Realtid https://www.realtid.se/it-tech/det-nya-inbordeskriget-big-tech-i-kapplopning-om-el-till-ai-boomen/ Energiförsörjningen har blivit en strategisk nyckelfråga när datacenter växer snabbare än elnäten. (Foto: Getty Images)
I mars 2026 anslöt sig Microsoft, Google, Amazon, Meta, OpenAI, Oracle och Elon Musks xAI till
president Trump i Vita huset. Tillsammans undertecknade de ett dokument (
https://www.whitehouse.gov/fact-sheets/2026/03/fact-sheet-president-donald-j-trump-advances-energy-
affordability-with-the-ratepayer-protection-pledge/ ) som kommer att omforma hur AI:s största företag verkar under kommande år. De åtog sig skriftligen att betala för varje megawatt (MW) ny el som deras
AI-projekt kommer att kräva och för att täcka all nätinfrastruktur som dessa projekt är beroende av. Kort
sagt, de sju största namnen inom teknikbranschen sa till presidenten att de skulle betala vad det än kostar
för att hålla AI igång.
De fem största leverantörerna av AI-infrastruktur planerar att spendera mellan 660 och 690 miljarder dollar i kapitalutgifter under 2026. (https://futurumgroup.com/insights/ai-capex-2026-the-690b-infrastructure-sprint/)
Med AI-boomen starkare än någonsin behöver vi kraft i gigawatt (GW) skala, ansluten till elnätet nu, med
AI-hårdvara som redan är i produktion.
Med en potentiell kapacitet på 1 GW i Europa och Nordamerika skapar det en betydande möjlighet för
företaget i dagens AI-utbyggnad. Och med tanke på att ”Big Tech” kommer att spendera uppåt 600
miljarder dollar på AI-infrastruktur, kan de företag som säkrar kraften bli de största vinnarna.
Varför kan ”Big Teck ́s” kapplöpning om elkraft för AI-datacenters komma att beröra oss i Sverige och
vad kan konsekvenserna av detta tänkas bli för oss privata elkonsumenter?
Kapplöpningen om elkraft för AI-datacenter påverkar Sverige i hög grad eftersom landet ses som en
attraktiv plats för energikrävande etableringar tack vare det svala klimatet en stabil infrastruktur för
elproduktion samt tillgången till fossilfri och relativt billig el. Denna utveckling kan innebära en
fundamental förändring i hur elsystemet belastas. Under år 2025 inkom ansökningar till Svenska Kraftnät
om effektuttag på totalt 5 000 MW från datacenter, varav en stor del är koncentrerad till elområde SE3.
Vidare innebär den ökade efterfrågan att elpriset i södra Sverige (SE3 och SE4) riskerar att förbli
strukturellt högre, då den begränsade överföringskapaciteten från norr gör att marginalpriset oftare sätts
av dyrare elproduktion i närområdet eller på kontinenten.
Känner oro för att våra kommuner kommer att hylla investeringar som markörer för framsteg och
modernisering trots, att AI- datacenters kräver massiv fysisk infrastruktur – såsom mark, elnät och
kylsystem – de genererar relativt få permanenta högkvalificerade lokal jobb jämfört med med traditionella
tillverkningsföretag. Det är oerhört viktigt att tillståndsgivande myndigheter kräver att AI-
datacenterverksamheten kan leverera verkligt värde tillbaka lokalt och regionalt. Dessutom, eftersom
dessa företag är globala enheter, optimeras deras skattebidrag ofta genom internationella strukturer, vilket
innebär att de direkta företagsskatteintäkterna som flödar in i den specifika kommunala kassan ofta är
minimala. Det ekonomiska värdet för kommunen är ofta beroende av indirekta fördelar: utbyggnaden av
det lokala elnätet, potentiella förbättringar av fiberoptisk anslutning och hoppet att närvaron av en
teknikjätte kommer att locka till sig ett kluster av relaterade företag och därigenom diversifiera den lokala
ekonomin Men som noterats i nyligen genomförda ekonomiska analyser finns det en risk att dessa
anläggningar blir ”öar” av högteknologisk verksamhet som inte integreras djupt med den lokala
arbetsmarknaden eller det bredare regionala ekosystemet
Dessutom antar jag att konsekvenserna för oss kan bli betydande, om inte ansvariga sektorsmyndigheter
ingriper, när AI-datacenter konkurrerar om samma begränsade mängd el som hushållen och andra
förbrukare, skapas ett utbudstryck som driver upp priserna, särskilt under perioder av hög belastning.
Eftersom elmarknaden fungerar enligt principen om marginalprissättning, där det dyraste kraftslaget som
behövs för att möta efterfrågan sätter priset för alla, kan den massiva efterfrågan från AI-industrin leda till
att dyrare produktionskällor aktiveras oftare, vilket höjer kostnaden för varje kilowattimme (kWh) som
levereras till privathushållen.
Utöver prisökningar innebär den ökade belastningen på elnätet en risk för minskad leveranssäkerhet. För
att möta elbehovet krävas ofta omfattande investeringar i infrastruktur. Om nätet inte uppgraderas i
samma takt som efterfrågan växer, kan det leda till kapacitetsbrister. För hushållen och industrin kan detta
innebära att nätägare tvingas införa effektavgifter eller begränsningar för att styra förbrukningen bort från
timmar då datacenter och övriga elabonnenter samtidigt kräver maximal effekt.
Vidare kan den så kallade gröna omställningen fördröjas. När stora mängder förnybar energi reserveras
för att försörja datacenter med ”grön el” för att möta företagens hållbarhetsmål, minskar tillgången på
billig, förnybar el för bland annat hushållens uppvärmning och elbilsladdning. Detta skapar en
målkonflikt där teknikjättarnas behov av att skala upp AI-infrastruktur kan komma att prioriteras framför
hushållens behov av prisvärd elenergi. Åtminstone på sikt kan detta komma att leda till krav på
regleringar på hur mycket el datacenter får konsumera i förhållande till den allmänna befolkningen. Det
finns även en risk för en ”grön konflikt”. Sverige har profilerat sig som en hubb för fossilfri el, men när
denna el i allt högre grad bokförs som ”grön” för att möta teknikjättarnas hållbarhetskrav, kan det uppstå
en upplevelse av att hushållen subventionerar ”Big Tech” företagens klimatmål genom högre priser och
minskad tillgång till billig baskraft. Den politiska debatten i Sverige bör därför röra sig mot huruvida
staten bör reglera datacenteretableringar för att säkerställa att hushållens behov av prisvärd och stabil el
inte åsidosätts.
Antar alltså, att konsekvenserna för oss elabonnenter kan bli betydande, om inte ansvariga
sektorsmyndigheter ingriper, då den enorma efterfrågan på el riskerar att tränga ut behovet i annan
industri, leda till effektbrist och driva upp elpriser för både hushåll och annan industri. Eftersom AI-center
kräver kontinuerlig drift med extremt tunga beräkningar, skiljer de sig från traditionella datacenter genom
att de kräver en helt annan skala av effekt, ibland upp till 1 000 MW per anläggning. En annan utmaning
är att dessa etableringar sker mycket snabbt, vilket ställer krav på en nationell samordning, som dagens
regelverk inte är fullt anpassat för.
Utvecklingen drivs även av tekniska framsteg där luftbaserad kylning inte längre räcker till för
högdensitets-AI-beräkningar, vilket tvingar fram nya metoder för vätskekylning. Viktigt att säkerställa, att
Sverige drar nytta av dessa investeringar utan att äventyra elförsörjningen för medborgarna. En positiv
aspekt är möjligheten till sektorsintegration genom att ta tillvara den restvärme / spillvärme som
genereras. Eftersom nästan all el som tillförs ett datacenter omvandlas till värme, kan denna lågvärdiga
energi omvandlas till högvärdig energi och användas i fjärrvärmesystemet, förutsatt att infrastrukturen är
dimensionerad för att hantera den termiska belastningen. För att detta ska bli lönsamt måste dock behovet
av ändrade skatteregler göras, då dagens energiskatt på värmepumpars elförbrukning i fjärrvärmeverksamhet (https://www.energi.se/artiklar/2025/juni-2025/sankt-elskatt-pa-
fjarrvarmeproduktion-kan-starka-energisystemet/ ), som används för att höja temperaturen på spillvärmen, kan göra samarbeten ekonomiskt ofördelaktiga.
Claes-Erik Simonsbacka
Bitzero ( NASDQ: AIBZ ) har redan säkrat en ”Big Tech” del av det som behöver mest för dagens pågående AI-boom. Då företaget kontrollerar mer än 1 gigawatt (GW) lågkostnadselkraft i Norge, Finland och North Dakota.
Se Norges elkrafts begränsning till nya datacenterprojekt nedan!
Företagets flaggskeppsanläggning ligger i centrala Norge, där de använder 100 % förnybar vattenkraft till 3 till 4 US cent per kWh. Bitzero hanterar också sin egen anslutning till elnätet direkt, vilket innebär att företaget inte hyr sin el från ett energibolag. De kontrollerar alltså sin egen strömförsörjning. Men kort efter att Bitzeros anläggning godkänts stängde Norge dörren. Landets tillsynsmyndigheter begränsade alla nya datacenterprojekt till 5 MW – knappt tillräckligt för att driva ett litet serverrum, och långt under de över 100 MW som en enda AI-utbildningsanläggning faktiskt behöver. Det betyder att det i princip inte finns några nya aktörer som kan bygga i Bitzeros skala i Norge. De företag som slutförde sina utbyggnader innan dörren stängdes sitter på något som helt enkelt inte kan replikeras idag – varken med kapital eller politiska kopplingar. Eftergifterna existerar helt enkelt inte längre. Företaget har dock inte bara makten. De håller redan på att förvandla den till den infrastruktur som AI-boomen behöver mest. Den här månaden gjorde Bitzero officiellt sitt steg in i AI-datacenterbranschen efter att ha tecknat ett bindande 15-årigt leasingavtal med AI-molnleverantören OneQode för hela 110 MW vid anläggningen i Norge, med den första driftsättningen planerad till första halvåret 2027. Affären är värd upp till 2,6 miljarder USD, varav 85 % förväntas bli nettoinkomst efter att OneQode har täckt elkostnaderna.
Bitzeros krafttillgångar genererar redan intäkter i ett helt annat användningsfall. Företaget driver en lönsam Bitcoin-gruvdrift på ungefär 50 000 USD per mynt. Det är långt under det intervall på 75 000 till 82 000 dollar som de flesta i branschen verkar inom. Vilket innebär att företaget inte behöver vinna ytterligare ett hyperscaler-avtal detta kvartal – eller i år – för att fortsätta vara lönsamt. Gruvdriften täcker kostnadsbasen. Varje AI-kontrakt som landas framöver är positivt för en verksamhet som redan fungerar.
