Bild: ”Som synes krävs extraordinära åtgärder: Ny körbana tvärs över en rondell. Vägräcken, skyltar och trafikljus tas bort.”
Det satsas på vindkraft i Piteå kommun. De s.k. ”förnyelsebara” energikällorna sol och vind har haft en renässans i Sverige under Miljöpartiets ledning. Våra kollegor på Klimatsans skriver bl.a. om dessa megastora vindkraftverk som skall installeras i megastora vindkraftsparker:
”TEKNISKA TRIUMFER, EKONOMISKT VANVETT
Dagens vindkraftverk är bevis på en högt stående teknisk kompetens på många områden: Rullager med mycket stora dimensioner, plastkomposit i vingar större än de största flygplans, enormt effektiva magneter, styrteknik för anpassning till vindarnas riktning och styrka, m.m.
MEN, de enorma mängderna betong, stål, andra metaller och plaster, som används, genererar stora utsläpp av koldioxid vid deras utvinning och produktion. Det betyder att dagens satsningar leder till dramatiskt ÖKADE UTSLÄPP, som inte kompenserats förrän efter något decennium, kanske 15 år. Detta kräver att de verkligen levererar under tiden.
DETTA är ingalunda säkert eller ens sannolikt. Effekten från en vindkraftspark kan under långa tider vara så låg som 17 % av märkeffekten, genomsnittligt under ett år 25 % medan den kan bli 70 % då det blåser mycket men inte för mycket. Då effekten är högre än 30 %, produceras en stor andel av energin, ex.vis en fjärdedel av årets produktion. Det sker under bara 10 % av tiden.
INVESTERINGAR som utnyttjas bara 10 % av tiden är inte ekonomiskt försvarbara. Således kommer man att bygga ledningar för ex.vis 30 % av märkeffekten. När det blåser som bäst måste då produktionen strypas, så att bara storleksordningen fyra femtedelar av effekten levereras ut på nätet.
UTSLÄPPEN blir då inte kompenserade förrän efter 19 år. Erfarenhetsmässigt har ett antal så stora mekaniska maskiner upphört att fungera efter så lång tid.
UNDERHÅLLET av tusen verk långt borta i skogarna under en isig vinter blir inte lätt. De som står där idag har ibland stått stilla månadsvis på grund av isbildning.
BACK-UP är nödvändig, eftersom det inte blåser alls ibland. Varje investering i ”nyckfull” vindkraft fordrar således en investering i ”pålitlig” kraft av samma kapacitet. Detta ingår inte i dagens etableringar, eftersom de pålitliga anläggningarna redan finns. De har hittills fått intäkter från marknadens hela energibehov. Dessa intäkter minskar för varje kWh vindkraften levererar. Denna parasiterar på de pålitliga kraftverken.
SUBVENTIONER är vad som motiverar investeringarna i vindkraft, vilka annars är olönsamma. Med skattepengar har onödig kapacitet pressats in på en redan mättad, väl fungerande marknad. Denna överkapacitet har självklart fått följden att de pålitliga anläggningarna blivit olönsamma, så att de berövats värdet av sina anläggningar.”
Piteå Museum skriver: ”Markbygden är utvalt som riksintresse för vindkraften och år 2006 lanserades en plan för byggandet av 1.101 vindkraftverk. Utbyggnadsperioden beräknades till tio år och kostnaden uppskattades till 55 miljarder kronor. Markbygden skulle enligt planerna bli den största vindkraftsparken i Europa och producera 12 TWh per år.” Bakom detta enorma vindkraftprojekt står ett bolag som heter Svevind.
Medan Svevind och andra företag såsom Vattenfall tror på att vindkraft och solkraft skall kunna ersätta en redan väl fungerande elproduktion i Sverige så finns det emellertid starka skäl att vara försiktig med investeringar i denna typ av produktion: De är nämligen helt beroende på ekonomiskt stöd från politikerna.
