Gästinlägg av Lennart Bengtsson
Havsnivån har stigit utan avbrott under snart 175 år. Sedan 1850 har havsytan höjts med ca 25 cm och med 6 cm under de senaste 20 åren. Takten i ökningen har varierat mellan 1-3 mm/år. Under de senaste 20 åren har den legat på ca 3 mm/år enligt mätningar med satellit-altimetri (http://sealevel.colorado.edu/), men var enligt IPCC troligen lika stor 1920-1950.
Fig 1: Senaste resultat från altimetrimätningar ( 3.4.2014)
Under den senaste 20-års perioden föreligger det inte någon acceleration i havsökningen utan endast mindre ändringar till och från främst beroende på vattenvariationer mellan land och hav. Mätningarna är komplexa på grund av omfattande variationer mellan olika platser på grund av havsströmmar och vindar samt effekter av jordens komplexa form och isostatiska rörelser, vilket kräver omfattande geodetiska beräkningar. Experterna är dock numera i allt väsentligt eniga och resultatet på ca 3 mm/år stöds av fem olika grupper. Ökningen är dock något mindre i våra trakter.
Under det senaste decenniet har ytterligare två observationssystem kommit till användning nämligen GRACE, vilket mäter massändringar (http://www.csr.utexas.edu/grace/publications/flyer/GRACEflyer0612a.pdf) samt ARGO-systemet som mäter temperatur och salthalt ned till 2000 m (http://www.argo.ucsd.edu/). Med tillgång till dessa tre mätsystem kan man numera mäta/beräkna havens expansion (temperaturutvidgning) eller den steriska effekten såväl som massökningen eller den eustatiska effekten som beror på ökat vattenflöde från land. Den steriska effekten har beräknats till ca 1mm/år och den eustatiska till ca 2mm/år. (Klicka för större bildformat och bättre läsbarhet)
Fig 2: Den geografiska fördelningen av havsnivåändringen
Sambandet mellan jordens klimat eller jordens temperatur och havsvattenståndet är ytterst komplext och ingalunda så enkelt som vissa modellgrupper hävdat. Tyvärr är det sådana felaktiga samband som media tar fasta på då de är i överensstämmelse med de grova och förutfattade meningar som många tycks ha. Mycket av dessa enkla idéer härrör från statistiska studier av Rahmstorf som majoriteten av forskarna inklusive de som skrivit motsvarande avsnitt i IPCC AR5 avvisat.
Nettoflödet av vatten kommer från ett antal källor inklusive smältvatten från bergsglaciärer, glaciärer på landisarna, massändringar hos landisarna samt vattenförändringar på land. På landisarna har massändringarna olika tidskalor och beror på skillnaden mellan nederbörd i form av snö och avsmältning när temperaturen är över 0°C. Härtill kommer ändringar hos olika glaciärer betingade av den dynamiska stabiliteten hos isen.
Låt oss ta Antarktis som ett exempel. Praktisk taget all nederbörd på Antarktis kommer i form av snö. Den totala mängden uppgår till ca 2500 km**3/år. Det betyder av havsytan måste sjunka med ca 7 mm/år för att leverera snö till Antarktis Det sker praktiskt taget ingen smältning utan Antarktis gör sig av med sitt isöverskott i form av iskalvning. Detta sker inte regelbundet utan en balans kräver perioder på 100-tals år. Det kan inte uteslutas att de iskalvningar som sker på Antarktis idag är en följd av klimatet för hundratals år sedan. Det intressanta är att modellberäkningar visar att vid ett varmare klimat kommer Antarktis att växa då den polära nederbörden ökar och kommer som snö även om CO2 skulle öka med en faktor 4. Det enda som kan motverka detta är en väsentlig ökning av iskalvningen med det finns knappast några tydliga bevis att så kommer att ske utan detta verkar vara en stokastisk process på en mycket lång tidsskala.
Fig 3: Resultat från en klimatsimulering i Hamburg över ändringen i massfördelning för Grönland och Antarktis tom 2300. Observera att denna beräkning inte tar hänsyn till några systematiska ändringar i iskalvningen. En viktig faktor i massbalansen är ökningen i nederbörd som för 2100 beräknats till +25 – +30% på båda landisarna. På Antarktis faller 99% av nederbörden som snö och har inte ändrats mycket till 2100. Min uppfattning är att man ännu inte helt har beaktat den förväntade snönederbörden på landisarna.