Men det är inte ens företagets största elproduktions plats.
Finlands campus i Kokemaki har också planerats och har genomgått en fullständig DD-rapport av Red Engineering för att stödja upp till 520 MW byggnader, med en utbyggnad därefter upp till de planerade 1000 MW (1 GW). Det gör detta till ett av de största AI-förberedda infrastrukturområdena någonstans i Europa.
De första 80 MW är planerade att vara klara under första halvåret 2027, och anslutningen till högspänningsnätet har redan bekräftats av det lokala energibolaget.
Anm.: Hyperskalare – storskaliga moln- och infrastrukturleverantörer.
Mvh,
#1 CES
Rättelse:
Norge har inte infört en generell absolut gräns på 5 MW för alla datacenter. Den strikta regeln innebär i stället att nätbolagen är skyldiga att kontakta Statnett (Norges stamnätsoperatör) för en särskild modenhetsbedömning så fort ett nytt projekt kräver mer än 5 MW eller 20 GWh per år.
Mvh,
Tack Claes – Erik S
Att Lyten omedelbart gav bort Northvolts jättelika elkontrakt – till ett datacenter- bemöttes med en GÄSPNING av SVT, Media och Polis…är relativt Extremt.
Att ljugarnissen Peter Carlsson på fd Northvolt inte belagts med näringsförbud – fortsätter likaså att fascinera.
Rättsläget inom den gröna omställningen är horribelt!
Där – mjölkas svenska folket på sina sparpengar och pensioner…och hela rättssystemet klappar takten.
Skandal? Javisst.
Värt att minnas – Det är skillnad på skogsgrönt och militärgrönt.
Sverige och svenskarna är under attack – och vi verkar inte ens begripa detta.
Det är inte ofta jag håller med om vad som skrivs här, men den här gången gör jag det.
I Södermanland har SSAB:s nya elektrostålverk i Oxelösund kritiserats för att det kommer att förbruka så mycket el, 200 MW, när smältugnen är igång.
I Strängnäs planeras ett AI-center som vill förbruka 750 MW. Det har varit kritik mot det också men inte lika mycket.
#1 fortsättning
Bitzeros totala elkostnad vid sin anläggning i Norge, inklusive nätavgifter, skatter och alla andra avgifter, ligger för närvarande på 3–4 cent per kWh. Genomsnittet i USA ligger närmare 12 cent. Amerikanska operatörer som konkurrerar om AI´s- elkraft betalar alltså tre till fyra gånger vad Bitzero betalar för samma elektron.
Mvh,
Störst potential för AI finns nere på kontinenten där man har en enorm överkapacitet för fossil elproduktion sparad, kapacitet som är direkt tillgänglig om nån betalar bra för el dygnet runt 365 dar om året. Det kan bli en spännande vinter för länder som satsat på sol och vind.
Diskussioner om AI-datacenter fokuserar oftast endast på de enorma mängder el som de använder. Däremot var vattenfrågan inte i förgrunden från början i USA, men sedan kom verkligen upp på scenen.
USA´s stater vill få slut på sekretessen kring vattenanvändningen i AI-datacenter
Stater som drabbas av torka och / eller minskande grundvattentillgångar försöker dra undan ridån för vattenanvändningen vid datacenter, i en strävan efter transparens som har skakat om traditionella partiallianser.
Lagstiftare från minst åtta stater har i år infört lagstiftning som kräver att datacenter rapporterar sin vattenanvändning, vilket anhängare menar är avgörande för att skydda konsumenter och hantera en begränsad resurs. Driven av oro kring artificiell intelligens miljöpåverkan genererar initiativet stöd – och skepticism – från båda sidor.
https://www.eenews.net/articles/states-push-to-end-secrecy-over-data-center-water-use/
Mvh,
CES #7
Kylproblemet talar för kustnära etablering så att man kan använda havsvatten för kylningen, och där ligger Norden bra till, långa kuster och kalla hav, elen får man köpa av polacker och tyskar t.v.
Troligen kommer AI-hajpen att bedarra precis som hajpen för grönt stål, vätgas, batterier och andra stolligheter. Önsketänkande för trängda kommuner med behov av fler skattebetalare och fler röstande – på rätt parti, förstås!
I Sollentuna har man ett litet datacenter som kommer att byggas ut rejält. Kommunen är positiv eftersom den värme som alstras kommer att skickas in i fjärrvärmesystemet. Så istället för stora kylfläktar som de har idag så tas värmen om hand. Funkar det? vi får se om några år.
#9 T Tornvall
Tyvärr tar det väl ett tag innan det går upp för alla att deras AI-surfande påverkar energikostnaden och därmed på sikt levnadsstandarden. Sveriges välstånd har berott på lång frånvaro av krig i landet och på billig stabil elkraft.
Till listan av stolligheter bör läggas CCS, där hela affärsidén bygger på att stora multinationella bolag (ex.vis. Microsoft i Sthlm Exergis fall) betalar för idiotin.
#10 A Nilsson
Vad händer med värmen från datacentret sommartid? Kylfläktarna lär nog fortsatt behövas. Förutom för produktion av tappvarmvatten är väl behovet litet av fjärrvärme sommartid. Snarare är det väl fjärrkyla som efterfrågas i kommersiella lokaler.
Arne N. #10
Hur balanserar man det under icke-eldningssäsong? Eller får man acceptera att AI’n blir mera trögtänkt i sommarvärmen precis som vi?
Tror inte folk normalt förstår hur mycket 100 MW ( eller mera ) är.
Ett stort massa-och pappersbruk förbrukar mellan 100 och 200 MW beroende på typen av process och produkter, kanske 30 – 50 % av elen produceras i brukets egna generatorer och ett stort bruk kan ha 500 eller fler anställda och utanför bruket kan ytterligare tusentals anställda i div. företag vara beroende av just det bruket samt att produkterna säljs både inom landet och exporteras.
Hur är det med ett data/AI-center som förbrukar lika mycket el ?
Ny regering kommer att införa ett riktat stöd till decentraliserade datorplaceringar för hushåll med eluppvärmning.
Gissar jag .
AI-hajpen är egentligen ingen hajp. Den är bara människohjärnans senaste egna energisparprogram. Efter att ha uppfunnit hjulet, fjärrkontrollen och hissen är det nu dags att låta AI tänka åt oss.
AI är bara nästa steg i människans tusenåriga projekt att göra så lite som möjligt med så stor framgång som möjligt.
Evolutionen applåderar – från att jaga mammutar till att delegera tankeverksamhet.
#3 Magnus
Det är ännu mer förvånande att lögnhalsen Peter Carlsson inte sitter inne och att alla hans tillgångar konfiskerats. Hade detta varit i USA hade han och hans anhang blivit hämtade på kontoret av polis och fängslats , samt att tillgångarna beslagtagits. Här i Sverige har vi en betydligt mesigare och välvilligare inställning till höga chefer på företag.
När inte ens VD på hissfötetaget som orsakade olyckan där fem byggnadsarbetare dog är inget anbat än en jävvla skanfal. VD är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och om ingen anban vill kännas vid ansvar är det VD som bär det, drt.är ett oomkullrunkeligt ansvar som VD.
Håkan Bergman #8
Kvalitetskraven på kylvatten i AI-datacenter är kritiska för att förhindra korrosion, biologisk tillväxt och igensättning av de mikroskopiska kanalerna i moderna kylplattor. Eftersom AI-servrar ofta använder direkt-till-chip-kylning (D2C) med mycket små kanaler, är vattenkvaliteten avgörande för systemets långsiktiga tillförlitlighet.
Gränsvärden för kylvatten i högpresterande system inkluderar ofta:
– Ledningsförmåga: Bör hållas mycket låg, ofta under 10μS/cm för att minimera risken för elektrisk ledningsförmåga vid eventuella läckage.
– pH-värde: Bör ligga inom ett neutralt till svagt basiskt intervall, typiskt mellan 7,0 och 9,0, för att skydda metallkomponenter som koppar och aluminium.
– Partikelstorlek: För att skydda mikromunstycken och kanaler krävs ofta filtrering ned till 50μ eller mindre.
Utöver dessa kemiska parametrar krävs strikt kontroll av mikrobiologisk tillväxt. Eftersom systemen ofta är slutna (closed-loop), används biocider för att förhindra bildandet av biofilm som annars drastiskt försämrar värmeöverföringsförmågan. Vid användning av ”Direct-to-Chip”-teknik är det kritiskt att vattnet inte är aggressivt mot de material som används i kylplattorna, vilket innebär att man ofta undviker klorider och sulfater som kan orsaka punktfrätning i metaller.
Några länkar:
Mission Critical Facilities, Data Centers, Technology Spaces and Electronic Equipment – ASHRAE Technical Committee 9.9
https://tpc.ashrae.org/?cmtKey=fd4a4ee6-96a3-4f61-8b85-43418dfa988d
The basics of liquid cooling in AI data centers
https://flex.com/resources/the-basics-of-liquid-cooling-in-ai-data-centers
Five things to know about liquid cooling in AI data centers
https://www.rcrwireless.com/20250414/fundamentals/data-liquid-cooling-ai
Kylning av datacenter och värmeåtervinning
https://www.alfalaval.se/industrier/energi/datacenter/
Mvh,
Var så säkra på att Sverige kommer att bälkomna detta med hull och hår utan någon som helst tanke på konsekvenserna. Inte färrän fan sitter i nåten kommer man att inse att något inte stämmer, men då är det för sent och man kan ju alltid utlova en allmosa som kompensation för dom höga elpriser som skapats av idiotin. Dessa höga priser kommer att existera hela året, även på sommaren. Lägg därtill elbilsladdning hemma som elsystemet inte är byggt för.
Jag har sagt det förr och jag är övertygad att jag kommer att få rätt: om inget radikalt görs nu, att först och främst politikerna skaffar sig kunskaper och myndigheterna börjar att främja landet och medborgarna och inte som nu, tvärtom, kommer Sverige att bli ett fattigt land.
Liknelsen med länder som Colombia och Venezuela ligger inte långt bort.
Var så säkra på att Sverige kommer att välkomna detta med hull och hår utan någon som helst tanke på konsekvenserna. Inte färrän fan sitter i båten kommer man att inse att något inte stämmer, men då är det för sent och man kan ju alltid utlova en allmosa som kompensation för dom höga elpriser som skapats av idiotin. Dessa höga priser kommer att existera hela året, även på sommaren. Lägg därtill elbilsladdning hemma som elsystemet inte är byggt för.
