Vindkraftens kris accentueras alltmer. Nödropen i media blir allt vildare, något som vi har berättat om tidigare i sommar.
Man måste säga att det är rent skrämmande vilken låg moral vindindustrin och dess medlöpare tycks ha. Man drar sig inte för de mest skamlösa grepp. Vi har ju tidigare berättat om O2-Vindkompaniets skrämselpropaganda (och vår motkampanj i olika skepnad) i media där man hotar med jordens undergång om man inte köper vindandelar. Svensk Vindenergis insändarkampanj har samma tema, även om den är mer återhållsam när det gäller hotelser och övertramp för egen vinnings skull. (Vi har dock bemött den överallt i alla fall). Det senaste exemplet, dessvärre, är hur Vestas fortsätter sin kampanj om att vindkraften skapar jobb samtidigt som man säger upp tusentals av sina egna anställda, en ytterst smaklös kampanj som nära nog överträffar O2-Vindkompaniet, främst därför att det är ett slag i ansiktet på den egna personalen. (Vi har dock slagit ner den också var den än dykt upp)
En annan sak som roar mig och gör mig stolt är hur vår informationskampanj om vindkraftens samhällskostnader har ”satt sig” i media. Jag tänker på de 300 miljarderna som undertecknad och Professor Marian Radetzki drog fram i ljuset för ungefär två år sedan. En sökning i ämnet på google ger tusentals träffar och jag kan bara konstatera att vindindustrin fortfarande sliter sitt hår i sina försök att begrava detta på olika sätt utan att lyckas. Man har nu försökt allt från professorer till bloggare. Den vanligaste bluffen har varit att bara räkna på 10-12,5 TWh, alltså bara en mindre del av utbyggnadsmålet. Siffran 300 miljarder hänger alltså ändå kvar.
Vi räknade ju med behov av en subvention på 35 öre/kWh från 2010-2035, samt med dubbelt stöd för vindkraft till havs (10 TWh), plus Svenska Kraftnäts 25 miljarder för reglerkraft och stamnät.
Vindindustrin kris klargör på ett väldigt tydligt sätt siffrans relevans. Vindindustrin har själva klarat ut vad vindkraften kräver i intäkter för att gå ”break even”, nämligen 65 öre/kWh. Vi vet att elpriset idag är ca 30 öre/kWh. Balanskostnaden är ca 1-3/per kWh (nätutbyggnad och reglerkraft). De flaskhalskostnader som redan finns på grund av vindkraft uppgår till ca 5 öre/kWh och kommer troligen att öka. (Jämför här gärna med de 25 miljarder som Svenska Kraftnät beräknar att en storskalig utbyggnad av vindkraft mot 30 TWh kommer att kräva för just reglerkraft och stamnät). Det innebär att kostnaderna för vindkraften är uppemot 75 öre/kWh. Räkna gärna själva ut skillnaden mellan kostnaden för 30 TWh vindkraft i 25 år och intäkten från elpriset så har ni vad vi behöver pumpa in i mellanskillnad i vindkraftssystemet. Någon kan ju hävda att vi vill ha ett högre elpris (vilket vi får om vi bygger mer vindkraft och/eller avvecklar kärnkraft) för att få den ”fina förnybara vindelen”, men då blir ju kostnaden kvar i alla fall. Det är ju bara ett sätt att ersätta subventioner genom att tvinga/reglera fram prishöjningar. Vill vi ha 30 TWh vindkraft så kommer det att kosta omkring 300 miljarder. Punkt slut!
Det går att räkna på olika sätt men man kommer fram till ungefär samma resultat, och då har vi ändå inte räknat med negativa dynamiska effekter, som till exempel vad de 300 miljarderna istället kunde ha använts till för att få en positiv injektion i samhället. Tex energieffektiviseringar och forskning. Vi räknade ju också fram att summan skulle räcka till att energieffektivisera en miljon bostäder, en åtgärd som skulle kommit väldigt många svenskar till del.
Politikerna vet nu alltså tämligen exakt vad en utbyggnad av vindkraften till 30 TWh kommer att kosta. Jag antar att detta är ett skäl till att regeringen drar sig för att i dagsläget ändra i elcertifikatsystemet och dess kvotplikter. Man vill vänta till kontrollstationen år 2015 säger man. Jag tror att budskapet har nått fram!
Slutligen: Till sjöss, till lands och i luften. Bra jobbat Försvarsmakten! Vindkraft – nu ännu dyrare
Fantastiskt Jonny!
