Vinter i Verchojansk, Sibirien, minus 60 grader? – klimatångest på riktigt.
De senaste höstdagarna har varit milda utan den frost som ofta nyper till en bit in i oktober. Redan har vi glömt att september var kall och på samma sätt lär vi glömma dessa brittsommardagar när kylan så småningom kommer på våra nordliga breddgrader. Låt oss njuta istället för att drabbas av klimatångest, denna av media, politiker och politiserade forskare skapade åkomma. Jag minns själv första gången som jag på allvar ställde mig den fråga som nuförtiden alltid finns med som en underliggande oro för många. Den femtonde februari 2000 satt jag och målade tofsvipor som just anlänt. Jag målade och kände en stark positiv känsla över vad som verkade vara en en tidig vår, tofsviporna hade redan anlänt, ett tecken så gott som något. Efter att ha avslutat målandet i mitt akvarellblock slog det mig, global uppvärmning – det jag just upplevt var i själva verket något oroande, ett tecken på att världen håller på att värmas upp av koldioxid. Då var det ännu ingen hysteri kring denna fråga men jag hade som alla andra lärt mig att människan höll på att förändra jordens klimat – och detta gav smolk i glädjebägaren. Det skulle dröja några år innan jag i mitten av milleniets första decennium på allvar engagerade mig i klimatfrågan och försökte sätta mig in i vetenskapen. Aktiv i offentligheten blev jag dock först efter att ha hemkommit efter en resa till Antarktis 2010. Där lärde jag mig att havsisen kring Antarktis ökade i utbredning, vilket tydligt visades med satellitbilder. Strax efter hemkomsten läste jag i DN att kejsarpingvinerna hotades av den minskade havsisen i Antarktis. Det blev droppen, i den stunden kände jag att det var min plikt att engagera mig i debatten.
På samma sätt som jag påverkades den där februaridagen när milleniet var nyfött påverkas antagligen de som lider av klimatångest varje gång som vädret sticker ut något från det ”normala”. Samtidigt vet vi att vädret växlar, att det normala enbart är ett statistiskt begrepp, och att vi alltid får räkna med att det är kallare eller varmare än normalt, eller blåsigare, eller regnigare.
Jag vet att många av er som följt media kring presentationen av SPM har sett visualiseringar från AR5 SPM. I det godkända utkast som finns från huvudrapporten från IPCC WG1 finns några delvis annorlunda grafiska representationer av den temperaturutveckling som jorden upplevt sedan ”industrialismens” början. Ovan är en av dessa. Kastar man ett öga på denna ser det ut som om temperaturen stadigt gått uppåt sedan 1970-talet, och den hiatus, som flitigt diskuterats verkar ha maskerats genom att två av de tre graferna knappast har en sådan, se de två varmtonade pikarna i slutet av grafen. Det är antagligen denna bild av den globala temperaturutvecklingen som blir den mest citerade framöver. Jag tänkte här kåsera lite kring detta och åter ta upp frågan kring de temperaturserier som kom i samband att Met Office bytte från version 3 till 4 (CRUTEM 4). Den har sammanställts av Met Office, Hadley Center och Climate Research Unit, vid universitetet i East Anglia. Mer utförlig kritik kring uppdateringen finns här och här .
Hur upplever vi långsamma temperaturförändringar? Antagligen är det så som Lennart Bengtsson påpekat, att om ingen talat om det för oss så hade antagligen ingen levande människa reflekterat över att det blivit varmare sedan mitten av nittonhundratalet. Att mäta temperatur är svårt, om man inte bara tänker sig ett mindre område. Jag reagerad som många andra på när CRUTEM 4 lanserades. Dessförinnan var det enbart James Hansens GISS-kurva (deras hemsida förefaller nedsläckt i brist på pengar) som visade på varmare års-medelvärden för 2002 och 2007 jämfört med 1998. Numera har även den brittiska statliga Met Office en liknande kurva med toppar som tangerar det varma El Nino-året 1998, och med 2007 som det varmaste. I AR5 används tre kurvor för att beskriva temperaturens utveckling sedan slutet av 1800-talet, GISS, CRUTEM 4 och NOAA´s NCDC (National Climate Data Center). NCDC har fortfarande 1998 som det varmaste året. Även om skillnaderna är nästan försumbart små så är det antagligen en viktig symbolfråga att kunna visa på att 2007 var varmare än 1998. Den samman vägda bilden från de tre kurvorna så som det presenteras i AR5 och deras SPM visar därför på en topp 2007. Det känns som den numera välkända hiatusen försvunnit på bilden. Nedan de bägge CRUTEM-kurvorna i olika färger som visar på skillnaderna.
På denna graf från Jones et al 2012 (betalvägg) där uppdateringen av CRUTEM beskrivs framgår tydligt att de ljusare röda delarna som är från CRUTEM4 har jämnat ut kurvan så att den sextioåriga cykliciteten framgår mindre tydlig. Den nya serien har lyft tjugo-årsperioden kring mitten av seklet och höjt åren under tjugohundratalet. Spåren efter Phil Jones vid CRU förskräcker. I turerna kring Climategate-mailen framgick hur Jones först vägrade lämna ut grunddata och sedan när han tvingas till detta finner att de raderats, samt att han försökte dölja spåren efter sig. CRU´s hantering av grunddata tålde antagligen inte att granskas av någon oberoende. Det ligger i farans riktning att den nya kurvan justerats enkom för att stämma med AGW-teorin. Vad som i första hand påverkat den nya CRUTEM 4 är att ett stort antal stationer från främst Arktiska Ryssland lagts till samt att man använt sig av den nya homogeniserade GISS-kurvan från USA som visades på klimatupplysningen igår. Enligt Jones et al. 2012 har de nya införda arktiska mätstationerna, främst de ryska gett en temperaturökning för norra halvklotet på hela 0,1°C efter år 2001. Det är naturligtvis inget fel med att använde mer data, men frågan är hur det kommer sig att samtliga korrektioner förändrar kurvan i riktning mot att stämma med klimatmodellerna, den nya kurvan ger mindre historisk variation vilket får perioden efter 1980 att se brantare ut. Jag saknar även en diskussion varför GISS och CRUTEM4 avviker från satellitmätningar från UAH och RSS som tydligt visar på att efter 1979 så är år 1998 som är det varmaste året. På alla kartor över uppvärmningen kan vi tydligt se att de arktiska områdena och speciellt inre Sibirien och Kanada har blivit varmare, en effekt av att främst den genomsnittliga vinter och vårtemperaturen stigit.
Diagram från SMHI´s hemsida
Vad händer regionalt när den globala förändringen ligger under en grad på ett halvt sekel?, kan vi uppfatta detta? Det känns i detta sammanhang tryggt att se på de urgamla serierna från Uppsala och Stockholm och konstatera att klimatet växlar. Stockholmsserien liknar i mycket den kurva som finns över hela Sverige. Vi kan förvisso se att 2000-talet uppvisar en nästan obruten rad av årsmedelvärden som ligger över genomsnittet, det har blivit varmare i genomsnitt. Däremot så är fortfarande 1934 det varmaste året, inga årsmedelvärden har börjat sticka upp över detta år. Vidare har inget värmerekord för någon månad i Sverige slagits sedan 1995, då Oskarshamn hade 24,5°C i oktober. Den högsta medeltemperaturen för en enskild månad/station uppmättes i juni 1901 i Karlstad i Värmland. Däremot då finns det 8 värmerekord från det ”kalla” sextio och sjuttiotalet. Det känns som om perioden 1930–1950 väl matchar perioden 1990–2010 i Sverige. Även om den genomsnittliga årsperioden under tjugohundratalet är varmare än under 30 eller 40–talet så kan vi lugnt konstatera att för den som upplevt bägge perioderna så bör de ha upplevts som identiska. Även i USA motsvarade trettiotalet tjugohundratalets första decennium innan GISS homogeniserade sina data. Så är även fallet i t.ex Kanada och många länder i Europa. Den kurva som visas över den globala temperaturutvecklingen ger en grafisk bild av att vi befinner oss på en medeltemperatur högt över de värden som vi såg i mitten av förra seklet, trots att det rör sig om några tiondelar av en grad. Det hade varit fantastiskt att se en satellit-kurva som började 1900, eller i alla fall hade med 1930- och 40-talen. Jag misstänker att den skulle ge en annorlunda bild, men om detta kan man bara drömma. Vi får vara tacksamma för att det finns oberoende satellitmätningar sedan 1979 som kan ge en mer rättvisande bild av verkligheten – om det nu är så?
Stora ändringar i Sverige?
I SVT publicerades en artikel med namnet ”Så mycket har temperaturen ökat . Där kan läsaren via en karta peka på olika orter och se hur mycket temperaturen ökat från år 1961 till 2011 beräknat på ett utjämnat årsmedelvärde. Vid Hoburgen som ligger närmast mig är ökningen 1,7°C och i Hemavan, den ort med den största ökningen är den hela 2,5°C – dvs över det kritiska två-gradermålet (även om det gäller den globala medeltemperaturen). Det kan låta mycket men det är inte det exakta året 1961 som jämförts med 2011 utan ett medelvärde från åren däromkring (utjämnat årsmedelvärde). På en ort växlar ofta årsmedel med två till tre grader. Om vi t.ex jämför året 2010 som var kallt med året 2011 i just Hemavan så är skillnaden hela 3,9°C. Ingen i Hemavan ojade sig säkerligen över vare sig det kalla året 2010 eller det varma 2011. Jag läste nyligen i det senaste numret av Ornis Svecica om beståndsutvecklingen för ett antal fågelarter som häckar i fjällterräng i Ammarnäs. Ammarnäs ligger inte så långt från Hemavan. Det mesta var positivt vad gäller antalet fåglar för de flesta arter. I analysen om vilka faktorer som påverkat denna utveckling såg man på klimatindikatorer under häckningstid. Under åren 1972 – 2011 fanns ingen temperaturtrend för månaderna maj och juni i Ammarnäs. I april låg medelvärdet kring -4,6° under perioden 1972–2000 utan någon trend, sedan ökade temperaturen i ett hack upp till -2,6° för april.
