyra år sedan dissade du idén.
Men jag menar att artikelförfattarna gör ett misstag om de antar att CO2-halten i atmosfären så småningom skulle gå ned vid eldning av biobränslen. Det enda som kan ske är att nivån stabiliseras på den nivå som flödet av CO2 mellan utsläppskällor och sänkor ger.
Lars M. #11
Hur väl det privata ägandet av land fungerar beror också på hur det ägandet ser ut. Ta Nord- och Syd-amerika, båda världsdelarna koloniserade av européer, den ena befolkades av självägande bönder som själva brukade jorden, den andra tog med sig den gamla europeiska feodalstrukturen med stora landägare. Vad som fungerade bäst behöver jag inte fråga om.
Gunnar S #13
Jo men det beror ju på vad som händer när skogen växt upp igen. Avverkas den inte då så blir det ett nollsummespel. Minus alla andra faktorer som författarna kommer fram till.
Nej jag är verkligen inte för att staten skall framtvinga ett fällande av all skog. Särskilt inte på griund av en vansinnig energipolitik och CO2.
Det som räddat våra nordliga skogar är det privata ägandet av dem. Runt medelhaven kalhöggs de pga att de betraktades som allmänningar.
När ångpannan eldas med kol (eller olja) kan panntemperaturen hållas högre än vid vedeldning.
Alltså, vid vedeldning blir de direkta koldioxidutsläppen större, och denna ”skuld” kommer inte att jämnas ut under de 80-100 årens omloppstid.
Den här frågan delar den så kallade miljörörelsen (och därmed EU-politikerna som är utsatta för massiv lobbning i saken), intressant att se hur man slåss i saken inbördes. Några förslag till preciseringar av diskussionen:
– Självklart ökar koldixoidhalten i atmosfären av att biomassa bränns, ungefär i samma grad som när kol bränns. Det de som vill bränna skog säger är att ved och annan biomassa är förnybar. Den intressanta frågan är vilket tidsperspektiv man räknar med för förnybarheten.
– Det handlar i fråga om kolsänkor inte om ett nollsummespel, inte för barrskogens del. I takt med att träd växer upp och dör byggs förnan på med mer bundet kol. Den saken ändras inte av att man hugger ner trädet (framför allt inte om man planterar ett nytt). Det är en anledning till att Ryssland till synes köpt Parisavtalet. Den stora majoriteten av världens barrskogar finns i Ryssland.
– Gå inte på det enkla påståendet att det är dåligt för biodiversiteten att hugga ner ett skogsparti. Det är precis tvärtom. När de stora träden är borta, får allt annat sin chans. Kalhyggen och nedbrända skogar är idealiska för biodiversitet.
Sverige har mer skog nu än någonsin under historisk tid och mer blir det varje år. Också de fredade skogarna är mer omfattande än förr. Problemet är att man söder om Östersjön inte ser skillnad på de egna hotade träden och skogen hos oss och att miljöaktivister tar till sig fakta bara selektivt.
#11, # 13,
Det är riktigt. Den som tvivlar vikten av hur det privata ägandet ser ut kan läsa på lite om Hernando de Soto.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hernando_de_Soto_Polar
http://www.thepowerofthepoor.com/concepts/c2.php
Ur Wikepedia: ”de Soto har genom fältstudier i tredje världen kommit fram till att det som framförallt hindrar deras ekonomiska utveckling är avsaknaden av fungerande äganderätt. ”
Om man tummar på äganderätten så är min åsikt att det är förödande för ett lands utveckling och även för miljön. Jag hörde nyligen om en skogsägarfamilj som valde att kalhugga en ”naturskog” för de var så oroliga för vad miljöpartiet skulle hitta på. De ville förekomma beslut som skulle inskränka deras rätt att avverka i skogen så man valde kalhygge medan tid var. De blev ett trauma i familjen för de i familjen som ville ha en mer försiktig avverkning. Med det sagt är din min absoluta uppfattning att privat reglerat ägande med stabila regler är det som är bäst för miljön.
