Väteillusionen del 3/3

I del ett av Väteillusionen gav vi en kort historisk resumé av tidigare väteprojekt föranlett av den befarade kommande bristen på fossila bränslen och fokuserade sedan på de aktuella projekten for fossilfritt stål som planeras i Sverige. Vi kompletterar här den historiska bakgrunden med ytterligare ett ambitiöst projekt för knappt hundra år sedan. I boken ’The Green Tyranny’ [Ref 1] gör Rupert Darwall en studie av klimatrörelsens och de grönas historiska rötter i Europa. Beträffande utvecklingen i Tyskland skriver han (vår översättning från engelska): ’Två och en halv vecka före valet 1932, hade Nazisternas tidning Völkerisher Beobachter en lång artikel som rapporterade om ett sensationellt tal om planerna på stora 70- till 90 meter höga vindkraftverk för att generera enorma mängder billig energi. I talet förklarade Hermann Honnef, Berlins fysikinstitut, hur elektriciteten från vindtornen, kunde kombineras med vattenkraft som skulle leverera bas-elektricitet, medan överskottselektricitet från vindkraftsparkerna längs kusten skulle kunna lagras genom att producera ”mycket billig” vätgas – en grön dröm som än i dag inte är uppfylld. Artikeln hävdade att vindkraften skulle omvandla ekonomin och ge arbete till miljontals tyskar (gröna arbetstillfällen enligt dagens terminologi). Man skulle få effektivare bränsleekonomi genom lätta bilar och tåg och avgifterna skulle ge incitament för att bilförare skulle byta till tåg. Bilarna skulle gå på lokalt producerad syntetisk bensin. Programmet skulle fullständigt ändra hela ekonomin var artikelns slutkläm.’ Det är inte utan att man undrar om historien upprepar sig när man i Dagens Miljöteknik den 3 maj 2022 läser toppnyheten [Ref. 2]:

Norden vatkraft

Man skriver: Nordic Hydrogen Partnership (NHP) har fått medel från Nordic Innovation för att utöka samarbetsprojektet för vätgasbaserade tunga transporter i Norden.

Norsk Hydrogenforum rapporterar att Nordic Innovation från 2022 kommer att ge NHP och partners medel för att fortsätta och utöka sina aktiviteter för utrullning av tunga vätgasfordon och infrastruktur genom Next Wave-projektet (Next Nordic Green Transport Wave – Large Vehicles), som en del av programmet «Nordic Smart Mobility and Connectivity».

Samtidigt annonserar Luleå Tekniska Universitet att förstudier pågår om att bygga en vätgasledning runt hela Bottenviken för att bland annat erbjuda den infrastruktur som skulle behövas för vätedrivna tunga transporter i området [Ref. 3]. Vad talar för att nuvarande planer kommer att bli mer framgångsrika än de man hade för hundra år sedan? I denna del ska vi koncentrera oss på mobila aspekter av vätestrategin.

I diskussionen av fossilfritt stål har vi förutsatt att produktionen av väte genom elektrolys sker på plats där stålproduktionen görs. Om man, som EU förordar, även ska applicera väte som drivmedel i mobila applikationer, tillkommer flera komplikationer som fler processteg och transport av väte genom fasta installationer eller med fordon till land, till sjöss eller i luften. Vi börjar med att diskutera processerna. John Haldanes [4] tankar, för hundra år sedan, (se Väteillusionen del 1) att fossilfritt väte framför allt skulle komma att produceras av vindkraftverk vid de tillfällen då det blåser så mycket att producerad effekt överskrider det som normalt belastar nätet, vilket i sig är en konsekvens av att man måste installera en högre märkeffekt än vad som normalt krävs. De processer som då krävs är till exempel ’från el till väte till el’ eller ’power to power’, P2P på engelska. Figuren visar detta schematiskt och indikerar att man vid varje processteg får förluster. Vi kommer senare att kvantifiera dessa förluster.

elgenerering

Vi anar kanske redan nu att det inte är ingenjörens drömscenario för ett effektivt energisystem att generera el från el, även om man betraktar den ingående el:en som ’gratis’ överskottsel. Första steget, elektrolysen, har vi redan diskuterat i samband med fossilfritt stål. Det andra steget involverar oftast bränsleceller.

