Varför har så många haft så svårt att sätta sig in i växthuseffekten? Inte ens flera meteorologer och atmosfärforskare, inklusive Arrhenius, har inte riktigt haft klart för sig hur det hänger ihop. Den som först korrekt gjorde detta var Manabe och främst i artikel (Manabe and Wetherald), 1967 . Det är nämligen inta bara frågan om absorption av värmestrålningen hos vissa gaser som vattenånga och koldioxid utan också hur den vertikala atmosfärcirkulationen berörs samt hur detta i sin tur påverkar temperaturfördelningen i atmosfären. Detta gäller speciellt den vertikala temperaturfördelningen.
Det är allmänt bekant att temperaturen i atmosfären avtar med höjden. Lufttemperaturen på en bergstopp som Mont Blanc på 4806 m över havet ligger ständigt under 0° C även under sommarens mest intensiva värmeböljor. På toppen av Mount Everest på 8849 m är kylan ännu mer bitande. Se vidare figur 1,2 och 3.
I torr luft är lapse rate (temperaturavtagandet med höjden i °C/m) lika med g/Cp. g är gravitationen och Cp är atmosfärens värmekapacitet vid konstant tryck. Det motsvarar ett temperaturavtagande med höjden på nästan 10°C/km. Detta är en fundamental egenskap, oberoende av atmosfärens sammansättning och återfinns hos atmosfären på andra planeter. Jorden och Venus, som har ungefär samma massa har därför också ungefär samma lapse rate i torr luft. I atmosfären på Mars är lapse rate ca 40 % av jordens på grund av den lägre massan av Mars. Kondensation av vattenånga i jordatmosfären frigör emellertid värme, vilket ger ett mindre temperaturavtagande på i genomsnitt 6 -7°C/km.
Varför förhåller det sig så och vad är konsekvenserna för jordens växthuseffekt?
Redan från början av 1800-talet hade fysikerna klart för sig att det måste finnas ett samband mellan temperaturen hos en kropp och dess utstrålning. Detta klarlades så småningom empiriskt av Josef Stefan 1979 och teoretiskt några år senare av Ludwig Boltzmann. Det går under namnet Stefan-Boltzmanns strålningslag. Den kan enklast bestämmas genom integration av Max Plancks kvantekvation från 1901.
Genom att mäta solstrålningen kunde man med denna lag beräkna solens temperatur men också räkna ut den temperatur som jorden får vid värmebalans genom att den inkommande solstrålningen är approximativt lika med den utgående värmestrålningen. Det visade sig att solens yttemperatur var drygt 5000°C , medan jordens temperatur med samma beräkningsformel borde vara – 18° C. Det senare visade sig dock inte vara fallet utan jorden var i stället 33°C varmare. Det är denna temperaturskillnad som är jordens växthuseffekt. (figur 4)
Vad var orsaken till detta?
Senare tiders satellitmätningar visar tydligt att värmestrålningen inte kom från jordytan utan i stället från ungefär 5 km höjd (i viktat genomsnitt) eller ungefär från samma höjd som toppen på Mont Blanc. Värmestrålningen från jordytan är drygt 150 Watt/m2 starkare än vad jorden ger ifrån sig till rymden. Det är dessa 150 Watt/m2 som vi kallar jordens växthuseffekt. Uttryckt i temperatur är växthuseffekten på Venus 515 °C och på Mars 9°C. Det beror främst på den väldiga skillnaden i atmosfärens massa och lapse rate mellan Venus och Mars. Atmosfären på Venus och Mars består därtill för övrigt till mer än 95 % av koldioxid jämfört med Jordens koldioxidhalt på 0.04 %.
I den 3:e utgåvan av min bok Vad händer med klimatet? kan läsaren själv beräkna diverse parametrar för att bestämma atmosfärens energibalans för varje månad för perioden januari 1940 – februari 2025 och senare när data blir tillgängliga. Appen har utvecklats av Matz Hedman. Figurerna nedan har beräknats med denna app. Källa: ECMWF re-analys, ERA 5. Det är också möjligt att ladda ned data från EU:s Copernicus databas.
Figur 4 visar den globala växthuseffekten i Watt/m2. Den är helt enkelt lika med skillnaden i värmestrålning från jordytan minus den värmestrålning som jorden avger till rymden. Den inkluderar inte bara effekt av vattenånga och koldioxid utan samtliga processer i atmosfären som påverkar jordytans värmeutstrålning. Det är helt enkelt resultatet av värmestrålningsflödena i atmosfären modifierade av de effekter som beror på anpassning till effekten av lapse rate, dvs effekten av konvektionsprocesser i atmosfären. Figur 4 visar att den totala växthuseffekten har ökat med ca 4 Watt/m2 huvudsakligen efter 1980. Den låg i stort sett legat konstant mellan 1940 och 1980, med reservation för osäkrare värden denna period. Det är alltså den gradvis allt högre belägna jämviktstemperaturen mellan solstrålning och värmestrålning som via lapse rate skapar den högre temperaturen vid jordytan!
Observationer visar också att nettostrålningen från solen har varierat främst till följd av moln men också av aerosoler eller båda i kombination, Figur 5. Dels till följd av aerosoler främst i stratosfären från vulkanutbrott men också till följd av naturliga och antropogena aerosoler från jordytan och troposfären. Aerosoler påverkat nettostrålningen och därmed uppvärmningen av jordytan och atmosfären genom såväl absorption som reflektion av solstrålning. Observationer visar att nettosolstrålningen ökat speciellt under de senaste 25 åren, sannolikt till följd av renare luft och frånvaron av större vulkanutbrott. Samtidigt visar mätningar att värmeutstrålningen från atmosfärens topp också ökat. Detta ger en möjlighet att approximativt uppskatta hur mycket av uppvärmningen som beror på ökningen av nettosolstrålningen vid jordytan. Notera dock att även jordens värmestrålning påverkas av aerosoler och moln. Rent generellt dominerar albedoeffekten från låga moln medan motsatsen är fallet med höga moln
Ett relativt bidrag från den ökande globalstrålningen för de senaste 45 åren kan grovt uppskattas till 10 – 15 % baserat på jämförelse med globalstrålningen. Under de senaste 25 åren har den emellertid det relativa solstrålningsbidraget mer än fördubblats. Det återstår att se i vilket utsträckning denna trend är representativ.
Det är emellertid viktigt att växthuseffekten är baserad på den totala mängden växthusgaser i atmosfären och det faktum att ca 50 % av alla nettoutsläpp ackumuleras i atmosfären sannolikt på mycket långa tidsskalor som väl kan vara på tusentals år eller längre. Under den tid som tillförlitliga mätningar ägt rum har fördelningen av utsläpp mellan atmosfär, hav och biosfär knappast ändrats. Aerosoleffekter å andra sidan har tidsskalor från veckor i troposfären och några år i stratosfären
Nettouppvärmning av planeten hamnar till mer än 90 % i havet. Detta är dokumenterat. Den varierar med 15- 20 Watt/m2 räknat i månadsmedelvärden över året beroende på att solstrålningen är störst i januari ( jordbanan är elliptisk). Utstrålningen däremot är störst i juli då jorden är varmast. Energibalansen påverkas också av större vulkanutbrott som Pinatubo i januari 1991. Över tid uppgår skillnader till ca 0.5 Watt/m2 och kan bäst beräknas från oceanografiska data Den har ökat långsamt med några tiondels Watt de senaste 25 åren..
Det är dock inte denna värmeackumulation som är huvudorsaken till att jorden blivit varmare utan växthuseffekten som värmer upp troposfär och samtidigt kyler ned stratosfären. Den enda möjligheten att snabbt kyla ned jorden är sannolikt att generera artificiella partikelutsläpp i stratosfären. Enligt min uppfattning är en global uppvärmning på ytterligare 1 – 2°C under de kommande 100 åren jämfört med nu sannolikt oundvikligt. Parisöverenskommelsen kommer inte att kunna uppfyllas vad som än görs. Det är inte bara utsläppen som måste minskas utan den totala mängden av växthusgaser i atmosfären.
FIG 1 Global 2m Temperature 1940- Feb 2025
FIG 2 Global 2m Temperature 1940- Feb 2025
Figur 3 30 hPa temperature 1953 – 2024
FIG.4 Total greenhouse effect 1979 -2024 (Watt/m2)
Figure 5 Top net solar energy 1979- Feb 2025
Jan (max) and July (min)
Figur 6 Emission from surface 1979 – feb 2025. Heat emission in July(max) och Jan (min)
Figure 7 Net thermal radiation from the top of atmosphere 1979 – Feb 2025 Jul (max) och Jan (min)
Figure 8 Solar energy – Thermal energy at the top of the atmoshere 1979 –Feb. 2025
Mannabees artikel: Manabe 1967
Lennart Bengstsson
Tack, Lennart!
Det var välformulerat och pedagogiskt!
Vi får se framöver hur stabila dom ingående klimatparametrarna är, var och en för sig – med solen i förarsätet.
Har du någon uppfattning om antalet solfläckar och klimatpåverkan från detta under Lilla Istiden?
Ibland kan man läsa,
i klimatsammanhang, att solfläcksvariationen varit extremt stor – om man jämför dagens antal fläckar med Lilla Istiden.
Har vi en stabil sol eller varierar den kraftigt? Ofta tar ” vi ” här upp den medeltida värmeperioden och Lilla Istiden – eftersom dessa perioder är oss relativt nära i klimatperspektivet.
Kort sagt – kan vi förvänta oss ett stabilt klimatframöver, stabilt I meningen att det ” sakta ” tickar på uppåt? Eller finns det någon risk för köldperioder inom dom kommande 100 åren?
Förmodligen orelevanta frågor – men dessa utifrån att du ibland gett uttryck för tankar om – att det kanske var den antropogena koldioxiden som tog oss ur Lilla Istidens
grepp..
Jag kunde förstås ha visat den direkta solstrålningen vid atmosfärens övre gräns med den visar variationer på en 11-års cykel där den totala strålningen varierar men någon tiondels Watt/m2. Månadsvis varierar solstrålningen till följd av jordens elliptiska bana. Instrålningen är störst under januari och minst i juli..
Det framgår ocks från figur 5.
Jag kunde förstås ha visat den direkta solstrålningen vid atmosfärens övre gräns med den visar variationer på en 11-års cykel där den totala strålningen varierar men någon tiondels Watt/m2. Månadsvis varierar solstrålningen till följd av jordens elliptiska bana. Instrålningen är störst under januari och minst i juli.. det framgår ocks från figur 5.
