WWF´s köttguide

gotlandslamm

Lammen ansar en hagtornsbuske på granngårdens ägor

Världsnaturfonden WWF har i veckan presenterat en köttguide, som citat: gör det lättare att göra ett medvetet val. Jag bor på södra Gotland där både får (kallas lamm på Gotland) och nöt gör en oersättlig insats för det öppna landskapet. Bilden ovan och i slutet är tagna i går kväll på väg hem från min ateljé, där jag passerade åtminstone tre hagar med lamm och nöt som betade på naturbetesmarker. Jag skulle gärna se att WWF och Naturskyddsföreningen gjorde en aktiv insats för att få oss svenskar att äta mer svenskt kött, för den biologiska mångfaldens skull. Deras köttguide ser jag mer som en marknadsföring för deras varumärke, än en användbar guide för att göra val som förbättrar miljön. I guiden presenteras den och WWF´s arbete med orden:

Världsnaturfonden WWF arbetar för att säkra en rättvis tillgång på hälsosam mat för alla inom gränserna för en planet. Det innebär mat som är hållbart producerad och rättvist fördelad. Den ökande konsumtionen av kött och det sätt som många köttdjur föds upp är en av vår tids stora utmaningar.

Kött bidrar med viktiga näringsämnen i den svenska kosten och är en nyckelfaktor för vårt öppna landskap. Men idag äter vi i Sverige mer kött än vad som rekommenderas av hälsoskäl och vad planeten tål. Köttkonsumtionen bidrar globalt till minskad biologisk mångfald, ökade klimatgasutsläpp och ökad användning av bekämpningsmedel. Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött, välja mer protein från växtriket och inte slänga kött så gör du en hjälteinsats för planeten.

Köttguiden visar hur olika typer av kött påverkar miljön och djurens välfärd, och gör det lättare att göra ett medvetet val. Men det är svårt att ge enkla svar på frågan om vilket kött som är bäst. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fyra kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Köttguiden bygger på ett omfattande material. Att förenkla detta till en konsumentguide som är lätt att förstå och samtidigt ger rättvisa till att frågan är komplex är en utmaning.

Vi i Sverige åt 2014 62,5 kg kött per person och år. Enligt officiell statistik har den siffran har inte förändrats på 10 år, dvs vi äter inte mer kött per person och år än vad vi gjorde för tio år sedan.

Statistik-1

Vid inträdet i EU sjönk priserna på kött och bröd, vilket innebar att förbrukningen ökade med ca 20% under perioden fram till 2005 och importen ökade nästan fyrfalt, från låga nivåer på ca 58 000 ton 1995 till 195 000 ton 2005. Importen har sedan dess långsamt ökat och idag importerar vi ca hälften av allt kött vi konsumerar (279 000 ton av de 609 000 ton vi konsumerade 2014). Jag antar att konkurrensen från Europa var den mest påtagliga anledningen till att den svenska produktionen minskade efter inträdet i EU.

Statistik-7

Slutsatserna från utredning från 2011, vars syfte var att se vilken “klimatpåverkan” svensk köttproduktion hade sades:

Köttdjur kan ha tillräcklig lönsamhet för fortsatt betesdrift om produktionen baseras på befintliga resurser med låg alternativkostnad. Vid krav på nyinvesteringar i bl.a. byggnader och krav på marknadsmässig arbets- och kapitalersättning uppnås dock inte full kostnadstäckning vid nuvarande miljöersättningar och normal svensk produktionsteknik och företagsstruktur. Detta är ett allvarligt hot mot betesdriftens långsiktiga hållbarhet.

Om WWF lade ner samma energi och kampanjpengar på att värn om svenska köttproducenter som att allmänt skuldbelägga köttätandet som klimatskadligt skulle mycket vara värt. Nu bidrar deras kampanj och guide knappast till att öka betesdriften, snarare att stjälpa den.

Den 27 februari i år presenterade 14 forskare på Chalmers idén om en klimatskatt på kött och flyg. Tanken om att lansera en köttskatt är knappast ny, det tycks vara något som forskare på Chalmers sysslat med de senaste fem åren, för redan 2011 presenterade Chalmers en rapport om hur en skatt på kött och mjölk skulle minska växthusgaserna. Det känns viktigt att ett av sveriges främsta teknologiska högskolor arbetar med dessa betydande frågor. Enligt sin egen hemsida finns en programförklaring:

Chalmers styrkeområden skall möta utmaningar, som är avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle. Områden har valts där Chalmers kan ta ansvar genom gränsöverskridande forskning, utbildning och innovationskraft.

Deras gränsöverskridande forskning och innovationskraft har nu utvecklat förslaget från 2011, genom att mjölkskatten bytts ut mot flygskatt. Reaktionen mot förslaget lät inte vänta på sig. Stefan Edman reagerade på köttskatten och menade med att det är ett oprecists redskap och att den slår mot den biologiska mångfalden. Reaktioner kom även här och från LRF som menade att svesnk köttproduktion har låg klimatpåverkan. Med tanke på den reaktion som kom, dels från svenska köttbönder, men även från Stefan Edman, kunde man kanske vänta sig en mer intressant och genomarbetat läsning i WWF´s köttguide. De indikerar förvisso att det är en komplex utmaning att skapa en lättförståelig guide som ger frågan rättvisa. De har tyvärr totalt misslyckats, med att ge frågan rättvisa eller göra en guide som kan vara till hjälp för den som både gillar kött och är miljömedveten, dvs värnar om det öppna landskapet och den biologiska mångfalden samt allmänt vurmar för den agrara näringen.