Mot den bakgrunden skall vi se att den globala medeltemperaturen som höjts några tiondelar på sextio år utfaller som knappt märkbara regionala uppvärmningar. Om vi dessutom ser att lejonparten av dessa temperaturförändringar skett inom norra halvklotets kallare områden, och även kommer att göra det framledes bör detta faktum lugna människor med klimatångest. Njut av den värme du får och gläds över att invånarna i Jakutsien i östra Sibirien kanske får några graders lindring till vintern. Skulle vintertemperaturen i centrala Sibirien öka från minus 60 till minus 50 så kommer den globala temperaturen stiga med ytterligare ett par tiondelar nästa decennium – ve och fasa.
Artikeln har uppdaterats 06:30–07:40
Underbar betraktelse över ogrundad klimatångest.
Det känns som klimatångest är en modern version av sagan om prinsessan på ärten.
Inget som vanligt folk märker eller ens funderar över. De som anser sig se en uppvärmning finner sig lite finare än vi andra och därmed har rätt att bestämma över oss andra okänsliga typer.
Lite (o)lustigt att Klimatångestens ”ve och fasa” uppenbart skall lösas med ”ved och fasta ”.
Utmärkt igen, Lars. Jag undrar bara vad de trixat ihop igen i AR5 – det diagram Du har ovan kallat ”Figur 7” ser mycket konstigt ut vad gäller ”osäkerheter” och ”felgränser”.
För en tid sedan skrev jag ett inlägg här på bloggen där jag redovisade ett diagram över samma sak – med data och angivna felgränser exakt tagna från en av dessa databaser – det har MYCKET större felgränser, speciellt för ett sekel sedan
Se sista diagrammet här:
https://www.klimatupplysningen.se/2012/09/19/klimatkanslighet-tisdagens-tema-aven-pa-misu/#.UlT3uhaHtyU
Sen verkar det vara en tro att de olika temperaturdataset man bollar med är oberoende mätningar – givetvis inte.
http://www.dn.se/debatt/overflodet-av-fossilbranslen-ar-den-storsta-klimatfragan/
Intressant att någon lägger korten på bordet och klargör att det finns massor med fossila bränslen kvar och att man måste inse att dessa kommer att användas. Att författarna inte kan låta bli komma med politiska synpunkter är en annan sak.
När jag ser kurvor som beskriver historiska medelvärden långt bak i tiden så tänker jag på de beskrivningar av havsvattentemperaturen på 2000 m djup under föregående sekel som finns.
Otroligt få mätvärden , både i tid och rum, ligger bakom. Nu när Argus bojar kommit till så är mätningarna mer tillförlitliga. Då krävs det korrigeringar för att få dessa stämma med en uppåtgående trend. Mer om detta finns i två videos här från gårdagens tråd: http://bobtisdale.wordpress.com/2013/10/07/ipcc-still-delusional-about-carbon-dioxide/
Det skulle vara intressant att se en graf som visar jordens medeltemperaturförändring, säg de senaste 5 miljoner åren (ungefär den tid vi varit människor). Jag vill då se en äkta graf noterad i grader Kelvin med 0°K längst ner på skalan.
Hur oroande skulle de variationer som då visas i överkant egentligen vara? Hur många skulle ens se dem?
Mats Jangdal #5 – ja, vem skulle märka ?
Se Stockholmskurvan från SMHI ovan – påföljande år kan skilja med 4 grader – vem minns ens vilket år det var som det var varmt/kallt ?
Peter,
jag denna vetenskap ar sannolikt besvärligare än man tror. Jag förstår att först skall dagsnoteringar skrivas om till månadsmedel, sedan införlivas med äldre mätningar som bearbetas under flera omgångar utifrån tidigare kunskap och metoder. Då de historiska datan delvis deleatats så kvarstår enbart ”kvalitetsförbättrad data” från vissa områden. Min fråga är, anser WMO och i förlängningen SMHI att satellitmätningarna sedan 1979 ger en rättvisande bild av Ir från den lägre troposfären? I sådant fall borde Jones och vänner se hur de kan tolka sina uppgifter så att de stämmer med dessa.
Det är dock något konstigt att man i denna dataålder kan justera den globala medeltemperaturen efter 1990, efter att ha tagit in fler stationer. Om man systematiskt lägger till stationer i arktiska och alpina områden och enbart räknar på medel av alla stationer blir det ju fel. Men så enkelt är det naturligtvis inte.
Det är väldokumenterat att människor på vår jord lagt märke till och tvingats reagera på den faktiska globala uppvärmning som skett de senaste 100 åren. För att inte nämna de väldokumenterade förändringar som naturen regionalt visar prov på. Att försöka hävda något annat är förvisso strunt. Att försöka få några tiondels grader under 50 år till något man kan rycka på axlarna åt är också strunt.
Vad det handlar om är vår inblandning. Har vi för vår bekvämlighet anlagt en livsstil som förorsakar denna eller delar av denna globala uppvärmning? Då är det naturligtvis allvarligt, då måste vi naturligtvis pröva vilka konsekvenser denna påverkan kan få och då även bortom vår tid på jorden. Först en påverkan om mindre än 0,0005 C per sekel är, om vi inte tidsbegränsar den, av en möjligen försumbar storleksordning. Och om vi tidsbegränsar den, när skall vi då dra repet? När oljan är slut eller kolet? Kommer den mänskligheten som då finns att kunna få ett drägligt liv på de rester av 0,0005 C som vi lämnar efter oss? Är det vi eller de som skall försöka besvara den frågan?
Hej
Operiodiska (obs) variationer dominerar helt det svenska klimatet och skillnaden mellan en mild och kall vinter och är ca hälften i grader räknat lika med skillnaden mellan en normal sommar och en normal vinter. Dessa variationer är tsv oförutsägbara och kommer sannolikt att förbli så på grund av klimatsystemets kaotiska struktur. Detta har säkert allmänheten intuitivt klart för sig men har blivit förvirrade och missledda av alla tokigheter i media av diverse ”klimatexperter”. Vad vi har haft de senaste 100+ åren är en rel obetydlig överlagrad trend av storleksordningen en hundradels grad/år. Denna trend kommer sannolikt att tillta ngt de kommande 50 åren men kan inte fastställas med någon större säkerhet. För att förbereda sig för möjliga överraskningar är det förnuftigt att reducera fossila utsläpp där detta är ekonomiskt rimligt. Det är min uppfattning att detta också görs i allt större utsträckning. Nya lovande energiutvecklingar är på gång men behöver tid (åtskiliga decennier) innan de kan etableras fullt ut. Dit hör också nya system för kärnkraft. Vad som på alla sätt bör undvikas är alla kvick fix underblåsta av alla möjliga aktivister vars måttlösa energi endast kan överträffas av deras monumentala okunskap.
LennartB
#9 Lbt
Du envisas med att påstå att små förändringar som på lång tid kastar hela världen i en ny era.
Samtidigt som en annan variabel vuxit från 2 till 7 på ett sekel.
Ca 0,1 grader per miljard innevånare har jordens temperatur ökat. Frågan är om du är beredd minska denna ökning aktivt? För det är det saken gäller om man vill spetsa till det!
Är du säker på att ökningen är så allvarlig?
@ LBt
Det är endast min insikt om den monumentala galenskapen i ditt resonemang får mig att inte brista ut i gapskratt.
Jag är fortfarande med i Vetenskap och Folkbildning. Och som medlem har jag rabatt på Fritankes böcker. En bok som verkar intressant är Vetenskapsteori för sanningssökare, av Johannes Persson och Nils-Eric Sahlin. http://www.fritanke.se/bok/vetenskapsteori-for-sanningssokare/
Man får ett smakprov och jag klipper in bokens början, som inte direkt stämmer överens med klimatforskningen med Mann, Hansen och Jones i spetsen. Inte heller med VoF:s alarmistiska ledning och medlemmar.
Jag fastnar särskilt för vad Sokrates menade med Felbarhet:
”Att vi när vi presenterar en lösning samtidigt är på det klara med att lösningen med all sannolikhet är behäftad med svagheter och möjligen är helt felaktig. Vi är felbara och denna felbarhet påverkar vår kunskapsbildning och användningen av den kunskap vi tror oss ha.”
Det ska bli intressant och se om VoF:s medlemmar instämmer i detta.
Lasse #13 Låter som ett bra citat, men man får inte låta insikten att all kunskap kan visa sig vara fel leda till total paralysering där man inte vågar fatta några beslut alls.
Thomas #14
Och då var vi där igen: Vilka ’beslut’ eller ’åtgärder’ menar du att där måste fattas/genomföras pga av det du ser som en risk för ett klimathot? Vad menar du att dessa åtgärder då skulle kunna uppnå (map samma förmodade klimathot)? Vilka kostnader och följder får eller riskeras med dessa åtgärder. Och hur gör du värderingen mellan dessa och andra önskvärda ’åtgärder’ rörande andra problem?