#1 Magnus
” Har vi en stabil sol eller varierar den kraftigt? ”
Figur 5 – relativt stabil.
Nr 4 Kent
Frågan gällde inte I det kortare perspektivet, utan på våra senaste 300 år – solaktiviteten avsätter spår i naturen – och ser ut att ha varierat mycket kraftigt – av olika orsaker.
Förändringar sedan 1979 handlar om variationer I moln – vilket innebär kraftiga svängningar i temperatur – eftersom solinstrålning till ytan också är kraftigt temperatdrivande.
Ser du någon skillnad i instrålning till ytan – sedan 1979??
#5 Magnus
” Förändringar sedan 1979 handlar om variationer I moln”
Förändringar i vad? Eftersom vi diskuterar figur 5 får jag anta att du menar i det figuren visar, vilket inte stämmer. Figur 5 basers på mätningar vid TOA där molnen inte påverkar.
Tack för ett intressant inlägg.
En fråga, du skriver ”Figur 4 visar den globala växthuseffekten i Watt/m2. Den är helt enkelt lika med skillnaden i värmestrålning från jordytan minus den värmestrålning som jorden avger till rymden. ”
Hur vet man vad värmestrålningen är? Dels varierar temperaturen över ytan, men också emissiviteteten. Är det inte svårt att med noggrannhet uppskatta tidsmedelvärdet av total emitterade effekten över hela jordytan?
Det är den framräknade emissionen från den analyserade temperaturen och beräknad med Stefan- Boltzmanns lag med emissiviteten = 1.
Nr6 Kent
Inte för att bli långrandig, till ingen nytta – men som jag sa, frågan gällde inte solvariationen sedan 1979 – utan dom senaste 300 åren, en variation som kan avläsas i avsättningen i naturen.
MEN du pratar om Förändringen eller ickeförändringen från 1979 – då visar SMHI att sveriges förändringar har lett till kraftig (mer än 10% ) förändring i instrålningen till ytan – men inte från förändring i solens egen intensitet.
Min fråga var således – kan solen, via bl a antal solfläckar, variera mycket eller litet på 300 år – och vad innebär det för vårat klimat.
Men du är välkommen att fortsätta betrakta klimatet från 1979 – och då kanske fundera på om molnbildningen och solen har någon påverkan – på den svenska temperaturen.
Jag – är mer intresserad av 300 års perspektivet och solen och vad vi kan förstå om våra kommande klimatvariationer – och vad våra samhällen behöver planera för.
I mina ögon är inte ens mätningar mellan 1979 – 2025 relevanta för att förstå vårat klimat – dessa värden blir dock viktiga under kommande 100 eller 300 år.
Det vi, via smhi, lärt oss sedan 1979 är att solinstrålningen till ytan ökat kraftigt – där syns ett direkt temperatursamband.
Den figuren du hänvisar till visar 0 ändring…och blir ju i perspektivet 1979 – 2025 inget bidrag till klimatvariationsförståelsen – annat än att den inte ändrat sig – medans instrålningen till ytan ökat mycket kraftigt under samma tid.
Så – låt min fråga om solvariation i 300 års perspektivet och dess betydelse för temperaturutvecklingen stå kvar.
Jag är inte intresserad av din utvikning.
Frågan är varför man inte vill att Jorden ska bli något varmare. Extrema väderhändelser (som man skyller på växthuseffekten) har inte ökat.
Vad jag förstår så är det de låga temperaturerna som inte blir riktigt lika låga. Och det är väl en fördel om man slipper värma upp husen lika mycket på vintern.
Värmeböljor beror på mycket solsken. En del (stor del) av uppvärmningen beror således på att mängden solsken har ökat. Fler klara dagar.
#8 Lennart Bengtsson
Tack.
En fundering till: När man beräknar jordens värmestrålning – räknar man utifrån lokal strålning, dv.s. ytintegralen av T^4 över jordytan – eller räknar man med medeltemperaturen?
#10 Sören
Precis. Varje år dör ca 500 000 relaterat till värmeböljor. Det antalet kommer sannolikt öka om det blir varmare. Och det är ju tragiskt. Men det glöms bort att varje år dör ca 4 500 000 relaterat till kyla. Det antalet kommer sannolikt minska om det blir varmare och det är ju fantastiskt. Sen om den globala medeltemperaturens ökning främst består av att kalla platser blir mindre kalla än att redan varma platser blir varmare vet jag inte men det kanske Lennart har koll på?
Tack Lennart.
Du skriver att ”Parisöverenskommelsen kommer inte att kunna uppfyllas vad som än görs”.
Det kan vi stå ut med – eller?
Betyder det att den ”gröna omställningen” är skrotfärdig?
Jonas W
Den är beräknad fån ytintegralen av T^4 och inte från medeltemperaturen
Hej Lennart
och tack för en intressant artikel. Du nämner visserligen att det finns andra processer i atmosfären förutom strålningen som påverkar atmosfärens temperatur, men du bara snuddar vid det som kallas latent värme.
Du nämner att jorden är som varmast i juli, när vi är som längst ifrån solen, men du kommenterar inte detta. För mig är detta ett tydligt exempel på havens dominerande inflytande på klimatet.
Har du några synpunkter på detta.
Holmén
Den gröna omställningen har hittills inte haft någon mätbar effekt eftersom utsläppsminskningar hittills endas skett inom OECD länder. De fossila utsläppen globalt ligger fortfarande på drygt 80% och fortsätter att öka totalt. Utsläppen inom EU uppgick 2022 till ca 7 % av de globala utsläppen. Sverige står för ca 0.1%. De globala utsläppen av CO2 fortsätter att öka. Under 2022 gick Indien om EU och Kina står ensamt för drygt 30 % av de globala utsläppen. Räknat per person släpper Kina ut mer än det dubbla av Sverige eller 81 och 37, respektive.
För att få resultat krävs att den fossila energin kan ersättas med något som är bättre. Detta är ännu inte fallet.
#14 Lennart Bengtsson
Tack igen.
Funderar på hur man får temperaturen över haven (2 meter upp). I och med att det utgör ca 70% av ytan så blir det väl den dominerande termen i ytintegralen.
Har man bra värden på temperaturen 2 meter över havsytan (globalt)?
Jonas W
Temperaturen på 2m över skiljer sig föga från havstemperaturen. vissa mindre systematiska skillnader kan inte uteslutas. Det innebär att trenden sannolikt är mer tillförlitlig än det absoluta värdet
Sten Kaijser
Latent värme är en central process för atmosfärens värmebalans med drygt 80 W/m2
Men den fungera lika effektivt på södra halvklotet. Orsaken till att det varmare i juli än i januari beror på norra hemisfärens stora landytor som har en markant årlig cykel som ändringar i vegetation och nederbörd också i form av snö mm
Tack Lennart B
Att det finns en växthuseffekt kan vara bra att påminnas om.
Du tar också upp molnens roll för ett förändrat klimat.
Växthuseffekten bedöms ökat med ca 4 Watt/m2 huvudsakligen efter 1980.
Under samma tid har vi fått en ökad solinstrålning:
Hur stor i förhållande till de 4 W/m2 ovan?
Jag förstår inte följande text:
”Ett relativt bidrag från den ökande globalstrålningen för de senaste 45 åren kan grovt uppskattas till 10 – 15 % baserat på jämförelse med globalstrålningen. Under de senaste 25 åren har den emellertid det relativa solstrålningsbidraget mer än fördubblats. Det återstår att se i vilket utsträckning denna trend är representativ.”
Tack Lennart Bengtsson intressant inlägg!
Sten Kaiser #14
” För mig är detta ett tydligt exempel på havens dominerande inflytande på klimatet.”
Ja, till stor del värmekapacitet.
Lasse
Det är en grov bedömning baserat på trendjämförelser. Jag bedömer att den ökade globalstrålningen under det senaste kvartsseklet till följd av minskade moln och renare luft kan ha bidraget till uppvärmning med ca 20- 30%. Med Du får se det som en approximativ bedömning
Nr 16 JonasW
Om mätningar 2m över hav – minns när Oden för ett par år sedan skulle dokumentera starten på smältsäsongen vid havsisen i Arktis.
Dom rapporterade då att det skiljde hela grader mellan satellit och mätning på plats.
När massor av felaktiga mätangivelser läggs ihop – och förses med ett snävt mätosäkerhetsområde då blir det = Fel.
Ta det Felet och stoppa in det i en modell – och ut kommer ett större fel.
Att vi är inne i en ” värmeperiod ” är väl relativt uppenbart – men mätningarna på 2m över hav är ytterst vanskliga.
En mätosäkerhetsdiskussion från en sådan leverantör av globala satellittemperaturer uppgav en mätosäkerhet på några tiondelar – vilket i sig gör mycket av dagens historiskt korta mätserier svåra att ta på allvar – när dom redovisar på hundradelar och tusendelar.
Som i Sveriges fall, kraftigt förändrat Albedo, pga 10% mindre moln – från vilket alltså, från ytan, strålar tillbaka uppåt genom atmosfären – oavsett mer eller mindre koldioxid så kommer naturligtvis denna 10%- iga ökning att påverka temperaturen i atmosfären.
Det är och förblir svårt att mäta globala medeltemperaturen 2m över havet, på hundradelar och enstaka tiondelar – men idag har vi en hel forskningsgren( klimatvetenskap) som hävdar att dom klarar detta.
Och det är där som både tvivel och osäkerhet uppstår..och det är därför viktigt att diskussionen om hastigheten i uppvärmningen fortlever.
Mycket kan bli fel, särskilt om det Måste råda konsensus och tankeförbud.
Med anledning av Kents vurmeri för vad som händer efter 1979 och globala små temperaturvariationer historiskt.
Vill jag framföra varför vi fokuserar så mycket på att den globala medeltemperaturen sägs ha ökat med 1,2 grader sedan slutet på 1800 talet? Det är ungefär lika meningsfullt som att försöka fastställa en ”global kroppstemperatur” för alla människor och dra slutsatser utifrån det. Förr sa man att normal kroppstemperatur var 37± 0,2 grader som bestämdes på 1800 talet, men nyare forskning visar att det varierar från person till person – det verkliga snittet ligger snarare runt 36,4–36,8 grader.