Om vi ser till den guide som WWF givit ut, så finns det tre olika beteckningar i form av en ”smiley med röd, gul eller grön färg. Den röda sura gubben innebär:

Rött= undvik, påverkan på planeten är alldeles för hög

kottguiden

Allt nötkött liksam allt lammkött har en röd sur gubbe i kolumnen klimat. Och eftersom den frågan är den mest prioriterade från WWF´s synvinkel så blir all produktion av nöt och fårkött skuldbelagd och skall undvikas, även den som klimatcertifierats enligt svenskt sigill. Detta är inte bara en orimlig hållning, den är katastrofalt missriktad. Ingen av de köttdjursbesättningar som finns runt omkring där jag bor, och som har några av de mest fågelrika strandängarna i Sverige är kravmärkta. Guiden försöker förvisso framhålla att viss produktion har en positiv inverkan på den biologiska mångfalden, och ger en klar indikation på att allt importerat kött är sämre från miljö och djurhälsosynpunkt. Men hur skall vi veta som konsumenter om djuret vi äter har gjort nytta genom att beta fritt, enbart KRAV-märkt och svenskt certifierat naturbeteskött från grön gubbe, vad gäller nöt.  Dessutom står det naturkött på det brasilianska (och av vedervärdig kvalité) kött som fyller många butiker, och som har halva priset jämfört med svenskt kött. PÅ WWF´s hemsida försökte jag se vilka uppfödare i mitt närområde som omfattades av beteckningen naturbeteskött, (för ett aktivt val för den bilogiska mångfalden). Jag vet att djuren ofta går ute mellan maj och oktober häromkring. Gotland har dessutom 60% av allt naturbete utanför renbeteslandet. Enligt den sida som WWF hänvisar till avseende var man kan hitta producenter av ”naturbeteskött” finns inga på Gotland – nada-noll-cero, och de flesta län saknar dessa. Jag hittar någon i Västerbotten, en i Uppland och en i Sörmland.

Guiden ger enbart ambivalens och ångest för konsumenten. Bättre vore om WWF tagit ett ordentligt tag om köttproduktionen och listat uppfödare utifrån den nytta de gör för det öppna landskapet och den biologiska mångfalden, rimligt bra djurhållning bör omfatta de flesta svenska bestånden. Alla mular behövs i det svenska kulturlandskapet.

kor

Grattis till alla mödrar, inklusive de på bilden, idag på Mors dag. jag kommer att laga mat i vår restaurang under Mors dag, och jag servera med stolthet våra lammfärsbiffar – för miljöns skull.

Uppdaterad kl 07 40 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. bom

    WWF är ett bedrägligt affärsdrivande ”verk” med sin egen agenda. Rädda en panda, isbjörn jada-jada jada. Politikerna borde ta avstånd från dem och dra in alla bidrag eller varför inte agera med förbud?

  2. Gunnar Kjelldahl

    Faktum är att vi fördubblat vårt köttätande från 50-talet, vilket ju stämmer bra överens med den mängd vi importerar. Just nötköttet skulle vi behöva minska intaget av, dels av hälsoskäl, där ju rött kött är det som hälsoexpertisen i första hand rekommenderar ett försiktigt intag av, men också ur klimatsynpunkt där i synnerhet det importerade nötköttet har stor påverkan.

    Det finns inga sakskäl för att vi ska äta dubbelt så mycket kött per capita i dag som på 50-talet, men det finns alltså skäl emot. När det gäller klimatet tycker jag inte heller att vi kan hålla oss med ”heliga kor”, utan att alla påverkansfaktorer måste beaktas. Vi kan väl börja med att välja svenskt i köttdisken?

  3. Gunnar
    Vi bör välja svenskt i disken där är vi överens. Jag tycker det är helt OK att minska på köttkonsumtionen av rent privata skäl. Så sent som 1995 var svensk konsumtion och produktion dock i stort sett densamma. Är inte det en bra utgångspunkt, alla mular och får behövs i det svenska landskapet. Dessutom avger naturbetande djur som får längre tid på sig att växa upp till slaktvikt större utsläpp per kilo kött. Guiden är kontraproduktiv om man är intresserad av att värna om miljö, jag trodde du var centerpartist? Ekvationen vad gäller kött blir orimlig. Min rekommendation är att ät lokalt kött i den mängd som du tycker känns bra, ät mer lammkött och släng så lite som möjligt.

  4. Guy

    Märkligt att jämföra konsumtionen av kött med 50 -talet. Om man gjorde samma jämförelse i Finland skulle den se ännu värre ut. På 50 -talet fanns det kött endast hos bönderna och på svarta marknaden. I dag finns kött i vilken närbutik som helst. Med andra ord har köttkonsumtionen i städerna ökat med nästan 100% 🙂

    PS är det någon som vet vilka bekämpningsmedel som anväds på ängarna där korna och fåren betar? Andra frågan är förståss vad bekämpningsmedlen behövs till?

  5. Gunnar Kjelldahl

    Lars, jag har sett studier som säger precis tvärtom, att betesuppfödning ger mindre CO2-ekvivalenter, eftersom odlingen av grödor också utgör en väsentlig påverkan. Jag antar att de då också tagit hänsyn till att metangasen är betydligt mer kortlivad i atmosfären, än CO2. Slutklämmen kan jag ställa upp bakom. Om vi siktar mot det målet så får vi också en total minskning, eftersom vi valt kvalitet före kvantitet. Svenskt blir ju som regel dyrare, och då tar många en lite mindre bit, eller grillar lite mer sällan i stället.

  6. Peter F

    Som någon uttryckte det

    ”Kor är självgående automatgödslande gräsklippare som bygger mull” ….och som restprodukt ger livgivande mjölk och kött.

    Kan det vara bättre ?