Hur fungerar en bränslecell? En bränslecell har en anodsida och en katodsida som separeras med ett membran. Membranet tillåter bara protoner att passera. På anodsidan delar en katalysator upp väteatomerna i protoner och elektroner. Elektronerna kan inte passera membranet utan leds till en extern krets där de genererar elektricitet. Protonerna passerar genom membranet. På katodsidan förenas elektronerna och protonerna samt ansluter till syre från luften:  Reaktionen ger bara vatten och värme som restprodukt. En bränslecell producerar cirka 0,7 volt. För att få en högre spänning kombineras många separata bränsleceller i en stack.

I princip verkar bränslecellen att vara idealisk. Varför har den då inte vunnit genomslag sedan den uppfanns av William Grov 1839? För det första består elektroderna av ädelmetaller och är därmed dyra. För det andra är det svårt att automatisera tillverkningen vilket leder till höga kostnader. Inte ens för stora stationära anläggningar har man lyckats göra tillverkningen ekonomisk, än mindre blir den det för miniatyriserade mobila enheter som bilar. Trots stora statliga subventioner har försök gjorts i Tyskland, vilka lades ner för tjugo år sedan, innan de nyligen har återupptagits i samband med ’Die Energiewende’. Låt oss summera:

P2P-processen kan uppdelas i fyra steg:

  1. Generering av överskottsel med vind eller solceller
  2. Transformering till väte genom elektrolys av vatten
  3. Komprimering eller överföring till vätskefas samt transport
  4. Förbränning för produktion av elektricitet

Processens effektivitet beräknas till 28% (se Figur nedan). Till detta skall subtraheras förluster i första stegets el-generering. Furfari [5] summerar ungefär: Följaktligen kan bara enorma bidrag realisera denna…gigantiska.. Antagligen kommer hundratals miljoner Euro, av det som anslås till post-Covid återställningsplan att kanaliseras till dessa investeringar, lika ineffektiva som onödiga. EU skulle i onödan slösa resurser som kommande generationer kommer att behöva återbetala. Det faktum att EU kallar detta program ”Next Generation” är genant, eftersom nästa generation måste betala detta onödiga slöseri. Beträffande väteprogrammet som helhet citerar Furfari en högt uppsatt EU-direktör som sade i samband med programstarten: ’If there is nothing new compared to 50 years ago, they will be losing their time’.

Hittills har vi hållit oss till produktionen av väte. Låt oss nu gå vidare till mobiliteten och infrastrukturen. Vi begränsar oss till en kort beskrivning av tillämpningen på bilar och lämnar helt räls- och luftburen trafik därhän. Figuren nedan visar ett försök att systematisera de utmaningar som vi står inför vid ett storskaligt införande av vätedrift i transportsystemet. En uppenbar första utmaning är naturligtvis att både fordon och ett tillräckligt finmaskigt distributionssystem (mackar) för väte måste finnas tillgängligt från början, det klassiska hönan-och-ägget problematiken. Det finns ett EU direktiv från 2014 som säger att ’Member states which decide to include hydrogen refuelling points accessible to the public in their national policy frameworks shall ensure that, by 31 December 2025, an appropriate number of such points are available’.  Är detta EU-språk för invigda eller  skall det uppfattas som både bindande (shall ensure) och frivilligt (Member states which decide)? Furfari, som är invigd, påpekar att det är så här man skriver när man inte är överens.

vatgas distribution

Utmaningar vid införande av vätedrift i transportsystemet; Källa: Ref. 5

Beträffande försäljningspriser, finns det idag i stort sett två modeller tillgängliga: Toyota Mirai och Hyundai Nexo SUV. Baspriset börjar från 81 000 Euro. Elbilar med bränsleceller marknadsförs idag framför allt med att påfyllning av bränsle går betydligt snabbare än att ladda en elbil med batteri.  Vad man sällan nämner är den väsentligt lägre effektiviteten i ett bränslecellsystem än ett batteribaserat system. Detta framgår med tydlighet i Figuren nedan.

