Vattenfall:
El-prisutveckling inom elområde 4
Bild 1. Utvecklingen av mina elpriser i SE 4, t.o.m. maj 2026
Trots tidvis stigande elöverskott från intermittenta elproducenter med exporter fortsätter årets elpris uppåt.
Bild 2. Mina rörliga elpriser i SE 4 för de olika årens maj månader
För år 2022 fortsatte elpriserna uppåt för de kommande månaderna. Hur utvecklingen fortsätter för år 2026 får framtiden utvisa.
Vattenfall varnar nu sina elföretagskunder i sin kommunikation via EnergyPlaza för höga kommande elpriser, man skyller på:
” Efter en vår med stora svängningar har elpriserna åter tagit fart uppåt. Under de första dagarna i juni har priserna på vissa håll nått nivåer som påminner om dem som sågs under energikrisen 2022. Bakom utvecklingen finns en kombination av torrt väder, svag vindkraftsproduktion och begränsad kärnkraft.”
Finns att läsa på:
Hur länge skall vi behöva acceptera priser beroende på dessa intermittenta elproducenter?
Ingvar Åkesson
Tack Ingvar Åkesson.
Föredömligt presenterat!
Själv noterar jag att Northvolts alla satsade klimatmiljarder – nu istället omvandlats till ett energislukande Datacenter.
Det klimatsmarta…northvolt – blev istället en klimatnegativ blobb.
Tänk så det kan gå – när man inte tänker efter före.
Vilket tycks vara sveriges nya motto – TÄNK INTE EFTER FÖRE, UTAN TÄNK BARA KLIMATSMART.
klimatsmart = dum och dumhet?
Och dyr elräkning = billig?
Vad händer??
Till min glädje så har P1 morgon ett kritiskt reportage om alla sopor som intermittent elproduktion kommer att bli till inom de kommande decennierna (runt kl 8.15 för den som vill lyssna själv). Solpaneler, vindkraftverk och batterier från den ”gröna” industrin fick sig en släng av sleven. Ingen tar något producentansvar. Stora problem i framtiden utmålades. Ett absolut anti-Miljöparti-reportage. Synd att ingen MP-politiker fick frågan om hur detta kan vara importerat till Sverige utan att avfallsfrågan är löst.
#2
MPs svar är att återvinning ska ske snart (kanske om 10 år eller 100 år) när tillräckligt mycket avfall finns. Det gäller att lägga tidpunkten långt bort så att den politiska karriären är avslutad och ansvar inte kan krävas (Maud Olovssons köp av Nuon).
Tack för den påminnelsen.
Dessa kostnader visar att billig elproduktion inte medför billig elnota.
Det är dyrt att decentralisera intermittent elproduktion!
Men vi har ett överskott som sparas för framtida ledningsbygge.
Dessutom har vi gått och köpt tre RR som skall byggas i Ringhals.
Det blir dyrt.
Debatten inför valet borde innehålla lite självrannsakan.
Hur hamnade vi här?
Nya köp visar hur vi hamnar snett när det gäller klimatambitioner (AFV)
“Genom köpet tar Stockholm en global ledarroll bland klimatambitiösa städer”, sade Wanngård i samband med tillkännagivandet.”
ANG köp av negativa CO2 utsläpp från oss själva(Sth Exergy)
#4 Lasse
Instämmer. Vi har på kort tid gått från ett av de stabilaste systemen i världen med relativt låga priser till slumpmässiga priser, slumpmässig produktion och skyhöga nätavgifter. Det borde mana till eftertanke kan man tycka.
Tyskland har tagit den ledande ställningen i att försvåra för en del av sin industri med biltillverkning.
VW skall reducera sin personalstyrka till årets slut med ca 19.000 personer. Ca 28.000 personer skall bort innan år 2030.
Porsche har också dragit ned. Så har även Mercedes gjort. Fortsättning följer där.
