Figuren visar löpande tioårsmedelvärden för temperaturavvikelsen enligt BEST med början år 1800. Endast i underhållningssyfte (som Roy Spencer brukar skriva) har jag lagt in en provisorisk trendlinje med lutningen omkring 0,6 grader per hundra år.
Det är anmärkningsvärt att trendlinjen passar så pass väl för tiden 1800 – 1940 och speciellt att den även verkar passa väl för tiden 1800 – 1900. Kommer kanske klimatvetenskapen att disktutera en långvarig naturlig uppvärmningstrend under 1800-talet innan växthusgaseffekterna började bli betydelsefulla?
Vissa kommer väl att säga ”we are not amused” …
”Kommer kanske klimatvetenskapen att disktutera en långvarig naturlig uppvärmningstrend under 1800-talet innan växthusgaseffekterna började bli betydelsefulla?”
Det kommer klimatvetenskapen nog inte att göra…. Så länge politikerna får råda.
Det hade varit intressant med en satellitserie. Den är inte så lång men den som skiljer sig från mängden. Givetvis, bara för nöjes skull.
Mellan ca 1812 och 1828 är det en kort variation som jag anser vara större än krafset vi hade för milleniumskiftet, det som hypade hela skiten…
Hade varit mycket intressant med data/kurva som startar år 1700! Under 1700-talet hade vi väl den snabbaste återhämtningen från ”lilla istiden”. Våröppningen av slussen vid Lilla Edet visar på en snabb uppvärmning under 1700-talet.
Det jag reagerar över är hur BEST:s kurva har vildare och vildare oscillationer ju längre bakåt men går under 1800-talet. Det antyder att de har vissa stabilitetsproblem och att man får ta värdena med en nypa salt.
M.Sc.Eng. [5]; Du kan ju följa solens utveckling från år 1700, alltså det årliga medelvärdet av solfläckar vilka speglar solens magnetiska aktivitet. Av denna statistik från NOAA kan man se att under senare delen av 1900-talet var aktiviteten som störst under hela perioden fram till idag. Av denna statistik framgår även när solfläcksminimum (m) och maximum (M) inträffade.
ftp://ftp.ngdc.noaa.gov/STP/SOLAR_DATA/SUNSPOT_NUMBERS/INTERNATIONAL/yearly/YEARLY
Pehr Björnbom:
Akasofu har också en gång dragit en rät linje. (se i nr 2)
http://people.iarc.uaf.edu/~sakasofu/little_ice_age.php
Pehr Björnbom:
Akasofu har även gästspelat hos Pielke Sr.
http://pielkeclimatesci.wordpress.com/?s=akasofu
Modig den som törs plotta en global ”land-surface” temperaturgraf från t.ex. år 1800 och framåt. Det finns inte data för att kunna göra en trovärdig dylik.
Kanske skulle man kunna våga sig på att uttala sig om lokala förhållanden. Men då behöver man hängslen och livrem. Hur många termometerar med 1/10 gradstreck fanns det t.ex. på 1800-talet. Var den uppsaliensare som avläste termometern i Uppsala en ”avrunda uppåt”-person eller en ”avrunda-neråt” person.
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2855
Hur sannolik är de UHI-korrigeringar som görs etc. Miljöer som behållit sin rurala karaktär under längre tider brukar ofta visa vare sig ökande eller minskande trend.
Apropå SMHI´s ”homogenisering” av temperaturdata. De verkar använde en metod utvecklad av Hans Alexandersson på 1990-talet. Någon som vet om denna metod är offentlig och publicerad?
Ja det här var rena hockeyklubban, visar med all önskvärd tydlighet att de senaste 40 årens temperaturökning är unik och att temperaturökningen forsätter efter 2000. Förstår inte riktigt artikelförfattarens resonemang eller vad han vill ha sagt, en svag osäker trend finns för 1800-talet, so what. Fortfarande är det ju CO2 som är den bästa förklaringsvariabeln.
Nä, frekvensen av namnet Stig, omvänt proportionellt, är bättre förklaringsvariabel.
Stickan
Fast om temperaturkurvan efter 2000 svänger tillbaks ner mot linjen om 10-20 år så blir den trenden som rått sedan 1800 en korrekt beskrivning. Implikationen skulle då peka mot att koldioxidhöjningen spelat en liten roll i jämförelse med den naturliga klimatuppvärmningen (som trenden visat sedan 1800).
