Vind-el till döds – några kommentarer

Vindkraft

Här följer ett gästinlägg av fil.kand Göran Sandberg. Han har mestadels arbetat med IT i form av utvecklare, utredare och systemägare, samt som konsult och på flera Volvobolag, senast på Volvo Lastvagnar.

Bristande kunskap om att jordens koldioxidkänslighet är så låg som den är leder till den panikartade föreställningen att vi snabbt måste ta bort alla fossila koldioxidutsläpp. Detta blir ett måste för att rädda jorden från global uppvärmning, och det har nu lett till en massiv satsning på ny vindkraft i Sverige.

Det verkar t.ex. vara obekant för många att vi i Sverige redan nu har fossilfri elkraft till 98% ! Detta kan man se här.

Att fasa ut den fossilfria kärnkraften verkar vara ett självändamål. Jo, det kan ju vara så om man fruktar mindre sannolika radioaktiva utsläpp, men om man ser till el-situationen verkar det helt fel.

Den förnybara elproduktionen 2020 – 2030 skall öka med planerade 18 twh, vilket redan verkar bli förverkligat till 2021 med hjälp av en satsning på 7 miljarder per år enligt energiöverenskommelsens utbyggnadsmål och att konsumenterna betalar för ett högre el-pris via koldioxidskatt och subventioner via elcertifikat. Detta leder till felplanerad elsituation och får till följd ett subventionerat överskott under första halvan av 2020-talet, med export av överskottet till förlust. Vindkraftens kostnadsnivå är för närvarande runt 50 öre per kwh och exporten går för 30 öre. Överskottet ger nu lågt elpris och billiga elcertifikat och vindföretagen går på knäna.

Detta överskott verkar, för att få den föredragna dyrare vind-elen lönsam, leda till att man från kärnkraftsmotståndarsidan verkar för att lättvindigt lägga ner befintlig kapitalintensiv, väderoberoende, billig och leveranssäker kärnkraft (Ringhals 1 och 2 är bortom räddning och förmodligen Oskarshamn 2 också) och i så fall går produktionen av kärnkraft ner från nu möjliga 60 till 45 twh. Då blir nettotillskottet av de ovan nämnda 18 twh i vind obefintligt.

Den goda eltillgången i början av tjugotalet kommer senare att bytas i ökande behov och eventuell brist när extra el behövs till el-bilar, ökande befolkning, 5G, batterifabrik, vätgas producerat stål (om inte detta stoppas), serverhallar och annat.

Vårt samhälle kommer att bli ännu mera beroende av pålitliga och kontinuerliga leveranser av el, samtidigt som vi kommer att sakna kontanter för att handla med och vara helt beroende av fungerande el och datornät (5G), vilka behövs för logistiken, banker, apotek, sjukvård och ja nästan allt. Hur skall detta gå var finns livbåtarna?

De som vurmar för kärnkraftsavveckling talar om en livslängd på nyaste aggregaten till 2040, men Lars Björnkvist chef för reaktor 2 på Ringhals berättar om att 3:an och 4:an där kan med underhåll vara i drift till 2060-65, vilket skulle vara väldigt välgörande. Så många kärnkraftverk som möjligt behöver bevaras i det längsta tills utbyggd vattenkraft, gaskraft alternativt ny kärnkraft tillkommit.

Läs här (Ringhals 2 har korrosionsskador i inre plåtomslutning, dyrt att förlänga enligt Bjönkviat på radio).

De som tror att det enbart räcker med sol och vind har missat något väsentligt, nämligen dels att de är väderberoende men också framförallt att de tappar 1/3-del av effekten efter 10 år och att de inte skalar upp linjärt utan snarare med logaritmiskt avtagande effekt i total el på nätet, enligt erfarenheter från Tyskland och USA.
Här finns en referens om detta.

De siffror som Leon Hirth visar i skriften ”Market Value of Variable Renewables” visar för vindkraften på minus 1.5% värde för varje procentandel av elproduktionen. Detta skulle innebära att vid 30% andel vindkraft skulle värdet av varje tillskott bara vara 55% mot första vindkraftverket som installerades och värre blir det med ytterligare utbyggnad. Det blir alltså så att ju mer du lägger till desto mindre får du ut. Det verkar finnas ett max på runt 45% av total kraftproduktion som är meningslöst att försöka överskrida med mer vindkraft, med formeln ovan får man då bara ut 32% för nytillskottet. För solkraften är siffran så dålig som minus 4,6%.

Hirth

Man planerar i Sverige att bygga ut upp till 60 twh vindkraft till 2040, det täcker enbart ersättning av befintlig kärnkraft men nedan visas på ytterligare behov av 40 twh.

Sveriges sammanlagda elproduktion = cirka 160 TWh/år, dvs 20 twh i överskott.
Sveriges sammanlagda elkonsumtion = cirka 140 TWh/år
Vindkraften producerade 17 TWh el under 2017.

I slutet av 2017 fanns 3 437 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 6 691 mw.
Ett vindkraftverks livstid är max 25 år och kostar 10 miljoner per megawatt (mw).
Se detta här
När befintlig kärnkraft är nerlagd har vi bara befintlig vattenkraft kvar som reglerkraft och den låga produktionskostnaden där kan bara delvis utnyttjas när/om vi försöker ersatta kärnkraften med enbart sol och vind för över 50 öre/kwh. Elen kommer då successivt bli dyr.

Handlingsplan för Svensk förnybar energi. Läs här

”Beräkningarna visar att produktionskostnaden för kärnkraft är 25,15 öre/kWh inklusive styrmedel och 24,75 öre/kWh. För solkraft nås produktionskostnaden 48,68 öre/kWh inklusive styrmedel och 60,72 öre/kWh utan”.
Det kan man se här.


Hur många vindkraftverk krävs det för att ersätta kärnkraften?

Många blir det och dessa skall synkroniseras in och ut till/från nätet när det blåser för lite eller mycket. Detta är en helt annan utmaning än synkronisera max 12 kärnkraftverk (snart 5-6 st.), även om detta är datoriserat kommer väntetider troligtvis uppstå på grund av köeffekter (se effektivitetsförluster i detta dokument).

Det behövs 167 st. vindkraftverk på 2 mw och med 3000 driftstimmar per st. för att nominellt nå en nivå på en Twh. Detta ger ett antal av 167 * 60 = 10 020 st. för 60 twh för att ersätta alla 8 kärnkraftverken som fanns i Sverige i början av 2019. Detta är en nominell siffra, vindkraften verkar ha en logaritmiskt avtagande effekt mot noll med antal verk och mw som installeras, se diagrammet från Tyskland nedan och dessutom bara 2/3 effekt efter 10-år och med en livslängd på max 25..
Se här.