Drivande är den globala konkurrensen och de stigande energipriserna.
Kommer bilarna framöver att produceras i Indien. EU har slutit frihandelsavtal med dem.
Industrins ”dödgrävare” inom EU har utsläppsrätter för koldioxid som sin spade. Några elintensiva företag har hittills fått gratis utsläppsrätter. Enligt nuvarande lagstiftning skall dessa avskaffas mellan 2026 och 2034. Om ingen ändring sker kommer troligen industrin i Tyskland att emigrera.
Den ny administrationen i USA går en annan väg. Den amerikanska finansinspektionen SEC föreslår att klimatrapporteringen för börsnoterade bolag avskaffas.
Och hur många datacenter klarar Sverige av, de verkar ploppa upp lite här och var tycker jag, tack vare vår billiga (!) el. 116 st hitills enligt bifogad karta i länken:
https://www.datacentermap.com/sweden/
Det är huvudlöst att förlita sig på intermittent elproduktion och inbilla sig att sådan produktion kan vara till nytta. Egentligen borde de som står för denna produktion tvingas och bekosta en motsvarande produktion från icke intermittenta kraftslag, när vädrets makter ser till att de väderberoende kraftslagen inte fungerar.
En klok man sa: ”Folk är inte så dumma som man tror, dom är dummare”. Ett utslag av det var resultatet av folkomröstningen i Karlshamn, där 80% sade nej till att placera ett litet idiotsäkert modulärt kärnkraftverk i kommunen. Resultatet var förutsägbart, då liknande sådana omröstningar, som gruvbrytning och vindkraftsbyggen, genomgående genomgående visar att de inte vill ha någon oroväckande produktion i närheten var de bor, men gärna någon annanstans.
Nu är det inte bara invånarna i Karlhamn som visat prov på dumhet, utan i ännu större utsträckning politikerna där som valt att genomföra denna omröstning. Resultatet var givet och hela spektaklet var väl mest ett utslag av att fega politiker inte vill ta ansvar inför beslut som kan skrämma deras okunniga väljare.
#7 Ja, datacenter har två egenskaper:
(i) de förbrukar mycket el
(ii) de behöver den elen dygnet runt
Därför är det av intresse av att säkra detta genom avtal och det är inte kostnaden som är intressant, det är leveranssäkerheten. Det gör att sol, vind och batterier i hög grad går bort, utan de som kan garantera högsta leveranssäkerhet är gas, kärnkraft och vattenkraft.
Northvolt och Stegra har säkrat leverans, primärt från vattenkraft och det dolda värdet i de företagen är just elavtalen. Microsoft startar upp TMI-1 igen nästa år för att få kärnkraftsel till sina datacenter, Amazon och andra gör likadant.
Noland har räknat på detta och menar att det spelar ingen roll om elpriset är lite högre än vad det varit tidigare, den el som driver datacenter är så värdeskapande att en mindre fluktuation inte spelar någon roll. Han har exempel där en kilowattimme in ger upp till 100 kronor ut.
https://www.affarsvarlden.se/kronika/noland-techjattarna-omsatter-100-kronor-per-kwh
# 6. Till alla dumheter för klimatets skull hör börsbolagens ”klimatrapportering”, alltså hur deras verksamhet påstås påverka klimatet, mätt som CO2-tillskott till atmosfären. Industriföretags ingenjörer vet att detta är totalt meningslöst. Företags verksamhet påverkar bara solvärme till jordytan om de ökar eller minskar moln och stoft i atmosfären.
#8 – de här ”rådgivande” folkomröstningarna ger jag inte mycket för. Det finns en sida (ofta en negativ sida) som samlat ihop X antal röster för att driva igenom en lokal omröstning. Det är inte tvingande för politikerna att säga ja till detta, men av omsorg för framtida val går de med på detta (annars har det troligtvis X färre röster).