  7. Guy

    #6
    Amen.

  8. Stickan no1

    Om WWF skulle betygsätta människor på samma sätt skulle kolumnen för klimat också vara en röd gubbe.
    Har WWF tagit samma ståndpunkt för den mänskliga populationen som för djurpopulationer och förespråkar en halvering av mänskligheten?
    Och hur skulle det går till? En skatt?

  9. Ann lh

    Fler självgående mular i kulturlandskapet och färre klimathotspropagandister – för miljöns skull. Tack Lars och Peter F.

  10. Janne

    På DN Debatt idag, Inför evidensbaserade beslut inom politiken.

    Ja tänk om det skulle bli lag att alla politiska beslut skulle baseras på vetenskapliga bevis, hur skulle det då gå med klimatpolitiken 😀

    http://www.dn.se/debatt/kunskap-maste-ga-fore-ideologi-och-populism/

  11. Sigge

    Jag tycker att man skall välja svenskt kött av hälsoskäl. I större delen av världen används antibiotika i djurfoder för att djuren skall hålla sig friska. Det finns en stor misstanke att det är en av orsakerna till att antibiotikaresistenta bakterier ökar runt om i världen.

    För nötkött så används antibiotika för att kunna minska andelen stråfoder och öka andelen kraftfoder utan att djuren blir dåliga i magen. Djuren växer snabbare och foderkostnaden blir lägre per kilo producerat kött.

    Det är lite dubbelmoral i jordbrukspolitiken när det är förbjudet att använda antibiotika i svensk djurproduktion men det inte är några restriktioner för att importera kött som är uppfödda med antibiotikaberikat foder och därmed riskerar att innehålla antibiotikarester och antibiotikaresistenta bakterier.

    Vad jag känner till så är det bara Sverige, Norge och Schweitz som förbjuder antibiotika i djurfoder.

  12. Guy

    Janne #10

    Det verkar ju helt ok. Problemet är att IPCC: uttalanden anses vara evidens. Klimatmodellerna anses vara evidens. Om någon kommer med ”felaktig” evidens (=sådan som går emot dom rätttrogna), så underkänns den omedelbart.

  13. Sten Kaijser

    Tack Lars!

    Din förmåga att se vad de flesta inte ser, det må vara utomhus där du är eller i texter som du läser är suverän. Eftersom jag fotfarande tror att innan årtiondet är över så kommer vetenskapen att ha insett att en koldioxidberikad atmosfär enbart är till fördel för livet på jorden ser den där röda ringen för klimat enbart som något positivt. Lamm är något av det bästa vi kan äta.

  14. Björn-Ola J

    #8
    De gröna klassificerar sig själva som gröna och resten av befolkningen, även de blåa, som röda gubbar, men det går tydligen bra att sammarbeta med de röda.

  15. Lasse

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Metan

    IPCC har en förutsägelse för hur metan skall öka. Kurvan visar att uppmätta värden ligger långt under de som modellerna räknar med. http://wattsupwiththat.com/2015/01/27/methane-deceptions/

  16. Slabadang

    Janne Evidensbaserad politik!

    Hur ska det då gå för alla de idealistiska utopismens företrädare som idag kapat etablissemanget?

    Vi satsar därför nu ….. vår vision ….. vår målsättning är ….. ta vara på ”kompetens” … Sverige skall vara … Sverige skall bli …. Hokus pokus filiokus

  17. tty

    Guy #4

    ”PS är det någon som vet vilka bekämpningsmedel som anväds på ängarna där korna och fåren betar? Andra frågan är förståss vad bekämpningsmedlen behövs till?”

    Normalt används inte bekämpningsmedel på betesmark. Däremot gödslas de numera i de flesta fall. Ogödslade betesmarker är tyvärr ovanliga numera och ur biologisk synpunkt mycket värdefullare än gödslade. Och svenska kor betar inte på ängar, i bästa fall betar de på hagmark, men oftast på vall. Det finns nästan inga ängar kvar i Sverige längre, och inte särskilt mycket hävdad hagmark heller.
    De ytterst få ängar som faktiskt finns kvar hävdas nästan helt på ideell basis.

    Jo, jag vet att Lars nämner strandängar ovan, men en strandäng är faktiskt inte en äng i egentlig bermärkelse. En äng hävdas genom slåtter, inte bete, och får därför en rätt annorlunda flora och fauna mot en betesmark.

  18. Ann lh

    OT
    Lotta Grönings öppna brev till S. Löfven inför helgens kongress är som så ofta mycket tänkvärt. ”Varför behövs socialdemokraterna?” Frågar hon sig och visar bla att hon som den skrapning hon är vågar ”beta” fritt i klimatfrågan, tänka själv och på så sätt genomskådat både klimathotsfrågan och den märkliga energipolitik landets utsätts för.
    En annan skrapning finns idag under debatt i Norrtälje tidning. Sigvard Eriksson har mer upplysning att ge dem som ännu inte vågat beta i öppna landskap.

  19. lennart facius

    detta meningslösa klimattjat .har ingen som helst praktisk betydelse för klimatet oavsett hur vI producerar eller konsumerar animalier.

  20. Slabadang

    WWF agerar som om de var en myndighet!

    Lars Bern är suverän!

    http://antropocene.se/2015/may/klimatpropagandan-oppnar-dorren-for-putin.html

  21. b-j-b

    Gunnar # 2
    Exakt vad menar du med att ”alla påvekansfaktorer måste beaktas”?
    Menar du – A/ Det är moraliskt acceptabelt att skuldbelägga sina medmänniskor för att de äter kött;
    B/ Det är moraliskt korrekt att utnyttja andra människor för sina egna målsättningars skull; eller
    C/ Staten har rätt att, eller bör, föreskriva vad medborgarna stoppar i sig…? Eller menar du något annat?