Vattenfalls nye VD, Magnus Hall, uttalar sig allt som oftast i enlighet med den rådande miljöpartistiska tron på förnyelsebart. Men då skall man minnas att Vattenfall är styrd av politiker. För några år sedan så satsade man stort på brunkol i Tyskland och förlorade massor med pengar när vinden vände med den rödgröna regeringens inträde. Sedan sade man att man skulle satsa på kärnkraft eftersom denna, till skillnad från kolkraft, inte släpper ut någon koldioxid. Men nu gäller plötsligt att kärnkraften skall avvecklas eftersom inte heller uran enligt miljöpartiets ideologi är hållbart. Kanske tror de på allvar att Uran, Torium och utbränt kärnavfall (generation IV) kommer att ta slut inom en snar framtid?
I Tyskland, som ligger ”före” Sverige i fråga om utbyggnad av vindkraft så har många börjat inse att vinden faktiskt inte är någon evig energikälla. För att tappa vinden på energi så krävs nämligen vindkraftverk. Och de håller inte i evighet. Dels kräver dessa verk en massa energi (med tillhörande koldioxidutsläpp) för att tillverkas, dels är de inte evigt hållbara utan blir utslitna efter ett par decennier. Och när de går mot slutet av sin hållbarhet så utgör de en fara för miljö och människor. Liksom solcellerna så utgör de en tickande miljöfara.
När skall vi få en genomtänkt energipolitik i Sverige som baseras på erfarenhet och förnuft istället för på gröna romantiska luftslott?
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
https://www.metro.se/artikel/sd-%C3%B6verl%C3%A4gset-st%C3%B6rst-i-ny-yougovm%C3%A4tning-ett-dr%C3%B6ml%C3%A4ge-s%C3%A5-h%C3%A4r-n%C3%A4ra-ett-val
Politiker lär sig ingenting förrän dom åker på en rejäl käftsmäll i ett val. Det som har varit borgarnas våta dröm i 100 år är MP på god väg att gå iland med. Den politik som har förts alltför länge nu, och det är inte bara energi- och klimat-politik som är käpprätt åt skogen, lägger bördorna på Hasse i Hökarängen och Rut i Ramsele och belönar dom redan besuttna med subventioner, fy påre sosse… Och Lövin har nu hela sommaren på sig att fortsätta skryta om MPs politik och Lövfen kan kan inte göra nåt åt det. Hoppas nu att M och L lär sig av Lövfens misstag också, C behöver en ny partiledning för att kunna tänka om.
Glöm inte den stora fågelslakten och det faktum att det INTE krävs av vindkraftsoperatörerna att de ska ta bort de enorma betongfundamenten när de avvecklas.
Som framgår av den näst sista länken i inlägget så sker det fler och fler olyckor med vindkraftverk; de börjar brinna, vingarna flyger iväg fler hundra meter och torn välter. Bilden som inleder ger en känsla av hur stort ett vindkraftverk är idag, och vilken förödelse de kan ställa till med när de slits ut.
Under 2017 producerade vindkraften 18TWh och under samma period exporterades 19TWh.
Vid den sämsta timmen under denna period producerade vindkraften bara 3‰ av vad den producerade under den bästa timmen.
#1
Undersköterskan Anna med månadslön 20.000kr får vara med och sponsra arkitekten Eriks , månadslön 60.000kr, Tesla.
Detta är socialdemokratisk fördelningspolitik av idag.
Det riktigt roliga kommer nog när vindkraftverken ska demonteras och marken saneras. Då har vindkraftsbolagen gått i konkurs, eller är utan tillgångar och markägarna har inte heller de ekonomiska resurser som krävs. Alltså kommer skattebetalarna att få stå för notan.
Någon som har siffror på vad nedmontering och sanering kan kosta för hela svenska vindkraften, under antagande att betongfundamenten lämnas kvar?
Björn-Ola J #5
Och ökar man kostnaden för energi går kostnaderna upp för mat, boende, kläder, skor, transporter. Dom posterna utgör den stora delen av fattigpensionärers, låginkomsttagares och många barnfamiljers budget.