Därefter driver den sida som vill ha omröstningen en kampanj och eftersom det egentligen inte finns någon motståndarsida så blir kampanjandet ensidigt.
Gällande Karlshamn blev resultatet följande:
Nej-sidan fick totalt 60,9 procent, mot ja-sidans 37,0. Valdeltagandet hamnade på 48,4 procent.
Det innebär att 0.609*0.484 = 0.295 eller 29.5 procent av de röstberättigade säger nej. Resten sägen ja (18.0 procent) eller har okänd åsikt (52.5 procent).
Antag att av de som hade okänd åsikt är en majoritet för och speciellt om majoriteten är minst 60 procent) skulle ja-sidan vinna.
Slutsats, det är bara 29.5 procent som helt klart har sagt nej och det är inte en majoritet av befolkningen.
Alltsedan nedmonteringen började av det stabila elnätet och perioden med det volativa elnätet ersatte detsamma har sysselsättningen inom industisektorn i Sverige rejält backat. Scb ger följande utveckling från 2016 t.o.m. 2024; antal sysselsatta 15-75 år; siffra inom parentes antal sysselsatta 2024
• industri(tillverkning); minus 90.000 (390.000)
• service(handel, information,finans, företagstjänster, hotell/restaurang, privat); minus 190.000 (2.160.000)
• offentlig sektor(stat, region/landsting, kommun-utbildning, vård&omsorg, offentlig förvaltning); plus 35.000 (1.185.000)
Den enda växande sektorn är den offentliga, som är skattefinansierad. Minskningen är väldigt stor, relativt sett inom industrin. Således går Sveriges ekonomi kraftigt bakåt, vad avser reellt värdeskapande. Det kommer gå fortare framdeles m.h.t. ökande elpriser och volativa elnät; samma utveckling som sker i Tyskland enligt #6.
Varför byggs inte kärnkraften där elen behövs. Exempelvis i Stockholm.
Bromma flygplats vore idealiskt för en vindkraftspark, nära elkonsumenterna när det blåser.
#13 Sven Andersson:
Börja med att bygga på Södermalm där många politiker, ”journalister” och andra influensers bor?….
Lite OT men….ska de återställa våtmarker så borde de kanske även börja med att återställa strandskyddet i centrala Stockholm med och riva allt inom några hundra meter från en vattenpöl…
Är vinden gratis?
Jag är en autodidakt. Känner inte till hur mycket energi vi totalt hämtar från vinden. Vet inte hur det påverkan klimatet, varse sig framför eller bakom vindkraftverken. Kanske är det så att den lilla del, av vindens totala kraft, vi kan tillgodogöra oss, är så obetydlig att det inte har någon betydelse; ja då har jag varit orolig i onödan.
Vinden ”bromsas” upp av vindkraftverkens vingar före det att vinden passerar kraftverket och lämna ett tomrum efter det att vinden passerat kraftverket och lämnat över en del av sin kraft till El-nätet i form av elektrisk energi, eller?
Kan det vara så att naturen både före och efter vindkraftverket på sikt påverkas negativt av vindkraftsverken?
Kan det vara så att klimatet påverkas av den kraft som överförs från den naturliga vinden till elnätet?
Kraften vi hämtar ut vinden lämnar ett tomrum i vår biosfär.
Christian H #8 och UWb #11
Har det oljeeldade Karlshamnsverket diskuterats i samband med folkomröstningen om Kärnkraft?
UWb #9
Tack för informationen, och länken
Allt elände började med Mp och deras vindkraft, regleringskostnader, driftstörningar, kapitalförstöring genom nedläggning av kärnkraft och dessutom allvarlig miljöförstöring. Hur ser man ut på insidan av huvudet om man inte förstår så allvarliga konsekvenser som de har orsakat?
#11 UWb
Du skrev att nej-sidan fick totalt 60,9 procent, mot ja-sidans 37,0. Valdeltagandet hamnade på 48,4 procent.