Det innebär att installerad vindkraft över en viss % av totalen, 45 % (troligtvis lägre) inte alls skalar upp och är bortkastade olönsamma pengar. Vi behöver lägga resten av pengarna på något/några av alternativen ny kärnkraft av 4-5 generationen (säkrare), utbyggd vattenkraft och/eller reglerkraft med gaskraftverk..
Att vindkraften inte ökar linjärt med installerad effekt har man märkt i Tyskland och USA, se graf nedan.

Vindkraft Tyskland

Översta röda kurvan installerad vindkraft i Tyskland och de nedre spetsiga kurvorna utnyttjad vindel. Chart: MenschNatur, by Rolf Schuster

More installed capacity, yet less output!
For example there was an average of 35,869 MW of installed capacity in 2014 and only 5718 MW (15.9%) was fed in on average. In 2016, over 3,500 megawatts of wind capacity was added, yet the amount that got fed into the grid dropped fed by more than 500 MW due to calm weather conditions!
We can can conclude: Despite the addition of state-of-the-art wind turbines, the feed-in capacity can still fall. The output depends heavily on the year-to-year weather conditions.

Här följer ett citat från Energiöverenskommelsen, där kan du läsa om den pågående överinvesteringen i vindkraft, förutom feltimad av miljöpolitiska ideella orsaker också kommer att leda till förtida avveckling av kärnkraft med stor kapitalförstöring. och nu installerad vindkraft måste också utrangeras om 25 år samtidigt som de sista kärnkraftverken?

Citat: ”Den befintliga kärnkraften går mot slutet av sin livslängd. Under år 2017 producerade kärnkraften omkring 60 TWh el. Fyra reaktorer kommer att stängas (två i Ringhals och två i Oskarshamn) efter år 2020. Då förväntas kärnkraftsproduktionen gå ner till cirka 45 TWh per år. I början av 2040-talet kommer alla reaktorer att ha tjänat ut.
Anm: Detta stämmer inte med vad Björkkvist på Ringhals säger ovan, han talar om möjligt till 2060-65.

Följande är vad ”förnyelse optimisterna” tror, som är emot allt icke förnybart även kärnkraft:
Om vi vill ersätta den återstående kärnkraften med något annat än ny kärnkraft är det möjligt genom en kombination av vindkraft, annan förnybar elproduktion och effektivisering som minskar vår elanvändning.”
Anm. ”Minskar elanvändning” samtidigt som befolkningsökning, el-bilar, Hybrit, batterifabrik och 5G är på väg in? Man talar också om import från grannländer vid effekttoppar, och man antar att våra grannar har annan kyla, vind eller har annat överskott av kraft.

”Enigt Energiöverenskommelsen 2016 den förnybara elproduktionen byggas ut med 18 TWh mellan år 2020 och 2030. Svensk Vindenergis prognos visar dock att målet för förnybar elproduktion nås nio år för tidigt, redan 2021. För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli lika stor som vattenkraften, cirka 65 TWh. För det krävs investeringar på över 200 miljarder kronor fram till år 2040.”

Målet är uppnått 2020 istället för 2030 för tidigt kan du läsa här.
Citat: Vår bedömning är att systemet, utifrån tagna investeringsbeslut, kommer vara fullt redan under år 2019.  Läs här.

Läs också här:

Här är vindindustrins prognos.

”Såväl KTH som IEA (International Energy Agency) har konstaterat att minst 45 procent varierande eller väderberoende kraftproduktion är möjlig i alla elsystem de studerat, till låga kostnader. Systemen i studien saknade tillgång till vattenkraft. Det borde med andra ord inte vara något som helst problem med att få hälften av Sveriges elproduktion från sol och vind!”

”En studie från norska Statkraft visar att 8 av 10 svenska kärnkraftsreaktorer kan fasas ut redan till 2030 utan risk för effektbrist.” Det kan du läsa om här.

Kommentar: Detta låter väldigt konstigt, oöverlagt, med tanke på befintliga kärnkraftens låga produktionskostnad och att åtskilliga av verken kan fungera till 2060-65, se ovan. Dessutom står befintlig kränkraft plus vindkraft för över 50% av leveranserna idag och lägger vi på kommande behov enligt nedan kan inte detta ersättas med bara vindkraft, då denna andel då blir långt över maximalt lämpliga 45% enligt ovan.

Citat Energimyndighetens produktionskostnadsrapport 2016 visar att 50 TWh landbaserad vindkraft skulle kunna realiseras med en kostnadsnivå mellan 0,40 och 0,50 kr per kWh.
Läs om fakta här.

Läs nedan om den kommande dyra elen, om vi fortsätter i samma fotspår, som i Tyskland. Tysk el är dubbelt så dyr som den i Frankrike. Allt för att vi skall undvika den ”skadliga” koldioxiden. Då får du minst betala elen tre gånger: när den produceras, betala för elcertifikat subvention, koldioxidskatt för att vindkraften skall gå ihop och för reservkraft som behövs när det inte blåser. Då får vi ett elpris, som vi inte önskat oss.

Svensk elproduktion 2018.
svensk elproduktion

Observera den stora skillnaden mellan effekt och energi för vindkraft och tvärt om för kärnkraft. För vindkraft blåser det för lite ibland och ibland för mycket.

Totalt produceras i Sverige 160 Twh el, därav exporteras nu 20 Twh årligen (med förlust).
Med det överskott vi har nu kan man fråga sig varför denna enorma och för tidiga satsning, 7 miljarder per år, på olönsam subventionerad vindkraft nu, som dessutom inte skalar upp efter en viss gräns av installerad kraft enligt Tyska (och Amerikanska) erfarenheter och som håller i max 25 år, och som påskyndar nerläggning av billig existerande kärnkraft? Förnekelse precis som Bagdad Bob, ni vet han som stod på et hustak i Bagdad intervjuad av CNN och meddelade att vi har slagit tillbaka USA-trupper på alla fronter samtidigt som tanks rullade in i bakgrunden.

Kommande EL-behov.