Poängen är att ett genomsnitt inte säger mycket om verkligheten för den enskilde – och samma sak gäller klimatet.
Den globala medeltemperaturen är ett statistiskt genomsnitt av mätningar från hela världen, justerade och modellerade. Det säger väldigt lite om hur temperaturen faktiskt förändras på platser där människor bor och lever. Vissa områden påverkas mycket, andra nästan inte alls – några kanske till och med gynnas.
Dessutom angående Magnus Blomgrens funderingar kring den totala solinstrålningen(TSI).
Klimatvetenskapen har traditionellt fokuserat på växthusgaser och deras roll i uppvärmningen, men har inte alltid tillräckligt beaktat de komplexa mekanismerna som styr solens strålningsvariationer och deras inverkan på klimatet. Det är viktigt att förstå hur solfläckscykler, solvindens intensitet och solens spektrum förändras över tid och hur dessa förändringar kan påverka klimatmönster på jorden. Dessa aspekter, som kan ha långsiktiga effekter på temperaturer och väderförhållanden, måste integreras i framtida klimatmodeller för att ge en mer heltäckande bild av solenergins inverkan.
Historiskt har klimatet förändrats många gånger – ibland ganska dramatiskt – utan att det funnits några stora utsläpp från människan.
Eva-Marie Brekkestös bok ”Vårt alltid skiftande klimat” visar tydligt hur små förändringar i temperaturen har påverkat mänskliga samhällen genom historien, långt innan dagens utsläpp av koldioxid.
Trots det har dagens klimatpolitik nästan helt snävat in sig på att minska CO2-utsläpp, till vilket pris som helst. Men många experter menar att även om vi minskar utsläppen drastiskt, kommer det ändå bara påverka den globala temperaturen marginellt under de närmaste hundra åren. Samtidigt kostar det ofantliga summor – pengar som kanske skulle göra större nytta om de istället satsades på att anpassa samhällen till naturliga klimatförändringar.
Med andra ord. Klimatet och vädret har alltid varierat. Frågan är inte om vi påverkar det, utan hur mycket, och om det verkligen är värt att lägga hela vårt ekonomiska fokus på en enda gas. Kanske är det dags att tänka om – från dyr klimatkontroll till smart klimatanpassning.
Nr 19 & 21
Ja, med tanke på den, i klimatsammanhang, enorma instrålningsförändringen och tystnaden kring den – så kan man fundera över solens totala påverkan på temperaturen – och sedan räknar man på en 10% – ig instrålningsförändring…….
Einstein hade nog kunnat säga ett och annat klokt om dessa fysikaliska storheter – om han inte blivit tvingad till konsensus eller tystnad.
ATT – vi ser så få, eller inga (!) Beräkningar på 10% mer solinstrålning- är väl bara det helt underbart – gällande den moderna klimatvetenskapen….för där och i media och i maktens korridorer finns bara KOLDIOXID.
Soo, do not mention the solinstrålningsvariationen….
Adepten #23
”det verkliga snittet ligger snarare runt 36,4–36,8 grader”
Och det på ett ställe där solen aldrig lyser.
Nr 25 Håkan Bergman
Du har verkligen begåvats med en mycket kvick hjärna!
Mitt i prick!
Så den totala växthuseffekten har ökat med 4 W/m2 sedan 1980? 4 W/m2 är ungefär lika stor effekt som påstås ske av en fördubbling av ekvivalent koldioxidhalt. Men den halten har ju inte fördubblats sedan 1980?
En sådan fördubbling ska, enligt IPCC, ge en global uppvärmning på 2.0-4.5K. Men så stor har uppvärmningen inte alls varit sedan 1980. Någon större fördröjning kan inte ske. När växthusgaserna kommer ut i atmosfären kommer de att ha en nästan omedelbar effekt, med möjligen en liten fördröjning på någon månad eller så.
#8
I ett ”300 års-perspektiv” varierar troligen solstrålningen betydligt mera. Problemet är att tillförlitliga mätningar av solstrålningen bara går några årtionden tillbaka. Alla äldre uppgifter är skattningar. Framför allt har vi inga direkta data från ”the Maunder minimum” ca 1645-1715 då solfläckar nästen helt upphörde. Även mätningar av kosmogeniska isotoper som Kol 14 och Beryllium 10 visar att variationen då, liksom under Spörerminimat på 1400-talet och Daltonminimat i början av 1800-talet gick långt utanför vad som förekommit i ”modern” tid. Kanske är sådana minimas inverkan via solvinden/den kosmiska strålningen viktigare än den direkta inverkan på klimatet. De tre minima sammanfaller ju exakt med särskilt kalla delar av ”lilla istiden”.
Lennart avslutar med en uppskattning på 1 till två grader varmare på 100 år globalt. Då blir det kanske 2 till 3 grader varmare här I Norden.
Jag har inga problem med det för mina barnbarns barn. Det är som om de flyttat till Frankrike eller södra Tyskland. Vi får dessutom räkna med billiga elpriser , låga uppvärmningskostnader osv.
Det enda skälet till att man att man utsett detta som ett problem är att det passar de rödgrönas maktideologi.
Nr 28 tty
Precis där satte du fingret på min oro över framtida utmaningar för våra samhällen!
Vi har haft flera återkommande ” minima” på bara några hundra år!
Det finns en Risk att just dessa variationer kan återkomma – och nu har vi miljarders människor som skall ha mat och värme.
Vi borde ha en oro för klimatvariationer men knappast att det blir någon grad varmare – dessa ”minima” är min farhåga.
SGU brukar skriva att dom senaste 900 000 åren uppvisar ett allt mer varierande klimat.
Det kommer att fortsätta variera, på 100 , 200 å 300 år – allt annat vore en historisk överraskning.
Om vi med hjälp av mer Co2 kan mildra effekterna av nedgångarna vore det bra – men tyvärr lär nog solinstrålningen fortsätta att övertrumfa Återstrålningen”.
Den moderna människan och hennes samhällen behöver ta ett ordentligt grepp om både klimatets historia och framtid- men nu sitter vi fast i konsensus, tystnadskultur och historielöshet.
Allt det innebär ett farligt tillstånd, för den moderna världen.
#22
”Dom rapporterade då att det skiljde hela grader mellan satellit och mätning på plats.”
Satelliter kan INTE mäta lufttemperaturen nära markytan. De kan mäta medeltemperaturen i atmosfären, men bara i rätt djupa avsnitt av den.
De kan däremot uppmäta markytans temperatur med hög precision, men bara när det är molnfritt. Det är dessa nätningar som dyker upp då och då i massmedia när det talas om att det 60-70 grader varmt här eller där i ökenområden.
Så varm blir marken aldrig i Sverige, men troligen händer det att den blir 50 grader någon gång. Det är nämligen den temperatur som krävs för att svedjenävans frö skall gro, vilket faktiskt händer även utan bränder, även om det är ovanligt. Nästan alltid i soliga vindskyddade sydsluttningar där marken rörts om så att mörk jord blottats (lågt albedo!),
Några 70 grader blir det dock aldrig i Sverige utan skogsbränder. Det är den temperatur som brandnävans frö kräver, och den gror aldrig utan brand.
#27 Lars
Växthuseffekten från koldioxiden uppges ha ökat med 2,2 W/m2 för en 50% ökning sedan 1700-talet. Andra växthusgaser står för ytterligare 1,2 W/m2.
IPCC säger också att uppvärmningen släpar efter. Det tar tid att nå jämvikt vilken är den temperatur du anger från IPCC.
#30
”SGU brukar skriva att dom senaste 900 000 åren uppvisar ett allt mer varierande klimat.”
De syftar då på övergången från 40 000 åriga istidcykler till 100 000 åriga. Detta innebar både kallare istidsmaxima och varmare mellanistider. Den förra mellanistiden (MIS 5e) klimax och den fjärde bakåt (MIS 11) var de varmaste perioderna sedan Pliocen för ca 3 miljoner år sedan (möjligen var MIS 31/33 för drygt en miljon år sedan lika varm).
Det är mera osäkert om den kortsiktiga variationen förändrats. Dock bör man vara klar över att klimatomslag upp till 5-10 gånger snabbare än de senaste 150-250 åren inte alls är ovanliga i ett längre perspektiv. Förändringar på 5 grader på 50 år förekommer rätt ofta,
Figur 8 säger det mesta vilket förmodat är TSI. Nej, man kan inte här se några tydliga förändringar i medel. Varför finns ingen graf med som visar den spektrala irradiansen? Variansen inom 100-400 nanometer finns inte med, vars frekvenser till största delen absorberas i stratosfären och högre upp atmosfärslager. Man vet ju att UV har stor påverkan på temperaturen i stratosfären.
Ett citat ur texten: ”Det är dock inte denna värmeackumulation som är huvudorsaken till att jorden blivit varmare utan växthuseffekten som värmer upp troposfär och samtidigt kyler ned stratosfären”. Hur kan man så frakt påstå att växthuseffekten kyler ner stratosfären när så stora kunskapsluckor finns om inverkan av UV? Vad innebär över tid minskad energi i UV-området?
#31
”IPCC säger också att uppvärmningen släpar efter. Det tar tid att nå jämvikt vilken är den temperatur du anger från IPCC.”
Eftersläpningen av den radiativa effekten är ett par månader. Det vet vi av att det är varmast i juli-augusti och kallast i februari.
Jämvikten med oceanerna (den ofta citerade ”ECS”) existerar inte, det är en ren papperskonstruktion baserad på att man helt ignorerar djuphavet. För innan jämvikt uppnåtts där så har koldioxiden redan absorberats, just av havet (och biosfären).
I själva verket tyder koldioxidhalternas eftersläpning efter temperaturerna (1000-5000 år) att det i stället är variationerna i djuphavet som styr koldioxidhalten i atmosfären.
#33
.
”Hur kan man så frakt påstå att växthuseffekten kyler ner stratosfären”
Det gäller den lägre stratosfären. Högre koldioxidhalt flyttar upp utstrålningen i mitten av koldioxidens absorptionsband ovanför tropopausen. Ökad utstrålning där kyler då stratosfären (något som f ö minskar den totala växthuseffekten).
Förändringar i UV-strålningen påverkar i första hand temperaturen i den övre stratosfären och mesosfären där den absorberas. Därifrån sprids värmen sedan genom långvågsstrålning både uppåt och nedåt (luften där är så tunn att strålning dominerar helt över konvektion). Ökad/minskad UV-strålning kommer alltså att värma/kyla hela stratosfären.