Så för att knyta an till artikeln så är det intressant vad våra partier svarar i Skogsaktuellt angående äganderätt:
https://skogsforum.se/viewtopic.php?f=112&t=32113
http://www.skogsaktuellt.se/artikel/56777/synen-p-gandertt-delar-partierna.html
#14 Tack för bra artikel
Detta har jag tagit upp tidigare, tycker att man räknar fel
Om frö till hygge tar 60 år tar det också 60 år efter det att sista trädet fällts innan man är CO2 neutral
Under tiden man använder träd som energikälla kommer igenomsnitt 50% befinna sig som CO2 i atmosfären. Det senare glöms bort i diskussionen tycker jag.
Intressant är också att räkna på vad träden räcker till jämfört med de gasmängder som Europa bränner årligen.
Ibland gör jag små räkneövningar för att klarlägga proportioner. Följande tycker jag bra belyser förhållandet klimat/skog/bioenergi.
På varje kvadratmeter vilar en luftpelare som väger 10 ton. 0,04% av det är koldioxid, således 4 kg. Omvandlar vi det med hjälp av fotosyntes till ved blir det något mindre än 4 kg. Det motsvarar en träskiva som är 4 mm tjock jorden runt – inte mycket således.
Jag blev litet överraskad över siffran så jag ber någon att kontrollräkna.
Min slutsats blir att det finns inte tillräckligt med koldioxid för att producera mat, bioenergi och tekniska produkter för att försörja jordens befolkning med allt vad de behöver den vägen.
I atmosfären finns det 750 Gt kol (Giga = miljard dvs 9 nollor). Fördelar vi det på jordens 8 miljarder människor blir det 90 ton på var och en. Sänker vi från 400 till 300 ppm blir det 20 ton på var och en. Men allt annat levande måste ju också få sitt. Så egentligen har vi koldioxidbrist.
Socialdemokraterna vill införa jordskatt. Skogsmark ska beskattas med upp till 100:- SEK per hektar och år, om socialdemokraterna får bestämma. Dom vill bort med det privata ägandet av skog.
https://cornucopia.cornubot.se/2017/02/socialdemokraterna-vill-infora.html?m=1
Och då kommer många privata skogsägare inte ha råd att betala, så i slutändan blir det ändå staten som ska ha allt.
Privat ägande är en styggelse för miljövännerna.
De kan inte acceptera att någon har rätt att hugga ned träd och t.o.m. kalhugga I den skog som de betraktar som ”deras” för att de utnyttjat allemansrätten och plockat med sig bär och svamp från den.
Privata markägare bromsar också utbyggnaden av tåglinjer för att de vill ha betalt för marken och kräver planfria korsningar för att kunna förflytta sig säkert mellan sina avskurna markområden. Förstatligande av all mark skulle göra livet så mycket bättre för de som ”vet” hur den ska förvaltas.
Skogen som koldioxidsänka? Faktiskt finns det ingen som vet om det är så. En skog både binder kol och avger kol. Hur mycket in någon riktning och om det blir ett överskott eller underskott är det ingen som vet.
Det enda vi kan gissa oss fram till är att ett träd i stort binder kol under dess första 13 år. Därefter blir det osäkert om det enbart binder kol, hur mycket det eventuell avger eller om det är neutralt. Processen är olika för olika typer av skogar, markförhållanden etc.
I en skog finns det flera osaker till att kol avges. Det finns t.ex. massor med insikter som skapar förmultningsprocesser.
Tittar man på kartor över jorden som visar hur stor koncentrationen av koldioxid är, är de höga nivåerna inte över industrialiserade länder utan över de stora skogarna.
Slutsats i två delar. 1) Vi vet väldigt lite. 1) Lite kunskap är lika med kassakossa.