#18 fortsättning:
Bottenviken, den nordligaste delen av Östersjön, kännetecknas av en extremt låg salthalt på grund av omfattande sötvattentillförsel från stora älvar och begränsat utbyte med de saltare delarna av Östersjön.
Salthalten i Bottenviken är mycket låg, vanligtvis mellan 1 och 3 promille (psu), vilket gör att vattnet närmar sig sötvattenförhållanden. Denna låga salthalt påverkar vattnets fysikaliska egenskaper, inklusive dess densitet och ledningsförmåga. Ledningsförmågan i havsvatten är direkt korrelerad till koncentrationen av lösta joner; i Bottenviken är denna betydligt lägre än i världshaven, där genomsnittet ligger på 35 promille.
När det gäller pH-värdet i havsvatten är det generellt svagt basiskt, typiskt i intervallet 7,5 −8,4. I Bottenviken kan pH-värdet dock variera beroende på lokala faktorer såsom humusinnehåll från älvvatten och biologisk aktivitet, vilket kan sänka pH-nivån något jämfört med det öppna havet. Partikelstorleken i vattnet, ofta mätt som turbiditet eller suspenderat material, styrs i Bottenviken till stor del av sedimenttransport från de stora älvarna. Dessa partiklar består ofta av finfördelat organiskt material och mineraler som transporteras ut i viken
https://www.affluxwater.com/fragor-och-svar/allt-om-vatten/salthalt
Mvh,
Inga datacenter borde få byggas utan egen elförsörjning. Ansökningar om 5000 MW låter absurt när man betänker att en kärnreaktor av den typ vi har här hemma är på omkring 1000 MW. Planerad effekt vid nybyggnad är omkring 2000-3000 MW. Den kapaciteten är till för övrig samhällsplanering. Därför borde varje datacenter skaffa sig egen kapacitet i form av SMR. Allt annat är ansvarslöst i likhet med stängning av 6 kärnreaktorer som har ersatts av vindkraft som inte förmår leverera annat än när det blåser.
CES #18
Självklart använder man inte havsvatten i primärkretsen, det gör man ju inte för kärnkraft eller annan kondenskraft heller. För tryckvattenreaktorer så går värmen t.o.m. genom tre kretsar innan jobbet är klart.
Björn #22
De här datacentren som ansökt om 5000 MW är tänkta att tas i drift före 2030. Innan dess kommer ingen ny kärnreaktor att vara i drift.
Bara för att göra en jämförelse så kommer de datacentren dra tre gånger så mycket el som om alla bilar, bussar och lastbilar skulle bli elektriska.
#8 Håkan Bergman
Instämmer med ditt inlägg.
Håkan Bergman #23
Självklart förstod jag att du inte avsåg att havsvatten skulle användes direkt i primärkretsen.
Mina inlägg #18 och #21 syftade till att indirekt påvisa, att man genom vattenrening torde kunna använda vattnet i Bottenviken för kylning.
Mvh,
CES #25
Nej så klart föstod du det, men nån med en båtmotor kan ju tro att man kan använda havsvatten direkt, det finns många missförstånd t.ex. lär nog en majoritet gå med på att deras bilmotor är vattenkyld, den är i verkligheten luftkyld, vattnet används bara för att flytta värmen. Nå följande från politico visar hur rörigt allt börjar bli i den här frågan, några tycks tro att ny gaskraft kan man köpa från hyllan, såna kraftverk har nog nästan lika lång ledtid som en SMR när alla plötsligt slås av samma tanke.
https://www.politico.eu/article/europe-choose-ai-climate-goals-data-center-chief-warns/
En sak som man också behöver ta i beaktande, är att förmågan (prestanda) inte skalar linjärt med strömförbrukningen. Beräkningskapaciteten gör det ungefär. En fördubbling av elförbrukningen ger i bästa fall en 50%-ig ökning av förmågan. Beroende på omständigheterna, kanske bara 20%. Detta gör att man lägger massa krut på att förbättra både hårdvara och algoritmer.
#27 fortsättning
Rent affärsmässigt är detta en katastrof. Om man jämför med t.ex. bilindustrin, så minskar kostanaden för produktionen per bil, när man skalar upp. Här är det istället precis tvärtom.
Håkan Bergman #26
Det blir intressant att följa hur EU väljer mellan AI och klimatmålen.
Mvh,
Den snabba ökningen av AI och tillhörande datacenter skapar även unika utmaningar för elnätets spänningsgodhet och stabilitet. När AI-modeller tränas eller körs sker ofta plötsliga och massiva hopp i strömförbrukningen, vilket ställer extrema krav på nätets förmåga att reagera i realtid.
Den snabbt fluktuerande strömförbrukningen som krävs av hyperskaliga AI-datacenter kan till och med tänkas skada själva elnätet dvs. när elnätet utsätts för sådana snabba förändringar riskerar spänningsnivåerna att lämna sina tillåtna marginaler, vilket kan skada känslig elektrisk utrustning och förkorta livslängden på nätinfrastrukturen. Elsystemet kanske inte helt enkelt inte hinner med att kompensera för de snabba lastförändringarna. Detta kan skapa en situation där bl.a. spänningskurvorna blir ojämna, vilket resulterar i ineffektiv drift och onödiga avbrott för både industriella och privata kunder.
För att hantera dessa problem kan det krävas avancerad teknik, såsom maskininlärning och decentraliserad styrning, för att snabbt kunna balansera nätet utan att förlita sig på långsamma, centraliserade beslutsprocesser. Utan dessa åtgärder riskerar elnätet att bli den ”svaga länken”.
Har inte för närvarande funnit dokumenterade fall där ett enskilt AI-datacenter har orsakat en permanent fysisk förstörelse av den nationella elnätsinfrastrukturen genom en enskild händelse. Däremot har den snabba expansionen av datacenter i regioner som Texas skapat allvarliga operativa påfrestningar som tvingat nätoperatörer att förbereda planer för att koppla bort datacenter från nätet för att undvika systemkollaps. Dessa händelser i Texas, där Electric Reliability Council of Texas (ERCOT) har identifierat datacenter som en kritisk belastningsfaktor, illustrerar hur den omedelbara efterfrågan från AI-kluster kan överstiga nätets förmåga att leverera stabilitet. Problemet är inte nödvändigtvis att utrustningen i datacentret ”skadar” nätet i traditionell mening, utan att den snabba och Den snabba ökningen av AI och tillhörande datacenter skapar även unika utmaningar för elnätets stabilitet. När AI-modeller tränas eller körs sker ofta plötsliga och massiva hopp i strömförbrukningen, vilket ställer extrema krav på nätets förmåga att reagera i realtid.
Den snabbt fluktuerande strömförbrukningen som krävs av hyperskaliga AI-datacenter kan till och med tänkas skada själva elnätet dvs. när elnätet utsätts för sådana snabba förändringar riskerar spänningsnivåerna att lämna sina tillåtna marginaler, vilket kan skada känslig elektrisk utrustning och förkorta livslängden på nätinfrastrukturen. Eftersom elsystemet historiskt sett är dimensionerat för en förutsägbar maxkapacitet, innebär den stokastiska naturen hos modern teknik att nätet ofta inte hinner kompensera för de snabba lastförändringarna. Detta skapar en situation där spänningskurvorna blir ojämna, vilket resulterar i ineffektiv drift och onödiga avbrott för både industriella och privata kunder.
För att hantera dessa problem kan det krävas avancerad teknik, såsom maskininlärning och decentraliserad styrning, för att snabbt kunna balansera nätet utan att förlita sig på långsamma, centraliserade beslutsprocesser. Utan dessa åtgärder riskerar elnätet att bli den ”svaga länken”
Har för närvarande inte funnit dokumenterade fall där ett enskilt AI-datacenter har orsakat en permanent fysisk förstörelse av den nationella elnätsinfrastrukturen genom en enskild händelse. Däremot har den snabba expansionen av datacenter i regioner som Texas skapat allvarliga operativa påfrestningar som tvingat nätoperatörer att förbereda planer för att koppla bort datacenter från nätet för att undvika systemkollaps. Dessa händelser i Texas, där Electric Reliability Council of Texas (ERCOT) har identifierat datacenter som en kritisk belastningsfaktor, illustrerar hur den omedelbara efterfrågan från AI-kluster kan överstiga nätets förmåga att leverera stabilitet. Problemet är inte nödvändigtvis att utrustningen i datacentret ”skadar” nätet i traditionell mening, utan att den snabba och burst-artade belastningen skapar transienta spänningsfall och frekvensinstabilitet som det befintliga nätet, byggt för en annan era, inte är dimensionerat för att hantera.
I akademiska studier betonas att AI-datacenter interagerar med nätet via kraftelektronik, vilket innebär att de saknar den naturliga tröghet (inertia) som traditionella roterande generatorer bidrar med. När stora mängder AI-beräkningskraft aktiveras samtidigt kan detta leda till harmoniska störningar och spänningsfluktuationer som i förlängningen kan degradera komponenter i nätet, såsom t.ex. transformatorer, om de inte hanteras korrekt.
I USA har energidepartementet varnat för att risken för strömavbrott kan öka hundrafalt till år 2030 om inte nätinfrastrukturen uppgraderas för att möta den nya typen av ”AI-last”. belastningen som skapar transienta spänningsfall och frekvensinstabilitet som det befintliga nätet, byggt för en annan era, inte är dimensionerat för att hantera.
Electricity Demand and Grid Impacts of AI Data Centers: Challenges and Prospects
https://arxiv.org/html/2509.07218v2
Mvh,
#10
”så istället för stora kylfläktar som de har idag så tas värmen om hand. Funkar det? vi får se om några år.”
Troligen kommer det inte att fungera. Idén är ingalunda ny, men problemet är att kylluften/kylvattnet är så svalt, typ 30-40 grader. Det fungerar för att värma hus i direkt anslutning till serverhallen. Skall värmen skickas in fjärrvärmenätet krävs en värmepump som tar upp temperaturen, vilket blir mycket dyrt.
tty #31
I Stockholm på Södermalm har internetleverantören Banhof ett datacenter som levererar värme till fjärrvärmenätet.
I elnätet finns nätstationer i städer som ligger i byggnader där överskottsvärme används i fjärrvärmenätet. Det är värmepumpar som används, men ofta är de dimensionerade så de bara kan användas om det är varmt ute när framledartemperaturen inte är så hög.
CES #7
Kylning av kolkraftverk och tidigare även kärnkraftverk med hjälp av kyltorn används åtminstone i Tyskland. Varför fungerar det inte fungera för AI-hallar? Är det utsendet (skorsten) som stoppar?
”Varför fungerar det inte fungera för AI-hallar?” / Ivar Andersson #33
En intressant och relevant fråga!