#34 tty
Ecs tjänar ändå som en beskrivande parameter för att förklara dynamiken i jordens energibalans.
” I själva verket tyder koldioxidhalternas eftersläpning efter temperaturerna (1000-5000 år) att det i stället är variationerna i djuphavet som styr koldioxidhalten i atmosfären.”
Det är ju inte detta som styr co2-halten nu
”Enligt min uppfattning är en global uppvärmning på ytterligare 1 – 2°C under de kommande 100 åren jämfört med nu sannolikt oundvikligt.”
Enligt min uppfattning är det i det närmaste oundvikligt att vi återvänder till ca 1600-talets nivåer eller betydligt lägre och det mycket snabbare än 100 år. Teoretiska resonemang kan vara övertygande var för sig men tar inte hänsyn till naturliga variationer, naturligtvis avhängiga solens variationer, som bara kan förstås genom mätningar och våganalyser som tar in ALLA teoretiska resonemang på ett korrekt sätt. Inte bara CO2 effekt som enligt historisk forskning och även befintliga mätningar visar på ”noll kausalitet”.
Man kan inte behandla alla avvikelser från teorierna som tillfälliga anomalier i långa loppet. En tillfällig anomali på flera hundra år eller sannolikt mycket mera, får man i så fall lägga in i resonemanget inför framtiden.
https://drive.google.com/open?id=16_1x22tuDR-j1OW2S60C2dfRXZOxcm2-&usp=drive_fs
#25 Håkan Bergman
Sant – och ändå försöker vi definiera normal temperatur för hela planeten, när vi knappt kan enas om vad som är normalt i ett enda öra🤣
#21 Lennart B
Fig 4 visar en ökning från 152 till 157 W/m2 (3,2%)
SMHI har en mätning av solinstrålningen där ökningen sker från 886 till 998 med sorten KWh/m2 och år (13%)
Finns det en omvandlingsfaktor etablerad?
365 dagar och 24 timmar gånger 4 W ger 35 KWh.
Hur motiverar du att den senare inte ger mer än max 30% av uppvärmningen?
Vi har global brightening som är större än den effektökning du visar på!
Wild 2012 myntade detta begrepp.
På vetenskapsradion (P1 nyss )talas om hur vi skall kunna skymma solen med aerosoler.
Ute är solen framme då och då med stor skillnad i värme!
#28 tty
Det finns flera studier som tyder på att andra sollika stjärnor har större variation i sin utstrålningen än vår sol. Man är inte säker på om solen alltid är stabil eller om vi just nu befinner oss i ett stabilt skede.
Här är en:
https://arxiv.org/abs/2005.01401?utm_source=chatgpt.com
Fråga till Lennart Bengtsson. Du skriver ”en global uppvärmning på ytterligare 1 – 2°C under de kommande 100 åren jämfört med nu sannolikt oundvikligt”
Vore det en katastrof? eller kanske t o m något bra om vi undan för undan anpassar oss?
Arne Olin
#39 Lasse
Det ser alltså ut som att global brightening är en starkare signal under perioden?
Men kom ihåg att: Växthuseffekten verkar globalt, konstant och även nattetid, men att solinstrålningen varierar mer regionalt och är beroende av moln, aerosoler och säsong.
#42 adepten
Vid polerna och öknar är väl växthuseffekten så gott som obefintlig? Co2 är däremot jämt fördelad globalt
#42 Adepten
Med 4 W/m2 ökad växthuseffekt mellan 1979 och 2024 kommer man upp till en ökning av 35 KWh/m2 på ett år
SMHI har mätningar som ger en ökning på 112 KWh/m2 mellan 1983 0ch 2023.
Vad är det jag avslöjar att jag inte förstår?
Finns det nån tull som kan införas så orättvisorna blir mindre 😉
#45
Växthuseffekten är givetvis svagare där det är mindre vattenånga i atmosfären. Och ja CO2-halten är ganska, men inte helt jämn över hela jorden, variationen är typ 5-10 %.
Vattenångehalten, och därmed den totala växthuseffekten, varierar däremot enormt både i tid och rum:
https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=total_precipitable_water/orthographic=-89.97,-1.24,326/loc=-105.152,27.874
43
En ytterligare temperaturhöjning på 1-2°C torde knappast innebära en katastrof. Till och med idag är det fler människor även i tropikerna som avlider av kyla än av värme.
I våra trakter ger en ytterligare uppvärmning fördelar som energibesparingar vintertid, bättre hälsa vid högre temperatur ( mindre influensa och lunginflammationer) samt ökad biodiversitet. Det är bara att jämföras den biologiska mångfalden i Sverige med ett land som Costa Rica eller för den delen Skåne med Lappland.
#46 Lasse
Du ställer en väldigt vass fråga, och det märks att du har tänkt igenom det noga🙄
Men du måste skilja på solstrålning och långvågstrålning. Solstrålningen, som tillför energi till jordens yta, är regional och varierar beroende på solens position och tid på året. Långvågstrålning, å andra sidan, hindrar värme från att lämna jorden och är mer konstant och global.
Ja. Kanske genom en ”intelligens-tull” där de med extra mental gåva får betala en liten avgift varje gång de löser ett komplicerat problem för att jämna ut fördelningen av briljans😉
På tal om globala strålningsflöden – kanske kan man säga att där finns ett teoretiskt och ett praktiskt.
Det praktiska…Det som pågår och det som Har pågått – ger oss dagens globala havsmedeltemperatur på ca 3,5 grader.
Det råder ett oherrans kaos inom klimatvetenskapen men också i media angående våra upphettade hav.
Man kan fråga sig – är dom så heta, jämfört dess historiska temperatur?
Hur var det nu under Lilla Istidens härjningar – påverkade den försvagade solinstrålningen? Jajamen, säger dom flesta – för våran atlant flera grader neråt säger vissa.
Kan det vara så att havet så sakteliga blivit varmare sedan Lilla Istiden – det tror nog dom flesta, eftersom solinstrålningen ökat rejält.
Redan på 1950 – talet nåddes ett modernt solinstrålningsmaximum hos oss, enligt SMHI och därefter ett likadant på 1990 – talet.
Tittar vi längre tillbaka i historien sägs våra hav har varit flera grader varmare än idag.
Kan man då säga att koldioxiden och dess nuvarande återstrålning + mer sol ger en snabb uppvärmning som på något vis är hotfullt, galopperande eller på något sätt extremt – vare sig vi pratar klimat eller havsorganismers välmående?
Nej – det är mycket svårt att bli övertygad om att det är ovanligt varmt eller att temperaturuppgången skulle bli okontrollerbar eller finna en tippingpoint – bara för att vi sakta stiger ur Lilla Istidens köldmisär.
Havet är hela anledningen till att generationer av min släkt planterat sina potäter och fångat lekgäddor vid ungefär samma tid på året I västsverige.
Vi är visserligen unika, enligt smhi, med att ha sveriges stabilaste klimat dom senaste 100 åren men ändå – det är inte mycket som har ändrat sig på odlingsfälten på dessa senaste 100 år här och inte heller med havstemperaturerna – dom pendlar fortfarande, utifrån årstid, mellan 0 – 25 grader och ph – värdet åker jojo utifrån dag, natt eller årstid – medans forskarna pratar om hundradelar och tiondelar – över decennier.
Varför behöver man då tänka att havet och klimatet är viktiga jo dom är ju rejält sammankopplade – och det är tröga processer – som klimatvetenskapen nu försöker påskina att det går – såå, himla fort – FN hakar på.. ja, guterres ni vet….döda korallrev, kokande hav och aldrig så snabbt och aldrig så hett..
Det har blivit makt och pengar av klimatfrågan.
När man så ser på våra närmaste århundranden bakåt och alla dessa senaste köldperioder med svag solinstrålning och låga havstemperaturer och svält och pest – känns det då verkligen..som att det bara kommer att bli varmare och varmare?
Har vi i den gröna och moderna klimatvetenskapen lyckats att övertyga oss om evigt värme? Inga fler kallperioder?
Är det en tillförlitlig och hållbar slutsats för klimatkunskapen och för våra samhällen – att Lilla Istiden var en tillfällig abnormitet – från och med nu kommer solen alltid att lysa klart och starkt?
Själv tycker jag att det låter korkat – som att börsen alltid skulle gå upp…
Fysik brukar ofta bestå av 2 motsatsförhållanden och balansen däremellan – värme och kyla är klassiskt.
Att dom närmaste århundrandena skulle komma att sakna kallperioder och svag sol – känns väldigt ologiskt, nästan korkat – jag är mer övertygad om att historien har rätt och att kalla perioder väntar.
Inte bara historien visar oss detta – utan havets 3,5 grader är fortfarande kallt – en människa utan resurser klarar sig inte länge i temperaturer under 15 grader – vi måste rusta och hushålla och förbereda våra samhällen, det kan bli kallt.
Varje högfunktionellt samhälle tycks genom historien ha fallit i bekvämlighetsfällan och glömt att se vad deras ledare egentligen företar sig och vart dom för oss – det blir viktigt framöver, att lyssna ordentligt och att använda sina egna ögon och sin egen och dom äldres erfarenhet.
Inom matematiken finns grundregeln att alltid fråga sig – Är detta rimligt?
Det borde gälla frågan om klimat och samhällsbyggnad också…havet…är fortfarande bara 3,5 grader….
#49 Adepten
SMHIs mätningar gör jobbet åt oss.
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/solinstralning
Frågan är om Lennart B s bedömning att det som för mig ser ut som 3 ggr större värde
112 jämfört med 35
endast svarar för 30% av effekten på temperaturen.
#51 Lasse
SMHI gav mycket väsen för lite ull som egentligen inte besvarade frågan🧐
Ja. Vi får vänta in svar från Lennart B och Leif Åsbrink som är insatt i vetenskapen.
OT: Nu kom det, varmaste Mars-månaden någonsin…
https://www.dn.se/varlden/rekordvarm-mars-i-europa-historiskt-lite-havsis-i-arktis/
OT # 53 Berra Professor Erik Kjellström säger ”Följderna av klimatförändringarna blir värre ju varmare det blir både för naturen och för oss människor”. Idag cyklade jag utan täck byxor, första gången sen ifjol höst. Redan imorgon åker täckbyxorna på. Det blir kallare imorgon, den glädjen blev kortvarig. Hade tänkt sätta på sommardäck på cykeln. Men dubbdäcken får sitta på ett tag till, det kommer snö och blir flera minusgrader. Enligt Erik K så ska vi nog hoppas på kallare och kallare väder. Kanske tom en istid. Vilken klimatkrösamaja han är. Undrar om han har klimatångest.