För Grönland är situationen mindre tydlig och där har man sett en nettoavsmältning under de senaste 10 åren. Det är emellertid inte självklart att detta är en robust långsiktig trend utan kan bero på naturliga variationer i vädret. På lång sikt och under fortsatt uppvärmning visar modellberäkningar att Grönland förlorar massa men inte så mycket som hävdas genom ökade snöfall i de högre nivåerna på grund av högre temperatur och proportionellt större polär nederbörd i ett varmare klimat. Dessutom växer Antarktis mer än Grönland minskar åtminstone för de kommande 100 åren. Det enda som kan ändra på detta är en kraftig ökning av iskalvningen som vi ingalunda är säkra på.
Liknande effekter gäller för glaciärer på hög höjd som i Karakorum där de faktiskt växt under senare år.
IPCC anser dock att avsmältningen kommer att öka men ger för säkerhets skull stora marginaler. Här om något kan man säga att ”Science is not settled” även om våra klimataktivister menar att delar av den svenska syd och västkusten kommer att ligga under meterdjupt vatten vid slutet av detta århundrade. För detta finns det bara en ideologisk förklaringsgrund, dagens vetenskap kan knappast gå iland med detta. Det blir faktiskt mer dramatiskt om vi flyttar oss tillbaka i tiden, ty 2000 år f Kr låg tom Västerbron under vatten. Så varför inte glädja oss åt landhöjningen som gett oss en vacker huvudstad även om jag personligen tycker det är synd att det inte längre är Gamla Uppsala som är Sveriges huvudstad.
Lennart Bengtsson / 2. 4. 2014
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Lättläst, med goda argument. Kan du inte försöka få in artikeln i Göteborgsposten? Där verkar det finnas ett gäng politiker och tjänstemän som är övertygade att stan kommer hamna under vatten.
Tack Lennart Bengtsson för alla intressanta bidrag till det komplicerade och spännande pussel som växer fram kring klimatfrågans natur och o/kultur. Oknytt tål ju inte ljus så förhoppningsvis minskas hydrans kraft nu när upplysningen alltmer börjar tränga igenom de tjocka dimmridåer som omgett denna förödande hydra.
Tack Lennart B.
Det är alltid lika intressant att läsa det du skriver.
Kan inte klimatupplysningen ordna ett seminarium för journalister och riksdagsfolk med dig som huvudtalare.
Jan Ericson i riksdagen dvs ericsoniubbhult uppmärksammar idag på sin blogg Lennart Bengtsson och Svenolof Karlssons artikel i DI.
Tack Lennart B!
Inlägget ligger väl i mainstreamfåran-utan att utmana någon gissar jag.
Hade du velat polemisera lite så är väl den utredning som kom för något år sen , baserad på nya mätningar (2005-2011) ännu mindre alarmistiska.
Sterisk (Argo) anges då till 0,2 +- 0,8 mm/år
Eustatiska (Grace) anges till 1,0 +- 0,2 mm/år
Denna rapport tycks ha förbigåtts med tystnad! En välförtjänt tystnad?
http://ibis.grdl.noaa.gov/SAT/SeaLevelRise/documents/NOAA_NESDIS_Sea_Level_Rise_Budget_Report_2012.pdf
”IPCCskriker högt när underlag saknas”
Olof Hellström, Wibjörn Karlén och Sture Åström debatterar i dagens Västerviks Tidning:
http://www.vt.se/opinion/debatt/?articleid=7559228
#3 Nostradamus. Det fins en sådan petition, men någon ”på insidan” måste ta initiativ till inbjudan.
http://www.tjust.com/vit/2014/petition20140127.pdf
#3 & #7,
Jovisst kan SI ordna seminarier. Och det har vi gjort. Problemet är bara att inga journalister eller politiker brukar dyka upp. De vet ju redan hur det blir med klimatet 100 år framåt i tiden. 🙂
Lasse *5
Du kan tydligt se detta från figur 1. Det var som sagt ngt mindre 2005-2011 men därefter steg det igen tydligt snabbare. Orsaken bedöms vara variationer i nederbörden över land och hav. Detta stöds av mätningar från GRACE. Vi vet inte om 21 år är tillräckligt för att bestämma en robust trend, men kan kan få en viss uppfattning genom att inspektera kurvan.