1. En konvertering av halva personbilsflottan 2,5 milj bilar och 1500 mil på tio år till el-bilar innebär att det behövs el från ett helt kärnkraftverk (7,5Twh) i årlig åtgång, ungefär ett kärnkraftverk (8 Twh).
2. Om tjugo år 2040 är Sveriges befolkning två miljoner fler, dvs c:a en miljon extra hushåll i snitt som kommer att förbruka 5000 kwh/st , dvs 0,63 kärnkraftverk extra.
3. Om stål i Luleå, Hybrit, skall produceras med från vatten via elektrolys framställd vätgas
behövs två kärnkraftverk ytterligare enligt Björn Gillberg.
Kanske skall vätgasen istället framställas av naturgas (metan) med ny ej färdigutvecklad
metod, enligt. Nobelpristagaren Carlo Rubbin, vilken inte släpper ut CO2 men efterlämnar kol? Vad skall göras av kolet som blir över med denna metod? Verkar helt huvudlöst med vätgas framställt stål men vi skickar in skattepengar i detta, 700 miljoner c:a. Allt för att undvika fossil koldioxid.
4. Northwolt skall producera batterier till el-bilar, ½ kärnkraftverk (se Gillberg på Youtube).
5. Skall cement produceras med el behövs ½ kärnkraft.
6. 5G kommer att kräva en helt del extra el. Troligtvis minst ett kärnkraftverk. Läs om det här.

Totalt blir det minst 5 kärnkraftverk extra, dvs. 5 * 8 = 40 Twh i ny behov.

Vad blir detta i form av total vindkraft?

Ett normalt verk är på 2Mw och med en ”fulleffekt” på 3000 timmar/år, dvs. 6000Mwh per år.
Det går åt 167 vindmöllor för en terrawatt.
För att ersätta ett kärnkraftverk behövs alltså nominellt 8*167= 1336 vindkraftverk.

Vår kärnkraftsförbrukning ligger 2019 på 52Twh, det behövs då 52*167=8684 st. vindkraftverk för att ersätta denna kärnkraftsel. Det behövs också kraftverk för nybehovet 40 twh enligt ovan, dvs. 40 * 167 = 6680 st. Dessutom behövs extra reglerkraft vatten/gas när det inte blåser.

Runt 2040, med 25 års livslängd, är befintliga vindkraftverk förbrukade, dvs 17 twh, detta blir 17 *167 = 2839 vindkraftverk som måste bytas ut då.
Totalt antal vindkraftverk 2040 om kärnkraften stängs då blir det i drift nominellt 8684 + 2839 = 11 523 st. Dessutom behövs de 6680 st. nya också, dvs. totalt 18203 vindkraftverk. Dessa skall då stå för 60 + 17 + 40 = 117 twh.
Detta blir i förhållande till nuvarande totaltbehov 140 + 40 = 180 twh 117/180 = 65 % vilket är minst 20 % över vad som är möjligt med vindkraft, alltså måste befintlig kärnkraft förlängas längst möjligt och investering i annan väderoberoende kraft installeras, såsom ny kärnkraft, utbyggd vattenkraft och/eller gaskraft med naturgas.

Vilken yta kräver ett vindkraftverk?
Det står hos Svensk vindenergi att ett kraftverk behöver ett avstånd till nästa på 400 – 700 meter för att inte störande turbulens skall finnas. Om vi tar ungefär medelvärde och räknar med 600 meters radie runt, där jag tar fasta på siffran från vindkraftverken läar varandra för vinden om det inte är ca 400 – 700 m mellan vindkraftverken”, så blir det med känd formel för cirkelns yta PI * r*r, dvs. 1,13 km2 i yta per vindsnurra. Det finns väl också vägar, kraftledningar, sjöar, hus etc. i naturen också. Hos vindkraft säger man lägre 0.4-0.5 km2, men det avviker mot avståndssiffran 400-700 m. Det står här.

Enligt Vindkrafthandbok beräknas ytbehovet för en vindkraftspark till 0,1-0,2 km2/MW beroende på hur terrängen ser ut. Dvs. ett 2 mw verk skulle behöva 0.4 km2. Anm:Verkar lite optimistiskt. Det står här.

Multiplicera 1 km2 med (18203) antaget 15 000 vindsnurror, dvs ersätta nuvarande kärnkraft 8684 + 2839 plus nytt behov 6680, a 2 MW, då får vi ett ytkrav på över 15000 km2, dvs 150 kvadratmil (om man inte skall tumma på säkerhet, störning etc.)!

Detta spänner upp en yta som motsvarar ytan innanför Varberg – Ulricehamn – Mariestad – Uddevalla – Varberg, dvs varje sida i kvadraten är 12,3 mil!

Om man har större verk då behövs färre, men varje sådant verk behöver mer yta istället,
dessutom blir övriga störningar större med större verk. Om man placerar dessa i ”ödsliga” norra Norrland, som verkar ske nu, blir det förfulat landskap, långa ledningsgator och effektförluster till söder där dessa behövs.
Det kommer att bli protester över mängden och störningarna av vindkraften precis som i Tyskland. Vi behöver nog också kärnkraftverk i södra Sverige?

Är vindkraft lönsam utan subvention?

Livslängd vindkraftverk 25 år. Källa Svensk Vindenergi

Med dessa siffror nedan framstår det som ett mysterium om någon investerar i detta energislag utan kraftiga skattesubventioner om priset på el understiger 80 öre – en krona.

Investeringskostnad 10 miljoner/mw * 2 för ett 2 mw aggregat.
Drift och underhållskostnaden ligger i intervallet 15 – 20 öre/kWh. Källa Svensk Vindenergi
6000 Mwh per år.

Källa Svensk Vindenergi:
Nord Pool sätter olika priser för olika produkter. Vissa elhandelsföretag använder spotpriset – andra använder de terminspriser som Nord Pool etablerar. Gemensamt för dessa är att de varierar med tiden. I dagsläget säljer de flesta sin el till så kallade forwardpriser för några år framåt. I december 2016 kunde man sluta avtal för leverans år 2018, med ett pris runt 22 öre/kWh

Förutom intäkten från elförsäljningen erhåller vindkraftsägaren också en intäkt från försäljningen av elcertifikat. Spotpriset på elcertifikat var 2017 i genomsnitt 6,6 öre per kWh.
Anm: Priset på elcertifikat har sjunkit drastiskt och är nu i botten på grund av elöverskott..

Den totala intäkten för vindkraftsägaren i detta exempel blir cirka 28,6 öre/kWh.
Om driftskostnad är 20 öre och priset 28 ,blir det inte mycket att betala en investering på 20 miljoner med. En ren förlustaffär!
Payofftid 38,8 år (räntan på lånat kapital vad är den?) och ett vindkraftverk håller i 25!

Se uppgifter här.