Det är svårt att få ihop den här redovisningen av växthuseffekten med den rapportsom bygger på J. Cohler, D. Legaters, F, Soon och W. Soons analyser, vilka kommer fram till att AGW-hypotesen saknar empiriskt stöd eftersom den ”överskuggas” av naturliga drivkrafter som temperatur feedbacks och variationer i solstrålningen.
Nedanstående rapport kräver ett antal timmars fördjupning, men vänder upp och ner på många tidigare sanningar som hönan eller ägget, dvs vad kommer först temperaturen eller förändring i CO2-halt, Co2ens residenstid i atmosfären, jämförelser med paleoklimatet mm
https://scienceofclimatechange.org/wp-content/uploads/SCC-Grok-3-Review-V5-1.pdf
#48
”Det är bara att jämföras den biologiska mångfalden i Sverige med ett land som Costa Rica eller för den delen Skåne med Lappland.”
Ungefär fyra gånger så många arter är funna i Skåne jämfört med t ex Torne Lappmark:
https://artportalen.se/List/Top/Area/AllSpecies/AllYears/Provins/AnySite
Lennart, tack för en bra sammanställning. Det är dock värt att påpeka att all uppvärmning av troposfären kommer att leda till en avkylning av stratosfären eftersom tropopausen flyttas uppåt. Se bla detta inlägg:
https://klimatupplysningen.se/ar-troposfarisk-uppvarmning-och-stratosfarisk-nedkylning-ett-manskligt-fingeravtryck/
Sen förstår jag inte riktigt hur man kan hävda att atmosfärens växthuseffekt har ökat med c:a 4W/m2. Eftersom man inte kan mäta jordytans utstrålning utan bara utgår från jordytans temperatur så beror skattningen av utstrålningen på hur mycket energi som man antar lagras i marken och i haven. Ju mer som lagras ju lägre blir ”växthuseffekten”. Eller tänker jag fel?
Man ska också jämföra den ökade växthuseffekten med c:a 2W/m2 i ökad instrålning från c:a 2000 och framåt.
#55 Ann
Det är svårt att gå ihop den med Lennarts inlägg här eftersom Cohler et. al. har fel. Det har vi diskuterat i en annan tråd.
Om man antar att beräkningen av den totala växthuseffekten är korrekt så borde man kunna göra en skattning av klimatkänsligheten.
Från 2000 och framåt har vi fått:
Ökad solinstrålning genom minskat albedo: ca +2W/m2
Ökad total växthuseffekt: ca +2W/m2
Det blir totalt 4W/m2. Under samma tid har temperaturen stigit ungefär 0,7 grader.
Enligt beräkningar av koldioxidens effekt vid en fördubbling så borde den ge ungefär 3,7W/m2 vilket är av samma storleksordning som de 4W/m2 enligt ovan. Det innebär att klimatkänsligheten borde ligga kring 0,7 grader.
MIna bokhyllor är fylla av böcker. Där finns bl a 1:a upplagan av Vad händer med klimatet. Ansluter mig till # 55 med följande frågor till Lennart Bengtsson; Vilken är din vetenskapliga uppfattning om att det är värmen som driver koldioxidhalten i atmosfären samt upphållstiden av gasen i atmosfären?
# 58 ”Kent” – tondövt tonårstrots.
#52 Adepten
Vi får vänta på författarens genomgång av frågorna, han brukar vara vänlig och besvara de han kan besvara 😉
För mig är annars en obesvarad fråga en bekräftelse.
Mängdläran kan jag och 112 är större än 35.
112 på marken är dessutom närmare mig än 35 i atmosfären.
Så enkelt resonerar jag!
#23 Magnus Blomgren
Ja, jag har också lite problem med att förstå noggrannheten.
Som jag förstår beräknar man jordens värmestrålning genom att numeriskt beräkna integralen av T^4 över hela jordytan. Värdena över havet får man från lokala havstemperaturer som jag gissar är välkända.
Vid beräkningen får denna integral ca 1% högre värde idag jämfört med 1980 (4 W/m2).
Sen kommer problemet med vid vilken tidpunkt man beräknar integralen. Samma dag över hela jordklotet, eller utifrån nån slags lokala årsmedelvärden?
Känns inte helt enkelt men tydligen får man fram en siffra på 4W/m2, vilket verkar vara väldig hög noggrannhet med tanke på svårigheterna.
Nr 62 Lasse
” 112 på marken är dessutom närmare mig än 35 i atmosfären”.
Det är en god tanke!
Jag har sett kloka och kunniga uttala att uppvärmningen från Co2 sannolikt ligger upp till 0,4 grader – resten är solen och efterföljande effekter och klimatparametrar.
#62 Lasse
Kan den här länken sprida lite ljus?
https://scienceofclimatechange.org/wp-content/uploads/Olilla-Record-Temperature-2023.pdf#:~:text=Simple%20analyses%20reveal%20that%20the%20temperature%20increase%20of,2023%20has%20been%20the%20Absorbed%20Shortwave%20Radiation%20%28ASR%29.
# Författaren
Jag är här för att lära, så först min egen sammanfattning.
Växthuseffekten är lika med skillnaden i strålning från jordytan och toppen av atmosfären, och den beror inte bara på växthusgaserna, i praktiken vattenånga och koldioxid, utan även på den vertikala temperaturfördelningen i atmosfären.
Och så frågan: Det brukar ju sägas, som en approximation, att vid polerna når stratosfären ända ner till markytan, och
här innebär ökad koldioxidhalt ökad värmestrålning ut från jorden, negativ
växthuseffekt. Men hur ligger det då till med den vertikala temperaturfördelningen? Är det så enkelt att vattenångehalten vid polerna är noll? Och i praktiken är vattenånga den enda gasen som svarar för den vertikala temperaturfördelningen?
Hej Fredrik L #66
Det normala är att temperaturen sjunker med höjden. Mer ju torrare luften är. Man talar om adiabatisk temperatursänkning som bland annat har att göra med att ”luften utvidgar sig” när lufttrycket sjunker. Det är ju tyngden från luften ovanför som ger trycket. Om vi bortser ifrån polerna så sker det mesta av utstrålningen till rymden i från den höjd där vattenångan kondenserar och avger värme.
#65 Adepten
Tack snabb koll ger mig denna slutsats:
”It looks like at least one natural climate driver – which has a name and measurable radiative forc-
ing value – has a significant role in the recent high temperatures. Media and politicians are not
aware of this fact. This also means that the planned and agreed actions on CO2 emissions are not
based on the real impacts of the anthropogenic climate drivers.”
Alltid bra med sällskap-En till som är förbryllad !
Jordytans temperatur är vål känd från dagliga operationella analyser som de från ECMWF. Utstrålningen frånn jordytan kan sedan lätt beräknas med Stefan Boltzmanns lag. Emissiviteten har satts till 1 som innebär en mindre osäkerhet med den kan antas vara densamma över tid varför förändringen i utstrålningen inte påverkas
När det gäller solstrålning vid jordyta som kallas globalstrålning motsvarar den av det nedåtriktade solstrålningsflödet som likaledes beräknas i ERA5 samt i appen cfys.nu (som jag här har använt). Jag kan jämföra den med motsvarande värden för Mellansverige som överensstämmer hyggligt med SMHIs data för perioden 1983-2023
Medelvärdet för hela periodenuppgår till 954 kWh/år med minimum för 1998 med 857 kWh samt maximum 2018 med 1050 kWh som kan jämföras med SMHI:s data. Den linjära trenden uppgår till ca + 50 kWh för hela perioden som dock inte direkt kan jämföras med SMHI:s rullande 12-årsvärden.
Globalstrålningen har förvisso ökat över Sverige liksom för Europa med någon global ändring kan inte observeras! Detta har säkert bidragit till högre sommartemperaturer i Europa. Vintertemperaturens ökning är emellertid det helt dominerande i Sverige och den är i första hand en följd av kraftigt ökad värmetransport utifrån som dominerande sydvästvindar.
Sveriges totala yta är dock mindre än 1 promille (0.1%) av jordens yta
Motsvarande värde för hela jorden blir 1645 kWh/år med en obetydlig Negativ trend.
Fredrik Lundell 66
Atmosfärens lapse rate är en naturlag men påverkas givetvis av kondensationsvärme i en utsträckning som jag angivit. på planeten Venus är lapse rate i torr luft densamma som jorden eftersom båda planetens har samma massa. Någon vattenånga finns inte på Venus.
Cederlöf 57
Den mängd värme som lagras/anrikas i klimatsystemet kan beräknas från skillnaden mellan solinstrålning minus värmeutstrålning vid atmosfärens övre gräns. (ca 0.5W/m2 med mindre ökning) Den kan bäst beräknas från värmeökning i havet där drygt 90% an värmen hamnar. En liten del värmer upp atmosfär och jordyta samt nettosmälter snö och is Den värme som människan skapar ligger på ca 0.3 Wm2 (kan lätt beräknas från energiproduktionen) Ca 0.09 W/m2 kommer från jordens inre.
Jonas W
Integralen räknas i princip varje timme enligt ERA5 så vitt jag kommit ffam till
42
På de tidsskalor som vi här betraktar dvs mindre än någon miljon så tror jag det räcker med Milankovichs och efterföljares beräkningar. I övrigt får vi vante på nya vetenskapliga resultat
#69 Lennart Bengtsson:
Du har kanske inte följt med i alla inlägg här men globalstrålningen har ökat kraftigt över hela jorden enligt mätningar från Ceres. Globalt motsvarar det c:a 2W/m2 ökad globalstrålning från 2001 och framåt:
https://klimatupplysningen.se/det-ar-molnen-som-styr-klimatet/
Många undrar över koldioxiden uppehållstid i atmosfären. Jag hänvisar här till litteratur i ämnet. Jag har ett antal referenser i min bok som kan läsas
När det gäller observationer för de senaste 50-60 så tyder allt på att så där 40-50% blir kvar i atmosfären. Till slut hamnar det mesta i berggrunden med det tar enormt lång tid- Hur mycket havet kan ta upp på sikt får vi se. Ingen är helt säker. Risken finns också att havet på sikt kan komma att släppa koldioxid. Dagens mätningar kannan dock lita på. koldioxid mäts nästan överallt
53
Inte varmast utan näst varmast 2024 var varmare
#69 Lennart B
Tack för svar!