Men för allt i världen Isabella fortsätt att skryta om MPs politik.
Lite faktakorrigeringar
Vindkraften i Sverige har under de senaste åren levererat med en medeleffekt på 28-30%.
Under månaderna november, december och januari producerar vindkraften ungefär dubbelt så mycket som under juni, juli och augusti.
Den energi som går åt för att bygga ett stort landbaserat vindkraftverk (över 100 m diameter) är lika mycket som verket producerar på 3-4 månader. Är det små verk eller havsbaserade verk tar det längre tid.
Erfarenheterna från de vindkraftverk som byggdes på 80-talet tyder på att livslängden är långt mer än 20 år. De flesta vindkraftsverk som byggdes på 80-talet är fortfarande i drift. Det beror på tillgången på reservdelar om de är i drift eller lagts ned.
På 80-talet var verken små så det kanske inte är jämförbart med dagens stora verk. (behövs narcellen på ett litet vindkraftverk med 30 m höjd lyftas ned, så finns det gott om mobilkranar som kan göra det men är det 100-130 m höga torn så måste specialkranar användas)
Utsläppen från vindkraft är mycket låga jämfört med andra sätt att producera el. Det är bara kärnkraft och vattenkraft som har lika låga nivåer eller något lägre. Havsbaserade vindkraftverk har betydligt högre utsläpp än landbaserat.
Till skillnad från Tyskland så har Sverige gott om vattenkraft som kan kompensera för vindkraftens ojämnheter. Vi har också mycket elutbyte med Norge som har ännu mer vattenkraft. I Sverige finns de mesta reglermöjligheterna i Lule älv, Skellefte älv och i Ume älv. Markbygdens vindkraftspark ligger mellan Skellefte älv och Lule älv.
Projekt Markbygden är minskat. Det kommer att byggas färre vindkraftverk och årsproduktionen beräknas bli 9-10 TWh/år.
Sigge #8
Gör dom det varje dag?
När det blir dags att göra klimatsmart stål i Luleå är det nog bäst att vi har gott om el, det kommer att förbruka 10% av Sveriges elkonsumtion. Men vi får trösta oss med att vi enligt Isabella l räddar jorden från undergång genom att koldioxidutsläppet minskar.
OT
Sommar?
http://notrickszone.com/2018/06/24/wheres-the-warming-summer-snow-blankets-poland-ukraine-27-summer-camp-children-evacuated/
#9 Christer Eriksson
Prova att leva bara på el från kärnkraft ett år. Det känns som att du inte har en aning om hur ett elnät fungerar.
Vi säger att du bor i genomsnittshus i sverige med 20’000kwh i års förbrukning, vi tar Oskarshamn.
Lite matte:
20000 / (365 x 24) ) 2.28 kw i genomsnitts förbrukning, eller 2’280 watt.
Varje timme som Oskarshamn producerar 1450MW får du 2280 watt, varken mer eller mindre.
När Oskarshamn producerar 0MW får du självklart 0 watt osv.
Prova att leva så här under ett år och se om du tycker det är bättre än vind och sol.
Du och dina kompisar är så otroligt falska, ni klagar på att sol och vind inte ger ”rätt” mängd effekt, men samtidigt har ni inte räknat efter som kärnkraft ger ”rätt” mängd effekt innan ni slänger ur er saker utan att tänka.
Ett område till i Sverige att lägga till listan att inte besöka. Förstört natur- och miljömässigt, och därmed helt ointressant.
Men betala för detta får vi allihopa förstås. Subventionerna ska betalas av hushållen. Mest via elräkningen och elnätsavgiften, som ökar kraftigt för att finansiera det utökade elnät vindkraften behöver.
Och inte är det så enkelt som författaren av #8 tycks tro, att vattenkraft har en stor onödig potential som bara väntar på stödja den ineffektiva vindkraften. Att pressa vattenkraften så innebär en långt större miljöskada med snabba kast i magasinsnivåerna, och det gör elen dyrare därför att produktionen inte längre kan styras efter efterfrågan och pris, utan styrs av när det behagar blåsa.