  22. Christopher E

    Jag handlar efter pris och kvalitet. Det är inget som helst fel på de lammstekar jag köper från Chile eller Nya Zeeland. Någon enstaka gång blir det lokala stekar också, och min leverantör av lammfärs (bra pris om man köper mycket på en gång) hämtar från Österlen. Absolut inget fel på dessa heller. Jag tror det där med smaken är högst subjektivt. Jag äter inte nötkött alls av privata skäl (har inget med smak eller miljö att göra) men har ändå lite svårt att tro att importerat nöt är vedervärdigt. Om man åker som turist till Pampas och blir bjuden på en präktig asado av ett gäng gauchos… kommer man verkligen hem igen uppfylld av minnen av vedervärdiga smaker? Jag tvivlar. Alla dessa som ratar allt osvenskt i mataffären, svälter de på utlandssemestern? Eller de kanske aldrig åker någonstans eftersom allt är bäst i Sverige?

    Faktum är att en del av handla-svenskt-retoriken kring våra matinköp får den grövsta främlingsfientliga retoriken att blekna vid jämförelse.

    Jag förstår helt värdet av betesmark för mångfald och natursköna kulturlandskap (om de slipper snurror). Det är bra att vi har ett fritt val. De som väljer mat efter detta har all rätt att respekteras för det så länge de i sin respekterar andras val. En hel del av våra miljölagar är nog inte så dumma heller. Men det är bara en del av det hela. Vi har annat som hög beskattning av bränsle, energi, arbete mm som också gör livet surt för svenska bönder och andra landsbygdsbor. Man kunde kanske börja i den änden istället?

  23. tty

    Apropå ”evidensbaserad politik”:

    http://io9.com/i-fooled-millions-into-thinking-chocolate-helps-weight-1707251800

    Hur många politiker tror ni begriper sig på signifikansnivåer? Eller orimliga Bayes-priors, eller korrelationsutspädning, eller varför man inte bör använda löpande medelvärden eller……

  24. tty

    Jag kanske skulle ha kommenterat länken. Det gäller alltså avsiktligt fejkad ”medicinsk forskning” som blev publicerad och svaldes med hull och hår av MSM. Ett litet citat:

    I called a friend of a friend who works in scientific PR. She walked me through some of the dirty tricks for grabbing headlines. It was eerie to hear the other side of something I experience every day.
    The key is to exploit journalists’ incredible laziness. If you lay out the information just right, you can shape the story that emerges in the media almost like you were writing those stories yourself. In fact, that’s literally what you’re doing, since many reporters just copied and pasted our text.
    Take a look at the press release I cooked up. It has everything. In reporter lingo: a sexy lede, a clear nut graf, some punchy quotes, and a kicker. And there’s no need to even read the scientific paper because the key details are already boiled down. I took special care to keep it accurate. Rather than tricking journalists, the goal was to lure them with a completely typical press release about a research paper. (Of course, what’s missing is the number of subjects and the minuscule weight differences between the groups.)

  25. Roland S

    WWF är, som många av världsorganisationerna, kapade av vänsteraktivister och omvandlade till en klassisk ”frontorganisation. WWF m fl har en helt annan agenda numera, än vad ”namnet” antyder, men en dold. De har också lyckats väl med sin strategi att de kan närmast ”beskatta” västerländska stater och företag. Pengar som sedan närmast används för att motarbeta dessa länders befolkningar resp aktuella företag.

    WWF och likartade skall man inte fästa något avseende vid. Deras betydelse är fullständigt överskattad!

  26. Lars, WWF:s köttguide är ju en kopia av köttguiden som gjorts av Elin Röös på SLU. Lyssnade på en föreläsning av henne för ca två år sedan. Blev irriterad av den röda gubben för naturbeteskött orsakad av att nötkreatur rapar metan. Påpekade under föreläsningen att det finns en plus och en minussida när det gäller detta metan och naturbeteskött. Visst rapar nötkreatur metan men på många av de naturbetesmarker som jag ser där jag bor så har man fått dika ut vattensjuka marker vilka blivit bra betesmarker och som därefter avger mindre metan. Frågade henne om hon har tagit hänsyn till detta när när hon gjorde sina beräkningar. Fick bara ett undvikande svar.
    I detta fall styr ideologin inte objektiv forskning.

  27. Håkan

    Att köttätandet skulle vara dåligt för hälsan framförs ju numera som ett självklarhet. Jag vänder mig till er som framför denna åsikt och undrar vad ni stöder en sådan uppfattning på.

    Under en längre tid har det animaliska mättade fettet utmålats som hälsofarligt, men mig veterligen finns det ingen vetenskapligt stöd för den hypotesen. Idén att det skulle vara farligt har kommit ifrån epidemiologiska enkätundersökningar, en metod som bara kan visa på korrelation men inte på några orsakssamband. Samma sak är det med misstankarna om tarmcancer.

    Den som tittar vidare på forskningen kan se att det är processat kött som bör misstänkas utgöra en hälsofara, inte kött i allmänhet. Se upp med industrimaten, alltså.

    Så, vill ni använda hälsoargumentet mot köttätande ber jag er tydligt hänvisa till vilken fakta ni stödjer er åsikt på.