Som du påpekar har vi varmare vintrar som inte kan förklaras med solen/molnen.
Men många av SMHIs sk klimatindikatorer hänger intimt samman med ökad solinstrålning.
Framförallt den allt tidigare våren.
Även om vi lever i ett litet land så påverkas vårt klimat av den sol som skiner på vår del av jorden.
74
Jag har följt detta. Det finns en indikation om en ökning de senaste åren. Det är stor skillnad på land och hav. Jag v se mer observationer innan jag övertygas
#67, #70
Hur funkar det då vid polerna, att det här är kallast vid markytan? Har det något med jordens rotation att göra? Annars är väl gravitationen väsentligen densamma över hela klotet?
#79. Ungefär samma gravitation, men ökande cenrtrifugalkraft mot ekvatorn motverkar. Vid ekvartorn snurrar Jorden med 1.600 km/h (4.000 mil på 24 timmar).
#66
”Det brukar ju sägas, som en approximation, att vid polerna når stratosfären ända ner till markytan”
Detta gäller bara i Östantarktis inland och vintertid. Växthuseffekten är svag där, eftersom det vid de låga temperaturer som råder är ytterst litet vattenånga även vid 100% relativ fuktighet.
Vad som gör det speciellt är att där vintertid inte finns något solljus, nästan inga moln och att snö har nästan 100% emissivitet. Markytan strålar hela tiden ut värme mot rymden och där finns inte den minsta konvektion. I stället kyls luften närmast marken av den kalla snön och flyter nästan som en vätska utför iskupolen mot kusten (katabatiska vindar). Man får alltså en permanent inversion, där temperaturen STIGER med höjden eftersom något mildare luft förs in norrifrån och ersätter den som strömmat bort utmed ytan. Man får alltså ett temperaturminimum vid ytan och stigande temperatur med höjden, liksom i stratosfären. Likaså dominerar strålning över konvektion, liksom stratosfären, men det beror inte på att luften är för tunn, utan på att det inte finns någon solstrålning som kan driva konvektion.
Vid nordpolen fungerar det inte alls likadant, eftersom det norra polarområdet inte är tillnärmelsevis så klimatiskt isolerat som Antarktis i allmänhet och Östantarktis i synnerhet. Inversioner i norr är mycket mindre och tillfälliga.
Aktuell vindkarta Östantarktis. Det är visserligen bara höst än men man ser ändå tydligt de katabatiska ”floderna” av luft som följer sänkor i inlandsisen eller går genom pass i de Transantarktiska bergen:
https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/orthographic=-276.82,-80.02,1245
korrektion till 71
Världens energiproduktion 2022 uppgick till ca 180 000 TWh vilket blir 0.04 Watt/m2
INTE 0.3 Watt/m2. Beklagar slarvet! Jordvärmen är dock 0.09W/m2 men är, som alla vet, ytterst ojämnt fördelad.
Med andra ord växthuseffekten är ungefär 1700 gånger större än värmeflödet från jordens inre. Glädjen Eder över Växthuseffekten skulle Herren med rätta kunna säga!
67
Detta är helt fel. Lapse rate är en rent dynamisk effekt. Visas i elementära läroböcker i meteorologi och atmosfärfysik! Titta på Venus. Där finns ingen kondensationsvärme. Sedan påverkas lapse rate av såväl strålningsinversioner som frigörandet av latent värme.
Först en uppskattning till Ann Ih #55, som refererar till en intressant studie, som i ett idag presenterat inlägg av Klimarealistene’s Ole Henrik Ellestad refererar till, sammanfattar och värderar till sin konsekvens.
Vad gäller växthusgashypotesen att växthuseffekten utgör skillnaden mellan a) jordytetemperatur omvandlad till strålningsekvivalenter enligt E=k× T^4 och b) vid TOA utgående LW strålning, vill jag påminna om min utvärdering m.h.t ERB data från 2003-2017. Den finns beskriven med relevanta uppmätta data i min kommentar #59, kl.11:35 29/7 2021, inom Lars Kaméls inlägg från 28/7 ’Har nederbörden blivit mer extrem?’.
Slutsatsen där från angivna data är att hypotesen ovan kan förklaras ogiltig/overifierad.
Det finns enligt min uppfattning fysikaliskt givna förklaringar till detta utfall, vilket kan hänföras till
• Jordens strålningsbalans kan enkelt härledas till summan av absorberad solinstrålning i atmosfären och på jordytan. I ursprunglig jordisk energibudget, presenterad av Trenberth, är absorberad solinstrålning på jordytan 168 W/m^2 och absorberad dito av atmosfären 77 W/m^2, summerat till 235 W/m^2, lika med den i energibudgeten vid TOA angivna utstrålningen.
• För ett jordklot, omgiven av en atmosfärisk massa av gaser, kan genom dess mest betydande karaktäristika av konvektion och konduktion, jordytans temperatur endast ändras genom förändring av atmosfärens massa, jordens gravitation och solinstrålningens effekt. De två förstnämnda är principiellt oförändrade, även i beaktande av koldioxidtillskott (negligerbart), medan däremot solinstrålningens effekt över tid, med beaktande av havens inertia, bestämmer yttemperaturen. Därvid spelar Albedo, refererande till molninghetsgrad, en viktig roll. Solinstrålning/Albedo & Molnighetsgrad har varit föremål för intressanta inlägg i närtid på bloggen.
De två ovanstående punkterna speglar min egen uppfattning och fysikaliska övertygelse, så här långt.
Så vad är Lennarts uppskattning av klimatkänsligheten TCR med hänsyn till all feedback?
Lennart
Tack för att du skrev detta inlägg som svar på mina och Magnus senaste veckorna.
Grundfrågan som jag velat väcka och som Magnus mätningar från CERES bekräftar är hur mycket ökad solinstrålning ASR sedan år 2000 med ca 2 W/m2 påverkat temperaturen Ts?
Den matchar väl med ökningen av jordens utstrålning F och korrelerar bra med variationer i OLR utan tidsfördröjning. Allt enligt mätningar från CERES resp ERA5.
Du verkar uppskatta påverkan från ASR map Ts till ca 30% vilket enligt min analys känns väldigt lågt av skäl som vi redovisat i tidigare inlägg. Jag skulle önska att du redovisar hur du kommer fram till 30% isf mycket högre. Kan du göra det?
Sen har bla Lasse lyft frågan om SMHI och dess 112 kWh/år högre solinstrålning. Det är ju en väldigt mycket större siffra än ev effekter från GHG och här kan man inte förklara bort det med att 90% skulle landa i haven. En siffra som du gärna får redovisa utöver. Antar man försökt jämföra OHC med EEI i någon sorts integral.
Här duckar IPCC, enskilda forskare och media fullständigt när frågan om ökande ASR nämns. Du verkar heller inte ta i frågan och det väcker stor misstänksamhet för någon förklaring lämnas ej av någon som tror på IPCC och deras hypotes.
Skulle önska att du därför ger din bästa analys då du av naturliga skäl är insatt i mycket kring detta och borde kunna diskutera solens påverkan.
# 81
Ja, var har den beryktade koldioxidens växthuseffekt tagit vägen på denna plats. Mätningarna visar här att det är frysboxeffekt, som gäller, en del använder orden ”negativ växthuseffekt”!
Den enda faktor, som finns på denna plats, är att atmosfären innehåller ungefär lika mycket koldioxid som i resten av jordatmosfären. Ingen vattenånga, ingen konvektion, inget solljus etc. och utstrålningen mot rymden formligen rusar! Om koldioxiden har någon inverkan är det snarare att förstärka utstrålningen när halten av den ökar i atmosfären. Jordens lägsta temperaturer mäts upp här och nya köldrekord har noterats.
Jorden visar här att det är vatten i atmosfären som är den helt styrande faktorn för jordens utstrålning mot rymden. Följ upp med att se var jorden har lite vattenånga i atmosfären och dess variation över tid och det är ingen slump att det sammanfaller med att utstrålningen där är hög och att växthuseffekten går mot värdet 0 eller som vid sydpolen under 0=frysboxeffekt.
#72 Lennart Bengtsson,
Ok, det verkar rimligt, men jag förstår inte hur man får värden till integralen. Jordytan täcks ju till större delen av moln, så satelliter kan inte mäta ytans temperatur.
Dessutom har man dålig täckning med markstationer i stora områden (Afrika, Ryssland och kanske fler).
När man ska beräkna integralen måste man väl gissa större delen av värdena. Hur kan man då hålla den höga noggrannheten? Inte helt klart för mig.
Stig Rosenlund
Steven Schwartz och jag gjorde ett försök att bestäms klimatkänslighet för 12 år sedan. Min uppfattning är fortfarande densamma
Determination of a lower bound on Earth’s climate sensitivity
Lennart Bengtsson1*, Stephen E. Schwartz2
1Environmental Systems Science Centre, University of Reading, UK;
2Atmospheric Sciences Division, Brookhaven National Laboratory, Upton NY 11973, USA
Tellus 2013
Transient and equilibrium sensitivity or Earth’s climate have been calculated using global temperature,
forcing, and heating rate data for the period 1970-2010. We have assumed increased long wave radiative
forcing in the period due to the increase of the long-lived greenhouse gases. By assuming that the change
in aerosol forcing in the period to be zero we calculate what we consider to be lower bounds to these
sensitivities, as the magnitude of the negative aerosol forcing is unlikely to have diminished in this period.
The radiation imbalance necessary to calculate equilibrium sensitivity is estimated from the rate of ocean
heat accumulation as 0.37 ± 0.03 W m-2 (all uncertainty estimates are 1-). With these data we obtain best
estimates for transient climate sensitivity 0.39 ± 0.07 K (W m-2)-1 and equilibrium climate sensitivity 0.54
± 0.14 K (W m-2)-1, equivalent to 1.5 ± 0.3 and 2.0 ± 0.5 K (3.7 W m-2)-1, respectively.