Lennart
Intressant och upplysande! Förutsatt att skalan i IPCC-diagrammet ovan är i cm (inte meter…) så kan göteborgarna och alla andra sova lugnt fram till år 2300, då -60 cm på 300 år torde vi kunna anpassa oss till. För merparten av den svenska kusten skulle det innebära att en 2-3 meters landhöjning kompenserar oss mer än väl för vattennivåhöjningen. Mitt tåg svischade alldeles nyss förbi Uppsala Högar. Jag är nog glad att Stockholm kom upp ur vattnet ändå, en huvudstad här hade hamnat alldeles för långt från sjön…
Tack Lennart Bengtsson!
Du är en stjärna på att informera.
Intervjun i Dagens Industri har jag tipsat följande om: Chefredaktörerna på SvD och Eskilstuna-Kuriren, Moderaterna, SVT Agenda, SR Vetenskapsredaktion. Finns ditt inlägg idag om havsnivån i filformat eller hur ska jag bäst sprida informationen. Hänvisar jag till den här sajten är väl tyvärr risken stor att tipset nonchaleras.
” Dessutom växer Antarktis mer än Grönland minskar åtminstone för de kommande 100 åren. ”
Så ser det inte ut i Figur 3. Notera dessutom i figurtexten: ” Observera att denna beräkning inte tar hänsyn till några systematiska ändringar i iskalvningen”, dvs det är den optimistiska kalkylen.
Anm.
Vertikalskalan i figur 3 skall givetvis vara i cm. Notera också att vi här antagit att det inte föreligger någon systematisk ökad trend i iskalvningen. Detta kan initialt förekomma på Grönland men efter en initial avsmältning blir isen på Grönland landfast vilken bör innebära en reducerad avsmältning. För Antarktis är situationen osäker med den aktuella ökningen av havsis som nu pågått i mer än 30 år ger knappast ngn anledning till en omedelbar oro. Katastrofscenarier som att stora delar av Västantarktis skall glida ut is södra Ishavet har återkommit med jämna mellanrum men betraktas som osannolikt på en tidskala på mindre än 1000 år.
Jag stör mig lite på satellitmätningar eftersom de mäter över stora områden och feltoleransen har väl även den varit stor samtidigt som deras mätningar bara pågått några årtionde jämfört med de lokala nivåmätningar som finns/funnits i ett par hundra år.
Lasses länk #5 är ju en antydan till det.
Nåväl, här i Sverige finns det ju ingen anledning till panik eftersom vi har sjunkande havsnivå längs våra kuster.
Fast det var värre förr när man inte hade några varningssystem för kraftiga havsstormar, då dog folk i tusentals när havet kom in över land.
http://stevengoddard.wordpress.com/2014/04/05/storm-surges-killed-600000-people-in-the-zuider-sea-before-the-end-of-the-19th-century/
En sån här artikel får vi nog inte se i svensk media där man påpekar skillnaden mellan IPCC:s politiska rapport och den vetenskapliga.
http://www.dailymail.co.uk/news/article-2597907/Green-smear-campaign-against-professor-dared-disown-sexed-UN-climate-dossier.html
OT.
SLU visar att ekologiska lantbruk har sämre avkastning än konventionella lantbruk.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tveksam-vinst-med-ekolantbruk_3193265.svd
Efter att ha läst ”The Age of Global Warmin: A History av Rupert Darwall
och en bit in i ”The Deliberate Corruption of Climate Sience” av Tim Ball
så bli bilden av en total vetenskaplig skandal där vetenskap misshandlas totalt och används för politiska syften. Och Maurice Strong framstår som mänsklighetens största fiende.
Huga vilken skräckläsning. Det är ta mig …. värre än vad jag föreställt mig. Tim Balls bok borde översättas till svenska och ett exemplar till var och en riksdagledamöterna!
#9 Lennart-Ser denna avvikelse i diagrammet. Underligt sammanträffande-eller?
