Vid slutet av 2007 fanns totalt ungefär 780 MW vindkraft installerat i Sverige, vilket är en ökning med 38 % från året innan. Den installerade effekten i Sverige framstår dock som blygsam vid en internationell jämförelse, trots våra gynnsamma vindförhållanden. Som jämförelse var den installerade effekten i Danmark 3.100 GW och 22.500 GW i Tyskland.
Vindkraften står i dagsläget för cirka 0,7 % av Sveriges totala elproduktion. Under 2007 var den totala rapporterade vindkraftsproduktionen 1.222 GWh. I juli 2008 producerade de svenska vindkraftverken 0,061 TWh, att jämföras med kärnkraftens 6,9 TWh. Det skulle alltså behövas nästan 22.000 vindkraftverk av den typ som finns på Lillgrund för att ersätta den svenska kärnkraften. Idag har vi i Sverige drygt 850 vindkraftverk. I juli var deras effektivitet föga imponerade 12,7 % (källa: vindstat.nu)
Att vindkraft är lönsamt att bygga ut är i huvudsak en konsekvens av elcertifikatsystemet. Elcertifikatet är en slags skatt som utgår på elleveranser till privatpersoner. Det är en dold extrautgift på elräkningen, som uppgår till uppemot 20 % av det baspris på el som du betalar. Det är redan mycket, men kan bli ännu dyrare. Andelen elcertifikat som hamnar på vår elräkning ökar och elbranschen befarar – eller hoppas på – brist och upptrissade priser på certifikaten.
Enligt Elforsk är kostnaden för landbaserad vindkraft ca 50 öre/kWh utan subventioner och bidrag. Vindkraft till havs kostar ännu mer, mellan 70 och 80 öre/kWh. Detta betyder att vindkraften måste subventioneras med minst 20 öre/kWh för att vara lönsam. För en TWh vindkraft betyder detta minst 200 miljoner i subventioner som vi får betala på våra elräkningar. För en beräknad produktion på 10 TWh per år blir kostnaden 2 miljarder kronor per år. Då ska man dessutom veta att svenska vindkraftsproducenter får de lägsta stöden. Mest subventionerad är vindkraftselen i Storbritannien. Sveriges nationella planeringsmål för elproduktion från vindkraft är 30 TWh år 2020.
Det är inte bara elcertifikatavgiften som konsumenten får betala. En större satsning på vindkraften innebär att hela kraftnätet behöver byggas ut när alla nya vindmöllor ska kopplas in. Ju fler vindkraftsverk med varierande tillgång på vind desto större problem för kraftnäten.
Ovanstående kan vara värt att fundera på i samband med dagens diskussioner om alternativ energi. Då känns det som ännu mer hål i huvudet att ha stängt ner ett välfungerande skånskt kärnkraftverk.
Maggie: Mycket intressant! Jag undrar hur klarar sig vindkraftsnurror om det blåser vindar med orkanstyrka?
AGW förespråkar ju att vi får många fler sådana? 😉
Maggie:
Snygg sammafattning. Det blir dock inte så många som 22.000 vindsnurror (som ersättning för kärnkraft) då de som numer sätts upp är har större kapacitet. En annan aspekt är ökningen av vindkraftsrelaterade olyckor som givetvis kommer attt fortsätta öka med utbyggnaden. Det mest skrämmande är dock hur nästan samtliga politiska partier vill överföra energikonsumtion till ökad elanvändning t.ex elbilar, värmepumpar och järnväg när man samtidigt enbart vill bygga vindkraft. Resultatet blir kraftigt ökade elpriser.,. säkert som amen i kyrkan och det drabbar ju alla. Sverige behöver minst ett kärnkraftverk till samt att B2 laddas om igen.
30 TWh fram till 2020 är som att spotta i Östersjön.
MPGE:
Vindkraftverk ställer om rotorbladen så att de står stilla vid för hård blåst.
Maggie
En bra sammanfattning av vinkraft. Men landets elproduktion från kärnkraft är ca 70TWh per år samt ungefär lika mycket från vattenkrafter. Ett block av Ringhals fyra block producerar ungefär 6 TWh per år
Per-Olov: Du har rätt. Och jag också. Jag skrev 6,9 TWh bara under juli månad.
Jag ber om ursäkt att jag både läste och skrev dåligt. Skickar med en länk om vad en dansk energidebattör skrev om vindkraft i NT för något år sedan.
http://www.nyteknik.se/nyheter/debatt/article19069.ece
[…] någon vecka sedan berättade The Climate Scam om vindkraftens vara eller inte vara. Idag rapporterar E24 Näringsliv att regeringen tänker storsatsa på vindkraften. Sex tusen […]
Hej !
Nackdelen med vindkraft är att det i regel inte blåser då det är riktigt kallt. Tekniken är heller inte mogen. Flera allvarliga haverier har inträffat vilket har lett till att t ex Länsförsäkringar inte längre försäkrar vindkraftverk. I England har ca 100 vindkraftverk tappat vingarna, vilket är allvaligt.
Vindkraftverk är dyra för el-konsumenterna men lönsamma för de markägare som får stora bidrag för att upplåta mark.
Nyare vindkraftverk är 150 meter höga, ungefär som kaknästornet. Det innebär stora säkerhetsavstånd och en infrastruktur som innebär mycket större ingrepp i naturen än vad folk föreställer sig.
Att stänga Barsebäck var naturligtvis felaktigt. Men danskarna är sluga strateger och svenska politiker blir lätt godtrogna. Har någon någon gång hört danskarna besvära sig över de kärnkraftverk som står i norra Tyskland.
Kjell-A Jönsson