Torbjörn R
Jag har försökt efter bästa förmåga att besvara detta i punkt 67 ovan
Ett problem är att bestämma en robust trend på grund av de mycket stora variationerna år från år. Jämför till exempel åren 1998 (min) och 2018 (max).
Allt tyder dock på att globalstrålningen ökad över de flesta landområden efter 1980/85. Min bedömning är att luften har blivit renare som kan ha påverkat molnmängden och således inneburit en förstärkning av uppvärmningen. Det är inte osannolikt att frånvaron av uppvärmning under åren 1940 -1980 kunde ha påverkats av de ökade partikelutsläppen under denna tid. Det är åtminstone min preliminära hypotes
#89 Lennart Bengtsson
Betyder detta att klimatkänsligheten i grader Celsius ökning vid koldioxidfördubbling uppskattas till TCR 1.5±0.3 och ECS 2.0 ±0.5?
#87
Växthuseffekten beror på att utstrålningshöjden ökar. På de flesta håll innebär det att utstrålningen minskar eftersom den är proportionell mot temperaturen upphöjd till 4 och temperaturen sjunker normalt med höjden..
Men om temperaturen ökar med höjden, som ovanför tropopausen, eller ända nere vid ytan i Östantarktis vintertid, blir effekten den motsatta, utstrålningen sker vid högre temperatur och blir större och temperaturen sjunker därför.
I mitten av CO2:s absorptionsband sker utstrålningen ovanför tropopausen och man får där en ”omvänd växthuseffekt” som minskar den totala ökningen av växthuseffekten.
Apropå TCR och ECS så gjorde Nicholas Lewis och Judith Curry en mycket omfattande beräkning 2014 som publicerades i Climate Dynamics. Den byggde helt på data och parametervärden från IPCC och kan därmed nog betraktas som varande i överkant (inga andra faktorer än växthuseffekten antogs t ex ha inverkat på klimatet). De kom fram till till en TCR på 1,3 K och ECS 1,6 K. Beräkningen gällde 1850-2011, men resultaten varierade ytterst litet över andra val av start- och slutdatum. Artikeln finns här:
https://niclewis.wordpress.com/wp-content/uploads/2014/09/lewiscurry_ar5-energy-budget-climate-sensitivity_clim-dyn2014_accepted-reformatted-edited.pdf
#88
”Jordytan täcks ju till större delen av moln, så satelliter kan inte mäta ytans temperatur.”
Mätningar av yttemperaturer från satellit används inte för att beräkna globala temperaturer. Satelliterna mäter den globala temperaturen inom ett ganska djupt skikt av den undre troposfären, men det går inte ned till marken (utom kanske i delar av Tibet).
91
Under förutsättning att vi kan bortse från ändringar i aerosoleffekter i empiriska data. Läs gärna artikeln de är inte alltför svår
Lennart
94
Jag förstår inte vad Du menar. Det finns hundratals olika systern som registrerar temperatur. Ta en titt på ECMWF hemsida för information
#94
Jo, det vet jag.
Min kommentar var kopplad till det Lennart Bengtssons skrev. Om man ska beräkna strålningsintegralen (T^4) över jordytan så behöver man marktemperaturer.
Jag undrade hur man får dessa temperaturer.
För att mäta tropo-/stratosfärens temperatur använder man MSU´er.
#78 Lennart Bengtsson:
Varför tror du att CERES mätningar inte stämmer? Finns det någon indikation på att så skulle vara fallet?
#90 Lennart B
Tack för din uppdatering och dina öppna frågeställningar (#74)
Solar brightening kopplad till molnbildning och minskande aerosoler är en intressant effekt av renare luft.
När det gällde båtars utsläpp har denna förklaring varit uppe.
Vad som då ofta förbises är den rening av SO2 som framtvingades med Clean air act.
Nu finns det risk att denna sol ökning medvetet begränsas genom Geoengineering.
https://wattsupwiththat.com/2025/04/09/climate-geoengineers-dismayed-they-have-to-hide-experiments-from-the-public/
Det förefaller mig som om kunskap om den ökande solinstrålningen finns men medvetet förträngs. Kanske får vi en mer upplyst debatt framöver!
Ceres data är givetvis användbara men har problem med sampling framför allt på högre breddgrader. När det gäller uppskattning av jordens värmeackumulation anser jag dagens djuphavsmätningar mer tillförlitliga,
De senaste 12 åren har jordens albedo minskat tydligt med ca 0.4 % men det finns ingen övertygande indikation att detta är beständigt utan kan bero på mindre vulkaniskt stoft i stratosfären. När det gäller moln så visar observationer en mindre minskning över land och motsvarande ökning över hav.
#99 forts
Kanske kan detta intressera vid utvärdering av uppvärmning av haven(#74)
En lång artikel om osäkerheten med mätningar av ytvattentemperaturen:
https://wattsupwiththat.com/2025/04/09/what-is-the-global-average-sst/
Där fann jag en intressant uppgift som tål att beakta.
När havet är istäckt så antas ytvattnet ha en temperatur av -1,8 grader (saltvattnets isbildningstemperatur) När havet är öppet så mäts aktuell temperatur.
Här finns en felkälla som kan förklara uppvärmningen i Arktis när isens utbredning minskar.
https://earth.nullschool.net/#current/ocean/surface/currents/overlay=sea_surface_temp/orthographic=-17.48,80.56,1956/loc=5.351,80.138
Går man in och ser på yttemperaturen på vattnet vid isranden så verkar det finnas varmt vatten direkt under isen. Ex:
Is -1,8
Utan is +1
Direkt när isen försvinner!
Nr 100 Lennart Bengtsson.
” dagens djuphavsmätningar mer tillförlitliga”.
Har du några bra mätvärden från ” djuphavsmätningar” – finns det ens några mätningar med kvalitet och areatäckning under 2000m nivån??
Skulle djuphavet vara lättare att mäta än solinstrålning till ytan?
Eller – är solinstrålningsförändring jobbig i klimatekvationen på något djupare plan.. ??
102
Jag förstår bara inte varför Du ständigt letar efter konspirationer? Du får tycka vad du vill jag kan bara ge Dig min uppfattning. Jag har faktiskt sysslat med frågan under lång tid.
Det finns omfattande studier som finns fritt tillgängliga, I artikeln som jag angav ovan i kommentar 89 finns referenser till mätningar. Jag har vidare kommentarer och andra referenser i min bok
Det finns omfattande beskrivningar av oceanografiska observationssystem som till exempel deep ARGO float
Med vänlig hälsning
Lennart
som faktiskt råkar vara född i Trollhättan
Nr 103 Lennart Bentsson.
Varför blir svårigheten att mäta djuphavet – en konspiration?
Just havsmätningar är mycket komplicerade – och eftersom jag själv är mycket intresserad av havet och har läst åtskilliga rapporter därifrån – så undrar jag hur dessa ” djuphavsmätningar” skulle vara ett bättre och enklare mätobjekt än våran solinstrålning?
Du som har detta som yrke – vad är din bästa uppskattning av temperaturförändringen i ” djuphavet”.
Mitt yrke har varit att mäta hundradelar och tusendelar vid tillverkning av flygmotorer och dito rymd.
Utifrån mina erfarenheter av mätosäkerhet ser jag stora problem med ” djuphavsmätningar” av temperatur
– och därför blir jag mycket imponerad av dom som anser sig kunna mäta detta hav – men också fundersam, hundradelar och tusendelar – är det verkligen möjligt?
Och – det Är verkligen kul att du har ditt urprung i trollhättan – där hade vi haft stor nytta av någon med dina mattekunskaper och kloka hjärna för att utveckla flygmotorer – men du följde ditt intresse för väder och klimat, vilket är fantastiskt!
Däremot är det en fara, tycker jag, med dagens och gårdagens oerhörda fokus på Co2 inom klimatvetenskapen – när vi har solen, som vi vet så lite om – och som ställde till det kraftigt för jordens klimat under flera minima under Lilla Istiden och det i klimatologisk närtid!
Vad vi behöver för att trygga samhällena framöver är en ödmjuk och nyfiken klimatvetenskap – som kan lära oss vad som väntar oss framöver.
Vi behöver ingen styvnackad och konsensusdriven klimatvetenskap – som bejakar sin egen lycka i en förvirrad värld.
Är du övertygad om att solminima och solmaximum under 1400 – 2000 – talen inte haft någon större betydelse för klimatutvecklingen?
Är du övertygad om att klotet blivit 1 grad varmare sedan 1850 – enbart pga av mer koldioxid?
Själv anser jag att otroligt många viktiga frågor inom klimatvetenskapen återstår att lösa – medans dagens huvudtema i klimatvetenskapen blockerar en sund och nyfiken forskningskultur.
Det märks ju ständigt i klimatupplysningens trådar – att solinstrålning och molnbildning är en mycket känslig och delikat fråga…som någon..behöver utvärdera och föra in i den moderna klimatekvationen.
Dom flesta säger faktiskt att havet är cirka 3,5 grader – och just epitetet cirka lägger även professorer till – eftersom det är ett sällsynt krångligt mätobjekt.
Konspirationer eller ej – JAG tycker som många att havet är något av en klimatologisk gåta.
Idag 2025 är havet XX grader och om 10 år mäter vi det till XX grader och därigenom kan vi sålunda räkna ut klimatutvecklingen och hur länge det dröjer innan Havet blivit 4,5 grader om allt annat lika – kanske möjligt Och Jag är verkligen ingen expert – bara ovanligt – nyfiken.
För vi har ett gemensamt intresse i detta med väder och klimat, du och jag – oturligt nog bor jag kvar, på landet utanför trollhättan – och här har vi en av Sveriges minsta klimatförändringar 1930 – 2020, 3 perioder.
Jag är färgad av ett klimat i ganska långsam förändring, sannolikt pga närheten till västerhavet och vänern
– Jag ser att vi fått mycket sol, sedan jag föddes på 1960 – talet – och det faller sig naturligt, för mig, att se att solens instrålning borde ha stor betydelse..trots det är det mesta vädret sig likt här trollhättan, dessa senaste 100 år…mer sol och mer koldioxid – det borde hänt mer tycker jag men havet är en otroligt trög klimatparameter.
#100
Vad beträffar mätningar nära polerna så är inga av de satelliter som CERES använder egentligen lämpliga. De geostationära ”ser” inte polerna alls och områden på höga breddgrader i mycket ogynsamma vinklar.