300 MDR and….ticking! Vi kan lägga denna summa till vad vi betalar i EU avgift. Det är EUmedlemskapet som är största orsaken till att vi tvingas leva med och finansiera vindkraftsparasiterna. Att jag kunde rösta FÖR medlemskap , hur tänkte jag? Jag skäms!
I dagens Sundsvalls tidning:
http://st.nu/medelpad/nordvastra/1.5062341-70-snurror-far-klartecken-i-dag
Och en markägare:
http://st.nu/medelpad/nordvastra/1.5062342–jag-tror-det-blir-bra-med-vindkraft-?articleRenderMode=default
Vindkraft blåser dig….
Ännu större problem i Tyskland: http://www.spiegel.de/international/germany/german-offshore-wind-offensive-plagued-by-problems-a-852728.html
Kul att läsa i Kristianstadbladet att ”vindkraftsjätten” Eolus skall skära ned från 62 till 37 anställda. Det dräller tydligen inte direkt av ”gröna jobb” i vindkraftsbranschen.
Ett enkelt sätt att räkna är vad det kostar att bygga vindkraft.
Ett Vestas V90 kostar 30-35 miljoner lite beroende på förutsättningar. I medeltal ungefär 33 miljoner. Det producerar 5,5 milj KWh/år.
5500 Vestas V90-verk kostar då 182 mdr att bygga och kan producerara 30 TWh/år.
Med ett enkelt överslag kan man se att de som påstår att subventionerna till vindkraft skulle kosta så mycket som 300 mdr har räknat helt galet.
Det finns riksdagsbeslut om elcertifikaten. Svenska ramen är 25 TWh fram till 2020, då den börjar fasas ut och det finns inget som nu tyder på att ramen kommer att utvidgas före det. Medelpriset över tid är enligt energimyndigens prognos 20 öre/KWh. Just nu är priset 15 öre/KW. Om man räknar med 20 öre/KWh blir subventionen 50 mdr. Nu kommer minst 40% av det att gå till annat än vindkraft, kvar blir då c:a 30 mdr om vindkraften byggs ut till 15 TWh/år.
Flera vindkraftsprojekt har skjutits upp p g a de låga elpriserna. Många kommer säkert inte att bli av. Det är inte bara vindkraftsinvesteringar som avtagit. Flera investeringar i kraftvärmeverk har också blivit uppskjutna av samma anledning.
Nästa år så kommer nya kärnkraftverket i Finland att vara klart, då finns det risk att mindre el går att exportera dit. Finland som har haft ett elpris som normalt ligger på runt 60 öre per KWh är nordens största importör av el och har stor andel fossileldade kondenskraftverk och de kommer säkert att fortsätta importera el, men priserna kommer att pressas nedåt lite.
OT.
Snacka om arrogans!!
http://notrickszone.com/2012/09/04/fraunhofer-institute-director-who-has-vacation-home-in-california-demands-expensive-electricity-for-the-poor/
OT
Orkar ni, så lyssna. Vilket snömos.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5257801
Jan E M #5 Det ”enkla sättet att räkna” används av politiker. Då slipper man nämligen att ta reda på t ex: Vad kostar det att bygga fundament till havs, vad kostar det att baxa ut åbäket, vad kostar det att bygga ledningar, vad kostar det att förstärka nätet, vad kostar underhåll till havs mm mm
Jag skäms också för att jag röstade ja till EU. Trodde det skulle leda till positiva förändringar för Sverige. Nu ser man allt det negativa och det verkar innebära enorma kostnader för dessa EU-politiker och deras galna beslut.
ces #8
http://wind.vei.fi/public/index.php?cmd=smarty&id=13_lse
Vindkraft=gas/kolkraft. Vattenkraften klarar inte att vara reglerkraft för mer vindkraft så ny vindkraft måste balanseras av gaskraft. Vi ökar alltså fossilanvändningen med vindkraft inte minskar den eftersom vår elkraft är fri från CO2 idag.
Dessutom till kommer den enorma kapital- och miljöförstörelse som vinkraften drar med sig.
Många bönder har investerat i vindkraft för att bättra på inkomsterna/sprida riskerna. Grisbönder och mjölkbönder har idag väldigt dålig lönsamhet, och vindkraft. Det går back i båda ändar för en del.
En liten detalj bara.
Rubriken på detta inlägg alluderar säkert på Engström’s rätt berömda affisch. Du är inte den ende som minns texten som: ’.. kräfva dessa ..’. Men faktiskt står det ’.. kräva dessa ..’.