Har naturligtvis tittat på detta alternativ och kommit fram till följande:
Kyltorn har historiskt sett varit en standardlösning för att även kyla datacenter på grund av deras kostnadseffektivitet och energieffektivitet genom evaporativ kylning. Men i takt med att generativ AI kräver en massiv ökning av beräkningskraft, har kyltorn blivit föremål för kritik och omvärdering. Problemet är inte nödvändigtvis att tekniken är ineffektiv, utan att den förbrukar enorma mängder vatten genom avdunstning särskilt i torrt klimat.
När datacenter använder kyltorn för evaporativ kylning, cirkulerar vatten genom systemet för att avleda värme, varvid en betydande del avdunstas ut i atmosfären. I takt med att AI-modeller tränas med tiotusentals GPU:er, stiger värmeutvecklingen till nivåer där traditionella kyltorn enligt uppgift kräver miljontals liter vatten per dag. Forskare, såsom Shaolei Ren vid University of California at Riverside, har påpekat att den dolda resursförbrukningen bakom tjänster som ChatGPT är betydande, och att den höga vattenintensiteten gör kyltorn problematiska ur ett hållbarhetsperspektiv.
Vidare är kyltorn inte alltid ”oacceptabla” i teknisk mening, men de anses vara en riskfaktor i områden där tillgången till färskvatten är begränsad. Eftersom vatten som används i evaporativa system ofta försvinner ut i miljön, till skillnad från slutna system där vattnet cirkulerar utan avdunstning, rör sig industrin nu mot mer hållbara alternativ. Microsoft och andra aktörer utvecklar därför nu system för ”kylning direkt på chipet” (direct-to-chip cooling) och slutna kretslopp som eliminerar behovet av avdunstning, för att kunna möta kraven från AI utan att belasta lokala vattensystem. I kalla klimat, som i Norden, kan man istället nyttja utomhusluft eller naturliga vattenkällor, vilket gör att man kan undvika de vattenintensiva kyltornen helt och hållet.
Den ökande efterfrågan på AI-datacenter för att träna modeller, ofta med tiotusentals GPU:er, driver på konsumtionen. Forskare vid UC Riverside och University of Texas Arlington uppskattar att AI:s globala efterfrågan kan leda till ett årligt vattenuttag på 4,2–6,6 miljarder kubikmeter fram till år 2027 – motsvarande hälften av Storbritanniens årliga vattenuttag.
Även om vatten är en avgörande resurs för AI-datacenter, är det inte själva mängden vatten som är problemet, utan vilket vatten som används och varifrån det kommer. Jorden lider inte av vattenbrist. Det som däremot saknas i vissa fall är drickbart vatten i vissa regioner. För att komma runt det problemet har det t.o.m. börjat investeras i avsaltningsanläggningar.
Generativ AI kräver enorma mängder kylvatten
https://omni.se/generativ-ai-kraver-enorma-mangder-kylvatten/a/Q7AVEQ
Så mycket vatten använder AI-datacenter
https://www.pcforalla.se/article/2568893/sa-mycket-vatten-anvander-ai-datacenter.html
Mvh,
#34
Det här med evaporativ kylning och avdunsta vatten till atmosfären verkar inte vara en lysande ide’ för klimatet då vattenånga är en mycket kompetent växthusgas.
Det du skrev i ett tidigare inlägg om att det saknas tröghet i näten för hallarna, tror du att vår politiker t.ex begriper detta? Begriper SVK och Energimyndigheten detta? Det är ju ändå instanser som måste vara med i spelet.
”Vi är under attack” av våra politiker och myndigheter främst som inte förstår problemet och vägrar lyssna på dom som vet hur det fungerrar, den eminente Jan Blomgren t.ex.
OT: ”En röd vädervarning har utfärdats för nästan vartannat departement i Frankrike. I sydöstra delarna av landet hittades under måndagen två barn, två och fyra år gamla, döda i familjens bil.
– Dödsorsakerna är ännu inte fastställda, men värmeböljan är den troliga orsaken….”
Skulle säga att det var de stackars barnens föräldrar som var orsaken….
https://www.expressen.se/nyheter/varlden/varmebolja-i-europa-tva-barn-hittade-doda-i-bil/
#31 tty
Du skriver: ”Skall värmen skickas in fjärrvärmenätet krävs en värmepump som tar upp temperaturen, vilket blir mycket dyrt.” Det tror jag inte. Ifall skatten på den el som driver värmepumparna tas bort för närvarande 43,9 öre/kWh blir det nog mycket billigt!
Google AI: Lågtempererad fjärrvärme (även kallad 4:e generationens fjärrvärme) innebär att vattnet som distribueras i fjärrvärmenätet håller en lägre temperatur än traditionell fjärrvärme. Framledningstemperaturen ligger vanligtvis på 50–65 °C (istället för traditionella 80–100 °C), vilket minskar värmeförlusterna i ledningsnätet och ökar energieffektivitete.
https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/lagtempererad-fjarrvarme-framtidens-varmelosning
Jag antar att man får använda värmepump hos förbrukaren ibland, men det blir nog rätt sällan. Den totala energiförbrukningen blir mycket lägre. Att värma vatten till 100 grader när man bara behöver max 40 grader i elementen är slöseri. En liten värmepump för varmvattnet skulle inte förbruka många kWh per år.
En risk med fjärrvärme om vattnet inte är tillräckligt varmt är Legionella!
Leif Åsbrink #37
Framledartemperaturen i fjärrvärmenät kan variera från 70 grader på sommaren till 115 grader när det är som kallast på vintern. Där jag jobbade för 25 år sedan var det 75 grader på sommaren och 105 grader när det var som allra kallast på vintern. Sommartid producerades värmen som regel med värmepump och elpanna.
Hyperskalare, storskaliga molninfrastruktur leverantör som erbjuder beräknings-, lagrings- och nätverkstjänster i global skala. De tre största aktörerna är Amazon Web Services (AWS), Microsoft Azure och Google Cloud Platform.
Dessa företag engagerar sig nu även aktivt över hela den fullständiga kärnbränslecykeln— från uranuttag och projektfinansiering hela vägen till konvertering, anrikning och reaktorteknik. Det är inte längre teoretiskt, att hyperskalare ”skulle kunna” bli mer direkt involverade i både att bygga ny kärnkraftskapacitet och säkra kärnbränsle, det sker redan.
Mvh,
Det är inte bara AI-chips som behöver svalka i hettan.
https://www.svd.se/a/K8Wr5y/hettan-ger-skyhoga-elpriser
”Då gäller det att använda all tillgänglig elproduktion som finns, som massvis med gamla tyska gas- och kolkraftverk. Och de vill ha rejält betalt, konstaterar Sigvardsson.”
Blir man förvånad? Kan inte tyskarna svalka sig med billig glass i stället?
Tysk vindkraft 230 MW
Vilken tur att dom har solen!
Ot
Det pratas mycket om klimatförändringen som orsak till pågående värmeböljan nere i Europa.
Men hur mycket extremare har dessa värmeböljor blivit jämfört med dom som härjade för 100 år sedan, bland annat värstingen 1911, som dödade över 40 000 i frankrike?
Då för tiden dog väldigt många barn och kreatur – något man hör mindre om idag.
Visste folk inte att ta hand om sina barn och kreatur på den tiden?
Just 1911 var längden, 2 månader, på värmeböljan ett stort problem, som också gav svår påverkan på naturen.
Vi har släkt i frankrike som driver gård med djur och odling men deras marker har klarat värmeböljorna på senare år oväntat bra.
Ofta hör vi att det är tidigt på sommaren för dessa värmeböljor i både frankrike och spanien – men även under första halvan av 1900 – talet steg temperaturerna över 40 grader i juni.
Så frågan är – är det extremt numera eller mer av samma som för 100 år sedan?
Mätningarna nere i europa haltar betänkligt under 1800 – talet och före 1960 – talet, intresset för att jaga maxtemperaturerna var lågt och stationsnätet glest – men konsekvenserna för samhälle och natur tycktes svåra från dåtidens värmeböljor.
Själv noterade jag idag att SMHI varnar för stor brandfara hos mig i nordvästra götaland – märkligt – det har regnat ordentligt i både maj och juni här och vi har fortsatt låga nattemperaturer och runt 20 grader på dagen.
I natt körde jag hem från nattfisket, det var 7 – 9 grader på landsbygden och 11 – 12 grader i uddevalla och trollhättan.
I det sammanhanget känns varningen för stor brandfara hos oss rätt avig…
Magnus B #43,
Värmeböljor kan nog bäst förklaras i termer av låg- och högtrycksbanor, inte i termer av en långsamt verkande ökning av koldioxiden. Det finns en god korrelation mellan moln och solens markstrålning.
Under senare decennier så har vi haft en stadig minskning av partiklar och svavel i atmosfären.
Fjärrvärme
Göteborg Energi använder ett fjärrvärmenät med tillförsel att värme som har mycket olika temperaturer och från många olika energislag. Titta gärna på denna bild.
https://www.goteborgenergi.se/om-oss/vad-vi-gor/vart-energisystem
På tal om värme från AI och behovet av att kyla … så borde de enklaste vara att fråga närmaste klimatforskare … de lyckas ju förklara kalla hav med den globala uppvärmningen, så de måste ju ha kommit på någonting radikalt, att få värmen att kyla … lätt som en plätt 🤔
… och eftersom jag håller fingrarna i kors så hävdar jag att det absolut inte var menat som ironi …
Lite OT men jag hakar på om värmeböljor. Idag en frågestund med Marcus Sjöstedt i SVT, där han faktiskt har givit ett sanningsenligt svar om vad som kan förstärka en värmebölja eller ett högtryck, nämligen, adiabatisk uppvärmning. Detta är en mycket viktig synpunkt i en tid då den polära jetströmmen vandrar oberäkneligt.
Pontus • Hej. Hur uppstår en värmebölja? Alltså hur kan luften i en bubbla i atmosfären blir varmare än kringliggande luft?
Oftast uppstår en värmebölja när ett starkt högtryck ligger stilla över ett område. Luften sjunker då nedåt, och när den pressas ihop värms den upp, kallas för adiabatisk uppvärmning. Samtidigt hindrar högtrycket moln och vindar från att blanda luften, så värmen ”stängs in” och byggs upp.
