Gästinlägg av Björn Törnvall
Om vi tittar närmare på vilka det är, förutom staten med sina energiskatter och momsintäkter, som tjänar pengar på den växande bidragsfinansierade svenska vindkraftsbubblan, kan en beskrivning av vindkraftsutbyggnadens olika steg och profitörer, se ut som nedan;
Först kommer ”den smygande konsulten”, han som under stort hemlighetsmakeri med löften om mycket stora arbetsfria inkomster binder upp markägare i mycket långa arrendeavtal. Markägare, som ofta är identifierade med hjälp av någon utvald ”vän på bygden”, som också tjänar pengar på, att vara just konsultens och senare exploatörens ”vän på bygden”. I normalfallet säljs avtalsstocken snart vidare till någon exploatör, då gör ”den smygande konsulten” sitt klipp. Nästa profitör på vindkraften är givetvis markägaren, som får betalt direkt i någon mån från och med avtalsteckningen och vars arrende ökar, till ofattbart stora årligabelopp per verk, i samband med färdigställandet.
Därefter vidtar genomförandet av ansökningsprocessen. Uppsättande av nödvändiga vindmätningsmaster, utförande av olika typer av inventeringar, med hjälp av specialiserade miljö-, ljud-, och ljuskonsulter, som alla tjänar pengar på att samarbeta nära med exploatören för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, som underlag till ansökningsförfarandet hos länsstyrelse och/eller kommun och inför lagstadgade samråd med berörda boende i området. Här gäller det för konsulterna att på ett trovärdigt sätt söka beskriva, hur liten störande påverkan, som kan förväntas för alla närboende, på flora och fauna, på historiskt värdefulla lämningar, på allemansrätten och annat friluftsliv, på jakt & fiske, på skyddade områden, på turismen och inte minst på landskapsbilden. Ofta med stöd av anpassade fotomontage, som visar en betydligt bättre bild av projektet än den, som blir verklig när verken är byggda.
När tillstånden till utbyggnad beviljats av länsstyrelsen och beslutet efter överklaganden, vilka givetvis sysselsätter allsköns välavlönade jurister, vunnit laga kraft utan att kommunen ifråga använt sig av sin rätt att avslå projektet, finns det byggrätter att sälja. Nu kan exploatörentjäna pengar, på att sälja alla eller delar av dessa byggrätter ”på rot”. Rabbalshede Kraft AB sålde t.ex. 10 byggrätter på Töftedalsfjället i Dals Ed till Göteborg Energi, för 2 miljoner kronor per styck.
I Sverige byggs oftast vindkraftverk producerade av danska Vestas, tyska Siemens eller Enercon. De, liksom deras underleverantörer, anlitade transportörer och kringresande byggrallare, tjänar givetvis pengar på verksamheten. Vestas har visserligen gått riktigt dåligt på senare tid och avskedat tusentals anställda, men hittills har dessa utländska producenter, transportörer och vindkraftsrallare tjänat mycket stora pengar på, att bygga utlandstillverkade vindkraftverk i Sverige.
Med lite tur finns det kanske någon eller några lokala entreprenörer, som under byggtiden tjänar pengar på markarbeten, på att köra gruslass och kanske betong till byggarbetsplatserna för verken. Det kan även bli några tillfälliga jobb i nyöppnade grustag, i nya bergtäkter och vid mobila betongfabriker. Viss sysselsättnings- och försäljningsökning blir det kanske också för tjänsteföretag i någon näraliggande centralort under byggtiden, även om vindkraftsrallarna ofta kommer medförande allt från eget bageri till bio i sina flyttbara läger, som t.ex. vid Havsnäsprojektet i Strömsund.
Bra för bygden är det ju, om de skogsarbetare som behövs för att avverka skog för byggplatserna, för nya vägar och för kraftledningsgator kan tas in lokalt, men så är inte alltid fallet. I Ollebacken utanför Lit i Jämtland använde Jämtkraft – ägt av Östersunds kommun -utländska skogsarbetare för att röja gator för nödvändiga kraftledningar, ett närmast absurt beteende i skogsarbetarlänet Jämtland! Likaså finns exempel på, att arbetskraft för gjutningsarbetet av nödvändiga betongfundament ordnats fram genom bemanningsföretag på Irland, som till lägsta pris försett arbetsplatserna i norra Sverige med utländska arbetare från låglöneländer.