Thomas #6,
Det jag reagerar över är hur BEST:s kurva har vildare och vildare oscillationer ju längre bakåt men går under 1800-talet. Det antyder att de har vissa stabilitetsproblem och att man får ta värdena med en nypa salt.
Jag reagerade först själv på samma sätt. Men svängningarna är signifikanta.
Författarna diskuterar saken i det näst sista stycket i artikeln:
http://www.berkeleyearth.org/Resources/Berkeley_Earth_Averaging_Process
In the older periods (1860 to 1940), our statistical methods allow us to significantly reduce both the statistical and spatial uncertainties in the result, and they allow us to suggest meaningful results back to 1800.
…..
We also see evidence suggesting that temperature variability on the decadal time scale is lower
now than it was in the early 1800s. One large negative swing, around 1820, coincides with both
the eruption of Mt. Tambora and the Dalton Minimum in solar activity.
Författarna anser alltså att svängningarna är verkliga variationer som alltså var större då än vi ser i nuvarande klimat. De kan också ge en naturlig förklaring till en av de starka avkylningshändelserna, dvs kombinationen av ett vulkanutbrott och låg solaktivitet.
Jag har för övrigt skickat en förfrågan per e-post till några svenska klimatforskare och meteorologer om hur de ser på den här saken.
I SMHI:s Uppsala-siffror (Botan, eller hur) för juli 1722–2010 var 1960-talet det kallaste decenniet, med 15,4º. 1970-talet kom som nr fem nerifrån med 15,9º. (1840-t 15,6º, 1880- och 1900-t 15,7º)
– Kallaste året var 1902 med 12,8º. 1832 hade 13,1º. Men sedan kom 1966 med 13,4º och 1977 d:o 13,4º.
– (Varmaste året var 1752 med 21,7º. På 1900-talet hade 1901 20,7º, 1914 20,8º, 1994 och 2010 20,3º.)
– Alla reella mätningar av jordens temperatur börjar på 1970-talet med satelliterna. Och man börjar under en rejält kall period. (Minns ni ”de ryska atombombsproven” som skulle kyla ner?)
– Då kan man nog få se att det ”blivit 0,7º varmare”, kanske till och med mer.
Staffan
Intressanta siffror du presenterar ibland. De kallaste kan ju bero på vulkanutbrott men då ska man följa upp det för att veta.
@Thomas
Du frågade Slabadang om CO2 under MWP. Eftersom man se en eftersläpning på allt mellan 700 och 1900 år på olika håll, kan det inte vara så att stora delar den CO2 höjning vi nu ser kan hänföras till MWP ? Det skulle dessutom styrkas av isotopsammansättningen som visas genom mätresultat och som pekar på att den största delen av höjningen beror på naturliga orsaker. Om du nu anser det uteslutet, vad är orsaken ?
Rolf #18, för det första brukar i de flesta fysikaliska sammanhang sådan eftersläpning följas av motsvarande ”utsmetning”. Om responsen är fördröjd 800 år kommer den också ta 800 år att få genomslag. Jag har svårt att tänka mig en mekanism som skulle göra att CO2-halten stiger snabbt 800 år efter en händelse. För det andra var MWP, om den alls var ett globalt fenomen, inte så abrupt ens när den inträffade. Och för det tredje återstår då frågan vart all CO2 vi släpper ut tar vägen.
Gissningsvis berodde under istidscykeln fördröjningen på att haven släppte ut CO2 när de värmts upp, men idag vet vi att haven netto tar upp CO2.
Det finns fullt rimliga beräkningar av kolbalans, varför envisas du med att använda de mest excentriska du kan hitta? Är det för att du bara tittar på bloggar som CO2science och inte på mer normal vetenskap?
Slabadang går motsatta vägen mot dig. Istället för att hitta någon mystisk mekanism som gör att CO2 halten stiger nu som respons på MWP så förnekar han kallt de mätningar av CO2-halten vi har. Letar man bara i träsket av AGW-förnekarartiklar så kan man hitta precis det man vill tro på? Vill du inte tro på växthuseffekten alls finns artiklar får sådant. Föredrar du att tro att uppvärmningen beror på spillvärme från industrin snarare än växthusgaser finns artiklar för det också osv.