    Vänligaste hälsningar

  28. tolou

    Rutger #26
    Köttdjur dricker inte råolja eller fossilt….
    De äter förnybart gräs som binder co2! 😀
    Vi har varit igenom detta gång på gång, men det går trögt…

    Så länge betesmarkerna inte utarmas eller ersätter andra co2 sänkor med högre kol-omsättning så ökar inte mängden kol i atmosfären.
    Diskussionen kan kanske isåfall omfatta huruvida gräsmarker binder co2 snabbare än t.ex skog? Jag vet inte. Det förekommer ju en naturlig gödning på betesmarkerna, så…

    https://www.klimatupplysningen.se/2015/03/21/oppen-trad-78/#comment-399462

  29. tolou

    Håkan #27, här finns mer stöd för att kött inte utgör någon större källa till oro:

    https://www.google.se/search?q=r%C3%B6tt+k%C3%B6tt+site%3Aantropocene.se

  30. Håkan #27
    Brukar ställa frågan till mina elever, ”Tror ni att det är farligt eller giftigt att äta det som man själv består av?”
    Vid en viss eftertanke svara de nej. Sedan är ju tillagsningsmetod, konserveringsmetod och hygien av stor betydelse. Att bara äta välsaltat fläsk är säkert inte nyttigt.

  31. Björn

    tolou [28]; ”Köttdjur dricker inte råolja eller fossilt….De äter förnybart gräs som binder co2!” Här nämner du något som de flesta nog inte tänker på, eller överhuvudtaget aldrig lärt sig. Lars får, eller lamm, liksom alla köttdjur, är ”förbränningsmotorer”. De behöver drivmedel för att producera. Växterna innehåller bunden energi genom fotosyntesen, vilken frigörs genom den metaboliska processen i djur, vars kroppar vi äter. Köttet metaboliseras i vår egna kroppar, vars process skapar både CO2 och vatten. Men om vi skall tala i andra termer så drivs dessa förbränningsmotorer med förnybart bränsle i ett miljömärkt kretslopp. Vad gnäller de gröna på?

  32. Slabadang

    OT!

    Vindindustrin består av tvåbenta profitörer som sätter upp sina trearmade banditer? Vad säger Gunnar Kjelldahl?

  33. Ingemar Nordin

    Köttfaran är väl som så många andra gröna myter som spridits över åren av den gröna rörelsen: Skogsdöden, säldöden, kemikaliehysterin, peak oil-hotet, klorfaran, klimathotet etc. Ibland finns det små korn av sanning som sedan blåses upp helt oproportionerligt och helt ovetenskapligt. Syftet är förstås att få folk i panik och få dem att fylla organisationernas fickor med bidrag från politiker och allmänhet.

    Tyvärr inser inte folk att globala organisationer som WWF och Greenpeace är affärsdrivande, skattebefriade företag i domedagsbranschen. Och tyvärr är de direkt farliga eftersom de nästlat sig in i allehanda beslutsfattande organ och i media. Om dessa organisationer rekommenderar något, t.ex. om kött, så bör man se upp.

  34. Helge

    Hur gräs som passerar en mage innan det förmultnar och blir till mull, där delar blir mjölkprodukter och kött skulle påverka klimatet mer än om det förmultnar på plats är för mig en gåta? Metan är dessutom en kortlivad gas i fria luften, och vars spektrum ofta redan är mättat.

    Vi som sen äter mjölkprodukterna och köttet hade fått äta något annat istället, och hur vet man att det andra inte varit sämre ur klimatsynpunkt? Om nu klimatförändringen ens är mätbar.

    Tror fortsatt att om någonting skulle påverka koldioxidutsläpp av mätbar betydelse vore det att avskaffa alla husdjur vi bara har för nöjes skull. Men även där vore det nästan omätbart.

  35. Christoffer E #22
    Argentiskt kött från Pampas smakar utmärkt och är dessutom billigt. Något argentinskt kött finns knappast i svenska butiker. Det är främst brasilianskt kött som säljs i Sverige, och även om Pampas sträcker sig in i södra Brasilien är det kött som finns i butikerna inte av samma kvalité som det argentinska. jag tror inte att något brasilianskt pampaskött når Sverige, det är från mer tropiska och varma marker, och djuren är normalt mycket magra. Jag har förvisso enbart testat ett par gånger och tyckte inte att det höll en bra kvalité, men det är billigt och kanske prisvärt.

  36. Lars R Karlsson

    BILDEXTRA: Klimatets skräcksignaler

    http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.628738/bildextra–klimatets-skracksignaler#disqus_thread

  37. Gunnar Strandell

    Lars Jonsson #35
    Jag har ätit nötkött från Uruguay både på plats och från Willys och tycker att det håller utmärkt kvalitet.

    I stort sett hela Uruguay är bevuxet av gräs och landskapet böljar fram i kullar där djuren går ute och betar. De har också nötkreatur betande i sina plantager av eukalyptus som är råvara till massaindustrin.
    Enkelt uttryckt ser det ut som i Sverige bortsett från att man planterar träden i raka linjer så att det tydligt syns att de är planterade.

  38. Kenneth Mikaelsson

    #36 Här har du lite läsvärt om du har svårt att somna…..

    http://wattsupwiththat.com/reference-pages/sea-ice-page/northern-regional-sea-ice-page/

    Förstår varför grön muppar ser så dassiga ut…. de läser en massa idiotiska artiklar om jordens undergång..

    Spökrädda som ni är ta fram ficklampan och kolla fakta så sover ni lugnare …

  39. Hej Gunnar, Uruguay-iskt kött har jag aldrig ätit, men naturgeografiskt så är Uruguay mer som norra Argentina, vi pratade om Brasilianskt.

  40. tty

    #35

    Håller med Lars Jonsson. Argentinskt kött håller hög kvalitet och mera ”naturliga” kossor får man leta efter. ”Halvvilda” är nog det rätta epitetet. Sedan är faktiskt argentinare inte så där jättebra på att laga till nötkött. Litet enformigt och fantasilöst enligt mitt tycke.
    Även det argentinska får- och lamaköttet är bra.