Till detta kommer givetvis de ledningsarbetare, som skall bygga de mycket kostnadskrävande kraftledningar och basstationer, som krävs för att elen från vindkraftverken alls skall kunna levereras in till det gemensamma elnätet. Att dessa byggnationer kan vara intressanta för kabeltillverkande företag och sådana specialiserade på avancerad spänningsregleringsutrustning är givet. Att de är svenska, är dock långt ifrån säkert.
Kommunerna hoppas alla på nya arbetstillfällen och stora intäkter från vindkraftens utbyggnad. Av alla olika kategorier inblandade i dansen runt guldkalven, som vill vara med och tjäna pengar på vindkraftens bidrag, finns dock när verken är byggda endast ett mycket litet antal kvar i kommunen, som kanske betalar skatt på inkomster från vindkraften. Några enskilda mindre markägare med arrendeinkomster och någon lokal vägunderhållare, som får ploga och sköta om vägarna, så att tillresande servicetekniker kan utföra nödvändiga underhållsarbeten.
Skulle markägaren, vilket är vanligt i norra Sverige, vara något av våra stora skogsbolag blir det inga inkomster alls för kommunen, dels har de sina huvudkontor på annan ort, dels betalar de inte någon kommunalskatt. Storskogsbolaget har givetvis samma intresse av att kraftigt höja avkastningen på sin skogsmark, som alla andra markägare.
Vad händer med de färdigställda vindkraftverken? Ett visst antal säljs ofta, som nämnts, redan som byggrätter av exploatören, för att finansiera den egna kontantinsatsen i projektet. Hela eller delar av ”vindkraftsparken”, säljs normalt ut med hjälp av påhittiga provisionsavlönade mäklare i finansmarknaden, till långsiktiga ofta utländska kapitalplacerare, pensionsfonder eller stiftelser. De vill alla komma åt bidragen från de svenska hushållen i form av elcertifikat, under de 15 år sådana utgår till de nya verken. Samtidigt hårdsäljes med elskatterabatter och låga fasta elpriser som argument, enskilda verk eller andelar till företag, kommuner och privatpersoner ingående i vindkraftsooperativ. Det är nu exploatörenhoppas tjäna sina stora pengar och samtidigt i tid, komma ur de avsevärda politiska- och marknadsbetingade riskerna, förknippade med ett långsiktigt ägande av vindkraftverken.
Den långsiktiga ägaren hoppas, om han alls inser hur illa det är ställt för vindkraftens framtida intjäningsförmåga på den svenska energimarknaden, att elpriset skall stiga till kontinentala nivåer, att värdet på elcertifikaten skall komma att höjas och därefter ligga kvar på en tillräckligt hög nivå, eller att all vindkraft i Sverige framöver efter nya beslut av klåfingriga politiker, skall kunna säljas in till elsystemet, till i förväg bestämda och betydligt högre ”feed-in priser”, än de priser marknaden medger idag.
Hur ser den Nordiska elmarknaden ut framöver? Vattenfall och andra bedömare anser, att vi utan vindkraftens bidrag går mot ett elöverskott om 50 TWh i Norden till 2020, varav hälften förväntas byggas upp i Sverige. Eftersom vi saknar tillräcklig överföringskapacitet både inom Sverige och till våra grannländer i söder, innebär inlåsningen av det växande elöverskottet, att elpriset kommer att fortsätta vara lågt under överskådlig tid. Detta förutsätter givetvis, att våra 10 kärnreaktorer levererar normalt och att leveranskapaciteten av el från både Norge och Finland ökar planenligt.
Det är som synes väldigt många, som vill vara med och dela på den svenska bidragskakan för vindkraften, men det är de ”snabba, lättrörliga och vältaliga grabbarna”, som tjänar de stora pengarna på att sälja stockar med arrendeavtal, byggrätter och färdiga vindkraftverk vidare till intet ont anande, svenska och utländska investerare. Därefter försvinner dessa moderna baggbölare ut ur skeendet mot nya mål innan det börjar kärva till sig, med alltför låga el- och elcertifikatspriser, avtalade alltför stora arrende- och bygdepengar, skadestånd för intrång, sjunkande fastighetsvärden och mycket stora framtida kostnader, för det lagreglerade återställandet av vindkraftsutbyggnadens förstörda marker.