En fråga som jag försökt få besvarad på dess hemsida: ’ hur finansieras bolaget Tricorona ..?’ Någon som vet?
Det verkar fishy. Och jag påminner mig om en ’rolig’ historia. En bekant till mig (detta var för många år sen) hade av någon anledning besökt en tandkrämsfabrik i Italien. Ett stort kontor med många läckra och moderiktiga män/kvinnor. Fullt ös med telefon och möjligen fax. Min bekant undrade hur tillverkningen sköttes.
Ville han verkligen kolla på tillverkningen? Ja, OK då. Nere i källaren stod en inte alltför stor maskin i ett utrymme som bara var bråkdelen av det flotta kontoret ovanpå. Det var där tandkrämen skapades.
Jag tycker mig förstå att proportionerna mellan substans och vision hade spårat ur.
OT, dock aktuellt (idag):
Lena Ek avses inleda paneldiskussion i e.m. i Sthlm:
http://www.regeringen.se/sb/d/16430/a/198334
Medverkande är bl.a. Nickolas Stern. över vilken en hel del publicerats på sistone, bl.a. detta, inkl. länk till Bishop Hill:
http://blogs.telegraph.co.uk/news/jamesdelingpole/100179282/nicholas-stern-the-most-dangerous-man-youve-never-heard-of/
Mvh/TJ
ces #8 och Peter F #10
Intressant info om vindkraftens driftkostnader!
Jag är inte bra på matte, men har ändå försökt räkna lite.
I Peter F:s länk står det
”År 2009 var speciellt vindsvag i Finland och på grund av detta steg brukskostnaderna i vissa fall över 30€/MWh”
Jag räknar med €/SEK = 10 år 2009 för enkelhets skull.
30€ x 10 = 300 SEK/MWh = 0,3 SEK/kWh.
Underhållskostnaden var alltså 30 öre per kWh. Vad var elpriset?
Vidare står det i länken
”Objekt på vindkraftverket som kan gå sönder är exempelvis bladen och deras vridteknik, eventuell växellåda, generator samt kraftelektronik. I vindkraftverk med växellåda har man i praktiken varit tvungen att byta vindkraftverkets växellåda efter 6-8 år, vilket har inneburit en betydande kostnad”. (Mina fetningar.)
Eventuellt problem med växellåda, men i praktiken byte efter 6-8 år.
Vad betyder eventuell i det här sammanhanget?
Vidare
”Till underhållskostnader kan man också räkna fastighetsskatten, som betalas till kommunen”.
Skatt = underhållskostnad?
Det framstår väl tydligt, att detta är en friserad partsinlaga.
Är den upprättad/granskad av ekonomer? Finns det Gröna Ekonomer, liksom det finns ”grön ekonomi”?
PS
Påpeka gärna om jag har räknat fel!
#5 Jan EM
Man måste hålla isär vilket stöd som KRÄVS för att bygga 30 TWh vindkraft (varav 10 TWh till havs) och vad det svenska elcertifikatsystemet kan leverera. Du har räknat på det senare.
Behovet av stöd är 300 miljarder (kostnaderna för samhället är däremot sannolikt dock större eftersom vi inte räknat in negativa dynamiska kostnader).
Det viktiga är just precis det att politikerna förstår att inte intervenera i elcertifikatsystemet på ett sätt som gör att det därefter KAN klara ett stöd som svarar mot behovet. Din beskrivning antyder också att politikerna har förstått budskapet, vilket i sin tur innebär att vår siffra om 300 miljarder har löst sin opinionsbildande- och informerande uppgift.
ThomasJ £14 Här är underlaget: http://www.thegwpf.org/wp-content/uploads/2012/09/Lilley-Stern_Rebuttal.pdf
Pelle L #15 Uppgifterna i den finska länken kommer från vindkraftsintgressenter, men inte ens dom räknar ”så enkelt” som Jan M vill göra.
ces #8
De nätförstärkningar som Svenska kraftnät jobbar med kommer att kosta runt 20 mdr under den närmaste 10-årsperioden. Det är inte så stor skillnad om det byggs vindkraft eller inte. Den stora anledningen till nyinvesteringar i kraftnätet är att befolkningen växer i våra storstadsområden och minskar i Norrland där den mesta elproduktionen finns. Elintensiva företag fickk förr stora rabatter på elpriset om de förlade verksamheten i Norrland nära elproduktionen. Numera ökar elkonsumtonen i våra storstäder, men minskar i nästan hela övriga landet.