@Thomas,
– ”Jag har svårt att tänka mig en mekanism som skulle göra att CO2-halten stiger snabbt 800 år efter en händelse”
Det har jag också !!, men i kombination med annat är det inte otänkbart att det blir följden. Möjligheten finns att naturlig CO2 har längre omloppstid än den antropogena och vad vi ser är en dubbel effekt. Det förklarar i så fall vart ’vår’ CO2 tar vägen samt ökningen i atmosfären, och stämmer med mätresultat. MWP, var förmodligen global, det finns det mycket som tyder på.
Gissningsvis beror CO2 koncentrationen inte enbart på haven efter istider. Vad du säger är att om haven blir varmare släpper de ut CO2, rimligen tar de upp CO2 om de blir kallare ? Eller kanske man ska säga att emissionen avtar och netto följden blir ett tillskott i haven. Följden blir att du säger är att för tillfället kyls haven ?
Jag leter inte extrema resultat. Däremot är det så att resultat som man kan visa genom gjorda mätningar har mina ögon mer relevans än projektioner av overifierade datormodeller.
Man kan säga precis likadant om ’AGW-träsket’ som du påstår om ’förnekarträsket’, men det leder ingen vart.
Det finns nog ingen här som ’förnekar’ att det finns växthusgaser, vad som diskuteras är hur stor effekten är och hur stor återkopplingen är och involverade funktioner.
Här är man öppen för nya idéer och kan stöta och diskutera nya vinklingar på gamla uppgifter. Allt för att komma framåt. Mycket som skrivs är också ironiskt och med mycket humor. Jag har skrattat mycket och många gånger särskilt åt slabadang som har en utmärkt förmåga att formulera sig fyndigt.
Rolf, själv föredrar jag att först lära mig av tillgänglig kunskap snarare än att spekulera fritt och stort helt utan nödvändiga bakgrundskunskaper, men smaken varierar uppenbarligen.
”Däremot är det så att resultat som man kan visa genom gjorda mätningar har mina ögon mer relevans än projektioner av overifierade datormodeller.”
Fast nu är ju inte beräkningarna över kolets kretslopps baserade på ”overifierade datormodeller”. Det är bara du som hittat ett enda extremt papper som baseras på ett grundläggande missförstånd. Har du förstått skillnaden mellan livslängd för enstaka molekyler och för ändring i CO2-halten än?
”Det finns nog ingen här som ‘förnekar’ att det finns växthusgaser”
Håkan Sjögren har det som stående punkt. Slabadang som du nämner länkade nyligen triumferande till ett blogginlägg som påstods bevisa att det inte finns någon växthuseffekt och han fick medhåll från någon till osv.
Om det är elakheter du är ute efter är onekligen slabadang mästaren.
@Thomas
Jag refererade inte till kolcykel när jag skrev datormodeller.
Einstein kunde också anses som extrem. Det kan alla som står emot masstryck och ändå inte blir överbevisade.
Enligt tidigare gick studien inte in på molekylnivå. Läs innantill.
Om du tycker och tror att jag inte förstår skillnaden mellan koncentration och halt av ett ämne står det dig fritt att ge en förklaring.
@Thomas
Att inställning, attityd, preferens och smak varierar är uppenbar.
Rolf ”Enligt tidigare gick studien inte in på molekylnivå. Läs innantill.”
Att någon påstår något gör det inte sant, ens om du vill tro på det! Att Einstein hade rätt gör inte att varenda snubbe som har en konstig idé också automatiskt har rätt. Jag orkar dock inte argumentera vidare i ämnet. Tro vad du vill.
@Thomas
detsamma
Jag skrev ovan i #15:
Jag har för övrigt skickat en förfrågan per e-post till några svenska klimatforskare och meteorologer om hur de ser på den här saken.
Jag har fått följande svar från professor Lennart Bengtsson:
Vad beträffar temperaturen säg före 1850, kan man med säkerhet bara yttra sig om temperaturer där mätningar föreligger (huvudsakligen Europa och östra delen av USA). Vad beträffar temperaturen efter 1979 då vi har oberoende satellitmätningar ( mikrovågmätningr) så är dessa i överensstämmelse med ”markobservationerna”. Min kompetens berör studium av meteorologiska uppgifter efter ca 1950.