Frågan är slutligen, om det kommer att bli så många nya vindkraftverk byggda i Sverige framöver? Det stadigt växande elöverskottet vindkraften förutan och den av bristen på överföringskapacitet i nätet betingade inlåsningen av elen under ett antal år framöver, borgar för fortsatt låga elpriser. Priser på en nivå, som vindkraften inte klarar av att överleva med någon längre tid. Att återställandet av elmarknaden och naturen efter vindkraftbubblan, kommer att orsaka mycket stora förluster för kreditgivare, markägare och ytterst för alla elkunder och skattebetalare i Sverige, är därför inte en alltför djärv gissning idag. Detta förutsatt att politikerna inte går in med ytterligare omfattande subventioner till vindkraften.
Björn Törnvall
Elcertifikaten kostar i dag 14 öre per KWh.
Elpriset ligger i dag på 30 öre per KWh.
Vindelproducenten tjänar alltså 44 öre per KWh.
Produktionskostnaden låg enligt Vattenfal 2009-07-14 på 76,5 öre per KWh. Gröna liberaler anger kostnaden till 38-50 öre per KWh.
Jag tycker, att det verkar svårt att få till en bra ekonomi för vindkraftindustrin. Varför sker ändå en sådan massiv utbyggnad?
I vinter är det Finland i Norden som importerar elström från Ryssland och Sverige, ca 2000 MW. Men det behovet minskar, då Olkiluoto 3 kopplas in. Även på sikt finns alltså begränsat hopp till god ekonomi för vindelen.
Blir det en långvarig lågkonjunktur i Europa, bör det bli tungt att hålla igång vindkraften.
Tack för sammanställningen Björn Törnvall, och Martin#1 för kompletteringen. Det är rätt bedövande när man ser allt på en gång såhär, och samtidigt hör vardagsretoriken. Men jag får alltså förhoppningsvis tillbaka lite av mina skattepengar genom lägre elpriser.
Vi här i södra Sverige ska nu betala 30 öre mer per KWh, för utbyggnad av kraftnätet sägs det. Till välgörande ändamål kan man tänka, om det nu inte bara är till för vindkraftutbyggnaden; inte helt orimligt med en utjämning över landet heller. Det som retar mig är att hälften av pengarna är skatt. Staten håller sig själv skadeslös för den här fördyringen och deltar inte i välgörenheten.
En målande beskrivning av en tillväxtbransch!
Nästa steg för vindindustrin blir troligen att angripa kärnkraften med alla medel ,om någon reaktor tvingas stänga så går det nog att hålla priset uppe .Då kan karusellen fortsätta att rulla och många sköna miljoner hamna på bankkontona .
De bolag som äger och förvaltar vindkraft förstår att elpriserna sjunker om tillgången på el ökar. Det är inte riskkapitalister som äger vindkraftverken i Sverige som det är med många energibolag som bara sysslar med elhandel. Vindkraftverken har ett väldigt spritt ägande och det är inte bara energibolag som äger verken.
Ett vanligt förfarande när vindkraft skall byggas är att en markägare vill bygga ett vinkraftverk på sin mark. Markägaren kontaktar en konsult eller ett bolag som kan bygga vindkraftverket. För att få bättre lönsamhet så bör fler än ett verk byggas. Markägaren brukar då fråga sina grannar om de är intresserade av att bygga vindkraft och talar om att det finns möjlighet att arrendera mark för de som inte har själva.
Den jobbiga biten med vindkraftsbyggnad är miljökonsekvensbeskrivning och alla tillstånd. Bygglovet hinner nästan alltid att gå ut innan övriga tillstånd är klara. Om det inte blir något överklagande kan tillstånden hinna bli klara i tid, Det är sällan det är permanentboende inom området som berörs som överklagar, det brukar vara någon sommargäst eller någon som bor utanför området som anser sig inte fått tillräckligt med information. Överklaganden brukar inte förhindra utbyggnaden, bara fördröjer och fördyrar tillståndsprocessen. Kostnaderna för förprojekteringen kan femdubblas om det överklagas på allt som går att överklaga om det är så att den som söker tillstånden gör missar så vissa tillstånd hinner att gå ut innan andra tillstånd är klara. Därför brukar markägare överlåta det på företag som Rabbalshede Kraft, Eolus Vind eller liknande företag och sedan köpa tillbaka tillstånden när de är klara. De företagen brukar då undersöka möjligheten att bygga ytterligare några verk som någon utomstående är intresserad av att köpa, kanske ett vindkraftsförening.