Från Svenskvindenergi.org
Med de senaste årens låga elpriser (2016 låg snittpriset under 30 öre per kWh, 2017 låg priset på ca 35 öre per kWh) kan ingen ny elproduktion byggas utan stöd. Prisfallet på el kan till största delen tillskrivas prisutvecklingen för fossila bränslen och det mycket låga priset på utsläppsrätter. Om den fossilbaserade elproduktionen betalade sina samhällsekonomiska kostnader (se koldioxidkostnader och skatter fossilt?) så skulle det medverka till ett mer rättvisande (?) elpris. Fram till dess behövs ett stöd till förnybar elproduktion.

I Sverige ligger produktionskostnaden för ny storskalig förnybar elproduktion i intervallet 35 – 70 öre per kWh. De finska och brittiska kärnkraftsreaktorerna som är under byggnation förväntas ha en produktionskostnad på över en krona per kWh. Ny kärnkraft skulle med nuvarande elpris behöva subventioneras med 70 öre per kWh medan förnybart klarar sig med 15 – 40 öre per kWh.

– Vår slutsats är därför att det bara är de allra bästa projekten som kommer att förverkligas med de förutsättningar som råder idag och att det främst är investerare som har projekt med goda vindlägen, låga kostnader och små avkastningskrav som kommer att investera i svensk vindkraft under de närmaste åren, säger Maria Stenkvist.

Många anläggningar i elcertifikatsystemet har en produktionskostnad som ligger i intervallet 60 – 70 öre/kWh. Produktionskostnaderna för ny vindkraft fortsätter att sjunka. Det finns i dag gott om vindkraftsprojekt i landet som skulle kunna byggas till en kostnadsnivå mellan 40 och 50 öre per kilowattimme. Det finns även nya projekt som kan byggas under 40 öre/kWh. De låga el- och elcertifikatpriserna gör att endast de bästa projekten kan förverkligas och att avkastningskraven blir allt lägre.

Hur stora subventioner får vindkraft och andra kraftslag?
Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften. Det teknikneutrala elcertifikatsystemet är ett gemensamt stödsystem för alla förnybara kraftslag. Berättigade till elcertifikat är bioenergi, småskalig vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv.
Om elcertifikaten handlades till spotpris så blir summan cirka 1.6 miljarder kr, vilket motsvarar 3,1 öre per kWh för elkonsumenten.

Sundsvalls tidning.
”Subvention till vindkraft kommer enligt riksdagsbeslut år 2016 att fortsätta utdelas till år 2045, det vill säga 27 år framöver, och uppskattas till en kostnad av minst 200 miljarder kr och lär öka till 300 miljarder kr om höga vindkraftverk byggs havsbaserade.

Det enda parti som nämnt dessa kostnader för samhället i kronor är Liberalerna. Heder åt dem.

All el av vindkraft som hittills producerats i Sverige är mindre än vår export av el. Under alla år har exportpriset varit lägre än kostnaden för att producera vindkraften. Vi har därmed byggt vindkraft med stor ekonomisk förlust och dessutom förstört vår natur till ett pris som vi inte förstått storleken av. Politiskt ges därmed en ekonomisk miljösubvention till exempelvis Tyskland som ju inte är ett u-land utan borde betala vad elen kostar att framställa. Priset i EU sätts dock ofta med billig kolkraft som bas. Politiskt drivs vi i Sverige till detta för att kunna uppvisa att Sverige lever upp till utlovade miljömål i EU.

Följden av att subventionera vindkraft gör att vi manipuleras att tro att vindkraft är billigast och att kärnkraft kan läggas ned. ….. Lennart Gustafsson

Forskning vid det amerikanska universitetet Harvard tyder på att vindkraftsparker ger betydligt sämre effekt än man tidigare räknat med. I stora vindkraftsparker där man räknat med en effekt mellan två och sju watt per kvadratmeter kan effekten vara så låg som 0,5 till 1 watt per kvadratmeter, hävdar David Keith, professor i tillämpad fysik på Harvard University. Se här.

Vindkraft en massdödare.

Vindmöllorna dödar varje år 250 000 fladdermöss, 650 000 fåglar och flera tusen miljarder insekter i Tyskland.
Se här. https://www.natursidan.se/nyheter/42189/

Nu säger man att verken kommer att bli större 3-4.5 mw  men de tar upp större yta per st än de små och sprider mer buller. Man borde väl planera utbyggnaden efter behov av ny el och när avvecklingen efter vårdandet av befintliga kärnkraftverk behövs.

Tyskland
är ett exempel på ett land som satsat oerhört mycket pengar på att ställa om sitt energisystem med en kraftig utbyggnad av vind och sol utan att utsläppen av koldioxid har minskat något nämnvärt. Det som däremot har hänt är att allt fler människor har fått svårt att betala sina elräkningar och energifattigdomen är utbredd.

– Detta är en energipolitik som slår massivt mot konkurrenskraften och Tysklands position som ledande industrination, säger ekonomiprofessorn och förre chefen för ifo-institutet Hans-Werner Sinn och förutsäger att Tyskland kommer att få riva upp kärnkraftsstoppet.

Runt om i Tyskland växer nu protestgrupper mot vindkraften som svampar ur jorden.
I Tyskland har utbyggnaden tvärbromsat i spåren av protesterna och floden av invändningar mot tillståndsbeslut. Under första halvåret 2019 byggdes inte mer än 86 landbaserade vindkraftverk, en nedgång med 82 procent jämfört med fjolårsperioden.

Läs här.

Så här säger man här om framtida driftsstörningar i Sverige.
Sverige kommer dessutom behöva utöka energiproduktionen med 2,6 GW fram till 2040 för att undvika elavbrott, sa SVK förra året. Annars riskeras elavbrott med i genomsnitt 400 timmar per år.
Med 3000 driftstimmar gånger 2,6 GW blir det  7.8 twh, dvs minst ett kärnkraftverk från dagens 160 twh..  Läs här.

Slutsats

Är det någon som tycker situationen i Sverige liknar en lugn, överlagd och ordnad process för nerläggning/omläggning av befintlig kärnkraft, där man ser över kommande el-behov, livslängd för respektive verk, inplanering och infasning av nya tillskott och ev. 4-5 generationen kärnkraftverk t.ex. med Thorium alternativt gaskraft och/eller utbyggd vattenkraft.
Se video om detta här.
och här

Själv tycker jag vindkraftutbyggnaden ser panikartad ut, som skall rädda jorden men åstadkommer något helt annat dvs. ett enormt resursslöseri och feltimade investeringar och kapitalförstöring på grund av för tidig nedläggning av billig existerande kärnkraft, där tidigare generationer satsat många miljarder för Sveriges ekonomi och tillväxt.
Vindkraftens brister i form av väderkänslighet, kort livslängd, 25 år, reducerad effekt efter 10 år, med 1/3, och bristande uppskalning mot totala nätet vid beläggning över 45 % får inte heller missas.