De ”polära” satelliter i lägre banor som man använder är inte polära utan solsynkrona, och det finns tyvärr ingen solsynkron bana som går över själva polerna. Den bana som används har en inklination av 98 grader, och kommer alltså inte närmare polerna än ca 82 graders latitud. Det finns alltså två rätt stora ”polhål” som CERES inte täcker.
OT Har just skottat snö, ca 15 cm. Det snöar än. Det är minus 2 grader just nu. Jag hade ju hoppats att den globala temperaturen skulle vinna över den lokala temperaturen. Man har kanske fångat in för mycket koldioxid. Släpp ut den igen.
106 Daniel W
Ja, det är fortsatt gott om kyla I både Skandinavien och hela Arktiska området – Dessutom går det mot vinter i Antarktis och runt om i syd!
Kylan och kölden är fortfarande människans störst hot och våran mest begränsande faktor för våran arts utbredning.
MEN IPCC – hävdar att världen är farligt varm.
Där – har dom fel.
Världen är farligt kall – jordens medeltemperatur är drygt 10 grader Under människans optimala trivseltemperatur.
Skulle solvariationen ta oss tillbaka till Lilla Istiden om 100 år – då blir det panik och misär – Ändå är det dom temperaturerna som IPCC och deras politik hävdar är klotets bästa och människans bästa.
Trist att behöva säga det – men IPCC tycks ha fel om mycket – och är dessutom till liten nytta OM vi vill förstå våran klimatutveckling.
Dyra för västvärlden blir dom också – kostar oss tusentals miljarder, förstör våra resurser, våran skola, vård och omsorg.
Hoppsan – nu lät jag som Trump, kanske..
#90 Lennart Bengtsson
Tack. Man kan inte kräva mer ”än efter bästa förmåga” 🙂
Då förstår jag det som att ökad solinstrålning enligt dig kanske påverkar temperaturen med 20-30% sedan år 2000. Korrekt?
En viktig parameter map solinstrålning är hur mycket av denna ökning som landar i djuphavet och inte direkt påverkar jordytans temperatur och utstrålning av IR. Du verkar räkna med att 90% hamnar i djuphavet och bidrar till ökad OHC, Ocean Heat Content. Skulle vilja veta i grova drag hur man kommit fram till 90%.
Om jag bara grovt tänker förenklat så borde 70% av solinstrålning påverka haven. Om man tänker sig att 50% ”försvinner” ned i havet så återstår 50% x 70 = 35% som påverkar yttemperaturen och sedan påverkar atmosfärens temperatur på 2 meters höjd.
Då skulle solinstrålningen mot land på 30% plus 35% från haven påverka atmosfärens temperatur. Det blir då 30 + 35 = 65% av ökad solinstrålning som borde höja jordens temperatur där vi bor och verkar.
Om vi använder samma resonemang och din siffra på 90% så borde det blir:
30% + 10% x 70% = 37% som höjer jordytans temperatur.
Att 90% av hela ASR skulle påverka OHC kan väl inte vara korrekt? Det borde bara vara 90% av 70% (havens andel av jordytan)
Är jag ute och cyklar?
#108 TorbjörnR
Har du fått svar på ”Grundfrågan om CERES mätningar, är hur mycket ökad solinstrålning ASR sedan år 2000 med ca 2 W/m2 påverkat temperaturen Ts? ” och ”Frågan om SMHI och dess 112 kWh/år högre solinstrålning. Den är ju en väldigt mycket större siffra än ev effekter från GHG och här kan man inte förklara bort det med att 90% skulle landa i haven. En siffra som du gärna får redovisa utöver. Antar man försökt jämföra OHC med EEI i någon sorts integral”???
Jag är också väldigt intresserad av detta som du.
#108-109
Ni glömmer bort att havens albedo är mycket lägre än landets, så 70 % havsyta kan mycket väl motsvara 90 % av all absorberad värme.
#110 tty
Havens Albedo är lägre men de har också fler moln över sig som ökar Albedo. Så sett från TOA är havets yta som nås av solinstrålning troligen lägre än 70% och ej högre?
För övrigt var ju kalkylen en grov förenkling för att få igång en diskussion om bla de hävdade 90%
Svar till p 108
Jag hänvisar till artikeln i p 89. Artikeln bör kunna laddas ned. Går inte det sänder jag gärna en kopia men behöver då email. Alla uppgifter Du söker finns i tabell 2 där som jag kopierat nedan. Det finns sannolikt senare beräkningar men dessa är säkert goda nog. Har Du bättre uppgifter förslår jag att Du sänder en artikel för publikation
LB
Table 2. Contributions to planetary heating rate.
Component
Heating
rate
W m-2 Uncertainty
W m-2 Start Yr End Yr
Atmosphere 0.0057 0.0003 1980 2007
Land 0.0187 0.0006 1980 2006
Sea ice melt 0.0072 0.0005 1981 2007
Ice shelf melt 0.0022 0.00003 1982 2007
Ice sheet melt
Greenland, Antarctica 0.0049 0.0002 1982 2006
Glaciers, small ice caps 0.0077 0.0002 1982 2007
Total non-ocean 0.0464 0.0009
Ocean to 2000 m 0.298 0.012 1970 2008
Ocean below 2000 m 0.030 0.030 1970 2008
Total ocean 0.327 0.032 1970 2008
Total 0.374 0.032
Non-ocean components of Earth’s energy imbalance are based on Hansen et al. (2011). The rate of
ocean heating, from Figure 5, is based on Levitus et al. (2012).
En senare rapport från BOAA
https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-ocean-heat-content#:~:text=The%20ocean%20is%20storing%20an,the%20surface%20of%20the%20Earth.
Skalll vara NOAA
#108 TorbjörnR
”Frågan om SMHI och dess 112 kWh/år högre solinstrålning.”
Den Surface Shortwave Flux Down – All-Sky har endast ökat med ca 0,3 W/m2.
Hur rimmar det mot SMHI?
#109 Adepten
Nej, har inte fått något svar ännu vad jag förstår
#112-113 Lennart Bengtsson
Tack. Ska kika lite där och se om jag hänger med
Förstod jag dig rätt att 20-30% av temperaturökningen sedan år 2000 enligt dig ev skulle komma från ökad solinstrålning?
Nr 115, 116, 117
På tal om – solen.
Vad jag vet brukar man säga att den mikroskopiska flödesförändringen som den normala 11 års cykeln åstadkommer Påverkar den globala temperaturen med 0,1 – 0,2 grader celsius.
Skulle man då tänka sig en förändring i molnbildningen som ger flera % högre instrålning till våran yta – så borde det innebär ett enormt tillskott i våran temperatur.
Men det vi ser mest I mätningar av havstemperatur och dylikt – är en stor mängd data, utan förståelse för mätobjektets egenskaper.
En stor mängd data behöver inte ge någon som helst förståelse för mätobjektet, eller dess förändring..Därför är observationer viktigt – exempelvis som avsmältningen av den grönländska inlandsisen och dess tillskott till havsnivåhöjningen, 15,9mm sedan 1980 – talet..effekt och funktion är viktigt…för klimatvetenskapen och Eumakthavarna brukar säga att avsmältningen på Grönland hotar oss redan om några decennier – vilket just nu, via observationer – känns helt ologiskt.
Numera inser nog allt fler att den grönländska avsmältningen inte är ett hot – så då vänds resonemanget till att havsnivåökningen tokökar pga havets värmeutvidgning – Ni Vet Den Där Tokökningen som Inte syns i observationer via pegelmätningar – men vänta bara….
117
Du får se det som en uppskattning/educated guess. Det som dock är viktigast är koldioxidens tröghet då nettoökningen i atmosfären, under de snart 70 år som vi har tillförlitliga data, har legat stadigt på cirka 45 % av de ackumulerade koldioxidutsläppen. Och det är vad som är viktigt eftersom det är den totala mängden i atmosfären som avgör växthuseffekten och inte flödena. Min uppfattning är att den så kallade bombkurvans snabba avtagande inte är relaterat till nettoökningen i atmosfären då bombkurvan påverkas av momentana flöden och därför inte är relevant för nettoflödet vilket är vad som påverkar det totala ökningen av CO2 i atmosfären och därmed växthuseffekten. När det gäller nettosolstrålning så påverkas den av moln och aerosoler. Den har ökat vilket också framgår av minskat albedo. Det som är mest tydligt där är albedominskningen under de senaste 10 åren
Den mest rimliga förklaringen här är renare luft som troligen beror på lägre antropogena partikelutsläpp men kan också bero på låg vulkanisk aktivitet. Hunga Tonga utbrotten 2022 är en gåta och inget som vi med säkerhet förstår med den väldiga mängden vattenånga som hamnade i både stratosfär och mesosfär. Men som Du ser så syns ingen effekt på 30 hPa vilket är mysteriöst
#116 TorbjörnR
”Frågan om SMHI och dess 112 kWh/år högre solinstrålning.”
Enligt CERES har Surface Shortwave Flux Down – All-Sky minskat med ca 1,4 W/m2 för lat.60-70 grader och long. 10-29 grader.
Hur rimmar det mot SMHI?
Här en länk om SMHI:s beräkning av globalstrålning:
https://detgodasamhallet.com/2020/12/07/lennart-bengtsson-globalstralningen/
För de som är intresserade finns det möjlighet att beräkna strålningflödena såväl globalt som för enskilda områden. Vänligen gör sådana beräkningar själv med hjälp av appen : cfys.nu
Den visar till exempel att den totala strålningen får solen varierar över året med ett maximum i december men detta beror på jordens elliptiska bana. Medelvärdet (240.2 W/m2) över året varierar obetydligt ( ca 0.1 W/m2) med solens 11-års cykel.
Nettosolstrålningen = den totala strålningen – reflektion av solstrålningen varierar även i årsmedelvärde( medelvärdet för de senaste 40 åren är 242.8 W/m2) främst på grund av stoft, moln samt variationer i markytans albedo (reflektionsförmåga) Den minsta nettosolstrålningen under de senaste 40 åren inträffade 1992 till följd av Pinatuboeruptionen- Den största nettosolstrålningen inträffade 2023 möjligen till följd av Hunga -Tonga utbrottet. Den minskade något under 2024. Det kan inte heller uteslutas att en gradvis ökning av nettosolstrålningen kan hänga samman med mindre antropogena partikelutsläpp. Sådana har dock skett i vissa områden som över Europa och syns där tydligt som en trend över de senaste 40 åren