#21# Karin Svensson-Smith (V) eller (Mp), (vet inte längre vilket parti hon representerar), lät sig som ledamot i riksdagens trafikutskott imponeras av hur framgångsrikt Kina har låtit bygga ”snabbjärnväg”.
Hon lät påskina hur fördelaktigt det visat sig vara att bygga ”banvallen” på pelare (då som på långa avsnitt i Kina), då detta förfarande skulle ju innebära att ”jobbiga” marklösenkonflikter kan undvikas.
Alltså: Hur smart är det? Fast i Kina är väl ”problemet” med privat ägande av mark av mer marginell betydelse.
Med den typen av resonemang klarar Sverige av alla ”mål” utan en yttre fiende.
Jag tillhör en sällsynt grupp människor som inte tror klimatet kan maximeras med hjälp av åtstramning av koldioxidutsläpp.
Undrar när pseudovetenskapen kring denna livets gas äntligen ska upphöra? Mot bakgrund av att den fortfarande, anno 2018, är helt levande här på Klimatupplysningen så förstår jag, till min bedrövelse, att den kommer att vara levande i generationer till bland politiker och miljöfolk.
Kan siktet kanske vara att våra barnbarns barn kan befrias från medeltida indoktrineringar av falskheter i religionens och politikens namn??
Bra skriv, Ingemar – tack ! 🙂
CO2-myten är i sanning en seg djefvel. lika seg som den är en bluff.
Tyvärr skockas politokrater kring och försvarar denna megabluff, världshistoriens allra värsta ’aller Klassen’.
Och enorma mängder pengar kastas i detta slukhål som vore ingen räddning, Jeez asså ! 🙁
En bra indikation på volymerna penga-penga som går åt till ingenting finns beskrivet här:
https://uvell.se/2018/09/14/klimatfonden-och-miljarderna/
Go figure!
Mvh/TJ
Det här med skogen som kolsänka har jag grubblat lite på också. I Sverige och stora delar av hela taigan så är så vitt jag vet jordarna satt i olika grad av podsolering. En podsoljord är INTE en jordart som jag associerar med tjock matjord utan snarare en jordart som utarmar matjorden.
Skulle man vilja skapa våra skogar till kolsänkor så borde vi göra vårt yttersta för att få bort granen istället för tvärtom som varit legio det senaste århundradet.
Om min känsla kring detta är korrekt kan man också fråga sig vilket bidrag beskogningen av våra utmarker haft för en ökad koldioxidnivå. De ängs-, betes- och åkermarker som försvunnit lär bundit åtskilligt mer med kol än de granskogar som kom i dess ställe.
Ju mer CO2 vi släpper ut vid olje, gas och koleldning ju mer växer det och ju mer CO2 binds i växtligheten. Vi behöver höja CO2 halten med drygt det dubbla för att parera för en kommande köldperiod. Solen är på väg ner i en svacka sedan 3 decennier tillbaka. Håller den trenden i sig så kommer stora delar av norra halvklotet att bli odugligt för odling inom 40-50år. Vi bör beakta det faktum att vi idag har det svalare än under den medeltida värmeperioden och betydligt kallare än under perioden från 8000 till 3000 år sedan, med betydligt lägre CO2 nivåer än idag. Vi är på väg in i en ny istid och den Lilla istiden 1500-1850 var bara en försmak på vad som kommer. Trenden är tydligt för 3000 år sedan började temperatursänkningen mot nästa istid med små avbrott och återhämtningar på 200-300 år vart 1000 år.
Vi bör lägga krut på att se till att vi har en säker och stabil elförsörjning och att lantbrukarna får bättre villkor så att vi kan bli självförsörjande på livsmedel. Förutom det är riskerna för större vulkanutbrott inte försumbara, en vulkan på Island ser ut att ha börjat vakna och den kan skapa betydligt större problem än Eyafjallajökul gjorde för några år sedan. Blir det svalare suger haven upp mer CO2 och då lär det åter växa sämre.