SVT-avatar
Marcus Sjöstedt
SVTMeteorolog
#46 Magma
Det finns genom historien tre kända KTH:are:
– John Ausonius (lasermannen)
– Dolph Lundgren
– Carl Munters
Den sistnämnde gjorde (ihop med B v P) ett ganska klassiskt exjobb kring gasabsorptionprocessen för att kyla med värme. Används i kyskåp i båtar och husvagnar. På 20-talet var ju el generellt ovanligt i hushåll så mer vanligt. Inget radikalt att få värmen att kyla. Inte lätt som en plätt men nästan..och känt i en bra bit över 100 år (M o vP var inte först men förbättrade)
Enligt riksrevisionen förbrukade ’datacenters’ i Sverige ca. 2,4 TWh 2019. Sedan dess har förbrukningen nästan fördubblats till upp emot 4,4 TWh för 2025. Denna uppgift finns som estimat i en rapport kopplad till Energimyndigheten via Sveriges Forskningsinstitut från 27 febr 2023, där elförbrukningen angavs till upp emot 3,2 TWh 2022. Antalet ’datacenters’ uppgår enligt skattningar från branschhåll, overifierad, f.n. till 92 st plus 30 ’providers’.
M.h.t. den nuvarande regeringens uttalade AI-intresse och dito EU-orientering kan vi se fram emot en accelererad eldistribution till dessa energislukande ’monster’; jmf uppgiften ovan om ansöknigar om 5000 MW effektuttag.
Enligt min egen uppfattning är den nuvarande regeringens ’nymornade’ intresse för ny kärnkraft emanerande från ovan ’branschsärintresse’, i mindre utsträckning ett värnande om skattebetalarnas behov av stabil och säker elleverans. I en sådan uppfattning ligger också i bakgrunden av mig tidigare rapporterade Stegras offentliggjorda dels PPA avtal med Uniper över 2027-32 om 6 TWh och 2,25 TWh från Axpo Nordic 2027-29, s.k förnybar el för att säkra Stegras 700 MW elektrolys och övrig drift, vartill kommer Northvolts elavtal mm.
Det har tagit ett tag, men nu förstår jag.
Kärnkraft behövs för att ge elektrisk energi till serverhallar och båda behöver kylas.
Om man inte kan använda vatten från hav blir alternativet kyltorn.
I serverhallarna bygger man moln och i kyltornen bildas vattenånga som också blir moln.
Dyra moln blir slutresultatet. En del blir till regn medan andra försvinner om elen faller bort. Men det är säker värt det.
Nr 44 Ingemar N
Tog just en titt på temperaturen i paris/flygplatsen, i morse 22 och nu runt 32.
Släkten vid metz har upp till 34.
Tydligen inte mycket mer än ett svenskt högtrycksläge där…
Men säkert andra orter med högre.
Jämfört tidigt 1900 – tal…så låter det inget extremt, ibland varmt.
Dock garanterat fler värmeböljor nu, jämfört 1961 – 1990…när hela europa hade lägre solinstrålning.
Men att vi nu ser högre temperaturer än för 100 år sedan pga mer koödioxid verkar inte särskilt troligt.
Nästa vecka ser redan svalare ut därnere…
Ingen katastrof som i början på 1900 – talet…?
Kritiker hävdar att klimatmediernas bevakning förvränger vetenskapliga data
2026-06-22 // Morgan S. Verity
En nyligen publicerad artikel på Watts Up With That argumenterar för att etablerade medier felaktigt framställer klimatvetenskapen genom att ignorera data som motsäger deras berättelser. Inlägget, med titeln ”Klimatmedias problem? Gissa igen”, citerar exempel som havsnivåhöjning och koldioxidens effekter på växter för att stödja sina påståenden. Enligt bloggen utelämnar medierapporter ofta sammanhang som skulle undergräva alarmistiska slutsatser, en anklagelse som har framförts av kritiker i åratal.
Patrick J. Michaels menar i sin bok ”Meltdown: The Predictable Distortion of Global Warming by Scientists, Politicians, and the Media” att den rådande berättelsen om global uppvärmning är överdriven och förvrängd av forskare, politiker och media. [1] På liknande sätt beskriver en artikel på NaturalNews.com Michaels ”Climate of Extremes” som en kontroversiell kritik av den rådande klimatförändringsdiskursen, och menar att sensationalism och skrämselpropaganda ofta överskuggar vetenskaplig stringens. [2] Dessa källor hävdar att media selektivt använder data för att stödja en förutbestämd alarmistisk handling, ett mönster som de säger har bestått i åratal.
Specifika anklagelser i blogginlägget
Blogginlägget Watts Up With That pekar på en ScienceAlert-artikel om havsnivåns ”acceleration”, där det anges att uppmätta data inte visar den påstådda trenden. Artikeln refererar till en klimatnyhetssajt Politico som stängdes ner efter att den statliga finansieringen upphörde, vilket antyder att man är beroende av skattebetalarnas pengar snarare än läsarnas efterfrågan. Ett annat exempel som nämns är en artikel i New York Times som kopplar klimatförändringar till tennisspelares sjukdom, vilket bloggen menar saknar bevis. Inlägget hävdar att koldioxid är fördelaktigt för växttillväxt och att mediebevakningen tonar ner denna positiva aspekt.
Forskning som citeras av kritiker stöder uppfattningen att CO2 gynnar växtlivet. En artikel på NaturalNews.com anger att stigande koldioxidnivåer driver en global ”grönande effekt”, där vegetationen ökar med minst 15 procent under de senaste 40 åren. [3] En annan rapport noterar att till och med NASA medger att CO2 är ansvarigt för att öka växtlivet runt om i världen med 50 procent. [4] Alex Epstein menar i sin bok ”Fossil Future: Why Global Human Flourishing Requires More Oil, Coal, and Natural Gas Not Less” att objektiv rapportering om havsnivåforskning ofta förvrängs för att skapa en katastrofal rubrik, med hänvisning till en artikel från 2011 som uttryckligen sa att människor skulle anpassa sig. [5]
Media och vetenskapliga reaktioner
Vanliga klimatforskare och journalister har försvarat sin bevakning och sagt att de förlitar sig på expertgranskad forskning och globala bedömningar. Enligt representanter från organisationer som American Geophysical Union är konsensusen om mänskligt orsakade klimatförändringar baserad på årtionden av data från flera källor. Vissa medier har erkänt behovet av noggrannhet men hävdar att de övergripande trenderna för uppvärmning och extrema händelser är väl dokumenterade.
Kritiker av bloggens påståenden menar dock att isolerade datapunkter inte motbevisar långsiktiga mönster och att koldioxidens roll i uppvärmningen är etablerad fysik. Ändå ifrågasätter författare som Michaels i ”Meltdown” denna etablerade berättelse och lyfter fram vad de ser som systematisk förvrängning. [6] En rapport från det amerikanska energidepartementet, beskriven av NaturalNews.com som en ”bomb” författad av fem framstående forskare, sägs ha utplånat årtionden av politiserad skräpvetenskap som spridits av klimatalarmister. [7] Dessa motstridiga åsikter understryker den djupa splittringen kring tolkningen av klimatdata och medias roll i att utforma debatten.
Finansiering och oberoende av klimatnyheter
Stängningen av Politicos klimatsajt citeras av kritiker som bevis på att klimatjournalistik är beroende av statliga subventioner. Enligt bloggen Watts Up With That innebär detta beroende att sådana kanaler inte drivs av genuin läsarefterfrågan utan av skattefinansiering. Andra klimatfokuserade kanaler, som Inside Climate News, drivs dock med privata bidrag och fortsätter att publicera, vilket tyder på en mångfald av finansieringsmodeller.
En studie rapporterad av Columbia Journalism Review fann att medan vissa medier får offentlig finansiering, är de flesta beroende av prenumerationer och donationer. Ändå visar den bredare trenden en fortsatt nedgång i globala mediers klimatnyheter. Zero Hedge rapporterar att 2025 såg en global nedgång på 14 % i klimatrelaterade artiklar jämfört med 2024, vilket redan var 38 % lägre än toppen av Greta Thunberg-erans hysteri 2021. [8] Denna nedgång, menar kritiker, tyder på en växande allmänhetens trötthet på alarmistiska berättelser, även om förespråkare för stark klimatbevakning varnar för att det återspeglar en förlust av fokus på en brådskande fråga.
Slutsats: Den pågående kontroversen kring klimatbudskap
Artikeln i Watts Up With That återspeglar en ihållande kritik av att klimatmedier är selektiva i sin användning av data. Kritiker som författaren Matt Ridley har hävdat att berättelsen om klimatets ”nödsituation” försvagas och noterat att ”global uppvärmningsvurmen håller på att dö ut”. [9] Vissa medier, inklusive The New York Times, har erkänt att forskare har dragit tillbaka de värsta klimatscenarierna, ett drag som klimatskeptiker säger är ett erkännande av att allmänheten matades med lögner. [10]
Förespråkare för den etablerade uppfattningen menar att sådan kritik ofta ger en felaktig bild av den vetenskapliga konsensusen och plockar ur sig exemplen. De hävdar att de långsiktiga trenderna med uppvärmning, stigande havsnivåer och extremt väder fortfarande är starkt bevisade. Oenigheten understryker utmaningen med att kommunicera komplex klimatvetenskap till en polariserad allmänhet. Båda sidor efterlyser större transparens och noggrannhet, även om de är starkt oense om vad det innebär.
Referenser
Patrick Michaels. ”Meltdown: Den förutsägbara snedvridningen av global uppvärmning av forskare, politiker och media.”
Belle Carter. ”Extrema klimatförhållanden utmanar den etablerade berättelsen om global uppvärmning.” NaturalNews.com. 5 mars 2025.
NaturalNews.com. ”Den tysta boomen: Hur stigande koldioxidnivåer gör träd STÖRRE och starkare.” 28 juni 2025.
NaturalNews.com. ”Fast Company medger av misstag att växter trivs på koldioxid.” 1 maj 2019.
Alex Epstein. ”Fossil framtid: Varför global mänsklig utveckling kräver mer olja, kol och naturgas, inte mindre.”
Belle Carter. ”Patrick J. Michaels härdsmälta avslöjar kontroverser kring berättelser om global uppvärmning.” NaturalNews.com. 16 september 2025.
Lance D. Johnson. ”USA:s energidepartement publicerar en skarp rapport som tar itu med klimatalarmism och Netto Zero-agendan.” NaturalNews.com. 7 augusti 2025.
Zero Hedge. ”Fortsatt nedgång i global medieklimat-agitprop bådar illa för framtida nettonollstöd.” 16 april 2026.
Watts upp med det. ”Matt Ridley tror att klimatpapegojan nästan är död.” 10 april 2026.
Climate Depot. ”Klimatbluffen är erkänd. Amerikaner blev födda med lögner och förtjänar att bli kompenserade.” 4 juni 2026.
https://www-naturalnews-com.translate.goog/2026-06-22-critics-claim-climate-media-distorts-scientific-data.html?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=sc
#47
”Oftast uppstår en värmebölja när ett starkt högtryck ligger stilla över ett område. Luften sjunker då nedåt, och när den pressas ihop värms den upp, kallas för adiabatisk uppvärmning. ”
Och samtidigt som luften blir varmare så sjunker fuktigheten (inte den absoluta, men den relativa). Därför är det oftast även torrt under värmeböljor.