Det blir liksom (mer än bara lite) lätt larvigt när du/ni ständigt manar om ’åtgärder’ men aldrig vill prata om vad dessa åtgärder faktiskt är, och hur de har med ert påstådda problem att göra eller tom avhjälper det.
Oups, jag trodde det var tvärtom, att det fanns en serie mätstationer i det arktiska området som fallit bort. Där ser man.
Som lekman hade jag en period när jag intensivt följde klimatdebatten och försökte sätta mig in frågorna så grundligt som möjligt. Det har dock blivit mer sporadiskt de senare åren. Och mina upptifter har förstås filtrerats genom lekmannakällor, så jag skulle vilja ställa några frågor som jag hoppas nån vill ta sig tid att kommentera.
1. Jag såg någonstans att när det gäller globala temperaturer so finns det 4 huvudserier av mätningar man förlitar sig på. 2 genom landbaserade mätstationer, och 2 satellitserier. De landbaserade serierna grundar sig bland annat på träringar, och där skall det till och med ha gått så långt att ett enskilt träd har inverkat menligt på resultaten. Till råga på allt elände så används värdena från markserierna till att kalibrera satellitserierna, så dessa är då egentligen inte alls oberoende. Fria fantasier eller stämmer detta?
2. Likaså har jag sett nämnas (och sett bilder av detta) att mäststationer man använder befinner sig på helt olämpliga platser, mitt i städer, uppsatta på svartasfalterade parkeringsplatser och till och med på husväggar bredvid varmluftsutsläpp. Man ”kompenserar” givetvis för felkällor (hur sjutton man nu bär sig åt för att räkna fram en korrekt kompensation). Jag har ingen som helst möjlighet att bedöma tillförlitligheten på dessa uppgifter. Är det bara rena myter, eller ligger det sanning bakom detta? Och mer allmänt, hur garanterar man tillförlitlighet över tid på mätstationer? Det är ju grundläggande för alla typer av mätningar att man så långt är möjligt skall hålla alla andra faktorer konstanta utom just det som mäts. Det är förstås omöjligt när man mäter i naturen att neutralisera förändringar i omgivningen som snedvrider resultaten. Men man kan ju inte helt sonika bortse från dessa faktorer. Nån som kan klargöra hur det ligger till med mätstationerna?
(Det är ju också högst förunderligt när man talar om globala förlopp för en planet att man verkar inom ett fönster på några decennier, som i en global skala inte ens är en ögonblinkning. En viss ödmjukhet inför tidsperspektivet tycker då jag kunde vara påkallat.)
Intressant temperaturexposé. Visst kan man se att vi har en temperaturstagnation, åtminstone de senaste 16 åren. Det är uppenbart att temperaturen är regional som i Stockholm exempelvis, enligt SMHI:s temperaturrekonstruktion. Global medeltemp går inte att mäta, vilken är ett matematiskt medelvärde av regionala temperaturer över jorden. Därför är det svårt att se en korrelation med solens magnetiska aktivitet och temperatur, annat än i vissa regionala mätpunkter. Det som stör korrelationen är den värmetank som haven utgör och som medför kaotiska väderfenomen. För Stockholms del kan man se en tydlig korrelation mellan låg solaktivitet under åren 1797-1815 och ihållande låg temperatur. Solaktiviteten har som ingen har kunnat undgå, på grund av det mildare klimatet under 1900-talet, varit exceptionellt högt jämfört med överblickbar tid bakåt. Att denna aktivitet har varit verklig, märks fortfarande på grund av uppvärmt havsvatten, men som nu på grund av solens mindre aktivitet, håller på att svalna. Därav enligt min analys, har vi en stagnation i medeltempen över jorden.
#16 Björn
Skulle du bli förvånad om det finns spår av solens 11 årscykler i Havsvattenståndet utmed Sveriges kust. Tydliga cykler. Det blev jag!
Visserligen är de dolda med stora variationer år från år men med lite bearbetning av data så lyser de igenom mer eller mindre tydligt.
Jag kommer direkt att tänka på John L. Daly och hans eminenta sammanställning över historiska temp.dat världen över. ” What the stations say” Denna måste vara en temperaturbibel, som besvärade anhängarna av The Cause så mycket att de uppfattade Dalys förtida död som en glad nyhet.
När jag tittade på data från svenska småorter med långa temperaturserier, till exempel Karlstad, Östersund/Frösön och Falun, syns en helt annan bild än i temperatuserien från Stockholm: Det var ungefär lika varmt i slutet av 30-talet som nu. Någon signifikant uppvärmning har det knappast varit sedan dess. Däremot sedan 1961, eftersom temperaturen sjönk under tre decennier och sedan steg igen.
Karlén har tydligen funnit samma sak för hela norra Europa. Han har ju undrat hur IPCC har fått fram sina kurvor för den delen av världen. Kurvor som visar uppvärmning, fast nästan inga mätningar från väderstationer visar det.
Om temperaturerna från Stockholm är korrigerade för urban uppvärmning, är de knappast korrigerade tillräckligt mycket. Även Uppsala borde ha ett stort bidrag från urban uppvärmning. När mätningarna började bodde det bara några tusen personer där. Nu är det mer än 100000 i själva staden och 200000 i hela kommunen.
Många gånger ser jag missuppfattningen att det inte kan finnas någon urban uppvärmning i mätningar från små orter. Även om orten fortfarande är liten, kan ju befolkningen ha ökat kraftigt. En stor stad med en stabil befolkning behöver däremot inte ha haft någon trend alls i urban uppvärmning. Det är trender i befolkning och aktivitet (industrier, uppvärmning av bostäder, med mera) som avgör om temperaturmätningarna har urban uppvärmning! Inte storleken på orten!
När jag analyserade temperaturmätningar från en del av Sibirien, fann jag att det inte fanns någon uppvärmningstrend där under 1900-talet. Detta om korrektionen för urban uppvärmning görs på ett riktigare sätt än vad som är vanligt. CRU har däremot en uppvärmning där.
För er som inte redan har Dalys sida. http://www.john-daly.com/stations/stations.htm#Europe
Solar wind linked electrically to terrestrial mid-latitude atmospheric pressure variation
[…]there is evidence to suggest that this Sun–weather coupling occurs via the global atmospheric electric circuit.
The configuration of the North Atlantic jet stream is particularly susceptible to changes in forcing. In turn, so are the location and the timing of blocking events in this region, in which vortices are shed from the jet stream leading to prolonged periods of low or of high pressure.
http://tallbloke.wordpress.com/2013/10/08/paper-solar-wind-linked-electrically-to-terrestrial-mid-latitude-atmospheric-pressure-variation/
Och direkt till PDF:en
http://iopscience.iop.org/1748-9326/8/4/045001/pdf/1748-9326_8_4_045001.pdf
Lasse [18]; Om bara viljan finns hos klimatforskare och meteorologer, finns det hur mycket data som helst över världen som går att jämföra med solaktiviten över tiden. Det finns solfläcksstatistik från början på 1700-talet att tillgå. Man kan jämföra temperatur, nederbörd, isutbredning etc med solstatistiken. Det vore något för unga forskare att bita i.
Lars kanske har svårt att kommentera i dag – strömlöst på Gotland : http://www.dn.se/nyheter/sverige/just-nu-hela-gotland-stromlost/
dolf #16
1. Det finns flera serier, som dock baserar sig på delvis samma data. De fyra som man mest ser om är två markbaserade: GISS och HADCRUT och två satellitbaserade från UAH och RSS. Det är dock i huvudsak samma mätstationer på land de två första förlitar sig på och exakt samma satelliter de senare använder sig av. Det är bara analysmetoden som skiljer.
Talar vi om temperatur från slutet av 1800-talet baseras den bara på termometrar. Skall man gå längre tillbaka får man använda proxies, som kan vara trädringar, koraller, iskärnor etc. Så illa att ett enstaka träd är avgörande är det dock inte. Man gör en känslighetsanalys där man provar att plocka bort enstaka dataserier för att se att de inte påverkar för mycket.
2. Det där med mätstationernas placering är en blandning av myt och verklighet. En del bilder som publicerats på nätet härrör från stationer som inte är i bruk eller i alla fall inte används annat än för lokalt bruk. Andra kan tyckas dåliga men så länge förhållandena är konstanta ger de en korrekt trend. Det första sättet att korrigera för fel är att jämföra närbelägna stationer. Om man vet att en station flyttats eller förhållandena där ändrats kan man se om man fått ett plötsligt hopp i dess temperatur jämfört med de angränsande och då subtrahera bort den skillnaden.
Sen kan man ta bort alla stationer man tycker verkar kontroversiella nära bebyggelse och bara titta på de andra och det resultat man får skiljer inte mycket från det officiella. Att man får i stort sett samma resultat som med satellitmätningarna är ett ytterligare indicium på att de metoder man använder fungerar. Vi har även förflyttning av växtzoner och liknande indirekta metoder som bevis för att det blir varmare.
”Och mer allmänt, hur garanterar man tillförlitlighet över tid på mätstationer? ”
Man gör sitt bästa. Det är en hel vetenskap båda för mark- och för satelliter och något man måste läsa in sig i den vetenskapliga litteraturen för att förstå sig på. Under många år var t ex UAH:s data fel för att man först bortsett från hur satelliternas bana förändrades med tiden och därefter gjorde ett teckenfel när man skulle korrigera för den.
”Det är ju också högst förunderligt när man talar om globala förlopp för en planet att man verkar inom ett fönster på några decennier, som i en global skala inte ens är en ögonblinkning. ”
Hur tänkte du här?