Christopher E #12
Elräkningen är nog inte det värsta, ökade energipriser driver upp det allmänna kostnadsläget. Mest kännbart för hushåll med en redan tajt budget, Jimmie Åkesson är bara att gratulera, med den här regeringen ramlar självmålen in på löpande band. Undrar hur mycket till vattenkraften klarar, det svänger rätt kraftigt även när vindkraften går som bäst.
https://drive.google.com/open?id=1Ea0Sit0gFshJluaej1yOAbbONO3TW6pH
Nåt man kan fundera över inom svensk vindkraft, varför är det så många utländska ägare inblandade ?
Svevind AB har 2 utländska styrelsemedlemmar av 3 st. totalt, klickar man vidare på namnen så sitter de med i flera vindkraftbolag ( dotterbolag ? ).
https://www.allabolag.se/5567431175/befattningar
En ( ekonomisk ) sammanställning av diverse ägare av vindkraft i Sverige som har utländska ägare från 2014 av Fröjdhpunktse.
https://www.frojdh.se/2014/08/28/hundratals-svenska-skattemiljoner-till-vindkraftsoligarkerna/
Vinster och skattepengar rullar ut till de verkliga ägarna i utlandet.
#8 Sigge, om vindkraften varit konkurrenskraftig så hade det inte behövt några subventioner eller politiska interventioner. De olika elkraftproducenterna hade själva byggt vindkraftverk baserat på sunda ekonomiska kalkyler. Svensk energipolitik har dessvärre varit en politisk lekstuga för allehanda miljöaktivister sedan 70-talet då centerpartiet och vänstern startade sitt motstånd till kärnkraften.
Ingvar #11
Jo, det verkar som att Atlanten är kallare än normalt på sina håll.
https://earth.nullschool.net/#current/ocean/primary/waves/overlay=sea_surface_temp_anomaly/orthographic=312.02,33.65,438
Finns det något land där vindkraft är totalförbjuden? Eller är alla på väg att ödelägga sin natur?
Det ärliga namnet på ett vindkraftsbolag borde väl vara SVIND-EL.
Vi kommer att få en vändning i energipolitiken först när tillräckligt antal kärnreaktorer lagts ned (2 st i Ringhals släcks 2019-20) och vi får stiltje dagen före jul, med stark köld, efter en torr höst med tomma vattenmagasin. Då kommer många att bli utan el och det kommer inte att kunna importeras något från vare sig Norge, Danmark eller Tyskland. De norska vattenmagasinen lär vara lika tomma som våra och blåser det inte här så gör det inte i Danmark och Tyskland heller.
Då som först kommer insikten om att det inte går att luta sig mot intermittent elproduktion i alla lägen. Men det är dessvärre först då som det går upp för våra obildade politiker och miljödrömmare att man satsat på fel häst.
#18
I Ungern har man dömt ut vindkraften. Man satsar på kärnkraft, men pratar också om solkraft. Osmart att gå emot centralkommittén i Brussel på alla områden, tycker man troligen. Det är bönder som skall få bygga solparker. Dold jordbrykssubvention?
Det är inte bara det att vindkraftverken ger stora utsläpp när de tillverkas, transporteras och sätts upp. I Sverige är nu vattenkraften nära gränsen för hur mycket vindkraft den klarar av att vara backup/reglerkraft för. Ytterligare utbyggnad av vindkraften innebär att vi får börja använda fossileldade kraftverk som reglerkraft. Med det sedvanliga hyckleriet från svenska politiker, kommer de verken säkert inte att byggas i Sverige, utan i grannländer som sedan får exportera hit.
Varenda land och region som har satsat på stor utbyggnad av sol och/eller vind har framför allt sett två saker: Skenande kostnader för el och allt större risk för strömavbrott. Ändå vill svenska politiker inte lära av andras dåliga erfarenheter.