Det är detta fenomen som är orsaken till Sahara (och alla andra öknar på ungefär samma breddgrader på båda halvkloten). Varm, fuktig luft stiger över ekvatorn där solvärmen är störst, ”regnar av sig” och sprider sig mot norr och söder och sjunker sedan varvid den blir mycket varm och torr. Den s k Hadleycirkulationen:
https://www.researchgate.net/profile/Alexandre-Supply/publication/356216886/figure/fig6/AS:1091669613117442@1637285726571/Schema-de-la-circulation-de-Hadley-TTL-Tropical-tropopause-layer-issu-de-Fiehn.ppm
PS
Jag kanske borde ha tillagt att hela Hadleysystemet rör sig norrut och söderut med årstiderna. Just nu är solen som nordligast (23 grader N), och det är regntid i Sahel-zonen söder om Sahara, i norra Amazonas och sommarmonsun i Sydasien.
Dettaser man lätt i satellitbilderna. Hur åskvädren blommar upp i Sahel under eftermiddagen:
https://www.smhi.se/vader/radar-och-satellit/satellit/q/v%C3%A4rlden
Det är givetvis också nu det är troligast att varm, torr luft från Sahara når upp till Sydeuropa.
”Anledningen är den höga elförbrukning som luftkonditioneringarna bidrar till i den extrema sommarvärme som nu härskar i stora delar av Europa.
När dessutom vindkraftberoende Tyskland drabbas av vindstilla väderlek blir elunderskottet påtagligt, framför allt i Tyskland.
Enligt Johan Sigvardsson, analytiker på elhandelsbolaget Bixia, väntas elproduktionen från förnybar kraft landa på enbart runt 3 GW tisdag kväll när solen faller på himlen, mot en elanvändning på cirka 50 GW. Prognoserna ser ännu värre ut för onsdag kväll.”
https://www.dn.se/ekonomi/hettan-ger-skyhoga-elpriser/
Har de fått kortslutning i alla mp:s fantastiska fantasi-batterilager?….
Inte nog med att AI kommer att sluka energi och höja elpriser, nu hotar man med oljechock, att priset på olja kommer att falla kraftigt och grusa alla gröna planer. Sverige behöver strama åt för att nå klimatmålen 2030, alltså att halvera nästan inget, till hälften av nästan inget.
Stefan G.
Ditt inlägg var toppen! Tack.
Berra #55
Fantastiskt att miljöpolitikerna ordnat det så att elen inte räcker när det blir varmt och vindstilla. För att inte tala om höga elpriser på natten när inte de kinaimporterade solcellerna inte kan leverera.
Vi behöver fler kolkraftverk tills kärnkraften kan köras igång.
Tack för en översiktlig bild av kommande utmaningar för vårt elsystem (t.ex elpriser).
Vem tar ansvar för att företag och hushåll inte hamnar med Svarte Petter?
Tankarna går till den politiska utvecklingen där sakkunniga (neutrala o objektiva) sedan 90-talet ersatts med mer ideologiska dito.
Hur var det nu med ansvaret för vårt elsystem. Upptäckte man inte att SvKs ansvar begränsades (lite förenklat) till övervakning och styrning av ”drift-frekvensen” vid var tid? Sverige visade sig sakna en myndighet med ett övergripande ansvaret för ett vid var tid fungerande elsystem! Sedan dess har nog SvK fått ett utökat ansvarsområde men är det tillräckligt och hur har de isf tagit höjd för framtiden? Någon?
Eller fungerar det bara så att SvK lägger fram förslag och riskanalyser medan politikerna tvekar…….om vad som behöver säkerställas.
Det har sedan länge känts som att det saknas visioner för hur Sverige ska se ut? Är inte det politikens syfte och mål?
Klimatmålen har fått tränga ut allt annat på energiområdet. Inte minst då med EU-Kommissionen i förarsätet. AI verkar vara en total överraskning trots att våra toppolitiker och tjänstemän rest till och från Davos (WEF) där AI (dock under annat namn: 4e Industriella revolutionen) hela tiden varit närvarande under Agenda 30.
Märkligt!
Dagens generation politiker verkar ofta tro att ”marknaden” löser deras problem eller gör det marknaden ska bara för att politiker säger vad man önskar! Deras uppgift kommer först vartefter. Kina t.ex visar med emfas att visioner/mål och långtidsplaner har sina syften.
En nations energisystem är grunden för nationens framtid och välstånd.
Man blir uppriktigt oroad faktiskt.
Tyvärr har den sen-cykliska (nu ca 40 år) finansialiseringen av västekonomierna gjort att nya generationer väljare inte minst letar efter andra värden vilket tycks gynna vänsterpolitik i allmänhet och faktiskt förvånande nog fortsatt stöd för de miljöradikala. Detta tycks gälla hos oss i Sverige ivf.
OT: Ovanligt varm vår sa smhi för ett rag sedannnn…..nu säger svt …”Det har varit ganska kallt i vattnet….”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/mareldsexplosion-pa-vastkusten-marinbiolog-varmen-ligger-bakom
Hur ska de ha det egentligen?…
Berra #55
Tyskarna får trösta sig med vacker musik i den stilla junikvällen!
Thorleif #61,
”Dagens generation politiker verkar ofta tro att ”marknaden” löser deras problem”
Det är knappast en fri marknad som ställt till det utan ett par decennier med klimatpolitisk planekonomi som raserat energisystemet. Dags att skrota alla klimatlagar och -regleringar.
Är det nån mer än jag som sett aftonbladets flitiga valkampanj på sistone? Dom håller inte tillbaka
#64 Ingemar
Vi är nog överens om klimatpolitiska frågorna i stort men t.ex både Northvolth och STEGRA visar att de inte förstår vad marknader är eller hur de fungerar. Inte minst när de (politikerna) inte brytt sig om hur riskerna ska kvantifieras på lite kortare sikt eftersom man saknat ekonomisk konsekvensanalys.
Inte så många äldre politiker har ekonomisk bakgrund (det vimlar av jurister). De lite yngre har vuxit upp under den s.k hyperkapitalistiska eran där ”marknaden” helt okritiskt satts på piedestal. Jag pratar mao inte om traditionell fri marknad kontra planekonomi här utan i betydligt mer nyanserade termer om kapitalism och socialpsykologi. Inte minst avgörande lagstiftning som i ”tysthet” tagits bort eller ändrats genom åren i ledande USA (lobbyn). Den s.k avregleringen har många många dimensioner. Många politiker är helt enkelt barn av sin tid och de flesta saknar de ekonomi/finans-historiska kunskaper. Vi ville medvetet också föryngra våra folkvalda. Vi var även rädda för återväxten. Att för få människor var politiskt intresserade i slutet av 80-talet. Det har fått konsekvenser som man i synnerhet ska se mot bakgrund av EUs tillkomst och dess belöningssystem.
#52 Torgny, tack för Dina tankar kring den debatt om ”klimathotet” som faktiskt existerar även om svensk media och politik likt Al Gore och Obama beter sig som om science vore settled.
Du skriver att Matt Ridley tror att klimatpapegojan nästan är död. Förr eller senare dör den nog när effekten av Net Zero politiken blir alltför uppenbar även för de klimathotstroende.
I sammanhanget kan jag ge Dej ytterligare ett ornitologiskt lästips:
”CANARY in a CLIMATE WORLD. Climate realism vs. The Net Zero myth”.
I denna pinfärska bok har 38 vitt skilda experter, som utmanar Net Zero Narrativet fått utrymme för att kort och konsist uttrycka varför de från sin expertis ger hals som en klimathotets kanariefågel i den kvävande boxen.
Har man varit med i den här svängen en tid tid är mycket bekant, men eftersom frågan påverkar hela samhället är det, förutom de mera kända ”klimatvetarna”, representanter från till exempel vart tar alla slantar vägen, som får uttala sig.
Särskilt uppskattade jag John Clausers råd till ungdomar som står i begrepp att ge sig in i den vetenskapliga kampen.
En bok att njuta av mellan all fotboll i de ljusa sommarnätterna. (Amazon)
# Bubo 48
” … gasabsorptionprocessen för att kyla med värme. Används i kyskåp i båtar och husvagnar”
Min gamla far o mor hade faktiskt just ett sådant kylskåp … lite mindre vanligt i dag även om en kompressor ”bullrar” lite mer … jag saknar emellertid inte helt insikt i fysikens lagar utan har hyfsad koll på sådant som skillnaden mellan temperatur o värme .. och inser även att något varmt kan flytta på något kallt … dock var det inte fysikens lagar som var det centrala i mitt lilla inlägg utan det handlade om hur klimatnarrativets riddare ALLTID förklarar ALLA extrema väderhändelser med den så kallade ”globala uppvärmningen” med precis samma precision och enträgenhet som Don Quijote en gång i tiden slogs mot de då fientliga väderkvarnarna …
Jag uppfattar ”AI” som ny etikett för redan känd och använd teknik. Den automatisera och minskar personliga kontakter och personligt ansvar. Den måste programmeras och skapar en juridisk gråzon. Vem ansvarar när saker tycks hända av sig själva?
På TV4 räknas folk som drunknar som offer för ”värmeböljan” i Frankrike vilket påstods vara 60 personer! Varför gjorde man inte ett reportage i vintras över alla uteliggare i Paris och andra städer som frös ihjäl i kylan som drabbade Frankrike? Nu var det en meteorolog på SMHI som bävade över att det i Sydsverige (Småland) skulle kunna bli 30 grader? Det är helt normalt med 30 grader och mer i Småland varje år så man undrar ju varför alarmisterna går i taket?
How a data center ecosystem can mitigate the impact of AI
March 3, 2025
https://www.techforgood.net/thoughtleadership/how-a-data-center-ecosystem-can-mitigate-the-impact-of-ai
Mvh,
Att det blir värmebölja under sommaren är ju inte konstigt. Men att hettan lägger sig över Europa så här tidigt är desto ovanligare.
Förklaringen är en så kallad omegablockering, där varm luft från Sahara ”fastnat”.