Ledningskostnader mellan vindkraftverk och stamnät bekostas av vindkraftsbolaget. Elproducenter nära förbrukarna får en bonus och de långt ifrån får en extra avgift.
Det byggs nästan inga vindkraftverk till havs i Sverige. Det är svårt att med dagens teknik att få lönsamhet med svenska elpriser.
Att Fagerström och Radetski räknat så enormt fel i sin beräkning över vindkraftssubventionerna innebär inte att andra beräkningar är rätt. Ofta spär man på eller drar av beronde på vilken uppfattning man har. Det är dock inga som spätt på så mycket som Fagerström och Radetzki.
Provinsen Noord-Holland inför ett totalförbud mot nya vindturbiner fr.o.m. nyår!!
läs mera på http://nos.nl/artikel/414818-noordholland-verbiedt-windmolens.html men glöm inte att översätta för det är på holländska.
Är det inte klockrent så säg!
Vår gammelmedia stödjer EU kommissionen. Två parter som har stor makt över oss som båda samtidigt innehar det lägsta förtroendet bland allmänheten har funnit varandra . Skall vi gratulera till äktenskapet? Vad heter bäbisarna? Franco och Stalin?
MSM ligger på femte sista plats med -5 i förtorende påp näst sista plats har vi eu parlamentet med -21 och allra sist på förtroendelistan liugger EUkommissionen med -22 i förbrukat förtroendekapital.
http://www.som.gu.se/digitalAssets/1375/1375033_127-144-holmb-o-weib-f–rtroendet.pdf
Pelle L #15
En av mina kompisar jobbade ett slag som maskinskadereglerare på ett av våra större försäkringsbolag. Det var tydligen så att Vestas körde med en enhetsväxellåda men byggde allt större VKV. Varje gång ett propellerblad passerar tornet så får lagren en liten snyting. Detta leder med tiden till att lagerbanorna blir gropiga. Verket blir allt bullrigare och oljan allt hetare. Till slut skär växellådan och försäkringsbolaget uppmanas att betala en ny. Men se det gör inte försäkringen för det handlar om konstruktionsfel. Därför kom neodymmagneterna som en gåva från himlen för då slipper man växellådan (men magneter är inte billiga heller!). Vestas hade också friskrivningar (ingen har ännu lurat en Dansk!). Det är därför så många gräddvispar står och rostar nu. Ny växellåda kraschar hela VKV-ekonomin (och den var inte ens bra innan smällen). Undrar med hänvisning till bilderna av brinnande VKV om det handlar om linoljetrasor eller brand i reglerelektromekaniken? VKV är vår tids Ebberöds bank! Köp andelar i VKV och delta i festen!
Bom!
Å inte ens om de skulle funka perfekt så går skiten ihop vare sig till funktion eller ekonomi. En park borde döpa sin luftvispar till Ponzi Raskenstam Dr Sajed Tillväxtvärket.
Med tanke på hur lite El de levererar och dess obefintliga effekt på klimatet så varför inte döpa om hela skiten till ”Skrock”- ström.
Skrock Wiki:
Skrock går oftast ut på att ett visst dagligt beteende skulle påverka väder eller ge tur eller otur, särskilt inom äldre tiders sjöfart, jakt, fiske och jordbruk.
Se där!!!
Bom!
Å inte ens om de skulle funka perfekt så går skiten ihop vare sig till funktion eller ekonomi. En park borde döpa sin luftvispar till Ponzi Raskenstam Dr Sajed Tillväxtvärket.
Med tanke på hur lite El de levererar och dess obefintliga effekt på klimatet så varför inte döpa om hela vindtjafset till ”Skrock”- ström.
Skrock Wiki:
Skrock går oftast ut på att ett visst dagligt beteende skulle påverka väder
Se där! 🙂
Bom
”Ingen har hittills lurat en dansk”
Vad jag hört inom vindkraften så är danskarna stenhårda i affärer, sitt smil till trots.
På jobbet har vi en utrustning från Danmark och som strulat en del men hittills har vi fått betala all service fast man kunde tycka att en del borde gå på garantin.
#1
Jag försökte få folk att låta bli. Jag, en hink vatten, en flock gäss.
==> Jan Em
En investering i 30 TWH vindkraft innebär en investering på ca 200 Miljarder.
(30 TWH / 0,0055 TWH * 35 milj Sek).
En investering på 200 miljarder där slutprodukten inom överskådlig tid inte går att sälja utan subventioner, skulle i alla andra sammanhang anses vansinnig, vi har historiskt en viss vana av denna typ av investeringar tex Svenska varv och stålverk 90 och dessa erfarenheter förskräcker.