Men det kan vara oroande att se vad SMHI förutspår för nivåökningar-och som de låter övriga officiella Sverige anpassa sig till:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.27868!Klimatologi%205%202012%20slutversion.pdf
SMHI säger vidare:
”Sedan dess har ett flertal nya vetenskapliga artiklar publicerats, som betonar risken för att världshavet kan komma att stiga i snabbare takt än vad IPCC angav 2007. Denna farhåga framhålls också i flera internationella syntesrapporter som tagits fram som stöd för klimatanpassning i kust-områden. Mot denna bakgrund är IPCCs kommande femte utvärderingrapport (AR5) av speciellt stort intresse.”
Denna sammanfattas här:
http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/internationellt-miljoarbete/Klimat/IPCC/havsnivaer-blad.pdf
I värsta utsläppsscenariot så förutspås ökningen till 52-98 cm till år 2100.
Något SMHI får till 1 m.
Den historiska ökning som Lennart visar på (0,3m) är inte ens innanför modellernas sannolikhetsfält! Vi lever i en otrolig tid!
Pekke 15
Fantastiskt att SvD tog in den, dock har man sett till att den inte går att kommentera.
Slutklämmen i artikeln är en pärla – ”Att lösa naturvetenskapliga problem utgående från diffusa filosofiska teorier leder sannolikt oftare fel än rätt.”
Lennart #13 ” Katastrofscenarier som att stora delar av Västantarktis skall glida ut is södra Ishavet har återkommit med jämna mellanrum men betraktas som osannolikt på en tidskala på mindre än 1000 år.”
Riskhantering måste inkludera att man tar hänsyn inte bara till det man anser vara den mest sannolika utvecklingen, utan även mindre sannolika men kostsamma scenarier. Jag vet att du är positiv till kärnkraft, men hur skulle du ställa dig om man slopade alla säkerhetssystem med argumentet att dessa troligen inte skulle komma att behövas?
15, 18
Sorry, missade att den hade fem år på nacken.
Intressant sammanfattning om havsnivåerna!
Människan tar ju större och större andel av jordytan i besittning för bla städer, jordbruk och andra anläggningar. Man kan ju tänka sig att den vegetation som fanns innan en stad byggdes innehöll en hel del vatten. Detta vatten har förmodligen nu hamnat i världshaven istället. Är det någon som vet om det finns någon studie på hur mycket vatten det skulle kunna röra sig om? Kan en del av havsnivåhöjningen helt enkelt bero på människan utbredning?
Lasse #17 – verkar mycket tydligt som om en gren av SMHI har som affärsidé att tjäna pengar på att skrämma samhällsplanerare och politiker.
Rosenhane #20
Du har rätt, den är daterad 2009, knepigt eftersom den dök upp i går kväll och ligger högst på SvD delalista.
Trodde den var ny !?
Hej Lennart!
Du skriver att enda sättet Antarktis kan göra sig av med isen är kalvning. Jag har läst en gång att under 3000 meter is är trycket så stort och temperaturen så hög att undervattensfloder finns. Dessa måste ju mynna någonstans. Är inte detta också ett sätt att bli av med överskott?
Med vänlig hälsning // Hallstrh
Den som varit i Stockholm en lördagkväll oroar sig nog ändå för att huvudstaden håller på att drunkna 🙂
Thomas P: Om man är osäker på orsaken till en viss risk är det väl bättre att satsa resurserna på att minska effekterna av ett eventuellt utfall? För mig har detta alltid varit ett stort mysterium i klimatdebatten. Man identifierade tidigt CO2 som den enda tänkbara orsaken till klimatförändringarna och satte in alla resurser på att minska CO2-utsläppen. Minsta skolbarn idag vet att CO2 är ett dödligt gift och att den som kör bil är en reinkarnation av om inte satan själv så åtminstone Darth Vader. Men om det nu skulle visa sig att CO2-utsläppen bara utgör låt säga 10% av orsakerna bakom temperaturökningen, då har vi ju verkligen gjort bort oss. Däremot om man vidtar åtgärder som minskar effekterna så får man s a s avkastning på investeringen oavsett vilken mekanismen än är.
Detta är faktist exakt filosofin när det gäller kärnkraftssäkerhet. Man försöker självklart så långt möjligt att förebygga felen, d v s identifiera mekanismerna och ta bort felkällor. Men, samtidigt har man klokt nog insett att det inte går att förutsäga allt utan en mycket stor del av kärnkraftsäkerheten går ut på att klara en felfunktion, och t o m felfunktion av säkerhetssystemen. M a o: Science is NOT settled i kärnkraftbranschen.