Göran Sandberg

P.S: Se gärna dessa länkar också, helt otroligt!
https://samtiden.nu/2019/05/akut-elbrist-hotar-fler-stader-efter-miljoskattehojningar/

Denna video intervju på Swebbtv med Staffan Wennberg är mycket sevärd

https://www.klimatupplysningen.se/2020/02/17/sverige-beredd-att-skicka-600-miljarder-till-fn-en-icke-existerande-klimatkris/

D.S.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mikael

    Radioaktivt utsläpp mindre sannolikt? Än vad? Med tanke på terrorhotnivån och den eskalerande brottsligheten som närmast liknar lignet före ett stort inbördeskrig. Hur kan man när man vet detta häva ur sig att det är mindre sannolikt att vi skulle ha nån form av “olycka” vid ett av våra kärnkraftverk. Och med tanke på vad för super rena energiformer som har uppfunnits men ibte tillåts använda är hela energifrågan dessutom helt sjuk. Inget av dem tillgängliga alternativen vi har idag är någonting att ha!

  2. Lasse

    Tack för påminnelsen.
    Vindkraftens nackdelar syns när det blåser mycket och när det inte blåser.
    Klimatsans gör ett bra jobb när de visar på hur månadens väder påverkar Tysk och Svensk elbalans.
    “Detta ger en nationalekonomisk förlust på c:a 3 miljarder kronor för denna enda månad” Tysk fd minister
    Väl värda pengar för att hejda temperturökningen:
    -NOT
    https://notrickszone.com/2020/03/01/berlin-300-year-station-shows-temperatures-were-just-as-warm-in-the-mid-1700s-no-co2-fingerprint/
    +5 till +12 graders årsmedeltemperatur under 300 år . Väderpåverkan är större än klimatpåverkan!

  3. Evert Andersson

    En utmärkt genomgång. Jag tror emellertid att behovet av ny el underskattas. Vår totala energianvändning var 2018 373 TWh. Allt ovan nuvarande elproduktion är förstås inte fossil, men mycket och så med de energislukare som nämns i artikeln torde det innebära ett elbehov, som inte är 200 TWh som nämnts i media utan mellan 300 – 400 TWh / år. Många snurror blir det.

  4. Rolf Mellberg

    #1 Mikael

    “Och med tanke på vad för super rena energiformer som har uppfunnits men inte tillåts använda…”

    Jag förstår inte vad du syftar på här!

    Men jag vill tillägga att Kärnkraften är den kraftkälla som utan jämförelse har haft lägsta antal döda och skadade i proportion till levererad energi. (samt lägsta grad av förbrukade resurser) Det ena allvarliga problemet är det långlivade avfallet, det måste (och tro mig – kommer) världen att lösa med 4 gen.

    Men vårt land ligger hopplöst på efterkälken p.g. av en “grön våg” som nu dessbättre håller på att gå i graven. Med en prestigepumpad vindkraft som primära haveriorsak.

  5. Ulf

    Svar 1

    Befintliga kärnkraftverk kan väl utsättas för attentat även om de stängs? Svårt att se att det blir högre risk genom att förlänga livslängden, snarare tvärtom för då kan man uppgradera säkerheten samtidigt.

  6. Schusters aktuella grafer finns här:
    https://klimatsans.com/2020/01/03/svensk-el-december-2019-samt-aren-2015-2019/

    Skriv “tysk el” eller “svensk el” sökrutan över menyn så får du länkar till grafer för varje månad.

  7. Bengt Abelsson

    #1
    Givetvis ingår “yttre åverkan” i riskanalysen för kärnkraftverken. Tänk ett rimligt antal individer, rimlig storlek på vapen, sprängmedel etc, rimlig kunskapsnivå och sedan multiplicera med tre.
    Detta är riskfaktorn.
    Med viss kännedom i saken sover jag helt tryggt om nätterna – en rationell terrorist hittar lätt andra mål som ger mer ” pang för pengarna”.
    Det skulle iofs vara bra att locka terroristdåden mot kärnkraftverk med det argumentet.

  8. Per I

    Tycker inte det har uppmärksammats tillräckligt att vindel exporteras till subventionerat pris. Antar att man till det kan lägga anslutningsavgift betald av staten för vindkraft till havs. Och utländska företag bygger parker så subventionerade vinsten går utomlands. Om inte det betalas av certifikat och CO2 skatt. Samtidigt som det byggs osäkra dyr vindkraft så kommer vi använda mycket mer el i framtiden. Serverhallarna som gör att det måste byggas mer vindkraft får skatterabatt. Cementfabriken i Slite ska också gå över till el istället för kol. Det finns ingen plan! Kan det förresten vara vindkraften som orsakar att det blivit mindre insekter? Snart kommer kärnkraft generation 4, den använder utbränt uran och ger en restprodukt som bara behöver lagras 600 år. Befintligt Uran räcker 1000 år. Då är vindkraftverken passe. Varför inte vänta på den när elproduktionen ändå är 98 procent CO2 fri? Det går inte få det mindre.

  9. Robert Norling

    #8 Per I
    ” Kan det förresten vara vindkraften som orsakar att det blivit mindre insekter”

    Absolut är det så.
    Vilket för till följd att antalet insektsätande fåglar också minskar markant.
    Sedan är vindkraftverken ju bra som slaktverktyg för div. fåglar med Havsörn som avskräckande exempel.

    https://www.faktisk.no/faktasjekker/wRV/100-havorner-funnet-drept-av-vindturbiner-pa-smola

  10. Adepten

    #1 Mikael
    Du skriver: ” Inget av dem tillgängliga alternativen vi har idag är någonting att ha!” och super rena energiformer som uppfunnits som inte får användas. Kan du beskriva hur du tänker? Jag upplever att du dessutom är orolig för den utveckling som råder nu. Tänk på att för mycket rädsla, för mycket förödmjukelse och otillräckligt hopp är den farligaste tankebanan som människan kan ha. Att bedriva kampanjarbete mot kärnkraften är inte det bästa sättet att använda tid och kraft. Fjärde generationens kärnkraftverk utgör en betydligt säkrare kraft som inte kan drabbas av härdsmälta på grund av strömavbrott som i Fukushimareaktorerna. De kan, jämfört med konventionella kärnreaktorer, utnyttja oerhört mycket mer av den energi som finns lagrad i bränslet eller till och med att förbränna befintligt högaktivt kärnavfall och därmed lösa två problem samtidigt. Dessutom säkras elförsörjningen och leveranssäkerheten när vi ska övergå till icke fossildrivna tekniska hjälpmedel.