Nu är det inte skattebetalarna som står för investeringskostnaderna (ännu) men om dessa medel istället investeras i något mer produktivt skulle detta gynna både Sverige och sysselsättningen.
Inge #24
Är man så dum att man gör ”affärer” med en dansk så får man skylla sig själv.
Danskar gör inte affärer. De uppfann konceptet ”bondfangere”.
Jan EM #5
Ett enkelt sätt att räkna är vad det kostar att köra bil.
En bil kostar 200 000:- att köpa och går att köra 25 000 mil, vilket är 8 kr/mil.
Med ett enkelt överslag kan man se att de som påstår att att det kostar så mycket som 25 kr/mil har räknat helt galet.
Inte sant?
tty #28 Helt lysande.
Håkan #26
Med dagens priser på el och elcertifikat så tror jag inte det kommer att byggas så mycket vindkraft under de närmaste åren. Det är privata investerare som huvudsak investerar i vindkraft och just nu ser det ut som lönsamheten kommer att vara dålig under lång tid framöver.
Skulle elpriset öka, så ökar investeringarna i ny kraftproduktion.
tty #28
Hur stora är subventionerna till bilen?
En stor skillnad mellan vindkraft och bilar är bränslekostnaderna. Vinden är billigare än bensin.
Det är ju solklart att Fagerström och Radetzki är helt ute och cyklar när de påstår att vindkraften kommer att subventioneras med 300 mdr fram till 2035. Skulle det behövas så mycket subventioner skulle politikerna inte vara så positivt inställda till vindkraft som de är, inte allmänheten heller.
Som jag skrev ovan så tror inte jag att det kommer att byggas så mycket vindkraft de närmaste åren, därför att elpriserna är låga. Om elpriserna blir högre byggs fler vindkraftverk.
#32 Troligtvis har politikerna (att döma av vad de säger) icke den blekaste aning om hur dålig vindkraften är. Allmänheten vet vi är helt vilseförd (Almedals undersökningen) av den massiva propagandalögnen (mp+msm+övriga politiker+vkvindustriella komplexet+energiverket). Varför tror Du vill Wijkman och Torekull sälja sitt halvutslitna för lilla VKV?
Ekonomiska kalkyler verkar inte vara vindkraftkramarnas bästa sida.
Från den här artikeln i GP ( finns i dagens NWT oxå ):
http://www.gp.se/bostad/1.1054294-el-fran-vind-lonsam-affar
Längst ner i artikeln finns den här kalkylen.
Citat:
” Prisexempel
En andel hos exempelvis O2 kostar 6 700 kronor. Den ger ägaren rätt att köpa 1 000 kilowattimmar per år till ett självkostnadspris på 20 öre per kilowattimme. Den sammanlagda kostnaden efter moms, skatt, elcertifikat med mera blir då 65,8 öre per kilowattimme. År 2011 låg det vanliga elpriset i genomsnitt på 45 öre per kilowattimme och den sammanlagda kostnaden 1 krona per kilowattimme. Förtjänsten blir då knappt 35 öre per kilowattimme.
En villaägare som varje år förbrukar 20 000 kilowattimmar och har köpt andelar som täcker 80 procent sparar med ovanstående exempel cirka 5 500 kronor på ett år.
Ett hushåll i ett flerbostadshus med en elförbrukning på 3 000 kilowattimmar per år sparar med ovanstående exempel 840 kronor på ett år. (TT Spektra) ”
Först måste man väl tjäna in sina satsade pengar, antalet andelar, innan man kan räkna med att gå med vinst !?
Varje köpt kWh per andel kostar ju 6,7 SEK + medlemspriset med div. avgifter och det bör ju ta nånstans mellan 5 – 10 år beroende på elpriset att räkna hem investeringen.
Eller räknar jag tokigt !?
Jag rekommenderar alla att ta en titt på http://www.vindlov.se. Där kan man se var i landet det står vindkraftverk och var det f n projekteras nya. Mycket intressant.
pekke #34. Du har nog rätt:
Tar villa (20.000) kilovatttimmar:
-utebliven ränta på 6.700 kr (räknat med 4 %): 268 kr
-1000 kilovattimmar à 0,658 kr per kilovattimmar: 658 kr
-19000 kilovattimmar à 1 kr per kilovattimme: 19.000 kr
Summa: 19.926 kr.
Utan andel: 20.000 kilvattimmar à 1 kr: 20.000 kr.
Vinst per år 74 kr. En ytterligt skakig investering.