Magnus #21 Du tänker på typ utdikning av våtmarker? Effekten finns säkert, men den stora direkta mänskliga påverkan är byggandet av vattenkraftsdammar som flyttat betydande mängder vatten från haven upp på land.
Ingemar 8
Ja så är det väl. Men kan vi inte ta hjälp av Thomas P hur man ska marknadsföra detta mot nämnda målgrupper. Han har ju svar på allt vad jag förstår 😉
Inte behöver vi vara oroliga för havsnivåhöjningar på grund av mänsklig aktivitet, men däremot borde norra halvklotets människor vara beredda på en ny istid. Istider föregås av mycket regnande och snöande, så konsekvensen borde bli den motsatta, alltså en framtida sänkning av havsnivån. De naturliga orsakerna till isläggning och avsmältning är långt bortom horisonten för mänsklig aktivitet, vilka borde mer fokuseras på än den navelskådning som AGW-hypotesen har givit upphov till. SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, sysslar inte med navelskådning, utan håller fötterna på den jord som ständigt förändras på grund av de återkommande istiderna. Nedan finns några av deras läsvärda skrifter.
http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/klimat/klimat_del3.html
http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/klimat/klimat_del5.html
Thomas P
Några kommentarer
Figur 3 visar bara massbalansen från landisarna. Det är helt korrekt att bilden visar att massminskningen för Grönland i denna simulering är något större på massökningen på Antarktis vid år 2100. Många, inte ens vår duktiga IPCC forskare, har klart för sig den fundamentala roll som ökad nederbörd inte minst i form av snö kommer att spela i polarområdena.
Vilka risker man kan och bör acceptera i samhället är ytterst en fråga om allmänt omdöme. Vissa risker som är mycket små, osäkra eller okända får man acceptera i livet. Jag hittar ingen bra motsvarighet till tyskans ”gesundes Menschenverstand” men i den svenska politiken lyser detta oftast med sin frånvaro. Vilka möjligheter hade vi t ex för exakt 100 år sedan att bedöma framtida risker liksom framtida möjligheter? Vi inser inte att tillvaron är oförutsägbar och det viktigaste är att ha resurser och möjligheter att verkligen fatta beslut när det är nödvändigt och när vi är något så när säkra på vad som kommer att hända. Jag tror inte exempel här är nödvändiga, det räcker att betrakta vår säkerhetspolitik. Vi kan inte försäkra oss för alla upptänkliga risker och därför får man koncentrera sig på det som man med större säkerhet kan vänta sig.
Som en tänkbar Stockholmspolitiker skulle jag anse det viktigare att bygga bostäder och se till att uppgradera inftrastrukturen än att valla in huvudstaden mot möjliga framtida översvämningar. Man kan också använda invallningsresurserna att hjälpa våra europeiska grannar som härvid löper betydligt större risker än Sverige. Det vore väl en lojal handling inom ramen för vårt EU-sammarbete!
Vissa risker får man ställa mot varandra. Av denna anledning ser jag kärnkraft som mindre farlig än en ohämmad användning av fossil energi och inte minst alla olyckor som ex kolbrytningen medför. Vidare finns det knappast någon möjlighet för jordens befolkning att klara sig utan kärnkraft i framtiden om de av någon anledning vill avstå från fossil energi eller minska denna. De länder som inte har de exceptionellt gynnsamma möjligheter som Sverige har i förnybar energi som vattenkraft inser detta och av denna anledning kan vi förvänta oss en snabb utveckling av nya typer av kärnkraft till en början i Asien och Ryssland. Här pågår ett intensivt utvecklingsarbete. För oss är det mera ett val om vi hellre vill se en förstörd natur och utrotade fåglar eller leva med en extremt liten risk för en isolerat kärnkrafthaveri i en avlägsen del av landet.
LennartB
#26
Hur många vattendammar lagrar vatten så kretsloppet påverkas under längre period än under ett år?
Grönlandsisens massbalans följs av DMI på denna sida:
http://www.dmi.dk/groenland/maalinger/indlandsisens-massebalance/
Även under ett extremår som 2011-12 fanns det överskott , något som kalvningarna kan förändra.
Ingvar # 16. Darwalls bok blir nog något av en klassiker. Den var verkligen innehållsrik och upplysande. Tyvärr hade Jacob Nordangårds kompletterande insikter inte hittat dit. Den citeras i varje fall i inledningen till NIPCCs rapport, alltså rapporten och inte SPM som kom i höstas.