För övrigt binder gräsmarker mer CO2 på kortare tid än skogsmarker.
”Utifrån riksdagspartiernas valmanifest kan vi se att ord som forskning och vetenskap minskar, jämfört med manifesten inför valet 2010. Därför vill vi ge tre råd till Sveriges nästa regering om hur den förda politiken bättre kan förankras i fakta och forskningsbaserad kunskap, skriver företrädare för sammanlagt 61 organisationer.”
https://www.svd.se/var-ar-forskningen-i-de-politiska-manifesten
Längre ner i artikeln har man skrivit: ”De senaste åren har vi sett hur synen på vetenskap har förändrats och försämrats bland folkvalda politiker runt om i världen. Ett välkänt exempel är USA, där vetenskapliga resultat och fakta ifrågasatts på hög nivå. ” – Men är det inte meningen att vetenskapliga resultat ska ifrågasättas och diskuteras och fakta granskas?
#19 Lars
Snyggt! Jag gillar sådana jämförelser.
Torr ved väger ca 470kg/m2. Så 4/470×1000 = 8.5mm.
Levande materia binder dessutom vätska så 4mm låter rimligt.
För Sverige får jag:
90 000 000 000m2 skog
450 000km2 yta
=> 90 000/450 000 = 0.2m
Vilket också indikerar att din beräkning är rimlig eftersom du spred det jämt över hela klotet.
Skog skall vara m3 förstås.
Strumpan # 26
”De ängs-, betes- och åkermarker som försvunnit lär bundit åtskilligt mer med kol än de granskogar som kom i dess ställe.”
Låter logiskt. Finns det någon undersökning om saken gjord av en biolog (inte klimatolog)?
På tal om biologer läste jag nyss om en ny diciplin. Miljövetenskap?? Vad har hänt med den naturvetenskapliga fakulteten??
OT
Ännu en artist som tror att han är klimatexpert.
https://wattsupwiththat.com/2018/09/16/privileged-rich-rocker-paul-mccartney-cant-understand-climate-denial/
#16, Ottar!
Bl a du, tänker snett!
Människan har sedan eld kom i allmänt bruk, använt eld för att bruka sina marker. Det handlar om 100000-tals års eldbruk! Detta innebär att naturen hunnit anpassa sig till människans eldbruk, som ju ligger nära naturens egen ”förnyelseprocess”. Anpassningen innebär bl a att snabbförökande/-växande arter gynnas och utvecklats och en annan utvecklingsgren är att arter utvecklat brandhärdighet. Dessa arter, i synnerhet träd, är i regel sådana med vad jag kallar hjärtrot samt har grenverket högt över marken och kala barkisolerade stammar. Sådana arters rotsystem klarar markvärme i högre grad och överlever.
Människan har också av erfarenhet konstaterat att den enda ”goda” brukningen skog, ÄR ATT BLÄDA! Vilket är beprövat sedan 1000-tals år OCH DÄRMED ENLIGT ”DEFINITION” VETENSKAP! Och kombinera med MARKBRÄNNING av skog (i varje fall i Skandinavien). Brukningsmetoden förutsätter att gran avvecklas (i stort inget liv lever av gran, även om mycket liv söker skydd bland gran — så söker de födan i andra marktyper), samt importerade arter av träd avvecklas – då dessa inte överlever markbränningar (tillväxten hämmas i alla fall av ”fel” svamp-, bakterivärld i markerna). TALL, EK (trädslagen i ek-blandskog) torde i högsta grad överleva markbränningar. Gran är f ö en tajga-art som hölls tuktad av människans eldbruk, fram till ca 1750, då eldbruk förbjöds, samt samtidigt hållande av skogsbetande djur motarbetades, och därvid exploderade tillväxten av granskog. Gran är f ö arkeologiskt det äldsta trädslaget i Norden, daterat till minst 22000 f kr (NORDKALOTTEN)!