Lars #20 ”Karlén har tydligen funnit samma sak för hela norra Europa. Han har ju undrat hur IPCC har fått fram sina kurvor för den delen av världen. ”
Det var onekligen en rätt förvirrad diskussion som utbröt där när inte Karléns motpart insåg att denne inte tittat i appendix där det framgick vilket område IPCC avsåg i sin figur utan räknat på ett mycket mindre och då, inte oväntat, fått en annan trend.
Peter # 24 strömmen är tillbaka
Thomas P
Den bukett av diagram som visades i AR4 var i stort sett alla felaktiga. Jag roade mig med att kolla Nordamerika, USA + Alaska och Kanada, dvs de oficiella nationella serierna. Dessa visade inte alls samma kurvatur som den som visades i AR4. De var närmast ett skämt.
Thomas P
Tack för redogörelse till dolf om vilka mätningar som används. Urban Heat Island effekten har diskuterats flitigt och här gäller onekligen olika bud. Vissa studier talar om att de är betydande, andra att de är mycket små. AR5 gör en samlad bedömningen utifrån olika resultat från publicerat material att de högst kan röra sig om 10% av den uppmätta höjningen sedan 1980 (vilket trots allt inte är obetydligt). McKitrick och Michaels ( 2004 och 2007) kom fram till att hälften av ökningen för de landbaserade stationerna rörde sig om UHI. Jag har själv ingen egentlig åsikt i denna fråga. Det vore dock intressant att se hur t.ex stationerna i Sibirien påverkas vintertid av den uppvärmning som sker i hus och industrier.
Lite OT, men Steve McIntyre har hittat fler exempel på där IPCC försöker dölja eller helt sonika radera svagheter och bristerna i de egna projektionerna och sina osäkerhetsskattningar. Där finns också ren datarevisionsim ser det ut som.
Hur någon kan hävda att detta skulle handla om sammanställning av bästa kunskap och forskning är fullständigt obegripligt. Hur någon kan påstå att allt detta inte handlar om trixande och ren propaganda för att visa upp ngt annat än där finns är lika obegripligt.
Men lär där visst finnas kvar en flock, bla i media och bland ’engagertade’ aktivister och inom politiken som fortf är helt omedvetna om hur det ligger till och tror på amsagorna …
@Thomas P #25
Tack. Jag kan bara konstatera att det hela området verkar vara att moras. Man räknar på globala förändringar på tiondels grader som baserar sig på mer eller mindre tillförtlitliga mätningar som kompenseras, justeras och gud vet vad (inklusive teckenfel i beräkningar!) Jag kommenterade för bara några dagar sedan om problemet med felfortplantning som jag aldrig setts ta upp ifråga om klimatmodeller (många variabler, många felkällor, komplexa modeller som inte kan bevisas vara korrekta osv). Och redan osäkerheten i mätvärden av temperaturer gör att i alla fall jag ruskar på huvudet.
För att ta en analogi, jag vill beräkna kostnaden för att ta bilen ner till Malmö 8 februari nästa år (jag befinner mig geografiskt i sydkanten av Vänern), så jag skapar en modell där jag med ett komplicerat system av integralkalkyler och matrissystem med differentialekvationer tar hänsyn till vägens krökning och lutning med en fin granulitet, för in gummikomponenterna häftförmåga i däcken (och dubbarnas friktion) i ekvationerna, lägger till motoroljans viskositet (för att inte tala om väder och temperatur) osv osv, och räknar ut bränselförbrukning med en noggrannhet på 100-dels centilitern och kostnaden i bråkdelar av ören. Så får vägförvaltningen i Skultorp för sig att lägga om trafiken på grund av vägarbten under en halvmil (det motsvarar väl ungefär ett oplanerat större vulkanutbrott i klimatforskningen) och där gick bränsleberäkningen åt skogen. Eller så utfärdar USA embargo på något OPEC-land och så går kostnadsberäkningen åt skogen.
Det ger en ganska bra bild hur jag uppfattar klimatforskningen (eller jag kanske ska säga den klimatalarmistiska forskningen).
Min slutkommentar om fönster på några decennier är i samma anda. För att hårdra det lite, det är vanligt att man hör kommentarer om ”mycket snö förr”, och jag minns själv hur jag i min barndom travade fram i snö upp till midjan, men den snön skulle på sin höjd nå mig till knäna idag. (Och så bodde jag längre norrut). Det är en falsk egocentrerad bild av mycket snö förr. Och jag har intryck av att samma typ av egocentrism förekommer inom (den alarmistiska) klimatforskningen. Temperaturer bortom några hundratal år är extrapoleringar baserade på beräkningar av iskärnor och andra indirekta metoder. Det går inte att gå tillbaka och verifiera resultaten med direkta mätningar, vi kan bara förlita oss på att de är korrekta, eller att, ifall de vore inkorrekta, att det skulle uppstå anomalier som signalerade att det var något tokigt i beräkningarna. Så något sånär tillförlitliga mätningar finns att tillgå för några decennier, och inte ens de är konsekventa (antal mätstationer och deras placeringar har varierat, för att bara nämna ett faktum). Så … min slutsats, utan någon djupare expertkunskap eller vetenskaplig utbildning, baserat på god allmänbildning och sunt förnuft, är att IPCC:s beräkningar av hur många tiodendels grader temperaturen kommer att öka under seklet och vilka effekter det kommer att få i form av extremväder och höjningar av havsytan, inte är annat än ren och skär arrogans. Och att detta sen skall ligga till grund för avgörande förändringar i samhället … tiga är guld.
Dolf #30 ”Jag kan bara konstatera att det hela området verkar vara att moras. ”
Säg snarare att det är komplicerat och att det finns massor av specialområden som alla kräver långa studier för att verkligen förstå vad experterna gör och om det är rimligt. Det är lätt som utomstående att skaka på huvudet och tycka att något så komplicerat kan aldrig stämma i verkligheten, men det gäller för väldigt många områden även om de flesta forskare slipper att det sitter en massa amatörer på bloggar och försöker gissa hur pålitliga deras resultat är.
Det där teckenfelet i beräkningarna kom knappast som någon överraskning annat än för en grupp ”skeptiker”. Det stod klart att det var något fel i Spencer&Christys beräkningar på den tiden även om de själva gick ut hårt med att de visat att jorden blev kallare.
” Så … min slutsats, utan någon djupare expertkunskap eller vetenskaplig utbildning, baserat på god allmänbildning och sunt förnuft, är att IPCC:s beräkningar av hur många tiodendels grader temperaturen kommer att öka under seklet och vilka effekter det kommer att få i form av extremväder och höjningar av havsytan, inte är annat än ren och skär arrogans. ”
Kalla det en kvalificerad gissning, det kan bli mer och det kan bli mindre. Det som är arrogans är de som sitter som amatörer och anser sig kunna säga inte bara att IPCC har fel utan även åt vilket håll: att problemen kommer att bli mindre än IPCC uppskattar. Saken är ju den att vi dels har historiska belägg för att CO2 förefaller påverkat klimatet tidigare och teoretiska beräkningar som gradvis förfinats under det senaste seklet som visar på samma sak. Så vad skall vi göra? Ignorera denna kunskap och hoppas på det bästa? Det mest arroganta av allt är att vi just nu spelar hasard med jordens klimat med ytterst begränsad kunskap om vad det kan ställa till med.
#30 Dina avslutande tre rader ”made my day” tack! Bättre kan det inte sägas! (Nu får jag väl fan för ryggdunkningar igen men det kan det vara värt!).
F-ordet?
Thomas P #31
Men modellerna har väl visat sig vara otillförlitliga? Och då finns det väl ingen anledning att fästa större avseende vid deras vetenskapliga resonemang än vid vanligt sunt bondförnuft som stämmer bättre?
Om bron inte håller bryr jag inte ett skvatt om hur bra hållfasthetsberäkningarna var.
Dolf #34 Vad menar du med otillförlitliga? Är det att uppvärmningen saktat in ett tag? Det är sådant som man ser även i modeller, även om man inte kan förutsäga i förväg exakt när sådana variationer kommer ske. Modellerna är långt ifrån perfekta, men ger ändå en fingervisning om att vi har ett problem. Mitt ”vanliga bondförnuft” säger mig dessutom att om man adderar en massa växthusgaser så blir det varmare. Det säger mig också att om små variationer i jordbanan kan driva kraftiga istidscykler så måste jordens klimat vara rätt känsligt för störningar.
”Om bron inte håller bryr jag inte ett skvatt om hur bra hållfasthetsberäkningarna var.”
Men om nu hållfasthetsberäkningen säger att bron inte kommer hålla, ger du dig då ut på den med argumentet att de där modellerna aldrig är perfekta?
.
Med förlov sagt, den som bygger en bro trots att hållfasthetsberkningarna visar att den inte kommer att hålla hör hemma bakom lås och bom.
Om modellerna har sagt att vi skall ha en uppvärmning de sista 15 åren och vi inte har haft det är de väl otillförlitliga? Varför skall jag lita på modellens framtidsförutsägelser om den har fel i nutid?
Det är ju ungefär som att rösta på en politiker som lovar skattesäkningar år efter år samtidigt som han röstar för skattehöjningar. Varför lita på hans löften för kommande mandatperiod om han bryter de gamla löftena?
Att vi har problem förnekar jag inte. Tror dock inte att de har så mycket med vare sig värmen eller CO2 att göra. Vilket för övrigt är en anledning till att klimatpolitiken oroar mig. För att återvända till brometaforen. Om hållfasthetsberäkningarna visar att bron inte kommer att hålla så är det inte bara dumt slöseri, det är direkt destruktivt, att förstärka vägbanan med ny asfaltbeläggning om det är de bärande balkarna som inte håller måttet.