Vad Tim Balls bok beträffar så tycker jag att innehållet i och för sig borde spridas, men, men, men den var väldigt ostrukturerad. Ev kraftig bearbetning och översättning kanske.
Hej Lennart!
En teori som framförts som förklaring till ”pausen” i uppvärmningen under de 15 åren 1999-2013 är att ovanligt mycket värme dessa år har värmt djupare nivåer i världshaven. Förklaringen skulle vara ändrade vertikalströmmar.
För egen del tycker förklaringen låter lite krystad – kan verkligen El Nino 1998 skapa sådana förändringar? Har du någon kommentar till denna teori?
Med vänliga hälsningar // Hans Hällström
OT samtidigt som det talas om skuld i samband med slavhandeln så kan man läsa om framtida skuld inför klimatkatastrofen som så säkert drabbar oss. Vi som inte tro det blir så allvarligt står i skuld inför våra barnbarn. (För det gäller att tro annars är man skyldig!)
Eller kan vi få betalt för den oro som alarmisterna skapar?
Kan jag få ersättning för utebliven strandtomt, om inte vattnet stiger?
http://www.dn.se/kultur-noje/en-sorgesang-till-min-framtida-dotterdotter/
Det börjar bli religiöst och en kulturfråga tydligen! Tro är viktigt!
Er det kun mig der ikke helt forstår GIA korrektionen? Der tales om total vandmængde og havets højde i en skøn sammenblanding, så jeg trods læsning af forklaringerne stadig er usikker.
I forrige indlæg taltes om jordoverfladens absolutte højde, hvad er havets absolutte højde og hvordan udvikler den sig?
Jeg er ligeglad med om der bliver mere eller mindre vand i havet, det interessante er overfladens højde.
#34 Svend Ferdinandsen
”det interessante er overfladens højde”
Jo, så är det förstås. Det är havets höjd som spelar roll för hur kusten påverkas.
Du har också rätt i att GIA-korrektionen blandas ihop med vattenytans höjd, inte av de som forskar eller har kunskap på området, men av hela progandaapparaten som svänger sig med siffror de inte förstår. Det är olyckligt.
Men GIA-korrektionen kan ändå försvaras principiellt när den används i rätt sammanhang. Om man vill göra en budget över de olika komponenterna i havsyteförändringen; värmeutvidgning och ökad volym, så är förändringen av höjden av vattenpelaren från botten till yta av intresse. Då måste man ha med hur botten rör vertikalt också.
Med detta ska sägas att den korrektion på 0,4 mm som ofta används är endast en gissning utifrån isostatiska datormodeller. Man vet inte säkert.
Christopher E #35 (och kanske andra)
Nej jag vill allvarligt protestera och förfäkta en ovetenskaplig hållning.
Havsytornas rätta höjd har ingen som helst betydelse, utom möjligen för U-båtsskeppare.
Det enda som betyder någon när det gäller vattenytans nivå, är hur den är i förhållande till land och stränder.
Varför skall vi mäta havsytans höjd med satelliter som cirklar runt jorden på hundratals kilometers höjd?
Det är ju först i närheten av kuster, hamnar och städer som vattenytans höjd spelar någon roll för oss människor som vill leva ett drägligt liv.
(Jag förstår att oceanografer kan ha andra bevekelsegrunder för att mäta allt möjligt, inklusive havsytans läge mitt ute på oceanerna.)
Så gå tillbaka till gamla tidens peglar! Precis som vi mäter hemmavid med gamla tiders tumstockar (numera graderade i centimeter). Vad tillför egentligen satelliterna? Som jag ser det, inte ett skvatt!
#36 Pelle L
Nej du, Pelle! 🙂
Det ena utesluter inte det andra. Jag är en varm vän av peglar, men de absoluta värdena även ute till havs är av stort intresse vetenskapligt. Bland annat alltså för att kunna göra budgetar och därmed försök till prognoser. Men eftersom satellitaltimetri inte fungerar nära kuster behövs båda mätmetoderna. Men att klimatalarmister missförstår dataseten och inte förstår att skilja på lokalt och globala genomsnitt få vi försöka stävja förstås.