Av någon anledning kalkyleras effekterna av skogsbruk enbart m h t kalavverkningar, vilket är den mest destrukiva form av markbruk som någon kan utföra. Vid blädning tas de högsta träden efter hand och i dess utrymme växer ”snabbt” halvvuxna yngre träd ut. Därvid behåller skogarna sin vedvolym och i stort enbart positiva bonuseffekter. Giftutsläpp från markskador minimeras. Översvämningar i lågländer minimeras. Stormskador minimeras. Grundvattenbildningar understöds. Pågående utrotning av skogsbär hejdas (lingon, blåbär m fl) — när tallbarrmattorna sedan ca 1750 är nedbrutna försvinner blåbären och när ruttnade tallspetor är helt borta även lingonet). Vatten renas bättre på sin väg mot sjöar och vidare mot haven.
Hur kan samhället tillåta skogsbruk med kalavverkningar?
#33
Håller med om att det vore bra för biodiversiteten om kalavverkningar kunde begränsas. Kalavverkning förstör även mykorrhizan (svampmycel) för lång tid framöver (som påverkar skogstillväxten och även kolinlagringen). Och att granskog är känslig av flera skäl. Granen har ytliga rötter och därmed mera stormkänslig. Och även mer brandkänslig än tall. Dessutom är den mer känslig för olika typer av angrepp av insekter och svampar, framförallt granbarkborren och rottickan. I södra och mellersta Sverige är 15% av all gran infekterad av rottickan. Hur ser försäkringsbolagen på detta?
#33 Inte för att jag är något fan av hyggesbruket. Men den krassa enkla förklaringen till att det tillåts är att vår träindustri inte skulle vara konkurrenskraftig internationellt annars.
Roland Salomonsson [33]; Det du förträffligt skriver, visar på med vilken okunskap media, politiker och myndigheter uttalar sig. De känner inte till att även växter liksom den levande materien har ett evolutionärt förflutet. Växterna i det här fallet som nämns, är träd vilka i allra högsta grad har varit utsatta för bränder och andra faktorer under historiens gång världen över. Förmågan till anpassning ligger bevarat i trädens celler med sina cellkärnor där DNA finns. Anlag för större resistens mot olika händelser som bränder finns bevarat i DNA. Under evolutionens gäng har träd med bättre resistensegenskaper mot olika händelser fortplantat sitt DNA för framtiden. Har media och andra inte hört talas om naturens egen anpassning och växtförädling?
OT men intressant inlägg som i högsta grad bl a förklarar kartläggningen av oliktänkande inom klimatfrågan.
https://www.svd.se/en-rektor-ska-inte-vara-en-ryggradslos-marionett#e1LaBO-comments
#32
Ytterligare ett exempel på en nyttig idiot som tar varje strå för att inte bli impopulär.
#36
Det blir svårt att övertyga att en hypotes är fel genom att använda en annan hypotes. Problemet bottnar i att mänskligheten tillåtit hypoteser få vetenskaplig status.
En kolsänka som aldrig nämns är våra torvmossar ca15% av landets yta el 63000 kilometer2,
här i nerike är tillväxten ca 1mm/år om jag minns rätt,
och torv innehåller 90% vatten 6%kol 4% övrigt, densiteten är ca 2 tror jag
om tillväxten vore lika i hela landet . =7500 ton kol. hur många ton CO2 det blir vet jag ej .
Den som har rättare värden får gärna kommentera
Mvh Erik
#35
”#33 Inte för att jag är något fan av hyggesbruket. Men den krassa enkla förklaringen till att det tillåts är att vår träindustri inte skulle vara konkurrenskraftig internationellt annars.”
Inte sant även om det ofta hävdas. Det går mycket väl att bedriva ett effektivt skogsbruk utan att kalavverka. Jag rekommenderar ett studiebesök på Frängsätter, en av de större privata skogsägarna i Östergötland. Där har aldrig funnits ett enda kalhygge, och skogen är ändå välskött och med mycket bra lönsamhet per hektar. Det kräver dock omsorgsfull planering och ett bra skogsvägnät.