Jan E M
Du räknar med alldeles för hög effektivitet. 15-16% kan man nå upp till i bra lägen med medelvind en bra bit över 7m/s. källa http://www.vindstat.nu
Enligt tyska EON:s vindkraftsrapport gick man från rekordhög effektivitet till rekordlåg på 10 timmar! Jag kommer inte ihåg exakta siffror men cirka från 65% till 1%. Kommer det helt fel i förhållande till förbrukningen av el krävs det mycket och snabb reglerkraft. Samtidigt som elnätet måste klara dessa svängningar. (rapporten finns på nätet, googla)
En erfarenhet från min tid som PPL pilot är att det är mycket viktigt att vingarna är rena. Man tappar märkbart lyftkraft i planet bara man flugit en stund i luft med mycket pollen. Samma sak måste gälla vindkraftverk, är inte vingarna helt rena tappar man direkt ett par % effektivitet. Är det någon som har en realistisk uppskattning av underhållskostnad för ett 2 MW vindkraftverk under den beräknade livslängden på 20-25 år? (Vindkraftsbolagen har olika avskrivningstid)
Pecke #34
Du räknar säkert helt rätt.
Om vi förenklar resonemanget och antar en förbrukning av 10.000 kWh/år,
och med de priser som visades i exemplet, ”sparar” man 3420 kr/år. *1
Säg att du betalar 6% ränta på din ”investering” i tio vindkraftsandelar så blir räntekostnaden 4020 kr/år. *2
Det blir alltså en förlust på 600 kr/år.
Ingen hänsyn tagen till skatteavdrag för ränteutgifter, amortering eller värdeminskning på andelarna.
Nu var väl dock 2011 ett år med exceptionellt höga elpriser.
Jag tittade just på min senaste elräkning, och där är totalpriset 0,80 kr/kWh.
Det innebär att med dagens elpris blir ”besparingen” för de tio vindelandelarna 1420 kr/år, och alltså förlusten efter ränta 3000 kr/år.
Skitaffär!
Och vad är mina vinkraftsandelar värda om 10 år?
Fotnötter:
*1
10.000 kWh årsförbruknnig på el är realistiskt att räkna med.
Förbrukar man 20.000 kWh är det nog läga att installera bergvärmepum eller liknande.
*2
Nordeas publicerade ränta för privatlån/medlemslån är i dag 6,45%
Om man ser på det politiska skeendet just nu så är det förstås den förödande kritik som riktats mot Stern-rapporten som står i fokus. Kritiken kan få UKs och EUs hela energipolitik att svänga. Hittills så har alla EU-polotikier litat blint på Sterns pseudoutredning.
Men det finns ytterligare en sak att hålla ögonen på framöver. Och det är att UNECE inom FN bedömt att EU bryter mot Aarhus konventionen. När det så småningom tränger ned till politikerna att man faktiskt måste hålla ingångna internationella överenskommelser så blir det dödstöten mot att gå emot den lokala folkopinionen beträffande t.ex. vindkraft.
http://www.thegwpf.org/un-ruling-eu-must-reassess-renewables-policy/
Britain sent a clear signal of support to its oil and gas industry when it named an advocate of shale gas fracking as environment minister and a wind farm sceptic as energy minister. The appointments in Prime Minister David Cameron’s ministerial reshuffle on Tuesday mark a departure from his pledge to run Britain’s greenest government … – Reuters
http://uk.reuters.com/article/2012/09/05/uk-britain-shale-minister-idUKBRE8840I320120905
Jonny F
Jag får det till att vindkraftsindustrin räknar med omkring 80 öre/kWh. Detta efter att helt enkelt tagit alla kostnader de tar med och dividerar med årsproduktion i kWh. När jag bakåträknar deras beräknar så verkar de räkna med en ekonomisk livslängd på 17 år. Vad är det jag tänker fel?
vhttp://www.svensk-vindkraft.org/images/PDF/sv%20vind%20%F6ppet%20brev.pdf
#37 Benke,
Underhållskostnaden är 8-10 öre/kWh. För Pite Markbygden gäller verkningsgraden 25% uppmätt med de installerade 8 vkv. Projektet kostar 70 miljarder kr för 1101 snurror med ca 4000 MW install. effekt, alltså 1000 MW lev. effekt. Kalkylen för 70000 kr/kWh lev. effekt innebär 65 öre/kWh med 6% över 15 år för att täcka investeringen. Restvärdet motsvarar underhållskostnaden. En hyfsad avkastning kräver nog ett elpris 75 öre/kWh (inkl. elcert). Alt. prisstegring på el 4-6 % per år under 15 år.