  41. Ingemar B

    Tack Gunnar Kjelldahl för dina inlägg! Att det i alla fall finns nån seriös person här, som inte bara kör nån slags märklig barnslig jargong…

  42. Börje S.

    #40 Ingemar B och även Gunnar Kjelldahl (C)

    Varför ägnar ni som älskar klimathotet er enkom åt att smutskasta de övriga deltagarna i diskussionen på den här bloggen? Det händer förstås en eller annan gång att ni påstår något, men när motargumenten kommer blir det alldeles tyst.

    Varför argumenterar ni inte för er sak? Tryter argumenten för er?

  43. Ingemar B

    # 41: Att jag anser att allt tyder på att mänskligheten är ute på en ytterst riskfylld väg, betyder väl inte att jag ”älskar klimathotet” (?!?!)

  44. Börje S.

    #42 Ingemar B

    Du skrev:
    ” jag anser att allt tyder på att mänskligheten är ute på en ytterst riskfylld väg”

    Argumenten för din ståndpunkt ovän är, så vitt jag förstår:

    ”Att det i alla fall finns nån seriös person här, som inte bara kör nån slags märklig barnslig jargong…”

    Det finns således enligt din mening bara 2 seriösa personer varav du är den ena, bland den här bloggens alla läsare och skribenter. Så nu vet vet vi vad du tycker om oss.

    Men vad har det med det första citatet att göra? På vilket vis gör din kommenter enl citat 2 din sak bättre? På vilket vis ska vi förstå hur riskfylld vägen är genom att du utser dig själv och en centerpolitiker som seriösa, kemiskt fria från barnslig jargong?

    För min del tycker jag att det är din alldeles speciella argumentlösa argumentationsteknik som borde kallas ”barnslig jargong” om något. Jag kan heller inte med bästa vilja i världen kalla detta ditt sätt att tala för din sak som ”seriöst”.

  45. Ingemar B

    #43
    Att inte (vilja) lyfta blicken, och se den alldeles uppenbara faran om vi inte byter väg in i framtiden, det är rimligtvis att ”stoppa huvudet i sanden”…
    Tänker på människans allt större förmåga att (över)utnyttja jorden + att vi människor blivit alldeles för många (särskilt vi som vill ha hög materiell levnadsstandard. Där ingår ju nu även jätteländer som Kina och Indien…)

  46. Guy

    Ingmar B #44

    Vad tycker du vi borde göra åt överbefolkningen? Överutnyttjandet löser sig ju samtidigt.

  47. Mats G

    Då ska vi se…

    Människor är iofs allätare men om vi ser till människans historia så har vi inte varit bofasta länge.

    Jag tror fisk eller ”seafood” är vår ursprungsdiet. Titta på eskimåer. Inte mycket morötter där.
    Men under lång tid var människan jägare och samlare. Huvuddieten var kött.
    Endast de senaste kanske 5000 åren har vi varit bofasta i en utveckling som har varit miljontals år.

    Vi har många gammalt i oss som inte är anpassat till dagens samhälle. Stress. Där vi får flyktbeteende när vi inte behövs utan skadar oss. Fartblindhet. Vi är höjdrädda men inte farträdda. Misstänker att fart dödar mer än höjd idag. Många är laktosintoleranta, spår från när dieten bestod mer av kött.

    Vi har också ett väldigt stark belöningssystem för socker. Fann vi socker så såg naturen att vi gick tillbaka till det stället och få mer. En överlevnadsinstinkt. Idag finns det socker i allt. Och det är sockret som är problemet. Inte köttet.

    Fisk är bäst, sedan kött och resten skall intagas med måtta. det är komplement. Tag gärna mer kött och skippa kolhydrater och ta mer sallad istället.

    Nu är vi olika. Men det fungerar bra för mig.

    Sen det här med svensk kött. Känns som en kvarleva från kriget. En svensk tiger kampanjen. Att Svenskt kött skulle vara bäst är ju bara snack. Ytterligare ett sätt att få oss att betala mer för samma sak.

    Dansk fläskkött är överlägset svenskt. Sydamerikansk kött är bäst. Asien bäst på seafood och lamm är bäst i Grekland.

    Tycker jag.

    Det är ju lite intressant att man försöker spela på de nationaliststrängarna med kött i dessa migrationstider. aja-baja.

  48. Ingemar B

    Överbefolkningen är förstås svår att påverka. Då gäller det alltså att var och en av oss belastar ”Moder jord” desto mindre! (Vi måste förmå de som styr i samhället och världen, att snabbt stimulera fram en betydligt mer hållbar resursanvändning, via smartare samhälls-strukturer, och smartare teknologi)

  49. Ann lh

    Ingemar B, antalet födda barn per kvinna sjunger med ökad välfärd. Att lyfta de fattiga ur fattigdom är den enda hållbara lösningen, dvs utveckling!

  50. Ingemar B

    #47 Är det nåt vi behöver så är det definitivt utveckling…
    Hoppas Du menar en typ av utveckling där man INTE kör på i blindo som i dag!
    Tänk bara vilken märklig retorik de flesta politiker använder fortfarande, att tex. skapa jobb genom att vi i de rika länderna ska öka den privata pryl-konsumtionen ÄNNU mera!
    Tvärtom måste vi redan rika, göra kanske en smärtsam omställning, till förmån för ökad välfärd i fattiga länder.