  11. Richard Paulsson

    Tillverkning och transport av vindkraftverk bidrar till antropogen CO2. Cementframställning likaså, även om betongen över tid tar tillbaka koldioxid. Men gäller detta även vindkraftverkens betongfundament under mark? Om man kalhugger skog för en vindkraftspark får man ytterligare minus i balansen. I ett land som (hittills) har producerat el till 80% fossilfritt, går den här ekvationen ihop? Ledet vindkraftssatsningen verkligen till mindre “klimatavtryck”? Sol, vind och vatten är ljuv musik i många politikers öron. Förnybart! Men man tycks glömma att vindsnurror och elpaneler inte är det.

  12. Våra kärnkraftverk kan nog betraktas som bombsäkra, och de är mycket väl skyddade av staket och bevakning. Däremot är vattenkraftdammarna mera sårbara för större angrepp utifrån .
    Den hittills värsta kapitalförstöringen är stängningen av Barsebäck-reaktorerna, som har skapat en elbrist i hela Sydsverige, som ännu inte har kompenserats.
    (Randanmärkning: megawatt förkortas MW, medan mW betyder milliwatt)

  13. Adepten

    När det gäller IPPC Klimatmodell som nu används för att skrämma folk med. Är det någon som kan ge tips på hur IPPC klimatmodell är logiskt uppbyggd och vilka parametrar som används så man kan följa beräkningsgrunderna hur de kommer fram till sina prognoser för framtiden? Man måste veta vilka svagheter den är behäftad med för att kunna förklara för gemene man.

  14. Per I

    #9 Robert Norling
    Finns det nån undersökning om detta? Det låter ganska osannolikt men det måste tas på allvar och föras fram i alla medier. Har läst att i Tyskland tvättas vingarna ett par ggr. per år från mosade insekter.

  15. Robert Norling

    #14 Per
    En holländsk rapport visar att mosade insekter som fastnar på vingbladen kan sätta ner elproduktionen med så mycket som 50%.
    Såg att i Tyskland har det gjorts beräkningar på mängden insekter och kommit fram till 1 200 miljarder dödade insekter varje år. Vikten var ca. 1 200 ton.
    Så det är inte underligt att vissa fågelpopulationer minskar.
    Vad det gäller fågelkollisioner så räcker det med att fåglarna kommer i närheten av vingarna så gör turbulensen att fågelvingarna bryts och de störtar till marken.

    https://www.uochd.se/article/view/663958/sa_manga_insekter_dodas

  16. jensen

    Man finner ett mönster , där karismatiska , maktfullkomna ledare och maktinnehavande organisationer får för sig vissa åtgärder som utan evidens och konsekvensanalyser tvingas genomföras.
    Exempel: Spocks råd beträffande sovläge hos barn under 1/2 år. Resultat: 60 000 barns död.
    Maus´råd med dödande av så många sparvar som möjligt. Resultat : Ännu värre svält.
    Lysenkos ideer. Resultat: mass-svält.
    Grönas ideer med vind-kraft. Resultat Massdöd av insekter, fladdermöss, fåglar Resultat:
    Dagens ämne.

  17. Robert Norling

    OT
    Forskningsfartyget Mosaik – som ligger fastfrysen i Arktiska isen – har stött på nya problem, kyla.
    Utbytet av personal – som följde med den ryska isbrytaren Kaptian Dranitsyn – och proviant visar sig vara ett större problem än väntat.
    Det är kallt, riktigt kallt och fartygens kranar vill inte fungera som förväntat.
    Det är även problem med färsk proviant som måste paketeras i uppvärmda behållare.

    Men jag som hört att isen skulle vara borta i Arktis vid det här laget.
    Har det farits med osanningar……

    https://follow.mosaic-expedition.org/
    http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/sea/SICE_curve_extent_LA_DK_20200301.png

  18. nr 13 Adepten

    Här hittar du en beskrivning dels av de datorsimuleringar, som “klimatmodellerna” bygger på, och dels SMHI:s förklaring till IPCC:s argument för att koldioxid är den dominerande drivkraften för klimatförändringarna:

    https://klimatsans.com/2019/04/17/den-rent-simpla-bluffen-fran-klimatpanelen-ipcc/

    Man förstår mycket lätt att “klimathotet” är en ren bluff.

    Lycka till !

  19. Vind-el till döds.
    Det vore kul men någon kommentar till huvudtema i inlägget:
    Gödslande med skattemedel till vindkraften, att vindkraften inte skalar
    upp linjärt, tappar effekt och måste kompletteras med icke väderberoende
    kraftslag samt de stora ytbehov av mark som behövs och miljöstörningar
    som leder till protester.

  20. Kjell Lindmark

    Att något land överhuvudtaget satsar brett och fullt på vindkraft måste tyda på att förnuftet blåst sin kos. Det är helt absurt att satsa statliga medel på ett kraftslag som inte kan drivas på egna ben utan subventioner. Dessa rödgröna regeringar med sina vetenskapsfientliga irrläror kommer vi vanliga skattebetalare att få lida av i decennier. Finns det verkligen inga personer i ledande ställning inom stat, kommun och näringsliv som kan säga ifrån?

    Att satsa på en intermittent kraftkälla som ovillkorligen måste ha en back up för att vi inte ska stå där utan el när det inte blåser. Då säger intelligentian “att vi ska lära oss att använda el på ett smart sätt”!!?? Ja så när jag står där i T-Banan längst ner vid någon djupt liggande station där strömmen plötsligt går och rulltrappor och hissar stannar. Hur ska järnväg o T-Bana drivas “el-smart”?

    Vindsnurrorna förfular kulturlandskapet skapar oljud, slaktar insekter fåglar och fladdermöss i kubik. Men det skiter de i som säger sig värna miljön mest. Hela klimat och energiförsörjningsdebatten har blivit helt skruvad. Den här planeten har haft 17 ggr så höga CO2 halter i atmosfären utan att någon av de Rockströmska tipping points har inträffat någonsin. Däremot har det blivit kallare under sedan kambrisk tid för 550 miljoner år sedan. Polerna har varit helt isfria för inte så förfärligt många miljoner år sedan.