Ingemar N!
Har poletten till slut ramlat ner i det grönkorrupta GB så hoppas jag Paul Nurse är tillräckligt vig för att kyssa sig där han borde. Han har inte bara motvind ifrån politiskt håll snart. Engelska fysiker skulle görna ge karln en lätt spar på det ställe han borde kyssa sig.
Här hemma i klimathotandets eget lilla isolerade Norra Nord Korea med sina pappfigurer i riksdagen så lär det dröja etfersom regimen tystat all opposition och all debatt. Om tio år kanske även innevånarna här i sin isolering fick reda på att de är sista råttan kvar på det skepp alla andra lämnde nio år tidigare. Vetenskräpsredanktionen har redan fått jobb hos Kim Il Sung och som presssekreterare åt Lukatjenko!
hela gotland har strömavbrott nu
Läsvärt från Tyskland & ’die Energiewende’:
http://www.spiegel.de/international/germany/german-offshore-wind-offensive-plagued-by-problems-a-852728.html
Mvh/TJ
Ingemar Nordin #40
Glöm inte att Metoffice flyttades över till Vince Cable departement redan i juli 2011.
Samma Vince som också 2011 motsatte sig Koldioxidutsläppsbegränsningar.
http://www.guardian.co.uk/politics/2011/may/09/vince-cable-chris-huhne-carbon-emissions
Inge, för en stund sedan hade Gotland mer än 50% vindkraft, kanske systemet pajade när det mojnade… 😉
Vad jag vet kör Gotland ”iland” all vindkraft och ”importerar” den el de själva behöver. Det går inte att klara frekvenssynkningen med så mycket instabil vindkraft. Ironiskt nog innebär det att om det blir avbrott i tillförseln från fastlandet måste även all vindkraft stoppas.
Utmärkt som alltid, Jonny!
Men som den petimäter jag är, måste jag instämma med Argus #13. Engström tillämpade stavningsreformen av 1906 och skrev inte ”kräfva” – affischen är ju från 1922, då folkomröstningen hölls.
Till yttermera visso: ”kräva” är här en gammal pluralform, så om rubriken ska bli språkligt rätt, bör den lyda något i stil med ”Vindsnurror kräva dessa subventioner”.
F.ö. rekommenderar jag ekologen Etheringtons ”The Wind Farm Scam”, som gör grundligt mos av den brittiska vindkraften. (Undrar om han inspirerats av den här bloggen när han valde titeln?)
Hela Gotland var alltså strömlöst ett par timmar i natt. Fel på överföringen säger man på Geab, kraftbolaget. Vi har alltså två kablar för att gardera oss men när man använder den ena till att ”exportera” vindkraft så har vi ju i praktiken bara en.
Det borde väl gå upp ett ljus för vindkraftkramarna nu i nattmörkret 😀
Det som krävs på vindstat.nu att
”Gotland har en stor andel vindkraft i elnätet”
är alltså ren lögn 🙁
Ursäkta, det skulle stå ”Det som skrivs på vindstat.nu…”
På tal om subventioner och tiggarbrev…….
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-behover-svar-om-klimatpolitiken_7477730.svd
Danmarks nya havsvindpark kommer att bli dyr för elkonsumenterna, väldigt dyr.
http://ing.dk/artikel/131870-anholt-park-har-faaet-sin-foerste-vindmoelle
Apropå Gotländska strömavbrottet:
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7920239
Harrabin (journalist BBC) är orolig över att tappa makten över politikerna när ny minster tillsatts!
USA-Demokraternas val-plattform slår fast att ’säkerhetshotet från klimatförändring’ – ni vet, att globala medeltemperaturen ökar 0,27ºC per decennium – ’är verkligt, brådskande och allvarligt’, ”real, urgent and severe”.
– Elaka Daily Caller konstaterar att bara en av 80 talare tog upp klimatet i sitt anförande.
– Tom Steyer sade då att ’President Obamas väg till framtiden kommer att leda oss till energi-oberoende, energi-säkerhet, en säkrare och renare omgivning, och oräkneliga nya jobb som aldrig kan flyttas utomlands.’