När det är mindre vindkraftsetableringar på upp till 5 verk så är det nästan alltid på lokalt initiativ som parken tillkommit. Ofta är det också olika ägare till varje verk och de flesta lokalt ägda.
På Gotland ägs de flesta vindkraftverk av gotlänningar eller gotländska bolag. Hur vindkraften påverkat turismen på Gotland har jag ingen uppfattning om. De få som jag känner som turistar mycket på Gotland tycker inte vindkraften är störande.
Ivh #5
Tack för en informativ och saklig beskrivning av hur det går till.
Uffeb, så du tycker inte att Törnvalls beskrivning är riktig..?
#5 Ivh
Min erfarenhet från FSL är att det nästan alltid är permanentboende som överklagar och som leder motståndet mot vindindustrin. Eftersom vi organiserar nästan alla i denna kontext så tror jag vi har koll på det. Ibland blir det så att processen bara fördröjs men när det gäller, ur vår synpunkt, lyckade processer så kan man höra vad vindindustrin själva säger:
380 verk stoppade av FSL bla med stöd av det kommunla vetot. Det är uteblivna investeringar på 15 miljarder. Inte konstigt att man gör allt för att bekämpa oss.
Vi har också räddat 5000 människor från förstörd livsmiljö och sparat ca 400 miljoner per år åt elkunderna.
Det är en betydligt mer riktig bild av det hela.
L #7
Du kommer som vanligt med dina egna tolkningar av vad jag skriver.
Törnvalls beskrivning är naturligtvis inte ifrågasatt av mig även om du försöker påskina det med din fråga…
Hade jag haft något att invända så hade jag skrivit det.
De privata markägare som går på propagandan och hyr ut sin mark till vindkraftsparker lär få det svårt om några årtionden. Då har bolagen som byggde vindsnurrorna sannolikt gått i konkurs och det är markägarna som får betala nedmontering och återställning av marken. De stora skogsbolagen har väl råd, och kanske till och med kan trixa så att det blir kommuner eller staten som får betala.
Ivh 5
Jag har inget att invända mot din komplettering av bilden med att det givetvis finns enskilda markägare som tar initiativet till en vindkraftsutbyggnad, det är korrekt.
Däremot känns det lite trist att denna ”apartheidliknande” och felaktiga bild av, att det bara är ”sommargäster” som protesterar och överklagar sprids även i ditt inlägg. Den har vi hört till leda och ingår i vindlobbyns arsenal av grovt vinklade påståenden, liksom bestående arbetstillfällen lokalt och stora pengar till bygden.
Det gäller för alla som sprider denna trista uppfattning att inse, att s.k. sommarstugeägare är lika mycket medlemmar i kommunen i kommunallagens mening, som de fastboende. Dessutom är de i många fall oerhört viktiga för landsbygdsbyarnas överlevnad och sammanhållning, när tidigare basnäringar försvunnit.
Förutom förstörelsen av naturen och andra realvärden, är den mest beklagliga och tragiska effekten av vindkraften, att människorna i byarna ställs mot varandra. Osämjan och uppdelningen i olika läger orsakar mycket stora skador och kommer tyvärr att bestå i byarna, långt efter det att vindkraftsbubblan har spruckit och förhoppningarna om stora förtjänster har kommit på skam.
Att vindkraften skadar även turismen, kräver nog ingen större utredning. Många reser till Sverige för att njuta av den storslagna naturen, inte för att studera vindkraftverk, sådana har de ofta nog tillräckligt av hemma.
En tydlig och verkligen skrämmande beskrivning. Man kan fråga sig vem som informerar beslutsfattare i den här frågan. Vem som helst med en gnutta förmåga att behandla fakta måste ju inse det vansinniga. Vilka är informatörerna? Vilken agenda har dom? För det kan väl inte vara så att det finns människor som fått relevant info tar beslut om att bygga skev- jag menar vindkraft?
Johnny!
När markägare som tänker mer långsiktigt på allvar ser en risk att de tillslut kan stå där med svarte petter med alla aktörer i konkurs, så kommer nog krav på statliga garantier för kostnader kopplade till en sådan ”bryt återställ” komma upp på agendan.
Vindkraften är till skillnad från etanolsatsningen ett så tydligt stort hål i huvudet att den redan nu lever på lånad tid och vet om diskussionen om villkoren för ”bryt återställ” har varit upp på tapeten viud förhandlingar?