verkningsgrad jfr

vatgas tankning

Att den låga verkningsgraden också avspeglas på ekonomin bekräftas av en studie av Svenska Ingenjörsakadenins, IVA; studie publicerad 20 april 2022 [Ref. 6]. Man sammanfattar: Omfattande insatser krävs om vätgas i tunga fordon ska bli verklighet, och skriver vidare: Kostnaden år 2030 för vätgasfordon förväntas bli 50 procent högre per fordonskilometer jämfört med batteridrift. För att vätgas ska kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ för tunga transporter krävs stöd och politiska initiativ

Fysikens lagar är inte förhandlingsbara

På samma sätt som alkemisterna sökte efter ’filosofistenen’ [7], tror sig Europeiska Unionen ha funnit den ’filosofiska molekylen’ i form av vätemolekylen som kan omvandla allt till grönt [8]. Den är magisk eftersom den är första elementet i det periodiska systemet, den utgör universums byggsten och den utgör 75 % av universum. Tyvärr är den en illusion när det kommer till energilösningar beroende på fysikaliska och kemiska lagar. I ingenjörernas och naturvetarnas värld är det naturligt att vara skeptisk till att använda väte till att utvinna energi efter att ha använt nästan lika mycket energi till att frigöra vätet. I politikens värld kan emellertid allt köpas för medborgarnas pengar. Man anslår 180 – 470 miljarder Euro till grönt väte fram till 2050 [5].  Detta gör man trots att vätets nackdelar som drivmedel har studerats och dokumenterats under hundra år. Inget har förändrats under de senaste femtio åren. Det finns tillräckligt med fossil energi och kärnkraft för att möta dagens energibehov. Låt oss reservera det värdefulla vätet till kemisk industri och nyttigt råmaterial till andra nödvändiga produkter som gödsel och jordförbättring.

Vätet är framtidens bränsle – och det kommer det att förbli

Referenser

[1] Darwall, Rupert : Green Tyranny, Exposing the totalitarian roots of the climate-industrial complex. https://www.youtube.com/watch?v=nnXatjSeWWE

[2] https://www.dagensmiljoteknik.se/20220401/2173/norden-satsar-pa-vatgas-med-gemensamma-krafter

[3] https://www.ltu.se/centres/CH2ESS/Forstudie-om-vatgasinfrastruktur-runt-Bottenviken-1.216290

[4] https://www.historyofinformation.com/detail.php?entryid=4107

[5] Samuel Furfari: ”The hydrogen illusion”, Independently published 2020

[6] https://www.iva.se/publicerat/omfattande-insatser-kravs-om-vatgas-i-tunga-fordon-ska-bli-verklighet/

[7] Charles Mackay: Extraordinary popular delusions and the madness of crowds, Harryman House, first published 1841

[8] https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv

 

Ytterligare läsning

[9] Sky News reportage: Renewable energy is ’coming again for your money’ with hydrogen power https://youtu.be/CDOuMxBLo50

[10] Hydrogen strategy to nowhere, European Scientist, https://www.europeanscientist.com/en/energy/hydrogen-strategy-to-nowhere%E2%80%A8/

[11] Intervju med Samuel Furfari, Natural Gas World, https://www.naturalgasworld.com/the-hydrogen-illusion-interview-with-samuel-furfari-on-his-explosive-new-book-gastransitions-85316

 

Gunnar Holmgren och Kurt Wahlstedt

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    Gunnar H. och Kurt W.!
    Ni har effektivt visat att fysikens lagar inte är förhandlingsbara och att det även gäller ”Framtidens Bränsle” – vilket kommer att så förbli. Ju förr dess bättre!
    De tre inläggen här, pärlorna, väcker också den skrämmande insikten att EU kan liknas vid är en politisk lekstuga för ” pratglada Bolibompor” som glatt spelar med i den gröna totalitarismen.
    Darwalls ”Green Tyranny exposing the totalitarian roots of the Climate Industrial Complex” står först i er referenslista. Den försvann alldeles för fort från scenen.
    Ett innerligt Tack för dessa tre inlägg, som möjligen kan nå våra inhemska väte-entusiaster, vilket vore en välgärning. Min förhoppning är att ni även väckt Green Tyranny till liv, en av de viktigaste och mest svårsmälta böckerna i hela klimathotsbiblioteket. Friheten är värd att försvara, den hotas där man kanske minst anar, men Darwall varnar.
    TACK!