Att lägga ned tid, pengar och energi på att fixa ”kanske”-problem när det finns verkliga, påvisbara och otvetydiga problem att fixa är direkt farligt.
# 16 dolf
Fråga 1: Ja och nej. Det finns 2 satellitserier och (minst ) tre ”nära-ytan” serier. Termometereran börjar ca 1850 och satelliter sedan ca 1979. Se gärna siten Climate4you för mera kött på benen.
Trädringar, syreisotopsammansättning, fossiler, droppstensbildningar och en hel del annat används för att försöka få en bild av temperaturer före 1850, med mer eller mindre debatterat resultat.
Fråga 2: När en mätstation ” växer in” i en stad kan mätningarna påverkas av den nya omgivningen. Sådant kan och ska korrigeras för, med mer eller mindre transparenta metoder. I det stora hela så är nog de presenterade resultaten en hygglig bild av ”Sanningen”.
Ivan Giaver (Nobelpristagare i Fysik) har sagt att temperaturen sedan 1850 har varierat mellan 288 och 288,8 K och att det är anmärkningsvärt stabilt.
#37 Bengt Abelsson
Tack för den informationen. Sparar undan länk till siten.
#20 Lars Kamél
De serier, som oftast visas i grafform, för Uppsala och Stockholm är korrigerade för UHI. Sen kan man fråga sig med vilken noggrannhet som detta är gjort och hur mycket stöd man har för de korrigeringar som man gör.
Om man laddar ner serierna från SMHI så finns där dels de beräknade dygnsmedeltemperatuererna (oftast baserade på tre värden och min och max, i alla fall för de senare decennierna) , dels de korrigerade värdena. Man kan då plocka ut skillnaden och för till exempel Stockholm se att de har justerat siffrorna för 2012 med i genomsnitt 1.06 grader (0.2 till 1.4 under året). För år 1961 är justeringen 0.72 grader och för 1953 0.63 grader, 1941 med 0.50 grader, för att ta några exempel. Hur exakt denna korrigering är vet jag inte och jag tror inte att någon an uttala sig med någon större säkerhet.
Thomas P
Om vi har en stor samhällsfråga/problem som kräver enorma kostnader och kanske en helt nya livsmönster, då vill jag att människor, såväl som amatörer som experter deltar i debatten och nagelfar argumenten – det är en demokratifråga. Att säga att amatörer inte skall kritisera forskningsresultat som uppenbarligen inte stämmer med verkligheten är en konstig inställning. Vi kan inte ha en hel forskarkår påhejad av media och politiker inom en viss diciplin som vegeterar på att föra befolkningen bakom ljuset. Det är allas vår plikt att kritiskt granska klimatforskningens resultat. Vi vet att tongivande forskare medvetet försökt förvränga fakta därför att de uppenbarligen målat in sig i ett hörn.
ThomasP #35
Nu ljuger du igen. Modellerna visar inga sådana perioder som den nuvarande. Upp till bevis!
Dolf #36 ”Med förlov sagt, den som bygger en bro trots att hållfasthetsberkningarna visar att den inte kommer att hålla hör hemma bakom lås och bom.”
Analogin blir då att den som släpper ut CO2 trots att beräkningarna visar att det är så farligt också hör hemma bakom lås och bom, eller hur tänkte du?
”Om modellerna har sagt att vi skall ha en uppvärmning de sista 15 åren och vi inte har haft det är de väl otillförlitliga?”
Vi har mätt upp en uppvärmning under de senaste 15 åren, om än bara ~50% av den väntade. Å andra sidan har temperaturen sedan 2008 ökat ~50% snabbare än väntat. (båda enligt UAH) Naturliga variationer gör att man kan få lite vilket resultat man vill genom att välja ”rätt” period.
Modeller kan inte och försöker inte prognostisera sådana här fluktuationer mer än statistiskt, dvs även i modellerna får man perioder med större eller mindre uppvärmning, bara inte vid samma tidpunkter som i verkligheten. Man kan i efterhand försöka förklara dessa variationer med El Niñocykler, solvariationer, att mer värme transporterats ned i havet etc, men man kan inte förutse det.
Det var tur att du inledde ditt påstående med ett ”om”, därigenom blir det i alla fall logiskt sant 🙂
#42
Du har missat att bron är byggd! Den har varit i funktion länge. Det är just nu som beräkningarna görs -och de visar att den inte håller!
Är det kartan eller verkligheten som vi skall hålla oss till?
Det blir allt märkligare argument från vår husalarmist Thomas P
Trots alla uppenbara och grava poblem med både IPCCs prediktioner, angivna konfidenser och osäkerhetsintervall och med deras arbetssätt, hemligheter och urval av författare och ’representanter’ hävdar Thomas att vad de kommer fram till skall vara guldstandarden inom klimatet. Och när det är uppenbart fel så är det ofint ohc arrogant av ’amatörer’ att påpeka sådant.
I nästa läge hänvisar han till att allt ju är så osäkert att det kan vara både lite hur som helst med vad de säger, och därför också mycket värre. Sk Rockström-science!
Där kommer att modellerna pekar på att det finns ett ’problem’ (dock ospec:at vad det skulle vara) men att verkligheten inte visar det, och modellerna inte vare sig beskriver verkligheten eller har lyckats göra det tidigare är tydligen inte något ’problem’. Man undrar hur han tänkte där.
Och som alltid när där målas fan-på-väggen, några metoder att angripa eller avhjälpa påstådda problem finns öht inte. Bara en massa agendor och aktivism som inte (ens enligt dem själva) har minsta lilla verkan.
Hur går sådant öht att ta på allvar?
Jag upprepar:
Thomas, och flera andra klimathotsanhängares reträttposition numera är att iom att även modellerna har fluktuationer, och iaf kan ha under 1½ decennium allt större (slumpmässig) avvikelse nedåt, iaf om man kör modellerna (helst många olika) många ggr, och då någon gång om man låter dem köra tillräckligt länge ..
… iom det så föreligger ju chansen att modellerna beskriver klimatet helt rätt, och att vi just nu ser en väldigt ’onormal’ avvilekse som kanske bara förekommar 1 gång av 100 under så många 15-års perioder.
Dvs där finns kanske 1% chans att den förklaringen också är den rätta!
PS Jag har sett mer invecklade skattningar av detta, som beaktar både modellers och verkliga observationers slumpmässighet (utan att kolla/gräva i dem) och där anges att vi bara med 98% säkerhet kan säga att modellerna har beskrivit klimatet fel. Thomas argument är att där isf fortf finns 2% att modellerna visar rätt. Och möjligen någon miljarddels chans att det tom kan vara ’värre’. Och jo, det är kärnan i hans argumentation ovan DS
Jonas 44 Håll dig till normala vana och angrip mig bara i abstrakta termer. När du sätter igång och ljuger om procentsatser blir det bara pinsamt.
Thomas
Jag angriper det du säger och kärnan i vad du anför. Det finns inget abstrakt i vad jag säger. Och jag har aldrig behöv ljuga om något.
Ditt (och dina gelikars) försvar är precis av den arten jag förklarar: Modellerna är inte falsifierande med 100% konfidens ännu.
1) Chansen finns fortfarande att deras väldigt osannolika utfall också är vad vi sett nu under 1½ decennium, men att klimatet beteer sig så som modellerat.
2) Den andra poängen du gjorde ovan var att det kan ju vara långt värre än vad modellerna förutspår också. Och visst, men för det är då sannolikheten ännu mycket mindre … kanske skall räknas i ppm.
Om ovanstående ganska enkla förklaring av vad det är du argumenterat länge nu är ’för avancerad’ för dig, då tillstår du ju bara att du inte begriper vad du själv pratat om.
Jonas #46 Så motivera då dina 1%.
Thomas P
Är detta ännu en av de frågor du konsekvent undviker att svara på?
Visar modellerna liknande utveckling som den vi har sett nu? Ja eller Nej. Om ja, fram med bevisen.
Nir Shaviv kommer med en mycket insiktsfull analys av AR5
http://www.sciencebits.com/AR5-FirstImpressions
Det som verkligen är värt att ta fasta på är detta:
”I think the real reason why there is no improvement in the understanding of climate sensitivity is the following. If you have a theory which is correct, then as progressively more data comes in, the agreement becomes better. Sure, occasionally some tweaks have to be made, but overall there is an improved agreement. However, if the basic premises of a theory are wrong, then there is no improved agreement as more data is collected. In fact, it is usually the opposite that takes place, the disagreement increases. In other words, the above behavior reflects the fact that the IPCC and alike are captives of a wrong conception.”
Perfekt #48 Redan om du går tillbaka till Hansens modell från 1988 ser du att i ”B” scenariot har du en marginellt högre temperatur 1996 som du hade 1977:
https://www.e-education.psu.edu/drupal6/files/meteo469/lesson05/HansenProjection89DP.gif
Det finns senare ”spagetthigrafer” där ensembler av simuleringar finns utritade som än tydligare visar hur de kan visa mindre uppvärmning under kortare perioder.
#40 Lars Jonsson
Tack!
OT; video från GrönP***’s försök till äntring av fartyg, benämnt pirateri…:
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=FrGXgaFltn0
via NoTrickZone, som oxo har läsvärt i frågan. länk:
http://notrickszone.com/2013/10/09/russia-may-lock-up-some-greenpeace-arctic-activists-for-life-in-wake-of-combative-tones-by-kumi-naidoo/
Mvh/TJ
Lars J!