    Våra liv förändras, planeten förändras, vädret förändras hela vår skapelse är ständigt i förändring, när vi inser det och accepterar det så inser man att några hundra eller tusen ppm högre Co2 halt bara är till fördel för oss. Mer växtlighet färre ökenområden mer djurliv mer mat åt oss alla. Glöm föralldel inte att själva livet på denna planet är kolbaserad. Utan kol i alla dess former inget liv, nåväl koloxid är väl inget vidare det klarar vi oss utan.

  21. Lars-Eric Bjerke

    #10 Adepten,
    “Fjärde generationens kärnkraftverk utgör en betydligt säkrare kraft som inte kan drabbas av härdsmälta på grund av strömavbrott som i Fukushimareaktorerna.”

    Rosatoms kärnkraftverk VVR 1200, Westinghouse AP 1000 och kinesiska Hualong One , samtliga av generation 3+, drabbas heller inte av härdsmälta om all el faller bort. Det finns ett antal sådana i drift och de är oerhört mycket billigare än generation 4. Det är osannolikt att någon skulle välja generation 4 utan stora statliga subventioner.

  22. Lars-Eric Bjerke

    Göran Sandberg
    “De som tror att det enbart räcker med sol och vind har missat något väsentligt, nämligen dels att de är väderberoende men också framförallt att de tappar 1/3-del av effekten efter 10 år och att de inte skalar upp linjärt utan snarare med logaritmiskt avtagande effekt i total el på nätet,”

    Detta stämmer ej för svensk vindkraft. En studie från energimyndigheten, Wind turbine performance decline, säger att vindkraftverken i medel tappar 0,15 % per år i absolut kapacitetsfaktor (försämrad verkningsgrad plus ökad stilleståndstid d.v.s. ca 1,5 % på 10 år alltså inte i närheten av 33 %.
    https://www.svensk-vindkraft.org/wp-content/uploads/2018/11/fordjupad_studie_drift_och_underhall_web.pdf

    Förklara gärna vad du menar med “.. och att de inte skalar upp linjärt utan snarare med logaritmiskt avtagande effekt i total el på nätet”, när det gäller svensk vindkraft.

  23. foliehat

    Bjerke, #22,
    Grafen som till stor del går i blåa toner visar på hur medel-uteffekten minskat med ökad installerad effekt. Det vill säga avståndet mellan de årsvisa produktionsmedelvärdena (mörkblå staplar respektive gula linjer) och installerad effekt (röd graf). Avståndet mellan dessa (gul – röd) ökar med ökad installerad effekt. Om detta utgör en allmängiltig trend så går effektvärdet av nyuppförd vindkraftseffekt mot noll ju mer vindkraft som installeras.

    Data kommer enligt grafen från Tyskland, vilket är rationellt då det är en större vindkraftsmarknad. Men varför skulle Svensk vindkraft bete sig annorlunda?

  24. Daniel Wiklund

    Energimyndigheten kunde läggas ner. Liksom dom flesta av dom hundratals myndigheter som finns i Sverige.

  25. Göran J

    Göran #19

    Nedanstående kanske besvarar dina frågor om vind och solenergi.
    Filmen är inspelad 9 december 2019 och titeln är Tom Harris Talks Climate Change and Renewable Energy During COP25 in Madrid.

    Här kommer länken
    https://www.youtube.com/watch?v=7fIkA-dpiZk&t=809s

    Ett mera lokalt exempel om svenskt misslyckat försök med sol och vind finns här på klimatupplysningen
    https://www.klimatupplysningen.se/2019/12/06/eons-spjutspetsprojekt-fornyelsebar-energi/

  26. Lars-Eric Bjerke

    #23 foliehat,
    Svenska kraftnät har gjort studier av kraftläget i Sverige vid utbyggnad av vindkraft. I referensscenariot ligger andelen vindkraft som högst mellan 15 % och 32 % i våra fyra elområden. Att tänka sig en större andel i närheten av 45 % verkar inte realistiskt.
    https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2019/langsiktig-marknadsanalys-2018.pdf

  27. Per I

    #15 Robert Norling
    Det är bara en tidsfråga innan det här med insekter och fåglar tar skruv i debatten. När insekter och fåglar minskar kommer det mer allmänt upp som en möjlig orsak. CO2 väger lätt i förhållande till insektspollination och färre fåglar. Om tio år kanske vindkraften står still som ett monument över MPs ansvarslösa och populistiska politik. Det skulle inte förvåna mig.

  28. Lars Cornell

    #21 Bjerke. “Det är osannolikt att någon skulle välja generation 4 utan stora statliga subventioner.”

    Ett villkor, av 8, för att tillhöra 4:e generationen är just låg kostnad. Jag tror att du tänker på fusionsteknik, men den kan anser jag, inte räknas till 4:e generationen, den är för dyr för det.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Fjärde_generationens_reaktor
    “Ej heller behandlas fusionsreaktorteknik.”
    “Generation I var prototypreaktorer, generation II var kommersiella reaktorer med viss standardisering i designen (de flesta reaktorer som idag drivs tillhör generation II), och generation III är de som byggts från ca 1990 och framåt, och har mer avancerade system. De reaktorer som idag byggs kallas ofta generation III+. Vissa av de typer som kallas generation IV har dock redan tidigare drivits storskaligt.”

    Forskningen är dyr, men sådan bedrivs nästan inte längre i Sverige. Det får andra nationer sköta och då främst Kina och USA.
    Att producera sådana reaktorer är relativt billigt och borde inte kräva subventioner.

    Elforsk har nu en kompetent kalkylator,
    https://www.energiforsk.se/elforskcalculator/index.html
    Jag lät den beräkna vindkraft med defaultvärden, avskrivning 20 år, och fick 150 öre/kWh.
    Jag lät den beräkna kärnkraft och satte in 20 öre/kWh som kapitalkostned (det kanske var för litet), avskrivning 50 år och bränslekostnad = noll eftersom vi skall använda avfallet som nu finns i Oskarshamn, bränslekostnaden borde då bli negativ. Det gav 33 öre/kWh.

    Med de siffrorna behövs inga subventioner.
    Jag återkommer när jag gjort litet noggrannare beräkningar.

  29. Daniel Wiklund

    OT idag har Norrbotten ett fantastiskt vinterväder, passar bra till sportlovet. Strålande sol, minus grader och svaga vindar. Det kanske är vindkraftens förtjänst att vi har ett så fint väder. Fast och andra sidan har jag upplevt så här fina sportlovsdagar för 60 år sen, för 50 år sen osv. Innan det fanns vindkraft. Koppla inte vindkraften till klimatet, eller till vädret.