I Sverige är livslängden för vindkraftverk 15 år och inte ett dugg mer. Efter 15 år upphör nämligen subventionerna och det är inte lönsamt för ägarna längre. I bästa fall, för dem, kan de sälja till någon som plockar ned verken och säljer vidare till något land där subventionerna varar längre än 15 år. Betongfundamenten lär väl ingen gräva upp, dela upp och frakta bort. Vindkraftskramarna brukar hävda att det inte är något problem att lämna betongen kvar under jorden, för den kommer att vittra bort. För min del, noterar jag att många av Romarrikets betongkonstruktioner fortfarande står kvar, åtminstone delvis. Och det efter nästan 2000 år.
#16 Michael E
Att bygga ut kärnkraften var ett politiskt beslut. Det hade varit billigare att bygga kolkraftverk.
När man märkte att det byggdes för mycket kärnkraft så blev det ett byggstopp för kommunala energiverk att bygga kraftvärmeverk. Vattenfall var den myndighet som gav tillstånd för att elproducenter skulle få bygga kraftverk. Den konflikt som jag minns, var den mellan lokala energibolaget i Södertälje och Vattenfall om att bygga kraftvärmeverk i Södertälje. Energibolaget i Södertälje menade på att de kunde producera el för halva kostnaden i kraftvärmeverket jämfört kärnkraft. Vattenfall stoppade kraftvärmeverksbygget, så det blev ett koleldat värmeverk istället. Motiveringen var att bygga kraftvärmeverk i Södertälje skulle bara spä på det överskott av el som väntades bli när alla kärnkraftverk skulle vara färdigbyggda i mitten på 80-talet. Nu har man byggt ett kraftvärmeverk bredvid värmeverket som blev klart 2010-2012 ungefär.
Byggstoppet för kraftvärmeverk hävdes i slutet på 80-talet. man anade att det skulle kunna bli effektbrist under kalla dagar på 90-talet eftersom allt fler villor blev elvärmda. 90-talskrisen, med minskat bostadsbyggande, höjda isolerkrav på villor med elvärme och värmepumpar gjorde att elförbrukningen på 90-talet inte ökade på det sätt som prognoserna visade på 80-talet. Det gjorde att det fanns en stor överkapacitet på elproduktion när fria elmarknaden ersatte den planekonomiska elmarknaden i mitten på 90-talet.
#22 Lars Kámel
De flesta vindkraftverk som byggts i Sverige före 2003 är fortfarande i drift.
Det finns en andrahandsmarknad för små vindkraftverk på 50 – 500 kW av vissa fabrikat. Det beror på att de flesta tillverkare har lagt ned tillverkningen av så små verk. De som av någon anledning vill ha ett litet verk köper gärna ett begagnat renoverat verk av ett känt fabrikat som det beräknas finnas reservdelar under en lång tid framöver. En anledning till att man vill ha ett litet vindkraftverk kan vara att det skall komplettera en dieselkraftsanläggning vid ö-drift.
Betong som är kvar i skogen är inget stort miljöproblem. Det finns redan massor av betongrester i vår natur.
En några år gammal betraktelse, men har nog sin giltighet även idag.
https://www.svd.se/valkommen-till-den-skona-nya-elvarlden
#15 pekke
Det är mest pensionsfonder som investerar i vindkraft. Svenska pensionsfonder investerar också i vindkraft, men sprider ägandet så de inte äger bara i Sverige.
#25 Håkan Bergman
Nej, det har inte sin giltighet idag. I Sverige och Norge så har vi de senaste 5 åren nästan alltid haft lägre elpriser än Tyskland. Från hösten 2009 till våren 2012 så hade vi högre elpriser p g a kärnkraftsstrul och låg nederbörd.
Sigge #27
Varför har då svenska och norska elpriser i stort sett hela våren och sommaren varit på samma nivå som Finland, Baltikum och Danmark?
Sigge # 24
”Betong som är kvar i skogen är inget stort miljöproblem. Det finns redan massor av betongrester i vår natur.”
En som vurmar för vindkraft mste man anta är en ”miljömänniska” av MP sorten och så låter det så här????