Temperaturkurvan från BEST i blogginlägget ovan är löpande tioårsmedelvärden för land. Enligt vad LB säger så representerar kurvan före 1850 huvudsakligen medeltemperaturen över land i Europa och östra USA. Författarna av artikeln från vilken kurvan är hämtad betraktar dock även denna del av kurvan som en global medeltemperatur över land. Men de varnar på ett annat ställe i artikeln för att vissa antaganden som de har gjort kan vara alltför optimistiska så att de underskattat osäkerheten.
Det skall bli intressant att se hur dessa antaganden i artikeln kommenteras av peer reviewers.
För övrigt, många kanske undrar varför BEST-kurvan ovan ser så annorlunda ut än exempelvis kurvan från Roy Spencer, UAH, som vi får varje månad eller följande kurva från Metoffice. Detta beror på att BEST-kurvan ovan visar löpande tioårsmedelvärden medan UAH:s kurva visar månadsmedelvärden och löpande 13-månadersmedelvärden och Metoffice visar löpande 12-månadersmedelvärden.
Genom att BEST-kurvan med löpande tioårsmedelvärden slutar omkring år 2005 så antyder den endast den utplaning i temperaturen som Metoffice och UAH:s kurvor visar i löpande 12-månaders- och 13-månadersmedelvärden.
Pehr Björnbom #26
Tack Pehr.
Kul att se att det finns fler som är nyfikna, och fattat att det alltid är effektivare att fråga än att leta bevis för sin egen övertygelse, eller håna de som ställer kritiska frågor.
Därmed inte sagt att vi kommit till samma slutsats om någon sorts ”troligaste sanning ” när det gäller hur klimatet kan påverkas av vad vi människor pysslar med…
Thomas #21,
Det är bara du som hittat ett enda extremt papper som baseras på ett grundläggande missförstånd. Har du förstått skillnaden mellan livslängd för enstaka molekyler och för ändring i CO2-halten än?
Visa gärna lite respekt för kemivetenskapen och peer-reviewade artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter som ges ut av American Chemical Society.
Jag har som sagt läst Essenhighs artikel, jag har fyrtio års erfarenhet som kemivetenskaplig forskare, en del av tiden som professor, och jag finner att Essenhigh inte har bestämt livslängden för enstaka molekyler. Det han har bestämt är en tidskonstant för ändringar i CO2-halten.
Pehr #28 Hur mycket respekt visar du själv för klimatvetenskapen? Du försöker sätta dig på dina höga hästar och låtsas att du som kemist är mycket bättre lämpad för att avgöra detta än de som professionellt sysslar med kolcykelanalys. Har du ens brytt dig om att läsa artiklar som återspeglar den mer etablerade synen och hur menar du att alla de fått det hela så fel? De är ju också peer reviewed så du måste respektera dem, eller?
Det här är hur Energy&Fuels beskriver sig själva:
”Energy & Fuels publishes reports of research in all areas of the chemistry of nonnuclear energy sources, including that involved in the formation of, exploration for, and production of fossil fuels; the properties and structure or molecular composition of both raw fuels and refined products; the chemistry involved in the processing and utilization of fuels; fuel cells and their applications; and the analytical and instrumental techniques used in investigations of the foregoing areas.”
Kan du förklara varför någon skulle välja att publicera en artikel om jordens kolcykel där, där få fackmän lär läsa den, istället för en mer passande tidskrift?
Jag har inte läst hela artikeln, men i abstract hävdar han en livslängd för C14på 16 år baserat på: ”For principal verification of the adopted PSR model, the data source used was the outcome of the injection of excess 14CO2 into the atmosphere during the A-bomb tests in the 1950s/1960s, which generated an initial increase of approximately 1000% above the normal value and which then declined substantially exponentially with time, with τ = 16 years,”
Detta är precis den livlängd på molekylnivå man inte får använda sig av!
Uffeb #27,
Tackar!
Jag tycker också det är viktigt att inte håna andra debattörer.
Men jag har ibland märkt att kritiska frågor som jag ställt av andra har uppfattats som ett hån. Detta kan nog vara ett problem i debatten, själv tycker jag att jag kommit med helt berättigade frågor och synpunkter men sedan visar det sig att andra uppfattar detta som något oacceptabelt.
Men om vi inte vågar ha synpunkter och ställa frågor för att vi riskerar sådana reaktioner hur kan vi då överhuvudtaget ha en debatt?