#36
”Under evolutionens gäng har träd med bättre resistensegenskaper mot olika händelser fortplantat sitt DNA för framtiden. Har media och andra inte hört talas om naturens egen anpassning och växtförädling?”
Fast evolutionen kan verka på olika sätt. Ta t ex contortatallen, älskad av svenska skogsmyndigheter. Den är mycket brandkänslig och gammal contortaskog är dessutom närmast explosivt brandfarlig, något som demonstrerades t ex i Yellowstone 1988. Contortatallen har en egenhet: kottarna öppnar sig sällan och sitter kvar på trädet tills det bokstavligen växer mossa på dem. Men hettas kottarna upp så öppnar de sig. När ett contortabestånd brinner dör i regel vartenda träd, men mängder av frön frigörs och ett nytt enarts contortabestånd bildas. Om contortaskog av någon anledning inte brinner tar andra arter däremot över (i hemtrakterna i Klippiga Bergen oftast Engelmanngran). Contortatall är en pyrofyt, alltså en brandgynnad/brandberoende art (liksom t ex de flesta eukalypter).
Och innan någon invänder att det visst händer att contortakottar öppnar sig utan brand. Ja, det händer, men det är verkligen inte vanligt. Jag har undersökt ett antal gamla contortabestånd (det har faktiskt experimenterats med contorta i ca 100 år i Sverige), men har aldrig lyckats finna en enda fröplanta.
tty #40,
Jag håller heller inte med om att kalhyggen är nödvändig för konkurrensen. Det kan möjligen gälla vissa stora ytor i Norrland, men på mindre skogsområden i kuperad terräng (vanligt i södra Sverige) så passar inte dessa enormt kostsamma och terrängkänsliga skogsavvekningsmaskiner. Då är det gallring som gäller. En fördel är också att du slipper kostnaden för nyplantering eftersom skogen föryngrar sig själv.
Roland S #33,
Intressant! Tack.
#40 Det är ju där skon klämmer. Stora bolag är för stor för att lägga ned planering och omtanke, allt sådant kostar pengar inform av lön. Små skogsägare har oftast inte möjligheten att göra det vid sidan av andra sysslor, t.ex. jordbruk och andra bisysslor. Ibland finns även ett lönejobb vid sidan om för att få det att gå ihop.
Sen finns det så klart eldsjälar och entusiaster som klarar av det ändå eller helt enkelt har andra möjligheter att lägga extra tid, t.ex. pensionärer.
För att ”blädning”, ”plockhuggning”, ”kontunietetsskogsbruk” ska fungera effektivt är det av yttersta vikt att utgångsläget är en flerskiktad skog med framförallt gran som klarar av att kontunierligt föryngra sig själv i konkurrens med ”mogen skog”. Annars handlar det om luckhuggning som egentligen är hyggesbruk i liten skala.
OT. Vad har hänt med våran favoritalarmist Thomas Palm? Tycker det börjar bli tråkigt med allt ryggdunkande.
OT
Såg Vetenskapens värld i SVT1 om en sjö i Antarktis som varit istäckt och isolerad från omvärlden i tusentals år. I slutet av programmet samtalade Dyring med en polarforskare om vilka hot som kunde finnas i att borra hål i isen osv. Men ett hot som forskaren lyft fram var klimatförändringarna – att smältvatten kunde komma att påverka sjön och förändra den. Menar de att våra koldioxidutsläpp skulle komma att få isen mitt inne på Antarktis at smälta?
År 2016 använde vi 564 TWh energi i Sverige. Den kom bl.a. från:
Fossila bränslen 159 TWh
Biobränslen 139 TWh
Vattenkraft 62 TWh
Det blir nog inte så lätt att sluta använda biobränslen
#18 Matz Hedman,
”Under tiden man använder träd som energikälla kommer i genomsnitt 50% befinna sig som CO2 i atmosfären. Det senare glöms bort i diskussionen tycker jag.”