  30. Håkan Bergman

    Daniel W. #29
    Nej det är kineserna ni kan tacka för det fina vädret.
    https://www.dn.se/ekonomi/virusutbrottet-minskar-kinas-utslapp/

    “Kina är ett så stort utsläppsland att även en kort tids nedgång är betydande. Under de tre veckor det handlar om uppgår minskningen till 150 miljoner ton koldioxid, enligt New York Times som hänvisar till Lauri Myllyvirta. Det motsvarar cirka tre år av Sveriges nationella utsläpp.”

    Hoppas att många läser det stycket och tänker till. Kinesernas glädje över detta lär dock vara måttlig

  31. Ivar Andersson

    #13 Adepten
    Eftersom det behövs 102 olika klimatmodeller gissar man bara olika parametervärden som behövs. Om man hade bra klimatmodeller behöver inte så många parametrar gissas utan kan skattas från olika mätningar.
    Väderprognoser har bra modeller men startvärdena är kritiska. Vid stabilt väder hinner man skatta startvärdena och prognoserna är tillförlitliga en vecka framåt.

  32. Rolf Mellberg

    #21 Lars-Erik
    #28 Lars Cornell

    Det är olämpligt att bara hänvisa till 4gen kärnkraft, detta då det finns en HERRANS massa ytterst skiftande konstruktioner. Störst potential har – menar jag – “del-mängden” Molten Salt men även inom denna delmängd finns en väldigt stor variationsrikedom.

    Men nyss kom UAH temperatur för februari och den blev ytterligare en “UAH-motgång” för skeptiker, face the fact.

    Därför kan det vara läge att passa på att rida på klimatpaniken och föra fram kärnkraften starkare.

    Nedan kommer ett exempel på en konstruktion. Det är enormt kostnadsbesprarande att trycket är lågt och att även den värsta tänkbara händelse inte riskerar att sprida radioaktiv substans okontrollerat. Först med masstillverkning kan dessa reaktorer bli billiga. Stälvklart finns det betydande kostnader att lösa återstående tekniska utmaningar. Men dessa kostnader kommer att fördelas på tusentals exemplar. Här kommer ett exempel bland många:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Integral_Molten_Salt_Reactor

  33. Gunnar Strandell

    Adepten #13
    Grundläggande för klimatmodellerna är att vetenskapen är överens om att växthusgaser värmer och att en fördubbling av halten i atmosfären ger en temperaturökning en meter över mark- och havsytorna på 1-1,5 grader allt annat oförändrat. Hypotesen är sedan att återkoppling från ökad vattenånga ger tre gånger så stor uppvärmning, dvs 3 – 4,5 grader.
    I klimatmodellerna simuleras detta genom att öka solinstrålningen med olika värden: 2,6/4,5/6,0/8,5 W/m^2 för olika koncentration av växthusgaser och sedan se hur den effekten påverkar temperaturen i olika delar av jordklotet genom att hålla koll på luftströmmarna.

    Modellerna kan därmed aldrig ge annat än uppvärmning och en enkel modell räcker för att uppskatta medelvärdet. I verkligheten finns moln och havsströmmar som påverkar temperaturen, men som inte finns med fullt ut i modellerna.

    Hypotesen om en trefaldig förstärkning av växthuseffekten har ifrågasatts i ett antal rapporter, men IPCC har inte ändrat uppfattning trots att modellerna verkar ge högre uppvärmning än verkligheten. IPCC:s katastrofvarningar baserar sig i regel på värsta scenariet RPC8,5 som en del bedömare anser vara utanför den gräns människan klarar att utvinna fossila bränslen.

    När det gäller effekter på olika ställen på jorden är nog inte modellerna bättre än normala väderprognoser eftersom de spår torrare, blötare eller oförändrat klimat om vartannat.

    Jag hoppas att vetenskapen så småningom kan enas om ett intervall för klimatkänsligheten som ska användas i simuleringarna och vilka utsläppsscenarier som är lämpliga.

    Modellerna är inte fel, men de är förenklingar av verkligheten och de matas med indata som det definitivt inte finns 97% konsensus om.

  34. Daniel Wiklund

    #32. Det är ingen motgång för mig om UHA temperaturen visar varmare temperatur. Det som eventuellt är viktigt, är temperaturen där jag bor. Och just nu är det minus 6 grader, en fantastisk dag idag. Det gäller att njuta av dom bra dagarna, det kommer garanterat sämre dagar. Och jag menar det väder som jag upplever när jag är utomhus, inte det väder som datorsimuleringar visar.

  35. Anders

    Först tack Göran Sandberg för en faktafylld genomgång om vindkraftens skuggsidor

  36. Anders

    Man ska tydligen inte lägga in emojes…

    Först tack Göran Sandberg för en faktafylld genomgång om vindkraftens skuggsidor!

    Ett, i sanning sorgligt kapitel i svensk historia!
    Det är slående vilka medborgare (företagare) som i egenintresse bokstavligt höjer väderkvarnarna till skyarna. Men, deras fall kommer att bli desto större…

    Vill också tacka “Adepten” och Sture Åström för att bringa fundamenta i modelleringen på tal. Jag kan inte se att man i modeller (läste Stures länk https://klimatsans.com/2019/04/17/den-rent-simpla-bluffen-fran-klimatpanelen-ipcc/) tar någon notis om att det som driver temperaturen mer än någonting annat är vindarna och deras transport av luftmasssor – kalla såväl som varma. Har jag fel i detta? Rak fråga: hur vägs vindarna (lågtryckens banor) in i de politiskt styrande klimatmodellerna?

  37. Till Lars-Erik Bjerke
    Tack för dina kommentarer. Beträffande ett vindkraftverks avtagande effekt med en tredjedel efter 10- år har jag angivit en källa i texten, vilken tydligen avviker från den du angivit. Har svårt att värdera detta?
    Beträffande avtagande effekt per installerat verk på nätet med stigande procenttal, har jag angivit källan i texten. Det Tyska diagrammet visar ganska bra den effekten.

    Möjlig och effektiv effekt minskar successivt, värdefall 1.5 alt. 4.6 för varje utbyggnads % på totala energibehovet, siffror från USA.

    Att Sveriges el-produktion till 98 % är fossilfri hat jag gett en referens till, man kan också själv räkna själv via siffror 2019 Vattenkraft 64.6 TWh, Kärnkraft 64,3 TWh, Vindkraft 19,9 TWh, Kraftvärme 9,0 TWh, Kraftvärme i industrin 6,6 TWh, Solkraft 0,0x. Totalt 164,4 TWh. Här bidrager de tre första med 90.5% fossilfritt och av resterande Kraftvärme är 7,5 % fossilfri enligt källan jag refererat till.