  2. Lennart Bengtsson

    Om det nu förhåller sig så att man avser utöka vindenergiproduktionen med 140 TWh/ år ( motsvarande en installerad total effekt på cirka 60 GW) finns det ingen möjlighet att utnyttja elenergin när produktion överstiger cirka 12 % eftersom det saknas nätkapacitet att transportera mer än 30 GW ( min skattning). Det betyder att när produktionen överstiger detta värde måste antingen överskottet av elenergiproduktionen elimineras eller användas till produktion av vätgas. Det betyder att en effektivitet på 26% ändå är bättre än noll.

    Detta är naturligtvis inget annat än ett indirekt bevis för att vindelproduktion i Sverige över ett värde på säg 20-40 TWh/år inte kan utnyttjas eftersom den buffrande vattenkraften är otillräcklig varför vindenergiinstallationen måste begränsas tills dess det finns tillräcklig nätkapacitet. Alternativet är att bygga ut återstående vattenkraft såvida man inte bestämt sig för att använda kärnkraft eller fossil energi.

    Varför löser man inte först elbehovet i syd och mellansverige där kunderna finns i stället för att skapa nya behov i områden där sådana ännu inte finns ? För att kunna sälja stål baserat på vätgas i stället för kol måste det ändå finna kunder som har råd att betala överpriset såvida inta tanken är att detta skall subventioneras av svenska skattebetalare.
    Dessa kommer emellertid snart att sakna medel och då får landet lösa såväl vätgasproduktionen som det dyrare elstålet med utländska lån.

  3. Håkan

    Tack, Gunnar & Kurt, för intressant läsning.

    Vätgas kan användas på två sätt för att driva en bil, om jag förstått det rätt. Antingen via bränsleceller som ger elektircitet till en elmotor eller att antända vätgas i en mer traditionell förbränningsmotor.

    Vilka för och nackdelar har respektive metod?

  4. UWB

    All elproduktion sker till en viss kostnad, oavsett om det är vind, sol, vatten, gas, kärnkraft etc.

    Av olika skäl kan man välja att fortsätta producera när efterfrågan = priset sjunker. Det är till exempel det som är fallet med kärnkraft, det kostar mer att stänga ner och starta upp än att under (kortare) perioder fortsätta produktionen under förlust.

    Vind- och solkraft är annorlunda. Producenten kan när som helst välja att stänga ner produktionen och starta den igen när efterfrågan är hög.

    Jag gjorde en snabb genomgång av priserna under 2021 (EL3) och kom fram till följande:
    100 & 200 & < 300 kr / MWh 581 timmar
    Det innebär att under 1 324 timmar var priset under 300 kronor per MWh vilket motsvarar 15 % av timmarna. Valet av 300 kronor per MWh är för att detta var kundpriset under 2010-talet. Blir det dyrare än så. Lönar sig då vätgasproduktion?

    Det är välkänt att Elektrolysörer behöver minst 40 % fullasttimmar för att vara ekonomiska att använda (annars blir kapitalkostnaderna för höga). Hur ser det ut vid 40 % fullasttimmar? Då går gränsen vid 3 504 timmar och dyraste priset är 459 SEK / MWh, genomsnittspriset är 281 kronor.

    Siemens har gjort en beräkning av kostnaderna för sin 17,5 MW PEM Silyziser 300 och där är kapitalkostnaderna och de fasta driftskostnaderna mer än 25 % av totalkostnaden.

    Sedan får vi komma ihåg att vi har en bästa effektivitet på 3 kWh in och 1 kWh ut, så vi kan bara sälja de 3 504 / 3 = 1 168 "bästa" dagarna. Det innebär att den nedre gränsen för att gå med vinst är 281 * 4 = 1 044 SEK / MWh, där 4 är valt baserat på 3 * 1,25 = 4 ungefär.

    Den "sämsta" av de bästa dagarna är priset 1 101 SEK / MWh och genomsnittspriset är 1 846 SEK / MWh. Det innebär att om man investerar i en elektrolysör och priserna är som de är kan man tjäna 800 kronor per MWh. Det gäller förståss bara om man prickar in precis rätt dagar att köpa och sälja på.