Du skriver så förnuftigt . .. så förnuftigt jag tänker på Juri Bezmenow angånde genuspolitruker självproklareade aktivister och dess självproklamerade ”experter” på sina egna uppfinningar till ämnesområden ”hållbar utveckling” ”förnyelsebar energi” och alla deras lika tomma burkar till fans som inte klarar av att läsa igenom agitatorernas små korthus ”They can rape your mind” och vi har tydliga bevis på att … ja det kan de!
Din artikel är en sån där lågmäld förnuftig sak som hjäper till att ”get a grip of reality”. Du är en pärla Lars J.
Lbt !!
Du är en skön lirare du ! klimatfanatismens egen lilla hobbyjesus!
Lars J #27
Efter AR4 kan den tydligt ständigt pågående revisionen (homogeniseringen) av observationerna åstadkommit just vad du beskriver,.
Betr Karlens undersökning fann han mycket riktigt att de data han fick fram inte stödde IPCC. Han försökte förgäves få fram CRUs data. Karlen var övertygande, hans data avvek från CRUs inom större delen av deras område. Att det inte var exakt samma område används av formalisterna för att misskreditera Karlen.
#42 Thomas P
Hållfasthetsberäkningarna är en direkt och nödvändig förutsättning för att bygga bron. Min bilkörning är inte beroende av CO2-beräkningar. Eftersom jag inte godtar dem som premiss så är de inte heller giltiga som argument mot min bilkörning, med mindre än att du faktiskt visar att de beräknade skadeverkningarna av mina CO2-utsläpp är korrekta. Och det är ju det hela debatten gäller.
Att sen komma med förklaringar som ”havets värmeupptagning etc” i efterhand till varför modellernas resultat inte stämmer överens med verkligheten låter som ICA-vetenskap i allra högsta grad. På det viset skulle jag lite munvigt kunna rättfärdiga precis vilken modell som förutsa precis vad som helst. I princip har man gjort så att hela CO2-hypotesen inte kan falsifieras. Regnar det är det pga CO2, regnar det inte är det pga CO2, blåser det orkanvindar är det pga CO2, är det stiltje är det pga CO2, blir det värmerekord är de pga CO2, blir det köldrekort är det pga CO2, sker inget av ovanstående har klimatet stagnerat pga CO2.
Ledsen, men jag köper det inte.
OT: Det är inte bara inom klimatområdet som MSM ger ensidig rapportering. Se nedanstående bloggpost av Thomas Sowell om det amerikanska budgetbråket och jämför med svensk rapportering:
http://townhall.com/columnists/thomassowell/2013/10/04/who-shut-down-the-government-n1716292
Thomas #48, lite förenklat:
Om du behöver köra modellerna under 100*15 år för att under hela denna tid (~1500 år) hitta en 15 års period där ’fluktuationerna’ gör att avvikelserna från den förväntade trenden pga alla dessa ökande ’forcings’ tar bort dessas verkan nästan helt, kan man liteförenklat säga att chansen för att sådant skall inträffa är en på hundra.
Du mfl säger att det är detta som nu hänt: Dvs att en klimatet just nu visar upp en ’avvikelse’ som enligt modellerna bara händer med 1% sannolikhet.
Chansen för att din andra utsaga skall vara giltig, dvs att modellerna ev har underskattat uppvärmningen (dvs pekar för lågt) skulle innebära att den verkliga sannolikheten för en 15 års uppvärmingspaus skulle vara ännu mycket lägre.
VIlken del i ovanstående förenkling anser du fortfarande var för abstrakt eller ett påhopp, Thomas?
Om det nu är så att vi genom vår påverkan höjt den globala medeltemperaturen med 0,5 C under de senaste 100 åren så är detta naturligtvis katastrofalt allvarligt. Det utgör ju redan vad som kan anses försumbart sett över 100000 år. Lätt att visa, lätt att inse för den som är beredd att se bortom sin egen tillvaro. Katastrofalt allvarligt eftersom vi oundvikligen har hundratals år framför oss av fortsatt påverkan långt över vad som är rimligt och vars konsekvenser i förlängningen är oöverblickbara.
Men dessa 0,5 C är kanske inte vårt bidrag, låt oss hoppas på 0,05 C, trots att forskarna har en annan uppfattning, då blir situationen ljusare, då kan vi kanske fortsätta i 10000 år innan katastrofen är ett faktum och mänskligheten går under.
Men eftersom vi i grunden inte vet bör vi inskränka oss till åtgärder som inte stör samhällets tillväxt och utveckling.
Dolf #56 ”Att sen komma med förklaringar som ”havets värmeupptagning etc” i efterhand till varför modellernas resultat inte stämmer överens med verkligheten låter som ICA-vetenskap i allra högsta grad.”
Att interna variationer som t ex El Nino kan leda till att värme växlande ackumuleras i havet och kommer ut i atmosfären är känt sedan länge. Jag är inte expert som kan avgöra hur pålitliga mätningarna är, men man påstår i alla händelser att man kan mäta så noga att man kan veta att värme lagrats i havet, och både temperatur och havsnivåmätningar tycks stödja detta.
Jag inser dock att jag inte lär kunna övertyga dig. Du har bestämt dig för att modellerna är värdelösa, och om du får din kunskap från bloggar som denna och liknande lär du fortsätta övertygas om att så är fallet.
Jonas #58 ”Om du behöver köra modellerna….”
Då återstår bara för dig att visa att så är fallet, att sannolikheten är så låg som du hävdar för att få den trend vi observerat under 15 år. Sådana där hypotetiska utsagor är inget värda. Därutöver är det alltid farligt att i efterhand peka på händelser och säga att de är osannolika. Det finns så många möjliga osannolika händelser som kan inträffa att det nästan är oundvikligt att någon gör det. Det blir som Tage Danielssons Harrisburgsmonolog om hur fruktansvärt osannolikt det var att reaktorn i Harrisburg skulle få härdsmälta just då.
Thomas P #51
Men det är ju inte scenario B som har inträffat. Dessutom visar kurvan ingen platt trend vad jag kan se.
Thomas P #61
”Att interna variationer som t ex El Nino kan leda till att värme växlande ackumuleras i havet och kommer ut i atmosfären är känt sedan länge.”
Det nya är att den smyger ner under 2000m djup så att vi inte kan mäta den, precis som fossilerna är utplacerade av gud för att reta vetenskapsmännen.
För övrigt är det ju modellöverprästerna själva som sagt att längre perioder utan uppvärmning som är gränsen för vad som kan förklaras med naturliga variationer.
Ibland håller man med klimatgeneralerna! 🙂
Lord Deben ”Im not Einstein! ” Vissa saker behöver inte uttalas eller klargöras … 🙂 🙂 🙂
Vill ni verkligen njuta när Deben grillas av bla Lilley som vittne i teknik och energikommissionen så är denna utfrågning helt underbar vilket babbel från Deben!!
http://www.bishop-hill.net/blog/2013/10/9/deben-before-the-ecc.html
än 15 år skall det vara
Ledsen Thomas
Men det blir inga poäng där heller …
Poängen är exakt den jag säger:
Om dina modeller bara 1 gång av N realiseringar under liknande omständigheter uppvisar en avvilkese från medelvärdet, dvs vad angivna ’forcings’ förväntas ge, så är chansen att sådana skall inträffa 1/N
Jag har tittat på diverse grafer av simuleringar och 1/100 är nog i rätt storleksordning. Men N=100 är inte min poäng, utan snarare att N ~10^2
Och jo: Din förhoppning(!) att modellerna underskattat effekterna, dvs att det då visst också kan bli mycket värre innebär att uppvärmningspausen blir ännu mer osannolik.
Dvs om korrekta modeller skulle behöva resultera i än brantare (medelvärdes-) uppvärming, då blir sannolikheten för de gånga ~15 åren ännu långt mindre, dvs att du bara kan för ett sådant resultat mha slumpvisa men allt mer negativa ’fluktuationer’ under samma tid en gång av N ~10^n, där n >3
Du borde veta att normalfördelningens svansar avtar som exp(-x^2), och på samma sätt avtar sannolikheten för att en avvilkelse från (antadvs modellerat) börvärde bara beror på slump!
Kom inte och säg att även detta är ovanför ditt huvud, Thomas. Då har jag nämligen verkligen överskattat din förmåga de senaste åren. jag trodde trots allt att de fick lära sig iaf nåt matnyttigt på KTH fysik …
Jonas #66 ”Om dina modeller bara 1 gång av N realiseringar under liknande omständigheter uppvisar en avvilkese från medelvärdet, dvs vad angivna ‘forcings’ förväntas ge, så är chansen att sådana skall inträffa 1/N”
Jo, men om det finns M tidsperioder under vilket detta kunde inträffa, och K olika saker som skulle kunnat inträffa, vad blir då sannolikheten att en av dem inträffar någon gång?
”Jag har tittat på diverse grafer av simuleringar och 1/100 är nog i rätt storleksordning”
Jag har också tittat på grafer och jag håller inte med. Inte för att du lär bry dig, du kan säkert älta den här tråden i oändligt antal inlägg precis som du gör varje gång du får mothugg så jag tror jag bryter här.
Deben … en fulblodsidiot!
Just såna här djupare utfrågningar avslöjar folk och ideers substans. Lord Deben bevisar att han är ett totalt UFO inför vad han getts ansvar över. Han begriper bevisligen inte ett skit … inte ens det mest elementära och har absolut inte den minsta susning om vad konsekvenserna blir av hans ideer … fy f…n man kräks över inkompetensen och när den försöks dljas bkom en väloljad korrupt trut helt befriad ifrån intellektuell hederlighet .. men det är klart Deben har ju inte så mycket intellekt att vara hederlig med!!
http://www.bishop-hill.net/blog/2013/10/9/deben-before-the-ecc.html
Tänk er Ek eller Hatt i samma situation som …..