Där ser man! Mina uppgifter om att 80% sade nej har jag fått från Tv-nyheterna, minns dock ej om det var Svt eller Tv4. Förmodligen var dessa 80% endast önsketänkande från de Mp-frälsta murvlarna där. Då valdeltagandet låg under 50% finns det ingen anledning att låta detta val vara styrande. Lite oroande är det dock att politikerna i Karlshamn lovat följa valets resultat. Tyvärr har dumheten ett fast grepp om såväl våra politiker som våra pk-smittade murvlar i systemmedia.
Umberto Saranti #15
en besvärlig fråga. Jag tror att jag föredrar att tala om effekt, dvs energi/sekund istället för energi. Det ”påstås” att ett vkv kan ta ut hälften av effekten. om det blåser 10 m/sek (lagom vind) vilket innebär att på en sekund passerar 10 kubikmeter luft, c:a 12,5 kg/kvadratmeter med en rörelseenergi om 100/2 Joule/kg. Totalt 625 Watt/kvadratmeter. Får vi ut halva effekten blir det c:a 300 Watt/kvadratmeter.
Jag vet inte hur det påverkar vädret. Det jag känner till är ”landfriktionen” när vind kommer in över land. Då bromsas luften in och den som fortsätter in tvingas upp. Det orsakar ibland häftiga regn (ibland snö) en bit in i landet. Jag har inte läst om sådana effekter av vindkraftsparker, men det skulle kunna få sådana effekter.
# 18
Det räcker med att se utsidan av Daniel Helldens huvud så förstår man viljet kaos det är på insidan.
#20 S Kaijser
Det teoretiskt möjliga uttaget av energin i vinden är c:a 59%.
Man kan av lättförståeliga skäl inte bromsa vinden förbi ett vkv helt, en viss mängd vind måste släppas förbi. Ställer man snurrorna för tätt så stjäl de dessutom vind från varandra, sk vindvakar uppstår. Jag har sett siffror på att minst 10 rotordiametrar bör det vara mellan snurrorna för att energiutbytet inte ska påverkas för mycket. Tyvärr bryter många vkv-platser med mot denna regel, man skulle kunna få ut lika mycket energi med färre men glesare utplacerade verk på samma yta, ett rent slöseri med pengar och resurser. Det är även vanligt att totalhöjden på snurrorna under projekteringen ökas utan att avstånden mellan snurrorna ökas. En planerad totalhöjd på 230 m kan ”för att få mer energi” ökas till 280 m utan ändring av avståndet mellan verken eller antalet verk. Resultatet blir istället mindre energi och större anläggningskostnad.
Besvärande för vindkraften är också det kubiska förhållandet mellan vindhastighet och effekt. Går vindhastigheten ned till hälften minskar producerad effekt till en åttondel, fördubblas vindhastigheten ökar effekten 8 gånger.
SS #22 Just av det skälet bygger man inte vindkraftverk så numera. I stället förser man dem med överstora propellrar som ger för generatorn maximal effekt redan vid lägre vindstyrka. Minskar vindstyrkan till ’hälften’ av max flöjar man bladen så att maximak effekt fortfarande erhålls.
Men därunder gälle givetvis din beräkning på 1/8.
#22 SatSapiente
”Besvärande för vindkraften är också det kubiska förhållandet mellan vindhastighet och effekt.”
Samma kubiska förhållande bör även gälla beträffande bygghöjd visavi effekt. Därför är det mycket tveksamt huruvida det lönar sig att bygga högt. Visserligen blåser det mer högt upp, men det kan knappast kompensera för de högre byggkostnaderna. Dessutom blir de mekaniska påfrestningarna större vid hög vindstyrka, vilket minskar livslängden. Stora vindkraftverk kan inte vara lösningen på våra energiproblem. De är helt enkelt på tok för oekonomiska och ställer enbart till med problem för annan elproduktion, för att inte tala om de allvarliga konsekvenser de har för djur, natur och kringboende, som får se sina fastigheter rasa i pris och sin närmiljö förstörd.