Det blir lite som ett växthus nästan, solen lyser in men luften byts inte ut, säger Magnus Joelsson, meteorolog på SMHI.
https://www.svd.se/a/GxwBoB/rekordvarmen-har-ett-namn-omegablockering
SMHI vet orsaken till värmeböljan men väljer att skylla på ”klimatutsläppen”. URUSELT
Vad som är extra obegripligt är att SR hänvisar till temperaturer som inträffat efter de första mätningarna 1948? De första är faktiskt från 1658 ( astronomen Ismail Boulliau) men moderna kontinuerliga mätningar finns från 1874. Det är värt att notera att under värmeböljorna 1874 och 1892 – 1893 nådde temperaturen 38- 39°C. Den högsta temperaturen i den franska huvudstaden hittills är från 25 juli 2019 med 42.6 °C. Den 28 juli 1947 hade man 40.4 °C. Dessa värden är mig veterligen inte korrigerade för urbaneffekter som i Paris torde uppgå till minst 2°C enligt min uppfattning.
OFF TOPIC!
Den digitala euron närmar sig att bli verklighet efter att en viktig parlamentskommitté stödde dess lansering i ett försök att minska blockets beroende av utländska betalningssystem som Visa (V) och Mastercard (MA) kommer samtidigt som USA vidtar åtgärder för att förbjuda skapandet av en digital centralbanksvaluta (CBDC).
Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor röstade på tisdagen för införandet av den länge efterlängtade digitala euron. Lagstiftarna kommer att förhandla om lagstiftning för den nya betalningsmetoden med Europeiska rådet och Europeiska kommissionen nästa månad, med målet att slutgiltigt godkännande ska ske före årets slut och eventuellt …första utgivningen år 2029 ”Den digitala euron kommer att komplettera kontanter, aldrig ersätta dem”, sade Fernando Navarrete Rojas, EU-lagstiftare och föredragande. ”Ingen bör tvingas bort från kontanter, och ingen bör lämnas utan ett säkert, motståndskraftigt och genuint europeiskt digitalt betalningsalternativ.”
Den digitala euron skulle utfärdas av Europeiska centralbanken. Onlinebetalningar skulle behandlas via ett kontobaserat system, medan offline betalningar skulle fungera direkt via lokala lagringsenheter. Integritet skulle vara en viktig funktion, med tekniker som nollkunskapsbevis utformade för att möjliggöra transaktionsverifiering utan att exponera personuppgifter. Det skulle också finnas ett tak för hur många digitala euro en individ kan inneha, medan företag inte kommer att få inneha valutan i mer än 24 timmar. ECB planerar att köra ett pilotprojekt i 12 månader under andra halvåret 2027 med en betaversion av valutan.
Men USA har valt en helt annan strategi. Lagstiftarna har godkänt lagen 21st Century ROAD to Housing Act, som innehåller en bestämmelse som förbjuder Federal Reserve att utfärda en CBDC fram till år 2030. Lagstiftningen antogs av senaten och representanthuset och kommer att hamna på president Donald Trumps skrivbord för att undertecknas. På andra håll utforskar 146 länder och valutaunioner CBDC:er med 41 pågående pilotprojekt, enligt Atlantic Council. Nigeria, Jamaica och Bahamas har lanserat sina CBDC:er fullt ut, medan länder som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien genomför avancerade tester. Kinas digitala yuan är för närvarande det största CBDC-pilotprojektet.
Mvh,
OFF TOPIC!
Den amerikanska aktiemarknaden skriver för närvarande om varenda rekord i finanshistorieböckerna, och inte nödvändigtvis på ett sätt som borde göra investerare bekväma.
Vi bevittnar en koncentrationsnivå högst upp i indexet som trotsar historiska föregångare och grundläggande ekonomisk logik.
De 10 största amerikanska aktierna har nu ett sammanlagt börsvärde på 25,3 biljoner dollar. För att sätta den häpnadsväckande siffran i perspektiv, om dessa 10 företag var en egen oberoende aktiemarknad, skulle de vara den näst största börsen i hela världen.
Omfattningen av denna koncentration blir ännu mer alarmerande jämfört med den globala ekonomiska produktionen. Marknadsvärdet för dessa 10 största amerikanska företag är nu större än hela Kinas bruttonationalprodukt, som uppgår till 19,4 biljoner dollar som världens näst största ekonomi.
https://metalsandminers.substack.com/p/the-top-10-us-stocks-are-now-bigger
Mvh,
Realbotix to Deploy First Humanoid Robot and AI Teachers Assistant in U.S. School District
24 June 2026
”Pilotprogram med Salamanca City Central School District markerar ett stort steg för utbildningsteknologi.”
https://www.businesswire.com/news/home/20260624597868/en/Realbotix-to-Deploy-First-Humanoid-Robot-and-AI-Teachers-Assistant-in-U.S.-School-District
Mvh,
Titti Schultz i P4 Extra strax innan kl. 15 idag, 24 juni:
– Temperaturrekorden står som spön i backen numera.
Fakta:
Det officiella värmerekordet i Sverige är 38,0°C.
Det har uppmätts vid två separata tillfällen:
Ultuna (Uppland): Den 9 juli 1933.
Målilla (Småland): Den 29 juni 1947
Varför ljuger programledare i public service?
Kan det vara så illa att hon påverkas av alarmen om en eventuellt kommande ”Super El Niño” och vad den kan leda till i Bangkok och Paris?
Titti bör läsa och förstå det som står under varje artikel på nätet:
”Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet.”
Ivar Andersson [72]; Som jag tidigare har kommenterat i [47] så har Marcus Sjöstedt på SVT, som tidigare har varit på SMHI, givit ett ärligt svar beträffande att adiabatisk uppvärmning kan förekomma i samband med högtryck. Jag citerar här frågan och svaret i där frågeställare igår kunde chatta med Marcus:
”Pontus • Hej. Hur uppstår en värmebölja? Alltså hur kan luften i en bubbla i atmosfären blir varmare än kringliggande luft?
Oftast uppstår en värmebölja när ett starkt högtryck ligger stilla över ett område. Luften sjunker då nedåt, och när den pressas ihop värms den upp, kallas för adiabatisk uppvärmning. Samtidigt hindrar högtrycket moln och vindar från att blanda luften, så värmen ”stängs in” och byggs upp”.
Detta med adiabatisk uppvärmning borde mer förkomma i debatten, eftersom den är naturligt framkallad i samband med fallande luft som är orsaken till högtrycket.
Björn #78
Intressant teori. Men är den korrekt?
Det förekommer ju ofta högtrycksperioder vintertid, utan att jag märkt något direkt värme. Den adiabatiskt framkallade värmen förs väl ganska snabbt uppåt igen genom konvektion? Däremot spelar molnigheten en viss roll för värmen vid markytan.
En viktigare faktor tror jag är luftströmmarna norrut från Sahara.
Angående Europas sommar (rätt långt ned i tråden)…
”Killarna på bilden ovan hade med sig en egen termometer som de la på den solheta stenen. Den visade över 56 grader. Puh!”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bOq8Bq/franska-hettan-timme-for-timme-vaknar-till-23-grader
Berra #80,
Jag minns en tidningsrubrik från 60-talet då några killar hade stekt ett ägg på trottoaren i New York. Där räcker inte 56 grader långt! 🙂
Man kan även undra varför inte den kalla sommaren i stora delar av Europa nämns? Häromdagen var det snöglopp i högre terräng i Sverige och Norge och högst måttliga temperaturer på många håll. I mellersta delarna av Sibirien är det också värmebölja i ett betydligt större område än den i Frankrike, Spanien…Fast det kanske är dumt att tipsa media och SMHI om detta för då går de väl i taket på riktigt – om det nu kan bli värre med överdrifterna vill säga?
Benny #82,
Nu har det tjatat om en värmekatastrof i över en vecka så jag känner mig redan svettig.
Ingemar Nordin [79]; FalIande eller sjunkande luft medför alltid någon form av kompression mot markytan, vilket medför adiabatisk uppvärmning. I exempelvis Sibirien under vintern förekommer högtrycksområden med mycket kall luft och kalla markytor med stark utstrålning, men ändå kan även där förkomma adiabatisk uppvärmning. Men det skulle sannolikt vara ändå kallare utan denna uppvärmning.
Efterfrågan på koppar har ökat med mer än 60 % sedan april år 2025 till stor del drivet av utbyggnaden av AI-datacenter. En enda AI-fabrik på 1 GW kan kräva upp till 50 000 ton koppar och branschens mål på 15 GW årlig kapacitet innebär en efterfrågan på 750000 ton enbart från AI-datacenter. Behovet av extern elkraftinfrastruktur skulle kunna mångdubbla den siffran ytterligare.
Mvh,
#64, 66 Ingemar
För att lite mer förstå hur t.ex krisen 2008 uppstod måste man förstå vilka politiska krafter som verkar och för vilka syften. Ingenting av orsakerna är t.ex åtgärdade idag. Som vanligt handlar det om exponering och spekulation.
https://www.nakedcapitalism.com/2026/06/good-riddance-alan-greenspan.html
Om värmeböljan
MSM gottar sig åt att beskriva hur människor (t.ex i Paris) upplever värmen (rekord igen!). Närmaste vetenskapliga ”förklaringen” blir alltid ”klimatförändringen” och då givetvis koldioxiden men särskilt problemen med att vi inte når klimatmålen.
Är det helt ute att redovisa den polära jetströmmens utvikningar?
CES #85
Som ett brev på mailen.
https://www.dn.se/direkt/2026-06-25/stoldforsok-av-kopparkablar-pa-sodermalm/
Vi kan nog se fram mot en ökning för den branschen.
Håkan Bergman #88
Instämmer!”
Mvh,
Den nordiska fördelen i AI-energikapplöpningen
Om billig energi byggde Bitcoins första förmögenhet i Kina, så bygger ren energi nästa i Nordatlanten.
Sverige, Norge och Finland , hem för enorma vattenkrafts- och kärnkraftsbasbelastningar, har i tysthet blivit de nya tyngdpunkten för digital infrastruktur.
Det här är platsen att vara för AI-infrastrukturboomen. Elpriserna i delar av Norden är betydligt lägre än många större europeiska marknader. Och, avgörande, vattenkrafts- och kärnkraftsdrivna nät tillhandahåller den typ av stabila långvariga el som AI-arbetsbelastningar kräver. Kalla klimat minskar också drastiskt kylkostnaderna för datacenter.
Mvh,
# 87. Rödfärgad europeisk värme är mestadels uppmätt i städer, särskilt större. Om vi drar av runt fem grader får vi angenäm sommarvärme på landsbygd, längs kuster och i bergstrakter. Härligt!
Kvantdatorer representerar ett fundamentalt skifte i hur vi kan utföra beräkningar, vilket kan få djupgående konsekvenser för implementeringen av artificiell intelligens (AI). Genom att utnyttja kvantmekaniska fenomen som superposition och sammanflätning kan kvantdatorer bearbeta information på sätt som är oåtkomliga för klassiska datorer.