  51. Joel

    Fritt efter Sven Jerring:
    Veganer, veganer, försvarande veganer, från sig vilt slående veganer och lågmält försvarande bönder. Klimatalarmister som hoppar, klimatalarmister som kastar sig, klimatalarmister som fläker sig. Klimatalarmister som gör allt för att ta segern åt WWF. Och svenskar, svenskar som kämpat redligen men som nu är slagna…

  52. Ingemar B

    # 51 Förlåt, men är inte snacket om ”klimatalarmism” bara märklig jargong…?
    Varför inte ta del av seriös forskning utan förutfattade meningar istället?

  53. Guy

    Ingemar B #50

    ”Tvärtom måste vi redan rika, göra kanske en smärtsam omställning, till förmån för ökad välfärd i fattiga länder.”

    Kan du precisera vad du menar med smärtsam omställning.

    Ökad välfärd i fattiga länder är bra, men välfärden ökar inte med att vi blir fattigare. Felaktigt inriktad ’solidaritet’ leder ingen vart

  54. Joel

    #52 Det är det jag gjort.

    Jag började min resa som övertygad om att länder som inte skrev på det första Kyotoavtalet var ytterligt suspekta. Därför började jag läsa så mycket jag kunde om detta. Ju mer jag läste, ju fler källor jag jämförde, desto mer övertygad blev jag att vårt jobb är att hålla natur och miljö så rena som möjligt, och att det där med klimat sköter Jorden, Solen med flera större aktörer helt på egen hand.

    Eller, jo, vi påverkar vi också. Lika mycket som kvalstret på loppan på elefanten.

  55. Ingemar B

    #54
    Så du är säker på att allt högre CO2 halt i atmosfären inte kan få stora (eventuellt ödesdigra) effekter på nåt sätt i framtiden?? Måste vara skönt att känna sig så trosviss…

  56. Guy

    Ingemar B #55

    Känner du till någon seriös forskning som säger: ”… högre CO2 halt i atmosfären inte kan få stora (eventuellt ödesdigra) effekter på nåt sätt i framtiden??”

    Speciellt ”på nåt sätt i framtiden” låter inte så seriöst i mina öron. Har du tagit del av seriös forskning och i så fall vilken? Kan du gen några källor?

  57. Sten Kaijser

    Kära Ingemar B,

    äntligen – någon som borde vara tillräckligt säker på sin sak för att våga slå vad med mig!

    Som du kanske vet är jag övertygad om att

    ”innan detta årtionde är över så kommer vetenskapen att ha insett att om det verkligen är tack vare vår användning av fossila bränslen som vi har lyckats berika atmosfären med koldioxid så är det det bästa som mänskligheten gjort för livet på jorden”

    Vad ska vi slå vad om?
    (Hur vi ska avgöra vad vetenskapen insett kan vi bestämma tillsammans : )

  58. Joel

    #54 På vilket sätt har din kommentar med mitt svar att göra?

    Lite roligt är att detta är en av faktorerna som petade öer mig till mängden av klimathotsskeptiker, nämligen att alarmisterna ofta inte kan debattera. Har man fakta på sin sida ska det väl bara vara att presentera dem på ett övertygande och pedagogiskt sätt?

  59. Ingemar Nordin

    Ingemar B är, i likhet med Thomas R. Malthus http://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Robert_Malthus, orolig för att arten homo sapiens skall bli för många på vår moder jord. Tycker att vi har ett prylsamhälle.

    Aj, aj, alla dessa onödiga PRYLAR som diskmaskiner, tvättmaskiner, kylskåp, frysar, bilar, flygplan etc. etc.. Se där en äkta reaktionär!

    Jag är själv lite orolig för att mina söner äter för LITE kött och subventionerar dem därför med ett månatligt bidrag till deras köttkonsumtion.

  60. Ingemar B

    #56
    Jag skriver ”på nåt sätt i framtiden” för att vi nu utsätter vi jorden för ett sanslöst experiment, med hela framtiden i potten. Experimentet KAN till stora delar falla ut väl, men risken är väl mycket större att det blir ett antal fatala effekter vi inte ens kan ana idag…

  61. Ingemar B

    #59 Ingemar Nordin
    Nej visst, inget ämne är för allvarligt för man inte ska kunna raljera över det…

  62. Ingemar Nordin

    Ingemar B #61,

    Raljera? Det finns få läror som är mer vetenskapligt falsifierade än dina malthusianska påståenden om att vi människor utsätter moder jord för ”experiment” som leder till stora risker och utarmning. Har du överhuvudtaget ett enda empiriskt bevis på detta påstående?

    Malthus trodde bergfast på att maten skulle ta slut därför att uppodlingen av mark ökade geometriskt medan befolkningen ökade exponentiellt. I verkligheten så ökade matproduktionen (liksom utvinningen av kol, metaller och andra förnödenheter) ännu snabbare. Vilket medförde en SÄNKNING av priset på dessa förnödenheter, snarare än en ökning. Mänskligheten har aldrig haft så god tillgång på resurser som idag.

  63. Ingemar B

    Ingemar Nordin #62
    Nej det är precis det jag menar:
    vi har satt oss i en situation, som måste liknas vid ett globalt gungfly, där det per definition inte kan finnas några ”empiriskt bevis”

  64. Ingemar Nordin

    Ingemar B #63,

    ”vi har satt oss i en situation, som måste liknas vid ett globalt gungfly, där det per definition inte kan finnas några ”empiriskt bevis”

    I klartext: Du har inte några som helst vetenskapliga belägg för dina tomma påståenden om ”experiment”, att vi försatt oss i ett ”globalt gungfly”, att ”hela framtiden” ligger i potten, etc. etc.

    I motsats till dina tomma fraser så finns det gott om empirisk evidens för att naturresurserna ökar, att miljön blir bättre, att svälten minskar och att jordens befolkning får en ökad livslängd och ett ökat välstånd. Vad är det som du tycker illa om i detta ”experiment”/ ”gungfly”?