#15 Umberto Saranti
Mitt resonemang kring detta är: Om det skulle vara något problem med att vindhastigheten är något lägre bakom ett vindkraftverk, då borde människor, djur eller växter ha ännu större problem den dag vi har vindstilla förhållanden. En het sommardag kan det vara skönt med lite mera vind men under övriga förhållanden trivs nog de flesta i svaga vindar. Visserligen kan luftströmmen bakom ett vindkraftverk vara mera turbulent än utan ett vkv. Nära markytan är dock luftflödet långt ifrån laminärt ändå, pga skog, höjdskillnader mm.
Som anges är det kubiska förhållandet mellan vindhastighet och effekt något som förklarar vindkraftverkens bristande tillgänglighet.
I bl.a. Skåne har SMHI gjort undersökning om medelvindshastigheten. De redovisar för Skånes inland 3,2 m/s och för kusten 6,8 m/s. Det innebär att ett vindkraftverk med effekten 4.200 kW vid 24 m/s i Skånes inland endast ger i snitt 9,556 kW.
Klippans kommun som ”tvingat” sig till att köpa de 3 vattenkraftverken i Rönneå på sammanlagt 2.700 kW, för rivning, har blottat sin okunnighet, när de offentligt säger att dessa skulle kunna ersättas med 2 vindkraftverk. Matematiken ger att det skulle behövas 272 st för att nå ersättningsmålet. I sig helt orimligt. Elnätet skulle behövas förstärkas för 272 st × 2.400 kW, eller så kan man bygga ett fantasilager med batterier för den producerade årsproduktionen av el på 11,9 GWh. Lagringen finns redan där i dag med de 3 dammarna.
Ännu en partsinlaga ang batterilagring i dagens tidning.
https://www.svd.se/a/bO767k/batterilager-ar-losningen-pa-sveriges-elproblem-skriver-foretagsledare
Inte ett ord om kostnaden, inte ett ord om råvarubristen för tillverkning av batterier för lagring i den skala som beskrivs, inte ett ord om den begränsade livslängden, inte ett ord om flera av de kaliforniska batteriparker som brunnit.
Nej, batterilager är ingen lösning för annat än energilagring i upp till tim-skala och redan det blir vansinnigt dyrt.
Den som inte är uppkopplad mot elnätet kan med en eller två solceller använda ”gamla bilbatterier” för att ha ”lättel”, för LED-lampor, titta på skärm eller ladda telefoner.
Men solceller ska helst inte vara uppkopplade mot elnätet och de ska inre användas för ”värme eller kyla”.
#28 S Kaijser
Instämmer.
Blybatterier som ”lättels-backup” utan kraftiga cykliska ur- och uppladdningar bör ha en relativt lång livslängd. I kärnkraftverk används blybatterier som backup för elmatning till många säkerhetsfunktioner, Där byts batterierna ut efter 18 års drift.
Sk hemmabatterier, inkopplade på ett hushålls ordinarie elnät, som används bl.a. för lagra överskottsel från solpaneler till andra tider på dygnet slits hårdare pga hårdare cykling och får en betydligt kortare livslängd. Ett optimistiskt angivet värde på livslängden för ett fabrikat är 6000 cykler, dvs ungefär 8 år med 2 cykler per dygn.
Som av en händelse dök den här upp i mailen, Sol, vind, batterier och fria fanatsier.
#18 och 21
Ja, hur ser en mupp ut på insidan. Att det är en mupp inses lätt när man fokuserar blicken på käkpartiet som vid tal stelt rör sig upp och ner. Så svaret är väl sågspån. Det är väl detta som muppen kallar förnybar baskraft och det kan den ju ha rätt i. Annars började allt el ände när man övergav begreppen prima och sekunda kraft och åsatte dem samma pris.