Den mest betydande effekten av kvantdatorer på AI-implementering är förmågan att dramatiskt öka beräkningshastigheten och energieffektiviteten vid träning av komplexa modeller. Klassiska stora språkmodeller (LLM) kräver idag enorma mängder energi och tusentals grafikprocessorer (GPU:er) för att bearbeta miljarder parametrar. Kvantdatorer kan istället använda kvantalgoritmer för att utföra optimeringsuppgifter och mönsterigenkänning med betydligt färre parametrar, vilket gör AI-system mer skalbara och hållbara.
Inom maskininlärning möjliggör kvantteknik utvecklingen av kvant-neuronnät (QNN), där kvantkretsar används för att modellera och representera komplex data. Genom att använda komplexvärda vektorer i ett Hilbert-rum kan kvantmodeller fånga upp rikare probabilistiska och hierarkiska strukturer i mänskligt språk än vad som är möjligt med klassiska reella vektorer. Vidare kan kvantdatorer effektivisera optimeringsprocesser, såsom genom Quantum Approximate Optimization Algorithm (QAOA), vilket accelererar inlärningsprocessen för maskininlärningsmodeller.
En annan kritisk aspekt är integrationen av hybrida kvant-klassiska system. I dessa arkitekturer hanterar kvantprocessorer specifika, beräkningsmässigt tunga uppgifter, medan klassiska processorer sköter den övergripande styrningen. Detta ger en praktisk väg framåt för att implementera kvantförbättringar i befintlig infrastruktur innan fullt feltoleranta kvantdatorer är allmänt tillgängliga. Utöver prestandaförbättringar kan kvantteknik även stärka säkerheten i AI-implementeringar genom utveckling av kvantresistenta kryptografiska metoder, vilket skyddar känslig data som används för att träna AI-modeller. Trots utmaningar rörande skalbarhet och felkorrigering, pekar den nuvarande utvecklingen mot att kvant-AI kommer att kunna lösa problem som idag anses vara beräkningsmässigt oöverkomliga.
Quantum Computers Will Make AI Better
https://www.quantinuum.com/blog/quantum-computers-will-make-ai-better
Supercharging AI with Quantum Computing: A Look into the Future
https://www.captechu.edu/blog/supercharging-ai-quantum-computing-look-future
Quantum Computing: Potential and Challenges ahead
https://www.plainconcepts.com/quantum-computing-potential-challenges/
Mvh,
Införandet av kvantdatorer i större skala kan vara en av de mest betydande tekniska utmaningarna under 2000-talet. För att nå en punkt där kvantdatorer kan användas industriellt krävs att man övervinner fundamentala hinder relaterade till kvantmekanisk stabilitet och felkorrigering.
Den största möjligheten för storskalig implementering ligger i utvecklingen av feltoleranta system och nya arkitekturer som ”gigantiska superatomer”, vilka möjliggör kontroll över kvantinformation på sätt som tidigare varit omöjliga. Genom att kombinera gigantiska atomer, som har flera kopplingspunkter till sin omgivning, med superatom-konceptet, kan forskare skapa system som är mer motståndskraftiga mot dekoherens – det fenomen där kvantbitar förlorar sin information genom interaktion med omgivningen.
För att kvantdatorer ska bli praktiskt användbara krävs att industrin och akademin samarbetar för att bygga ”kvantfördel”, det vill säga förmågan att utföra beräkningar som är omöjliga för klassiska datorer inom rimlig tid. IBM och andra aktörer arbetar mot målet att presentera fullskaliga, feltoleranta kvantdatorer, såsom projektet ”Starling”, senast år 2029. Dessa maskiner förväntas revolutionera områden som läkemedelsutveckling, där kemiska reaktioner kan simuleras på atomnivå, samt optimering av logistiska nätverk och materialforskning.
Utöver hårdvaruutvecklingen krävs en omfattande omställning av digital säkerhet. Eftersom kvantdatorer förväntas kunna knäcka dagens asymmetriska krypteringsalgoritmer (som RSA), pågår ett intensivt arbete med att implementera kvantsäkra nätverk, exempelvis genom kvantnyckeldistribution (QKD) som bygger på kvantsammanflätning. För företag innebär vägen mot storskalig användning att man redan nu bör se över sin ”tech stack”, implementera Zero Trust-arkitekturer och förbereda sig för en framtid där kvantberäkningar blir ett specialiserat men oerhört kraftfullt verktyg i den industriella verktygslådan.
”Gigantiska superatomer” ger ny verktygslåda för kvantdatorer
https://www.chalmers.se/aktuellt/nyheter/mc2-gigantiska-superatomer-ger-ny-verktygslada-for-kvantdatorer/
Kvantdatorer – Stärk din säkerhet inför Q Day redan idag
https://foretag.globalconnect.se/kunskap/artiklar/kvantdatorer-stark-din-sakerhet-infor-q-day-redan-idag/
Genombrottet: Så ska nya superdatorn lyfta svensk industri: ”Oerhört kraftfull”
https://www.tn.se/naringsliv/43903/genombrottet-sa-ska-nya-superdatorn-lyfta-svensk-industri-oerhort-kraftfull/
Mvh,
Investeringarna drivs av en kapplöpning mellan stormakter där USA, Kina och EU allokerar massiva resurser för att säkra teknologisk suveränitet. Enligt rapporter från McKinsey & Company har det privata kapitalet till kvantteknologi-startups ökat kraftigt, där investeringsviljan speglar förväntningen om att kvantberäkningar kommer att transformera sektorer som finans, logistik och läkemedelsutveckling. För att förstå omfattningen kan man betrakta den totala investeringsvolymen som en funktion av både hårdvaruutveckling och mjukvaruinfrastruktur, där den årliga tillväxttakten (CAGR) förväntas vara betydande under det kommande decenniet.
Enligt aktuella analyser från ledande forskningsinstitut och bransch rapporter beräknas de ackumulerade globala investeringarna i kvantteknologi uppgå till tiotals miljarder USD årligen, med en förväntad marknadstillväxt som kan nå ett värde på över 100 miljarder USD fram till 2030-talet.
What is quantum computing?
https://www.mckinsey.com/featured-insights/mckinsey-explainers/what-is-quantum-computing
Mvh,
Rick Rule: Buy Gold Now Before The Crowd Comes Back
: AI Or “Artificial Ignorance”?
2026-06-25
https://www.youtube.com/watch?v=h_Z0eiFWsFI
Mvh,
AI-efterfrågan, krig och klimattryck driver världen tillbaka till kärnkraft
En av de största fördelarna med denna energitillväxt är kärnkraftssektorn, som för närvarande genomgår en världsomspännande renässans. Medan kärnkraften har fallit ur onåd i stora delar av världen i kölvattnet av uppmärksammade ”kärnkraftskatastrofer” som Tjernobyl, Three Mile Island och Fukushima, har den kommit tillbaka med stormsteg tack vare de obestridliga fördelar den erbjuder som en koldioxidfri, dygnet runt-öppen baskraftskälla med väletablerade leveranskedjor och hög effektivitet.
”Med energitrygghet som nu rankas som en högsta politisk prioritet, verkar kärnkraften vara positionerad för att spela en central roll i det globala el-landskapet fram till mitten av århundradet”, rapporterade Foreign Policy Journal tidigare denna månad.
USA och Kanada tillkännagav båda denna vecka planer på att bygga tio nya kärnreaktorer, den största samordnade kärnkraftssatsningen i Nordamerika på årtionden. Åtgärderna kommer i takt med att AI-boomen, kriget i Iran och bredare geopolitisk instabilitet driver energisäkerhet högst upp på den politiska agendan världen över.
Men USA:s och Kanadas nya planer bleknar i jämförelse med Kinas högt ställda kärnkraftsmål som beskrivs i landets senaste femårsplan.
Mvh,
The $7 Trillion AI Boom Is Turning Into The Energy Trade of the Century
Jun 27, 2026
Utdrag översatta till svenska:
IEA förväntar sig att den globala elanvändningen från datacenter kommer att växa fyra gånger snabbare än den totala el- efterfrågan från alla andra sektorer tillsammans. Myndigheten räknar med att el-efterfrågan från datacenter kommer att fördubblas till cirka 945 TWh år 2030.
På liknande sätt har Goldman Sachs prognostiserat att datacenters elbehov kommer att stiga med 175 % till 2030 jämfört med 2023 års nivåer.
Det är som att lägga till ett helt land i nätet.
Verksamheten med att anskaffa ström håller inte jämna steg med verksamheten med att bygga ut datacenter.
Vi kommer att behöva 6,7 biljoner dollar i kapital fram till 2030, inklusive 5,2 biljoner dollar enbart för AI-infrastruktur , för att förverkliga datacenterhypen. Ändå är de investeringar i nät som förväntas stödja den efterfrågan hittills bara cirka 720 miljarder dollar. Men en stor del av de AI-datacenter som tillkännages idag kanske aldrig blir färdiga eftersom elström inte finns tillgänglig när projekten behöver den.
Mer än 70 % av alla sammankopplingsförfrågningar dras tillbaka, och endast en bråkdel når drift. Den globala elbehovet för datacenter förväntas närma sig 945 terawattimmar år 2030, vilket ungefär motsvarar Japans totala förbrukning, enligt den senaste forskningen från Berkeley Labs , som är anslutet till det amerikanska energidepartementets vetenskapliga kontor.
https://oilprice.com/Energy/Energy-General/The-7-Trillion-AI-Boom-Is-Turning-Into-The-Energy-Trade-of-the-Century.html
Mvh,
DTV – Zach-Adams Effect with Zach Vorhies, Government Licensing to Use AI Models
6/26/2026
https://rumble.com/v7buyac-dtv-zach-adams-effect-with-zach-vorhies-episode-119….html
Mvh,
Efterfrågan på AI exploderar, men infrastrukturen kan inte hålla jämna steg.
Teknikjättar kämpar för att bygga nya datacenter, bara för att stöta på väggar de inte förutsett.
I september 2025 drog Google tillbaka sitt förslag om ett datacenter värt 1 miljard dollar i Indianapolis bara några minuter före en omröstning i kommunfullmäktige.
Det kom samtidigt som invånarna fyllde kammaren, vilket väckte oro över belastning på elnätet, vattenförbrukning och stigande elkostnader för grannar.
Motstånd från det amerikanska samhället, förseningar från tillstånd och begränsningar i nätkapaciteten saktar ner AI-utbyggnaden när brådskan aldrig har varit högre. Över hela USA möter datacenterprojekt liknande motstånd i stads- och förortsområden.
Som Shark Tank-investeraren Kevin O’Leary uttryckte det : ”Det finns ingen ström på elnätet längre.” Det är därför datacenter i Virginia nu står inför sju års väntetid för nätanslutningar.
Mvh,