Det du säger är att även landhöjning är ointressant att mäta i så fall, då den inte märks av den som bor på landytan. Men vilken tråkig värld skulle inte det vara om vi inte försökte förstå hur världen fungerar omkring oss. Då skulle det tex vara ett mysterium varför strandlinjen faller vid norra Vättern och stiger vid södra.
*36
Vi kan bara hoppas att Pelle L uppfattning är en isolerad företeelse. Men det är möjligt att detta förebådar nästa västerländska paradigm då kloka gummor och gubbar tar över från den traditionella vetenskapen. Kvalitén på den svenska skolan torde underlätta övergången till en sådan ny underbar värld där det enda mätinstrument som behövs är tumstocken. Mao Tse Tung gjorde ju ett gott försök med sin kulturrevolution då alla forskare och studenter förvisades till den kinesiska landsbygden för att lära sig av de kloka bönderna hur man löser dagens och framtidens problem. För att få en djupare insikt i hur detta gestaltade sig i verkligheten är det bara att hänvisa till aktuell kinesisk litteratur som ex 2012 års Noelpristagare. Den sk svenska intelligentsian på sin tid med Jan Myrdal, Lagercrantz och Lars Gustafsson som förriddare ansåg ju detta var det rätta sättet att möta dagens och framtidens problem och det PK Sverige jamsade i stort sett med ungefär som i dagens förvirrade klimatdebatt.
LennartB
Den här artikeln om Grönland förefaller vara relevant:
http://www.nature.com/nclimate/journal/v4/n4/full/nclimate2161.html
Sustained mass loss of the northeast Greenland ice sheet triggered by regional warming
The Greenland ice sheet has been one of the largest contributors to global sea-level rise over the past 20 years, accounting for 0.5 mm yr−1 of a total of 3.2 mm yr−1. A significant portion of this contribution is associated with the speed-up of an increased number of glaciers in southeast and northwest Greenland. Here, we show that the northeast Greenland ice stream, which extends more than 600 km into the interior of the ice sheet, is now undergoing sustained dynamic thinning, linked to regional warming, after more than a quarter of a century of stability. This sector of the Greenland ice sheet is of particular interest, because the drainage basin area covers 16% of the ice sheet (twice that of Jakobshavn Isbræ) and numerical model predictions suggest no significant mass loss for this sector, leading to an under-estimation of future global sea-level rise. The geometry of the bedrock and monotonic trend in glacier speed-up and mass loss suggests that dynamic drawdown of ice in this region will continue in the near future
Lasse #30
Det diagram du hänvisar till gäller ytmassbalansen, alltså exklusive kalvning.
ThomasP #39
Om du kollar litet närmare på artikeln så kommer du att märka något konstigt. För att bedöma om en inlandsis blir tunnare eller tjockare måste man korrigera för hur berggrunden under isen reagerar. När man kollar ”background material” märker man ett märkligt fenomen, enligt den isostatiska modell man använt så höjer berggrunden sig i alla områden på Grönland där istjockleken minskar – utom just det på nordöstra Grönland.
Detta är naturligtvis isostatiskt omöjligt. Vad jag kan se finns det bara två förklaringar:
1. Isen har inte blivit tunnare.
2. Den isostatiska modellen är helt kass, vilket i praktiken innebär att man inte vet hur isen förändras.
tty #41 Jag hittade artikeln här, men inte bakgrundsdata:
http://www.ncaor.gov.in/files/Science_News/Arctic-news-18-03-14.pdf
De skriver ”All stations in the northeast sector of the Greenland GPS Network are uplifting owing to some combination of the Earth’s instantaneous elastic response to contemporary changes in ice mass and its
delayed viscoelastic response to past changes in ice mass. However, accelerations in uplift can be attributed only to contemporary accelerations in ice mass losses. GPS data from 2008 to 2013 record accelerating uplift (Fig. 2a) caused by increasing mass loss centered at the front of ZI. Combined with the elevation data this strongly supports the conclusion that ZI mass loss has been accelerating since at least 2003 and was ongoing through 2013.”
Dvs dels baserar de sig på mätningar av landhöjningen och dels ser de en positiv och accelererande sådan vilket strider mot vad du säger står i bakgrundsmaterialet.
Om du är övertygad om att deras resultat är omöjligt, kontakta författarna eller skriv en kommentar till Nature.