Japp Thomas, det är läge att du bryter här.
Jag har inte gjort någon exakt beräkning av hur osannolikt det är. Andra har som sagt gett siffran 2%.
Men du tänker fel.
Du kan inte använda kalibreringsperioder eller hindcasts som ’också utfall’. Vi kan i stort sett säga att modellerna har justerats in, och sedan använts för projektioner. Av vilka kanske ~99 av 100 visar på annat. I genomsnitt vad de programmerats att visa (dvs inbyggnda antaganden). och därför ca hälften mer, och hälfen mindre, och den understa kan kanske sägas stämma hyfsat.
Vi kan käfta om när exakt vi skall säga att man modellerna skall ha försökt att göra forutsägelser. Men att modellerna visat rätt under många 15 årsperioder (framåt) och bara misslyckats med den sista vore oärligt.
Vidare, alla K olika saker som kan inträffa är redan med. Grejen är ju att du behöver flertalat av dem möjliga hända samtidigt, eller inom samma tidsrymd och åt samma håll för att få din understa nära av kanske 100 körningar.
OCh jo, jag bryr mig. Det är därför jag inte snackar skit, utan både skalar bort pratet runt argumentens kärna och pekar på vad det faktiskt säger.
Som sagt, det är nog bra om du inte gräver djupare. För det jag har hävdat från början i frågan är precis vad det handlar om: Ni hänvisar numera till att där fortfarande finns en liten (snabbt krympande) chans att era modeller trots allt skall visa rätt, och att (den växande) skillnaden bara är fluktuationer.
Som sagt, vi är långt under 1 fall av 20 iaf, ännu lägre under 1 fall av 10. Dvs långt under normal vetenskaplig praxis och tom under klimatvetenskapligt generösa osäkerheter …
Det här gilar jag!!
En intern fight mellan två av mina klimathotsskeptiska favoriter som råkat i luven på varandra. ”Proffset” Spencer mot ”amatören” Willis E. Båda har gått in med hög svansföring i ämnet moln/feedback/satellitdata. Spencer kritiserade Willis artikel och nu synar Willis Spencer ! KUL!!
http://wattsupwiththat.com/2013/10/09/dr-roy-spencers-ill-considered-comments-on-citizen-science/
Slabadang ..
Jag har intrycket att de talar om ganska olika saker.
Spencer talar om klimatkänslighet, och hur molnen påverkar dem och i genomsnitt över hela klotet. Han håller sig till den paradigmen.
Willis tentativa reglermekanism är vldigt lokal både i rummet och i tiden. Den handlar mer om när och hur termostaten slår på än CS-paradigmen som försöker bestämma hur systemet reagerar om man höjer strömmen. Två helt olika frågeställningar. Som bara i förlängningen har med varandra att göra.
Men hela grejen med friskt (och dugligt) blod i ett fält är just att man inte är låst vid redan uppsatta paradigmer man skall försöka hålla sig till.
Nir Shaviv om/över AR5:an, läsvärd (understatement!) torde klassas som tvångsläsning för ett par nytillkomna troll här. Länk:
http://www.sciencebits.com/AR5-FirstImpressions
Mvh/TJ
#72
Tack för tipset, ThomasJ.
Shavivs lilla inlägg är helt enkelt lysande i sin avskalade enkelhet.
Tydligare kan ingen visa vilken fars IPCC:s rapporter har blivit. All annan diskussion är överflödig.
Och hela tiden avlägsnar sig IPCC:s 73 klimatmodeller (alla med inbyggda felaktiga premisser) alltmer från verkligheten. Men att erkänna att klimatkänsligheten överskattats rejält sitter långt inne hos alarmisterna, för då rasar ju hela hotet och därmed deras levebröd.
Jag fnissade lite åt citatet bland kommentarna (har hört något liknande tidigare):
”Any field of study that has the word science in it probably isn’t” 🙂
Jo, jag har misstänkt det med alla som nu läser tex ”miljövetenskap” mm. Jag föredrar nog mer solida kunskaper i meteorologi, geologi, kemi, biologi mm. Och ”climate science” är ju just skolboksexemplet på när det spårat ur.
Hoppsan vilken sågning. Gillar hans slutledning när man går från ett spann på 2 till 4,5 gran till ett spann på 1,5 till 4,5 grader och samtidigt påstår att förståelsen för klimatet har ökat. Ha! Ha! Vilken blåsning.
grader ska det vara istället för gran.
Jag får erkänna att jag hade fel i #42. Jag hade inte riktigt uppdaterat mig när jag skrev att vi under senaste femtonårsperioden bara sett 50% av väntad uppvärmning. I själva verket får man om man använder UAH oktober 1998 till september 2013 en trend på 0,14 grader per decennium, och detta är vad som av somliga kallas ”ingen uppvärmning”. (Vad vi ser nu är hur trenden snabbt stiger när den kraftiga El Nino 1998 gradvis försvinner ur femtonårsfönstret).
Thomas P#76
Hur menar du nu?
Sedan 2001 faller ju temperaturen.
http://www.woodfortrees.org/plot/rss/plot/rss/trend/plot/rss/from:1995/trend/plot/rss/from:2001/trend
Perfekt #77 Du belyser körbärsplockande så väl genom att dels korta ned tidsperioden och dels byta till RSS som har en avvikande trend på senare tid.
Thomas P #78
Jag råkade ha det diagrammet uppe eftersom jag skrev om RSS i ett annat sammanhang. Allting är inte en oljefinansierad konspiration.
Här har du med data masserade enligt konstens alla regler.
http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1979/plot/hadcrut4gl/from:1979/trend/plot/hadcrut4gl/from:1995/trend/plot/hadcrut4gl/from:2001/trend
Att jag valde en kortare period beror på att det är perioden efter 1998 som är den relevanta för att bemöta ditt inlägg.
Jag kunde ju valt 99 eller 00, men även dessa år är ju extremer i perioden 99-12. Liksom 1998 kommer de också att försvinna i medelvärdet om ett tag.
Ett bra exempel på hur man bland klimathotsanhängarna gärna vill prata om trenden istället för observationer, och speciellt om det går att konstruera att trenden ökar.
Thomas P påpekar här (helt korrekt) att den beräknade 15-årstrenden komm att böja stiga allt mer de kommande månaderna – närmaste året. Och det även om temperaturerna under samma tid skulle stå helt blickstilla.
På sitt sätt en bra illustration av vad det i grunden handlar om.
Angående trenddiskussionen härovanför; det är väl yttemperaturen som IPCC prognosticerat? Inte RSS/UAH som är lägre troposfärens temperatur på flera tusen meters höjd?
Från Murmansk kommer nyheten om att det kriminella gänget på Greenpease inte bara skall åtalas för sjöröveri, utan nu också knarkinnehav.
Vågar vi äntligen hoppas att domstolen där kommer att dömma detta kriminella slödder till ett straff de så väl förtjänar?
Hela diskussionen om trender på ett fåtal år är helt meningslös och likaså ”observationer” som Jonas kallar det. De motsvarar växlingarna i väder eller växlingarna i arktiska havsisens utbredning. Ett år upp och nästa år ner. Helt klart är att den globala medeltemperaturen har stigit mindre under 2000-talet än den gjorde i slutet av 1900-talet. Och helt klart kan den börja sjunka med tanke på en negativ PDO och en inaktiv sol. Ingen vet.
Men när det gäller temperaturen, varför inte plocka bort ENSO-variationerna (brus) och titta på trenden då?
Nej Gunbo
Observationer är vad som är helt centralt i alla studier av naturen.
Trend är ett sätt att medelvärdesbilda observationer, och därmed ett sätt att sammanfatta mycket information i några enkla beskrivningar. Det kan vara behändigt, men det ger ingen extra, ny eller annan information.
Och som påpekades nyss. Vi kan få en påtaglig (tom ’accelererande’ under ett kort tag) ändring i trend, även om temperaturerna står helt blickstilla.
Din avslutande fråga är intressant i sig, men kanske inte riktigt på det sätt som du tror. Skulle du kunna lite tydligare redogöra för både vad, hur och varför du vill manipulera temperaturdata? Vad du tror dig kunna få för information ur det?
Jonas #80 Otroligt, för en gångs skull är vi överens! Du skriver ju ungefär detsamma som jag gjorde i #42 om det meningslösa att försöka utläsa för mycket ur korta trender. Då kanske vi kan slopa det här ältandet om ”pausen” som somliga drar till med.
Spännande hur ThomasJ och Olav Gjelten ser den auktoritära ryska regimen som förebild. Andra tillfällen är det kineserna och hur de påstås strunta i AGW som tas som föredöme. Auktoritära, hel- eller halvkommunistiska regimer kanske inte är så dumt trots allt, eller? Då kan man riktigt klämma åt dessa förbenade miljöaktivister som man inte lika lätt kan göra i ett demokratiskt land. Där kan man bara skrota finansieringen till klimatforskning, sätta munkavle på forskarna och liknande mesiga åtgärder.
#85 Kanske kan de totalitära regimerna hoppa över folkviljan lite lättare.
De kanske slipper försvara sig mot vrålande föräldrar mm.
Varför är korta trender meningslösa att analysera? 11 årscykler tex.
Vi har 11 åriga, 20 åriga samt 60 åriga cykler därtill 1000 åriga.
För att inte tala om 24 timmars eller 12 månaders!