Du har ungefär rätt om man jämför en generation skog som bara odlas för att elda. Om man tar två generationer skog nyttiggör man två generationers energiinnehåll och får en generations kolinnehåll till atmosfären.
Det är emellertid inte så vi använder skogen i Sverige. Träd med en diameter över 12 cm går främst till sågverk som timmer. Mindre träd och gallringsvirke går som massaved och toppar och grenar flisas till biobränsle. Skogsbränslen är alltså främst en restprodukt från sågverk (bark, pellets, flis) och massaindustri (bark och lutar) samt vid avverkning och ingen liten sådan. Den gav 139 TWh år 2016.
Lars-Eric B. #48
”Träd med en diameter över 12 cm går främst till sågverk som timmer. ”
Inte riktigt sant, färdigapterade stockar med en diameter under bark i toppändan på minst 12 cm och en längd på 31-55 dm i steg om 3 dm. Sen tillkommer lite till kvalitetskrav rörande rakhet och kvistar.
Fick slå upp det,
https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/gallra/gallring-for-sjalvverksamma/aptering/
och kände mig plötsligt gammal, när slutade man med tum och fot i skogen? På min tid var det bara den där f*rbannade björken som var metrisk.
#46
Antar att det gäller Lake Vostok. Och nej, det förekommer aldrig någon som helst smältning på ytan i centrala Östantarktis och inget smältvatten kan nå Lake Vostok med någon rimlig klimatförändring. Den smältning som eventuellt förekommer där beror på geotermisk energi och sker under isen.
Däremot finns det en del som tyder på att vatten från Lake Vostok då och då faktiskt har nått havet, men det är såvitt känt åtskilliga miljoner år sedan senast:
https://pdfs.semanticscholar.org/e5fa/b7b4038731e8abb5cba935a5707f349560bc.pdf
#48 Lars-Eric
Artikeln gällde väl Europa?
Det är absolut bättre att ta vara på energi ur restprodukter från gallring etc än att låta det förmultna naturligt. Om man är så lyckligt lottade som vi.
Man kan hävda att vi i Sverige redan nått balans t.ex när det gäller uttag för träindustri och pappersmassa men också här befinner sig 50% i atmosfären och den balansen ändras inte förens förbränningen upphör.
För stora delar av Europa är dock problemet större eftersom nya uttag måste göras. Här tycker jag faktiskt att 50% är för snällt räknat eftersom uttaget kommer att öka snabbare än återväxten.
#50 tty
Nej det handlade om en sjö med 3 m is som de borrade sig ner igenom och dykare undersökte botten där det fanns mattor med blågröna alger. Men den låg långt inne på den Antarktiska kontinenten bland berg. Måste ha varit nunatacker.
Erik Nilsson 40
Välkommen till en skara av rumpnissar.
Torv är ett svårt definitionsproblem för byråkraterna i Bryssel.
I Sverige skatteklassar vi torv som används för både el- och fjärrvärme som biobränsle, annars fossilt. Andra EU-länder, utan egen torv, anser att den alltid är fossil.
Uppsala bygger nu en panna för att ersätta torv med flis för att vara på den säkra sidan.
Sök på LULUCF med Bing eller Goggle får du se hur djupt begravt frågan om torv har blivit, om du ens hittar den.
Det tycks vara en höger – vänsterfråga hur mycket vi vurmar för de stora, vilda rovdjuren. Eftersom vänsterkrafterna bestämmer alltför mycket kan vi förvänta oss att besten tar över mer alltmer. Arktis inget undantag.
Undrar var Baylan ser marknaden, vi har ett virrvarr av subventioner och ingen vettig aktör kommer att investera i baskraft av något slag.
https://www.svd.se/karnkraftens-framtid-upp-till-marknaden