Ös på bara. Mera betong i naturen. Den mår bra av det.
?????????? Obegripligt.
#23 Sigge Det är naturligtvis ett politiskt beslut att lägga stora avgifter på kärnkraften och omöjliggöra ersättning av nedlagda kärnkraftverk. Precis som det var ett politiskt beslut att lägga ned Barsebäck. Det är också ett politiskt beslut att försöka ersätta kärnkraft med sol och vind. Ett beslut som kommer att leda till kraftiga fördyringar för elkonsumenterna och bitvis effektbrist. Inget av detta har något med kommunala kraftvärmeverk att göra utan grundar sig på kärnkraftsomröstningen i början av 80- talet.
1. Militären får inte lämna betong ute i naturen. Stackars markägare, den dagen den kommunala miljöinspektören säger att betongen är miljöfarligt avfall!
2. Simris ger just nu 0 kW vind och 0 kW sol. Förbrukning ca 120 kW från nätet.
Hurra för det lyckade experimentet med ö-drift. /sark/
#24, #29
Jag håller med Guy. Helt häpnadsväckande att dessa betongkonstruktioner utspridda i våra skogar bara kan ignoreras av ideologiska skäl. Då är man i alla fall inte naturvän.
Ett annat problem är de stora, breda vägar som anläggs i skogarna för att konstruera jätteturbinerna. De skadar naturen mycket och utgör barriärer i ekosystem och biotoper. De lär inte heller tas bort när vindkraften går i konkurs. För det politiskt korrekta gäller en helt annan regelbok.
#14 Håkan Bergman
Du har givetvis rätt, alla dessa ökade kostnader hamnar i slutänden i hushållen, även indirekt. Det gäller också höjda fordonsskatter, bränsleskatter och andra klimatskatter. Företagarna kan inte göra annat än att föra över kostnaderna på konsumenterna. Eller lägga ned/lämna landet.
Sigge förnekade ju dessutom för några veckor sedan att kostnaden för att bygga elnät till vindsnurrorna tas ut av hushållskunderna av nätbolagen. Sedan fick jag brev från Eon som informerade om en nätprishöjning och skrev rakt ut att så är fallet. Så de siffror Sigge hävdar ska tas med ett lastbilsflak med salt, en nypa räcker inte.
#32 Christopher E #
Jag är minst lika stor motståndare till vind-och solkraft som du och dessutom naturvän, men jag har svårt att se hur betongfundamenten kan vara ett miljproblem om de blir kvar i marken. Av två skäl tycker jag att det är oklokt att argumentera att så är fallet.
1) Betong och armeringsjärn är inte giftiga eller på annat sätt skadliga. Speciellt inte nedgrävda. Argumentet är väldigt svårt att försvara. Det liknar dessutom Gaiatroendes syn att det är en synd att gräva tunnlar och bygga bergrum, eftersom de sårar Moder Jord i tiotusentals år.
2) Ska betongen bort,, blir det med all sannolikhet skattebetalarna som får stå för notan. Vill vi det?
Och vore nyttan värd priset?
#33 Lars Mellblom
Det handlar inte om att de är giftiga, utan att det inte är attaktivt att vistas i en skog för naturupplevelser om den är full av industriruiner – fundamenten och vägarna till dem. Att skotta över dem känns inte attraktivt det heller, men det lär inte ske i vilket fall. Nej, jag vill inte betala för återställande, jag vill att vindkraftsägarna ska åläggas det.
Jag är geolog i grunden och har inte Gaiaidéer om tunnlar. All berggrund är temporär i geologiskt perspektiv i vilket fall.
Men vi ska inte anamma den gröna industrins problemformuleringsprivilegium att det bara är gifter och liknande som räknas, medan naturskönhet och upplevelser inget betyder. Därför ska inte vindkraftsindutrin få vifta bort förstörd horisont, oljud och starka blinkade lampor 365 nätter om året.