@Thomas
vilka studier anser du relevanta i sammanhanget ? Solomon 2009 ?
Vad är det som gör att Energy & Fuels är ’fel’ och olämpligt ? Enligt den beskrivning du kopierat verkar det inte vara helt fel !
Thomas #29,
Pehr #28 Hur mycket respekt visar du själv för klimatvetenskapen?
Jag visar stor respekt för klimatvetenskapen och jag har gjort det till en hobby att studera densamma. Det finns ingenting respektlöst i att intressera sig för den diskussion om viktiga frågor som pågår inom klimatvetenskapen. Det är dessutom ur allmän synpunkt viktigt att intressera sig för detta då en del av dessa frågor har en ödesmättad karaktär.
Kan du förklara varför någon skulle välja att publicera en artikel om jordens kolcykel där, där få fackmän lär läsa den, istället för en mer passande tidskrift?
Jordens kolcykel är en klassisk kemivetenskaplig fråga. Inte minst är kunskapen om denna cykel viktig när det gäller vetenskapen om energiråvaror där sedan ett antal decennier även frågan om koldioxidens fått allt större betydelse.
Tidskriften riktar sig till fackmän inom ett vetenskapligt område där frågan har största betydelse och där kunskapen om de metoder som Essenhigh har använt är stor. Att få fackmän skulle ha läst denna artikel gissar jag att man kan kalla för en myt med den stora uppmärksamhet som artikeln faktiskt har fått.
Detta är precis den livlängd på molekylnivå man inte får använda sig av!
Där anser jag alltså att du har fel. Du har tydligen någonstans läst något som du tolkar som att de enskilda molekylernas livslängd är av storleksordningen 16 år (egentligen har enskilda molekyler olika livslängder som varierar i ett brett intervall). Eftersom Essenhigh har fått fram en tidskonstant av samma storleksordning så tror du att detta också är en livslängd för en molekyl men så är alltså inte fallet.
Pehr Björnbom #30
Jag tycker väldigt mycket om dialog och diskussion. Debatter är jag mindre intresserad av, men det kanske beror på att jag tolkar ordet debatt som en kamp mellan en vinnare och en förlorare…
Vilket jag tycker är ett primitivt sätt att försöka komma fram till en gemensam förståelse…
Så diskussion (med högt till tak) tycker jag är intressant och kul att läsa eller lyssna till (eller delta i), men när det övergår till en debatt om vem som ska vinna och försvinna så tröttnar jag snabbt.
OT Men det hindrar inte att jag är fascinerad av problemet. Därför måste jag erkänna att jag någon gång per vecka följer evighetstråden med Jonas N på Deltoid….
Nämner det med tanke på att han kan bli hånad för att man frågar på fel sätt, eller ställer fel frågor.
Ibland beror det på att mottagaren uppfattar frågan som ett hån, ibland handlar det om att svaret uppfattas som ett hån.
Svårt att kommunicera i det här formatet. Lätt att göra sin röst hörd och bli sedd. Lätt att få applåder om man uttrycker rätt uppfattning på hemmaläktaren…
Uffeb #33,
Jag uppskattar ditt påpekande att man faktiskt kan skilja mellan dialog och diskussion å ena sidan och debatt å den andra. Jag har sett även andra som gör den distinktionen.
Med den distinktionen är det dialog och diskussion som jag anser är det vi bör sträva efter. Detta är till fördel för alla som deltar genom att man får ökade kunskaper och insikter som en följd av dialog och diskussion.
En debatt som går ut på att vinna på andras bekostnad är mindre värdefull.
Pehr #32, ”Att få fackmän skulle ha läst denna artikel gissar jag att man kan kalla för en myt med den stora uppmärksamhet som artikeln faktiskt har fått.”
Tittat på hur den citerats? Några websidor, och tre artiklar i peer review, ingen av dem speciellt intressant som det tycks mig. Det är knappast vad jag kallar ”stor uppmärksamhet”, i alla fall inte bland fackmän.
http://scholar.google.se/scholar?cites=480663711414541018&as_sdt=2005&sciodt=0,5&hl=sv
”Du har tydligen någonstans läst något som du tolkar som att de enskilda molekylernas livslängd är av storleksordningen 16 år”
Ja, t ex det av mig citerade stycket hos Essenhigh.