Jag kan inte se annat än att staten måste ställa sådana garantier för jag har svårt att tro att de mindre markägarna kommer kunna ta kostnaderna för rivning.
Ni har gjort ett suveränt jobb för folkbildningen om sanningen med vindkrsftens konsekvenser. Att medvetet lura folk genom att bara berätta halva storyn kräver någon som berättar hela och det har ni gjprt på ett lysande sätt. BRAVO! De som bygger nu vet bättre vad det verkligen handlar om.
UffeB #6
Jag jobbar i energibranschen och jag har en granne där jag bor som tänker bygga vindkraft. Han har hållit på i 4-5 år och lagt ner flera hundra tusen i kostnader för att få tillstånd. Bygglovet har gått ut och nu förkommer grova påtryckningar, på gränsen till hot, mot politikerna att de inte skall godkänna ett nytt bygglov.
Jonny Fagersröm #8
Jo tack. Jag vet hur FSL arbetar. Det här är inte det enda fallet.
http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5445717
Ivh #14
Jag har förstått att du är kunnig på området. Det var därför jag tackade för ett sakligt och kunnigt inlägg.
Intressant också att höra hur din granne jobbar i motvind.
Jag är ingen förespråkare för vindkraft, men jag tycker inte att dom är fula när dom sakta roterar och producerar nytta.
Ljud och ljusproblem från vindkraftverk är en kul variant på avundsjukans yttringar (lite OT, men ändå en del av argumenten…)
Ivh, i din länk säger politikern; ”Jag tänker inte böja mig för någon opinion på något sätt..”
Med såna politiker, som dessutom är vindkraftsägare, är det tur att vi har Jonny och FSL som sakkunniga motvikter.
Uffeb, hur ”kul” tycker du det skulle vara att få ett vindkraftpark utanför fönstren? Tycker du att det är för tyst och stilla i Idre?
#15 Ivh
Att den demokratiska processen kräver insatser från domstolar och myndigheter är en realitet som tar tid och resurser i anspråk, så är det. Det är också tråkigt att enskilda männsikor drabbas av olägenheter, och om också politiker drabbas på det sätt som artikeln visar så är det beklagligt. När livsmiljö och stora värden står på spel för både projektörer och drabbade så finns risken att det går överstyr. Liknande historer om övertramp finns dock från parter på alla sidor och det kan bara lösas genom att minska utbyggnadsmålen och välja plats med omsorg. Från FSL:s sida har vi under lång tid föreslagit lagstadgade skyddsavstånd tex.
L #18
Inget aktuellt problem för mig.
Försöker du påskina att det bord vara det?
borde…
Uffeb #20, eftersom du säger ”Ljud och ljusproblem från vindkraftverk är en kul variant på avundsjukans yttringar” och dessutom ”tycker inte att dom är fula när dom sakta roterar och producerar nytta.” så frågade jag om du skulle resonera på samma sätt om du själv fick en vindkraftpark utan för fönstren?
Jag påstår inte att du borde få det, men det kanske måste till för att du ska förstå att det finns dom som inte delar din uppfattning.
Själv har jag avstått från att köpa flera hus av just den anledningen.
L #22
Det är inte aktuellt för mig med vindkraftverk utanför fönstren.
Jag har inga planer på att köpa flera hus.
Men visst hade det varit kul om man hade ägt skogen på andra sidan Idresjön och fått se ett gäng vindsnurror tysta och i harmoniskt lugna rotationer bidra till lite av elströmmen som kyl. frys och motorvärmare använder. Kunde kamske bli en del över för export till de som inte ens vet att dom finns där.
Turisterna som bara tillbringar sin tid i skidbackar eller skidliftar kanske till och med skulle bli gladare om dom ficka se att pratet om ren vindel inte bara vore prat.
Men jag har förtåelse för människor som vill ha allt som det varit.
Arr undvika att köpa ett hus på grund av vindkraft eller planerad vindkraft känns inte som ett stort problem för mig. Kanske för säljaren, men det kanske fanns orealistiska förhopppningar på värdestegringen?
..Att unvika…
OK Uffeb, då vet vi att du tycker det vore ”kul” med vindkraftverk i Idre.
L #25
Du låtsas citera, men skriver om och ändrar så att det passar dig.
Kul men tråkigt.
Uffeb, du kanske skulle stryka ordet kul ur din vokabulär i så fall.
L #27
… ?