Ta de betongbunkrar som fyller Nordsjöns stränder tex. Jag medger att de har ett stort historiskt intresse, men om de vore fundament istället, förgyller de naturupplevelsen? Skulle de byggas utan krig eller klimathysteri som ursäkt?
https://hiveminer.com/Tags/bunker%2Cloekken
Lars Mellbom # 33
Delvis upprepar jag vad Christpher sade.
Betongfundament som miljöproblem. Det beror på betraktaren. Bonden som vill ha tillbaka sin åkermark. Skogsägaren som tycker dom är i vägen för skogsbruket. Naturnjutaren som hellre går på mossa och berg än betong. Jag betvivlar att arkeologen om 2000 år finner samma intresse eller skönket i dom som han kan se i 2000 år gamla byggnadsverk. Dom är helt enkelt i vägen.
Försök tänka dej en viknkraftspark i en vingård böljande sluttningar eller som en förgrund till alplandskap. Se t.ex. parken i USA Kalifornien : https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/Alta_Wind_Energy_Center_from_Oak_Creek_Road.jpg/1024px-
Rätt har du i att skattebetalarna får stå för städningen. Den är inte medräknad i investeringskostnaderna för ett vindkraftverk. På samma sätt som många andra sidokostnader, som hör ihop med investeringen. Om vindkraften vore tvungen att stå på egna ben från början till slut skulle ingen investera.
Men allt det här vet du. Man bygger inte hus utan den kunskapen, åtminstone inte länge. 🙂
#Christopher och Guy#
Min kommentar 33 var på intet sätt ett försvar för vindkraft, tvärtom. Jag argumenterar nu om vad som ska göras med befintliga anläggningar som tas ur drift, och inget annat.
Den dag vi får en regering som slopar subventionerna, kommer denna industri att bli olönsam och driften läggs ner. Vindkraftsföretagen kommer då med största sannolikhet vara utan tillgångar. Att den del av kraftverket som finns ovan jord ska demonteras är självklart. Det hjälper inte att säga att ägarna ska betala. Finns det inga tillgångar i bolaget så blir det ingen demontering. Skattebetalarna i en eller annan form kommer att stå för notan. Att då lägga ner stora summor på att demolera fundamenten och frakta bort dem, jämfört med att lämna en låg kulle med jord över platsen, är inte rimligt. Om kostnaden för nedläggningen minskas, blir det lättare att besluta om slopade subventioner.
Att en vindkraftspark, med allt som därtill hör, är en styggelse som aldrig skulle kommit till, är vi fullständigt överens om. Men nu finns dessa ögonsår redan i landskapet och det måste vi förhålla oss till.
Lars M # 36
Tyvärr har du rätt. Vindkraftsindustrin lyckades smita från efterbehandlingsplikten, vilket kärnkraften har. I stället fick dom av skattebetalarna pengar till sin förstörande verksamhet som genererade snabba pengar endast åt dom själva.
Håller fast vid namnet SVIND-EL .
Kanske det här systemet hade en chans? Visserligen litet betong här också men höjden stör inte.
https://www.youtube.com/watch?v=buF8ASmwXt4&t=0s&index=6&list=PLxzJmNzonMVOgoKF65pg-Qk4fHFhBGdck
Jag är delägare i en vindandelsförening. För att få bygga måste man göra en miljökonsekvensbeskrivning där avveckling inklusive rivning ingår. Även i avtalet med markägaren ingår hur marken ska återställas och markägaren kan då förstås inom miljökonsekvensbeskrivningen genom avtal välja hur rivningen ska utföras. Vår förening har också fonderat pengar för detta . I vårt fall ska också fundamenten tas bort. Man har ju svårt att tro att de som äger mycket vindkraft som t.ex. Vattenfall skulle smita från sina åtaganden.
#38 Guy#
Inte en chans!
1) Systemet fungerar, förbjudet!
2) I Sverige får du numera inte ens rensa ett dike utan att bli ställd inför miljödomstolen.
Satsa på något mer realistiskt. T.ex, positiv energi omvandlad till elektricitet. Jag har en kund, en dam, som säljer sådan och lever gott på det.