Hur C-14 atomer försvinner från atmosfären är helt irrelevant för frågan om hur länge den ökning av CO2-halten vi åstadkommer lär finnas kvar.
Pehr Björnbom #34
Ja en debatt med påhejare blir snabbt ointressant i det här fria formatet,
Det vore tråkigt om den här möjligheten till en nyfiken och bred dialog eller diskussion skulle förstöras av det fria formatet och bara bli debatter inför publik.
Jag tror inte att det behövs en domare på planen (även om det gjort viss nytta så här långt).
Men visst vore det trevligt med en lite mer ödmjuk nyfikenhet från en del engagerade både på planen och i publiken.
I annat fall kanske den här intressanta bloggen blir tömd på intressanta frågeställningar och inte längre bidrar till nya kunskaper om hur klimat, växthus, atmosfär och väder fungerar.
Bloggar om skatter och politik finns det ju redan i överflöd. I alla smakriktningar.
Thomas #35,
Hur C-14 atomer försvinner från atmosfären är helt irrelevant för frågan om hur länge den ökning av CO2-halten vi åstadkommer lär finnas kvar.
Jag skall försöka förklara min syn på denna fråga i ett blogginlägg framöver. Men den tidskonstant som Essenhigh bestämt är definitivt inte irrelevant och jag tror heller inte att någon klimatforskare anser detta utan man anser att tidskonstanten i fråga måste vara större eftersom IPCC anger ett större värde.
Thomas #35 forts.
Tittat på hur den citerats?
Google anger att artikeln citerats 8 gånger. Detta för en artikel som publicerades år 2009.
Detta är ett bra resultat i antal citeringar enligt min åsikt.
Pehr #38, titta en gång till på citeringarna. Google scholar anger inte bara referenser till vetenskaplig litteratur utan även till websidor som är formaterade som om de har vetenskapligt innehåll. Tre referenser, varav ingen behandlar kolets kretslopp visar att artikeln gått helt spårlöst förbi. Är det vad du är van med från dina egna artiklar också?
”utan man anser att tidskonstanten i fråga måste vara större eftersom IPCC anger ett större värde.”
Ja, naturligtvis. Forskarna är bara dumma spån som läser innantill vad IPCC skriver och tror på det. Du tror inte möjligen att sambandet kan vara det omvända: IPCC skriver att tidskonstanten är större för att forskarna kommit fram till det?
Thomas!
”Hur C-14 atomer försvinner från atmosfären är helt irrelevant för frågan om hur länge den ökning av CO2-halten vi åstadkommer lär finnas kvar.”
Hur tänker du nu? Du e rolig du för du inser vilken kedjereaktion det får på just den frågan som du låtsas inte höra ihop med omsättningen på C14 atomer. Jag tänker på Djungelboken. ”Försök inte lura mig gosse nej inga konster så…”
Vad som framgår allt mer klart är att IPCC grovt missberäknat hela kolcykeln och bevisen därför allt starkare. Murry salby lär inte stärka dina argument Thomas och du verkar inte vara mottaglig för nya vatenskapliga artiklar som kommer till nya resultat.
Thomas #39,
Jag har tagit hänsyn till allt detta och min åsikt att det är ett bra resultat i antal citeringar kvarstår.
Man måste också ta hänsyn till variationerna i citeringsfrekvens mellan olika vetenskapliga områden. Det går inte att direkt jämföra mellan klimatvetenskap och kemivetenskap.
Thomas,
Du tror inte möjligen att sambandet kan vara det omvända: IPCC skriver att tidskonstanten är större för att forskarna kommit fram till det?
De som forskar på detta är en liten grupp. Bland de övriga är det nog många som tar IPCC:s värde utan att ifrågasätta det.
Men IPCC:s rapport är från 2007 och Essenhighs studie är från 2009. Så Essenhighs studie har inte diskuerats i IPCC:s rapport.
Pehr #41, ”Man måste också ta hänsyn till variationerna i citeringsfrekvens mellan olika vetenskapliga områden.”
Helt riktigt. Prova sök på ”carbon cycle” för 2009 och se hur många artiklar som skrivs och hur ofta de citerats. Min uppfattning är att det är en artikel publicerad i fel forum, med felaktigt resultat som fått obefintligt genomslag utanför förnekarbloggarna.