=> Uffeb
Om vindkraftsexploatörerna valt platserna bättre och haft ett respektavstånd på tex 2 Km till närmaste fastighet (föreslaget krav i flera länder) hade detta varit ett ickeproblem.
Nu har man valt att trycka in så många snurror som möjligt och utnyttjar ett regelverk som ursprungligen var avsett för verk med en höjd 40-50 m till bristningsgränsen.
Läs vilken miljökonsekvensbeskrivning som helst och du kommer att hitta att ljudstörning för kringliggande fastigheter beräknas till 39.9dBA, beräknat med datamodeller där antalet fria parametrar skulle göra utvecklarna av klimatmodeller gröna av avund.
Håkan #29
Som jag sagt titigare så är jag ingen stor förespråkare av vindkraftverk kors och tvärs.
Men visst känns det lite knepigt att låta vindenergin blåsa förbi utan att användas.
Jag har själv seglat och vet hur man kan ha glädje av vinden.
Visserligen handlade det då bara om den egna båten, men visst vore det kul om fler kunde få glädje av den resursen utan att behöva segla.
L
Om du läser Uffeb noga härovan så ser du att han skulle tycka det var kul med vindkraft om han ägde marken och håvade in andras skattepengar…
Uffeb
”Som jag sagt tidgare så är jag ingen stor förespråkare av vindkraftverk kors och tvärs.
Men visst känns det lite knepigt att låta vindenergin blåsa förbi utan att användas.”
Du låter lika slirig som en just avgången partiledare, men alternativen är inte, ingen vindkraft kontra vindkraft kors och tvärs.
Ett svagt regelverk och ett idiotiskt stödsystem har bidragit till ett Klondike för profitörer som nu kan klämma upp ett antal 200 meters verk på platser där man tidigare inte fick bygglov för ett utedass.
Kringboendens berättigade klagomål bemöts av vindkraftsindustri och politiker med argument likt dem du själv myntade i ett av dina tidigare inlägg.
”Ljud och ljusproblem från vindkraftverk är en kul variant på avundsjukans yttringar (lite OT, men ändå en del av argumenten…)”
Christopher E #31
Du beskriver hur du tänker och tolkar. Intressant.
Vill inte kalla det nonsens, för då riskerar det att bli struket.
Jag har aldrig haft tanken på att håva in pengar på andras skattepengar.
Om så hade varit så skulle jag ha blvit politiker eller jobbat som lärare eller forskare.
Fråga: vem skulle köpa en begagnad bil av Offeb?
//TJ
Uffeb # 33
” Du beskriver hur du tänker och tolkar. Intressant.
Vill inte kalla det nonsens, för då riskerar det att bli struket.”
Vad är det som är intressant i något du vill kalla nonsens, men inte vågar?
Uffeb, du stöder subventionerad vindkraft och skulle tycka tycka det var kul att äga mark att exploatera för vindkraft.
Jag bara drog konsekvensen av vad du skrev. Jag kan tänka själv, ser du.
Ett ’måste-läsa’!
Förre ordf. i ABC (Australian Broadcasting Corp.), dvs. motsvarigheten i Oz till SVT/SR, sågar i praktiken vindkraften under fotvalvet:
http://www.wind-watch.org/news/2012/01/20/against-the-wind-the-pursuit-of-clean-energy-has-relegated-ordinary-people-to-the-status-of-collateral-damage/
Samtidigt har man i Tyskland ’upptäckt’ att med ~ 100 miljarder Euro i subventioner (’feed-in-tarif’) för sol-kraft hittills inte är varken håll- eller betalbart och ser nu över hur dessa subventioner snarast ska skalas ner till noll. ”Att producera el med solceller i Tyskland är lika klokt som att odla ananas i Alaska”, som det hela beskrevs.
Holland har redan stoppat all subventione till all form av s.k. ’förnybar energi’ (förutom ett redan beslutat vkv-projekt). Spanien drar fortsatt ner på alla subventioner med målsättning noll. Japan drog nyligen ner sina bidrag (vkv) med dryga 80% – undrar vad T. Kåberger ska göra där nu?
I UK har ett partipolitiskt oberoende initiativ startats för att stoppa fortsatt vkv-utbyggnad – nåt för svenska parlamentariker att ta efter!
Och det ’rullar’ in allt fler bevis på vindkraftens vansinne dag-för-dag, tyvärr lite sparsamt från svenska källor – förutom denna utmärkta artikel asså 😉 Tack för den!
Mvh/TJ