#39 Lars-Eric Bjerke#
Intressant! Då kan du kanske bistå med uppgift om hur mycket en total rivning och återställning beräknas kostar för en stycken normalstor vindmölla . Gärna med separat kostnad för betongfundamentet.
40# Lars M
😀 😀 😀
Lars-Eric Bjerke #39
” Man har ju svårt att tro att de som äger mycket vindkraft som t.ex. Vattenfall skulle smita från sina åtaganden.”
Inte alls!
#28 Håkan Bergman
Danmark har för det mesta samma elpriser som södra Sverige. Finland är det land i Norden som under de senaste åren haft de högsta elpriserna. Elpriserna i Baltikum har mycket berott på om Norbalt-kabeln fungerat. Men annars så har vi senaste vintern haft höga elpriser för att det var lite nederbörd i Sverige och Norge i höstas.
#41 Lars Mellbom,
Markarrendet för vår förenings 4 vindkraftverk i Göteborg gick ut efter drygt 20 år. Vi hade ju pengar fonderade för rivning och återställning, men fonden för rivning behövde inte användas eftersom verken fortfarande hade ett ej obetydligt värde. Det finns mäklare som förmedlar försäljning på ”rot” av vindkraftverk, i vårt fall till Irland och USA. Jag har inte sett notan för markåterställningen, men i vårt fall bedöms den vara låg.
#41 Lars Mellbom,
Om vindkraftägaren skulle gå i konkurs är det formellt markägaren, som blir ansvarig för rivning och återställning. Det är emellertid så att alla länsstyrelser numera kräver att kraftverksägaren fonderar pengar till detta för att få bygglov och då för att minimera markägarens och samhällets ekonomiska risker.
Lars-Eric Bjerke # 45, 46
Vilket perfekt tillfälle att få en verklighetsbaserad redovisning på lönsamheten med vindkraftverk i liten skala. Totala kostnader från start till efterstädning, wow.
Vad menar du förresten med att minimera markägarens och samhällets ekonomiska risker? Bör inte dom vara 0 ? Eller kanske markägaren bör ha en risk eftersom han är medinvesterare.
#8 Sigge
Lite data från Tyskland. I juli 2016 fick tyskarna från vindkraften i medel 13% av installerad effekt och som minst 0.3%. I december 2016 fick tyskarna från vindkraften i medel 25% av installerad effekt och som minst 0.7%. Dubbelt så hög medeleffekt i december men ändå bara 25% av installerad effekt.
#45 Lars-Eric Bjerke#
Tack för svar, men jag blev inte mycket klokare av det. Då omformulerar jag frågan: Efter 20 år, hur mycket kapital hade rivningsfonden och hur mycket hade initialt beräknats för rivning och återställning?
” Man har ju svårt att tro att de som äger mycket vindkraft som t.ex. Vattenfall skulle smita från sina åtaganden.” Men Vattenfall ägs väl av svenska staten? Blir det då inte till sist likväl skattebetalarna som betalar notan? Eller hur resonerar du där?
Sigge #44
F.n. går det tyvärr inte att lita på produktionsstatistiken efter Maj 2017. Insamlingen sköts av ett företag i Finland. Svenska Kraftnät jobbar med problemet enl. mail:
”Vi har haft problem med att vi inte får data rapporterat till Svenska kraftnät längre utan rapportering går till eSett i Finland som sköter balansavräkningen. Nu har vi ett verktyg att importera värden med. Men det nar tagit tid tt få till det och lära sig. Vi kommer inom kort att uppdatera vår statistik fr o m maj 2017 som saknas idag.”
Men tittar man på kurvorna för vattenmagasinen ser det väl inte särskilt dramatiskt ut.
http://wwwdynamic.nordpoolspot.com/marketinfo/rescontent/sweden/this.gif
http://wwwdynamic.nordpoolspot.com/marketinfo/rescontent/norway/this.gif
Vi får väl hoppas att det inte är röran i rapporteringen som påverkar elpriset. ° ͜ʖ ͡ –