– Visst, vindkraft är säkert trevligt. Har ni sett hur vackert det blivit väster om Linköping?
http://dailycaller.com/2012/09/06/climate-change-so-serious-democrats-mention-it-once-in-over-80-speeches-over-two-days/
Fast ”1 400 jobb bort på Vestas” rubricerade SvD 22/8. Mer konkret betyder det att ”2 335 jobb ska bort vid utgången av 2012”, läser man sig till. ”Produktionen i Rudkøbing, Nakskov och Skagen skulle läggas ned”, ser man i Wikipedia. Ack, ack…
I dagens gotlandstidningar uppges att problem med kablarna kostat de Gotländska vindkraftägarna 9,6 miljoner i år. 50 dagar har ”exportkabeln” varit ur drift i år.
Vindkraft är singularis och kan som subjekt varken kräfva eller kräva. Däremot kräfva kräftor (pluralis) dessa drycker!
Ontario, Kanada vill stänga sina sista kolkraftverk, men vad skall man ersätta dom med ?
Tja, inte blir det sol och vind, utan kärnkraft !
http://www.netcommunity.se/201209066206/Bloggar/MILJO-/-ENERGI/Kanada-har-utfardat-den-forsta-nya-licensen-pa-30-ar-for-att-bygga-en-helt-ny-karnkraftreaktor-6206/menu-id-782
Pekke #60
Ontario har redan mycket kärnkraft. Ungefär 20 av Kandas c:a 25 rektorer som är i drift finns i Ontario.
Utbyggnaden av vindkraft i Ontario är jämförbar med Sveriges. Än så länge är det inga problem att reglera vindkraftens ojämnhet med vattenkraft.
Jan E M
Din poäng är vad…
Min poäng är att de inte kommer att ersätta kolkraften med ” grön el ” !
OT. I Tyskland vill alarmisterna nu plocka privata pensionsfonder på pengar till den gröna energins utbyggnad.
http://notrickszone.com/2012/09/06/you-didnt-earn-that-wbgu-suggests-raiding-global-private-pension-funds-to-pay-for-green-power-transition/
Nu ska jag i väg och jobba, man får väl hoppas att det finns några pensionspengar kvar till mig om en 10 – 15 år.
Affischen ”Käftor Kräva Dessa Drycker” (Albert Engström, 1922) finns här:
http://www.renqvist.se/Vintage_posters/albert_e.html
Arvodet för affischen motsvarade 33 liter brännvin.
Pekke #62
Det har byggts en del vindkraft i Ontario redan. Exakt hur mycket som är byggt vet jag inte, men det är i storleksordningen 3-5 % av totala elproduktionen. Det är svårt att säga om den elproduktionen har ersatt någon fossileldad kraft, för att några mindre kärnreaktorer har tagits ur drift och fler reaktorer kommer att tas ur drift. Det har byggts lite ny vattenkraft och biobränsleeldad kraftvärme i Kanada också.
För Kanada som helhet har andelen elproduktionen minskat från både kolkondenskraft och kärnkraft och den har ökat från förnyelsebar produktion som vindkraft, vattenkraft och biobränsleldad kraftvärme. Det är inte bara från förnyelsebara energikällor som elproduktionen ökat, utan även från naturgaseldade kraftverk har produktionen ökat.
Jonny F. En liten kommentar från dig på denna artikel i Västerbottens Kuriren skulle uppskattas av alla vi som älskar Holmörnas orörda natur. Jag/vi kan inte förstå vad vindkraft skulle tillföra öarna ekonomiskt.
http://www.vk.se/696405/upprop-for-vindkraft-pa-holmon#disqus_thread
Till administratören
Jag skrev en kommentar toll PeterF’s #66, borde ha blivit #67.
Men den visade sig aldrig.
Då backade jag och klickade på Submit igen, och fick detta meddelande från Worldpress:
”Hittade en likadan kommentar; det verkar som om du redan hade sagt det här!”
Peter F #66
Det märkligaste med detta upprop är motiveringen att bygga en vindkraft”park”:
För att få folk att stanna/locka nya till ön.
Artikeln har fått en lite smågiftig kommentar av Pelle Xyzåäö:
Nu begrip jag int!
På vad sätt skulle byggandet av en industrianläggning, en vindkraft”park” bidra till att ”bevara åretruntbebyggelsen på Holmön”?
Vem vill bo nära ett vindkraftverk?
Svaret är väl helt krasst: Ingen. Absolut ingen!
Vem vill ha en 200 meter stor maskin som granne?
Och så den obesvarade frågan som föranleds av artikeln:
Hur kan byggandet av en massa vindkraftverk bidra till att folk bor kvar på och nya flyttar till Holmön?
Göran Burén, Olle Nygren och Bo-Gunnar Pettersson:
Kan ni vara vänliga att svara på den frågan.
Det finns gott om plats för svaret här nedan!