    Men, det bygger på dessa tre punkter:
    1. Den som producerar till förlust accepterar att någon annan gör vinst på överproduktionen och inte väljer att stoppa produktionen.
    2. Priserna kommer inte att gå ner i Sverige, utan dessa förhållanden gäller i framtiden också.
    3. Alla priser påverkas inte av den enkla sanningen utbud / efterfrågan. Om efterfrågan på billig el ökar så ökar priset på denna och om tillgången på el blir bättre när priset är dyrt så blir elen billigare.
    Allt detta visar att om detta införs i stor skala kommer man till en gräns där det inte är möjligt att få ekonomi i detta då extrempriserna minskar och marginalen som finns i dagsläget äts upp.

  5. tty

    Jämförelsen mellan batteri och bränslecell är nog litet viktad till batteriets förmån. Ett batteri som ger 76/80 = 95 % av inmatad energi tillbaka ut måste ha betydligt lägre inre motstånd än någon nu existerande batterityp, alternativt laddas och laddas ur extremt långsamt.

  6. När elen är slut får vi ta oss fram på cykel. Nordnytt hade ett långt inslag nyss om det fossilfria Luleå. 2040 ska Luleå vara fossilfritt. Nu ska 340 fossildrivna bilar bytas ut mot elbilar. Samtidigt ska man se över kommunens tjänstecyklar. Man vill att fler ska använda cykeln. När jag lärde mig cykla för drygt 65 år sedan var det på mammas cykel. Mina föräldrar hade varken körkort eller bil. Jag ska snart ut på en cykeltur. Det blir min 1159-e dag av dom senaste 1188 dagarna. Vad gör man inte för att klimatet ska bli bättre. Just nu stekheta 6 grader i Luleå.

  7. Björn

    Ja, det förblir nog bara en väteillusion. Alla dessa gröna illusioner för att undvika utveckling av kärntekniken. Hur kan man vurma för gasbomber stationära som rullande?

  8. #3 Håkan
    Vi är inte experter på detta men gissar att skillnaden är att kombinationen bränslecell elmotor ger högre verkningsgrad än en förbränningsmotor

  9. LasseLu

    #3 Förbränning av väte ger också NOX. Eftersom väte förbränns så effektivt finns inget som kan reducera NOX i en katalysator. Man får göra som med dieselbilar tillsätta Adblue.

  10. Sören G

    En fastighetsägare som har solfångar och producerar vätgas som lagras i en tank och sedan används för uppvärmning genom förbränning av vätgasen kan kanske få ett ekonomiskt realiserbart system?

  11. Ivar Andersson

    Tack, Gunnar & Kurt, för intressant läsning.
    Väteillusionen påminner om alkemisten som trodde att han kunde göra billigt guld. Idag kan vi göra guld men det är inte lönsamt.

  12. Gabriel Oxenstierna

    #10 Sören

    ”En fastighetsägare som har solfångar och producerar vätgas som lagras i en tank och sedan används för uppvärmning genom förbränning av vätgasen kan kanske få ett ekonomiskt realiserbart system?”

    Vätet måste kylas ner och hållas vid minus 253 grader. Läckage beräknas till ca 1% per dag.
    Sedan måste det vid användning förgasas i en separat anläggning.
    Skulle vilja se den anläggningen i ett hyreshus!
    Nej, flytande väte lämpar sig bara för raketbränsle. Inte för hyreshus, om man vill att de ska stanna på jorden.

  13. Lars Cornell

    #12 Oxenstierna.
    Man har övergivit väte som raketbränsle på grund av kostnaderna. I stället använder man vad jag tror liknar flygfotogen.

  14. Peter

    Lennart #2,

    Du antyder att om vi nu bygger ut vindkraften till det makabra talet 60GW, (12 idag), så kan vi väl använda överskottet till att göra vätgas…
    Dock säger du ingenting om den totala idiotin i att göra på det viset, kostnaden för den utbyggnaden är ju hål i huvudet och ett projekt som omöjligen kan räknas hem. Vi kan inte basera ett system på att el är gratis, för det är den inte hur du än räknar, någon måste betala för den…
    Verkningsgraden är så låg att ALLA med rationellt tänkande kommer att negligera detta system MEN den har givetvis ett politiskt värde där hugade spekulanter försöker göra karriärer med skattebetalarnas pengar. Det kommer att kracha som förra gången.
    Att inte Svenskarna kan förstå att vindkraft är en fullkomligt värdelös energikälla, intemittent och kräver reaktiv effekt, en elingenjörs mardröm.
    Sverige har idag ett elsystem som är sämre än på 70-talet.