Lasse #86 ”Kanske kan de totalitära regimerna hoppa över folkviljan lite lättare.”
Onekligen, det förvånande är de som anser detta vara något bra, i alla fall när den starke ledaren gör som de vill. Annars tenderar de oja sig över hur gröna rörelsen påstås verkar för global diktatur.
För att kunna kalla något en ”cykel” måste du har flera oscillationer att basera dig på. Om du bara hade temperaturdata för ett enda dygn skulle det vara svårt att veta om det var en cykel eller bara en slumpvis, ej upprepande variation. Att bara titta på en kort period och försöka dra för stora slutsatser av den är meningslöst. Förläng perioden över dessa magiska 15 år och du ser att det inte rör sig om någon periodisk cykel utan en stigande trend.
#87
Ang folkvilja som ultimat styrelseskick när det gäller obekväma beslut kan vi säkert diskutera mera.
Att det finns cykler i temperaturkurvorna är väl ingen överraskning-det överraskande är att det finns dem som inte ser dem!
http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1957/to/plot/hadcrut4gl/from:1900/to:1956/offset:0.4
Jonas #84,
”Observationer är vad som är helt centralt i alla studier av naturen.”
Ja, absolut! Jag trodde du med observationer menade temperaturmätningar i just det här fallet. Men jag håller med om att vi kan observera vilken effekt temperaturen har på naturen t ex och därifrån dra slutsatser om den stiger eller sjunker.
Thomas
Jag förstår varför du vill slippa ’ältandet om pausen’. Jag hoppas (för din skull) att det beror på att så sakteliga börjar riktigheten i mina påepkanden (bara här senast i #44,45, 47, 59, 66, 69, men sedan flera år faktiskt) sjunka in:
Att det allt mer ökande gapet mellan simuleringsprediktioner och observationerna, mycket snabbt ökar konfidensen för att alla dessa klimatmodeller är falsifierade. Att ni numera behöver hoppas på att avvikelserna är en extremt ogynnsam serie av slumpmässiga sammanfallande effekter, som händelsevis alla drar åt ’fel’ håll och allt mer så … (jfrt modellprediktionerna)
Dvs att ni bara har haft extrem, ihållande och allt mer ökande ’otur’, och det nu under 1½ decennium!
I meningen 95% konfidens är GCM-modellerna redan falsifierande, och det även för den sista och mest utsmetade av deras prediktioner, dvs globala medeltemperaturen.
Men du gör återigen ett tankefel när du menar dig kunna visa upp en lite ’gladare’ bild från alarmisthåll genom att den (glidande) 15-årstrenden nu (troligen) kommer att kunna öka igen genom att 1998 faller ut ur intervallet. För historien försvinner ju inte genom det!
Istället innebär ytterligare år utan att temperaturen verkligen spurtar ikapp allt som saknas vs modellernas prediktioner, att gapet fortsätter att öka, samtidigt som tidsperioden där så varit fallt blir allt längre.
Kort sagt: Du kommer nog kunna glädja dig åt att ’trenden’ för de (för tillfället) sista 15 åren ökar lite igen. Men det sker då samtidigt som den faktiskt ’uppvärmningspausen’ blir förlängs lika mycket.
Och då kommer dina modellsimuleringar att behöva än många fler ’realisationer’ för att med ännu långt lägre sannolikhet kunna visa att: ’Kolla här, det skulle visst bara kunna vara en naturlig fluktuation’
Nej Thomas. Det börjar bli läge att erkänna:
1) För att dessa modellförklaringar skall återupprätta sin status om ett iaf hypotetiskt förklarinsgvärde, behöver du/ni en formidabel brant och ihållande temperaturspurt jämförbar med glada 80- och 90-talets. Och att
2) Förutan en sådan formidabel spurt får nog konsensus-simulerande-modellerna anses vara flasifierade, och kanske tom visade att vara fullständigt missvisande.
Gunbo!?
Temperaturen mäts med termometrar (eller andra därför avsedda instrument). Att naturen (i bredare bemärkelse) reagerar på förändrade temperaturer är förvisso helt sant, även om sådant sker i efterhand.
Däremot är innebär detta inte att den omvända slutsatsen också kan dras, att förändringar observerade i naturen måste ha orsakats av ändrade temperaturer. Därför att mycket anant (iaf potentiellt) också kan påverka …
Vidare:
Du har nu ett flertal ggr tagit upp ’skala bort ENSO variationer’ (ur temperaturmätningar får man förmoda). Ville du argumentera ngt speciellt mha detta undrade jag!?
Nu skall elpriset höjas till förmån för vindfjollor!
Som inte levereras efter behov!
Under radarn smögs ett delbetänkande från en ny utredning, beställd av Miljödepartementet, ut i dagarna. Den skjuter in sig på det gigantiska problemet med att majoriteten av Sveriges vattenkraftverk, som genererar ungefär hälften av vår el, inte har tillståndsprövats enligt miljöbalken. Kan det vara så att utredningsdirektivet kommer av att vattenkraften helt enkelt är för billig. De så kallade förnybara energikällorna, främst vindkraft, kräver ett elpris som är 8-10 gånger högre än vad våra halvsekelgamla vattenkraftanläggningar kan producera samma el för – utan några subventioner alls. Av denna anledning gör vindkraftslobbyn vad den kan för att utmåla vattenkraft som miljöförstörande.
http://www.frojdh.se/2013/10/05/laga-elpriser-hotar-vindlobbyn-sa-vi-maste-forbjuda-vattenkraft/
Hur länge skall dessa ”gröna” lekar få fortsätta?
Jonas #91,
”Du har nu ett flertal ggr tagit upp ‘skala bort ENSO variationer’ (ur temperaturmätningar får man förmoda). Ville du argumentera ngt speciellt mha detta undrade jag!?”
Nej, inget annat än att det då vore lättare att se om det finns någon signal bakom bruset (ENSO-variationerna).
OK Gunbo … du vill göra ngt opreciserat, som du menar har vissa (men ospec:ade) egenskaper i syfte att uppnå ngt, som du faktiskt uttalar: Hitta en signal!
OK, om du bara ville bluddra lite random så är det förstås just det man skall göra. Gärna kasta in några signal(!)-ord också för att låta lite insatt, men i sista hand inte precisera ngt annat (än att man känner till dessa ord)
OK, vet du varför du dragit upp samma fraser ett antal ggr nu?
Sorry, borde ha frågat också: Vad för slags signal tror du dig vilja hitta? Och för vaddå?
Gunbo #93,
”Nej, inget annat än att det då vore lättare att se om det finns någon signal bakom bruset (ENSO-variationerna).”
Felet med det resonemanget är att ENSO-variationerna knappast bara är ett ”brus” utan förmodligen bidrar till de långsiktiga trenderna. Det är som att skala bort alla naturliga drivkrafter och hävda att de blott är oväsentligt ”brus”. Då hamnar vi i ett cirkelresonemang: Koldioxiden driver klimatuppvärmningen eftersom det inte finns några andra drivande faktorer när vi tagit bort ”bruset”, dvs alla naturliga faktorer.
Ingemar Nordin #96,
”Felet med det resonemanget är att ENSO-variationerna knappast bara är ett ”brus” utan förmodligen bidrar till de långsiktiga trenderna.”
Nu tänkte jag på kortsiktiga trender som är svåra att mäta eftersom ENSO-variationerna är så stora. Jag tog exemplet trenden 2010 – 2013 som många menar visar att temperaturen sjunkit. Ja, den har sjunkit men från en relativt kraftig El Niño till neutrala värden.
Så Gunbo, nu försöker du ändå föra ngt resonemang, tom om kortsiktiga trender trots att du tidigare sa att du eg inte ville ha ngt sagt?
Ingemar N var vänligare mot dig än jag: Han försökte förklara för dig varför dina funderingar/försök inte fungerar så bra för det du hoppas. Jag ville få dig att tydligare uttrycka dina förhoppningar (innan jag slog ner på dem 🙂 )
Sen undrar jag om du inte blå- .. ehrm .. -skarvar igen när du pratar om:
”trenden 2010 – 2013 som många menar visar att temperaturen sjunkit”
Vilka skulle det vara!? Och belägg nu också att de (enligt dig) skulle vara många.
Vad jag vet har ingen gjort sådant, och diskussionen började pga att Thomas ansåg att 15 eller 17 år eg var för kort tid … om det blri kallare (men om trenden under färskaste 15-årsperioden ökar även när temperaturen står still då tyckte han det var värt att själv prata om sånt)
Hur som helst:
Du vet väl att klimatskojarna Foster (Tamino) och Rahmstorf hävdat sig kunna göra det du tar upp .. dvs skala bort naturliga fluktuationer … Nåväl, oavsett. Deras ’analys’ hålls fram på SkSc … men skrattas nog mest åt av mer seriösa. Fast det var kanske den du tänkte och hoppades på? Och tom hittade där?
Jonas #98,
”Du vet väl att klimatskojarna Foster (Tamino) och Rahmstorf hävdat sig kunna göra det du tar upp .. dvs skala bort naturliga fluktuationer … ”
Nej, det visste jag inte.
OK Gunbo, då vet du nu!.
Nå? Hur var det nu med dom många som du hävdade tagit en treårstrend som intäkt för att temperaturen sjunker?
Få höra vilka det var!?
En som tvivlar säger:
Jag litar varken på media eller
olika instanser som publicerar ”fakta” på Internet.
Jag vill ha mera handfasta bevis som att tidigare kalfjäll numera
är bevuxna eller varför man plötsligt börjar med sjöfart via
Nordostpassagen. Även förändringar i flora och fauna är av intresse.