  65. Ingemar B

    Ingemar Nordin #64
    ”naturresurserna ökar, att miljön blir bättre, att svälten minskar och att jordens befolkning får en ökad livslängd och ett ökat välstånd”
    Du menar alltså att sättet vi åstadkommer detta på nu, är långsiktigt hållbart?

    ”miljön blir bättre”, visst, det kan man ju tycka om man sätter på sig ordentliga skygglappar…

  66. Ingemar Nordin

    Ingemar B #65,

    ””miljön blir bättre”, visst, det kan man ju tycka om man sätter på sig ordentliga skygglappar…”

    Nu pladdrar du på igen utan argument. Visst finns det lokala miljöproblem i många länder, men på global nivå så verkar det mesta gå åt rätt håll i samklang med att levnadsstandarden ökar.

  67. Sten Kaijser

    Hej Ingemar B,
    jag ser att du inte tycks vilja anta min utmaning
    tror du inte tillräckligt på koldioxidhypotesen?
    Sten

  68. Guy

    Ingemar B #60

    #56
    Jag skriver ”på nåt sätt i framtiden” för att vi nu utsätter vi jorden för ett sanslöst experiment, med hela framtiden i potten. Experimentet KAN till stora delar falla ut väl, men risken är väl mycket större att det blir ett antal fatala effekter vi inte ens kan ana idag…

    Sättet du skriver på visar att du inte har en blekblå aning om vad du skriver om. Du tycks inte ens kunna komma med ’konkreta’ fantasier. Dom enda fantasier du kommer med är när du hänvisar till seriös forskning som du inte ens kan hänvisa till.

    Vakna upp! Tänk själv! Syna dina vänners floskler.

  69. Gunnar Strandell

    Ingemar B #60
    Citat:
    ”… vi nu utsätter vi jorden för ett sanslöst experiment, med hela framtiden i potten. Experimentet KAN till stora delar falla ut väl, men risken är väl mycket större att det blir ett antal fatala effekter vi inte ens kan ana idag…”

    Har du funderat över att experimentet var precis vad dina föräldrar bestämde sig för innan du föddes?
    Jag tolkar dina inlägg som att om du blivit tillfrågad hade du sagt något i stil med att det bästa de kan göra för kommande generationer är att inte skaffa dem. 😉

    Jag kan hålla med om att själva livet kan sägas vara ett sanslöst experiment eftersom det enda förutsägbara är att det kommer att ta slut för varenda individ. Men att önska sig ett statiskt tillstånd genom att avbryta experimentet strider mot själva begreppet liv.

    Mer CO2 ger förutsättningar för mer liv, inte mindre, vilket betyder att risken för fatala effekter för livet på jorden faktiskt minskar och det blir spännande att se om denna insikt hinner bli allmän innan detta årtionde är slut.

  70. Ulf L

    Ingemar B
    Av alla jordens resurser är det en som är väsensskild från de andra och det är människans kreativitet, människans förmåga att tänka nytt, hitta nya sätt att använda gamla saker. Det är samtidigt den viktigaste eftersom den förmår att förändra användningen av de andra resurserna.
    Det har aldrig funnits så många kreativa människor som nu, de har aldrig varit så välutbildade som nu, de har aldrig kommunicerat sina idéer så brett som nu. Detta ger naturligtvis genomslag på hur vi kommer att se på naturresurser i framtiden, vi kommer att se på dem på ett annat sätt än idag. Därför måste de prediktioner om naturresursutnyttjande i framtiden som vi gör idag vara fel.
    Varför ska vi låta oss styras av prediktioner som vi vet är fel och som dessutom inte tar med den viktigaste resursen av dem alla?

  71. Joel

    #60
    ”Framtiden” verkar ligga något på plus i experimentet.

    ”…research by scientists at the National Centre for Atmospheric Science at the University of Reading, has shown how increased greenhouse gases in the atmosphere, which have caused climate change, have triggered a return of crucial seasonal rains to the Sahel region.”
    http://www.dailymail.co.uk/news/article-3105940/Climate-change-bringing-rain-Africa-30-years-Live-Aid-tried-help-end-famine.html

  72. De ständiga angreppen på köttätande och köttuppfödning fick mig att leta upp statistik.

    De cancerformer som eventuellt skulle kunna orsakas av för mycket köttätande, mag- och tarmcancer, har inte ökat snabbare än cancern i allmänhet. I takt med att befolkningen blir äldre, därför att människor lever längre, blir cancer allt vanligare. Bland annat för att cancer ofta tar lång tid att utveckla, så att främst äldre drabbas.

    Inget stöd där, alltså, för påståendet att köttätandet är farligt för hälsan.

    Både globalt och i Sverige är det främst förtäringen av kött från fjäderfän som har ökat. Vilket borde betyda kycklingkött, för inte äter vi väl några andra fjäderfän, annat än i undantagsfall. Globalt är det till och med bara fjäderfäkött som har ökat snabbare än befolkningen, medan kött från nöt och svin har ökat långsammare än antalet människor.

    När kötthatarna argumenterar mot köttproduktion, verkar det alltid som de bara diskuterar nötkött. Medan det alltså är kött från fåglar som har ökat snabbast. Om de menar allvar, borde de väl i första hand kräva minskningar av kycklingköttätandet?

  73. Håkan Bergman

    Ett alternativ är ju att äta vilt. Det gäller bara att se upp när man jagar.
    http://www.telegraph.co.uk/news/picturegalleries/howaboutthat/11645276/Rabbit-hunter-died-in-freak-accident-after-getting-his-head-stuck-in-a-hole.html