  15. Lars W

    Fossil energi har tjänat oss väl i 200 år. Inte nog med det det har bidragit till klimatförbättring och att göda markens gröda.
    Vilket gett oss en stabil livsmedelsproduktion och grönare värld. Varför överge ett vinnarkoncept?

  16. Evert+Andersson

    Tack Gunnar och Kurt för en mycket värdefull sammanfattning. Det gör det lättare för oss alla när det kommer att bli alltmer nödvändigt framöver att bemöta alla drömprojekt från svenskt håll och EU.

  17. Ulf

    Det är sanslöst att fakta kring alla dessa galna projekt inte diskuteras Överhuvudtaget.
    Trots debaclet med den ryska gasen så fortsätter klimatreligionen att förbli ogranskade av media. Skrämmande!

  18. Magnus Eriksson

    Hur gick det i 30-talets Tyskland? Blev det någon utbyggnad av vindkraft och vätgastillverkning? Någon som vet?

  19. Håkan Bergman

    Magnus Eriksson #18
    Det har åtminstone inte gett nåt avtryck i historien så vitt jag vet. Däremot för idén ”Man skulle få effektivare bränsleekonomi genom lätta bilar” kan man inte ta ifrån dom att VW-bubblan blev en succé, men först efter kriget, även om en del av konstruktionen byggde på teknologi man snodde från tjeckiska Tatra.

  20. Gunnar Strandell

    Håkan #3
    Förbränningsmotorn har en fördel i att snabbt kunna reglera effekten utifrån behovet. Sådan reglering sker kontinuerligt och frekvent mellan motorbroms och fullt pådrag för ett tungt fordon.

    Vägen har sällan konstant lutning med- eller mot färdriktningen och ett 340-tonsekipage med 400 hk har inte bättre effekt/vikt-förhållande än en moped, 100 kg/hk

    Bränsleceller för att ladda batterier är redan kommersiellt gångbara idag för speciella tillämpningar som båtar och annan ö-drift.

    Små celler för att ladda mobiltelefoner är på väg ut.

    För att slippa hantera vätgas används metanol som bärare av väteatomerna.

    Länk:
    https://www.erlandsonsbrygga.se/Hemsida/El___Laddning/Batteriladdare_Landstrom/Batteriladdare/BRANSLECELL_EFOY_80?id=13182

  21. Hans H

    #12 Gabriel Oxenstierna

    Du pratar om kryoteknik och minus 253. Det är inga jättemängder gas som kan förväntas via solceller på en villa eller på en mindre flerfamiljsfastigher.

    Vätgas i mindre kvantiteter är rätt lätt att lagra trycksatt till några hundra bars tryck i små gascylindrar. Känd teknik. Men med en kompressor som måste skötas väl.

    Har du för övrigt klart för dig att i vårt gamla stadsgasnät innehöll gasen 50% vätgas? Gas är alltid farligt, men såväl vätgas som naturgas (dagens ”stadsgas” där sådan finns) är lättare än luft och stiger snabbt och blandas ut. OM inte spärras inne!

    Noteras bör även att också elektrolysören behöver skötsel. Och helst stabil ström….redan ett moln kan minska strömmen mycket och sekundsnabbt. Det blir till att övervaka för låg timpeng….

  22. Håkan Bergman

    #12, 21
    Solfångare som omvandlar solljuset till värme har väl betydligt bättre verkningsgrad än solceller, sen vet jag inte hur effektivt det kan vara att lagra den värmen, saltlager kanske, men för hur länge. Men vill man bara ha lite direktverkande solvärme finns billiga alternativ.
    https://www.brunzell.com/projekt/solfangare/
    Observera att det går lika bra med läskburkar.

  23. Hej Gunnar och Kurt, trevligt att ni skriver om vätgasen. Jag är bara lite fundersam över några perspektiv. Först ert historiska, jo, man kom fram till att vätgas inte kunde konkurrera med då tillgängliga alternativ. Inte alls. Men teknik och kostnadsutveckling står inte stilla, inte alls. Att nåt, vad som helst, inte funkade tekniskt/ekonomiskt då är ingen stark argumentering för att det inte funkar nu. Särskilt som alternativens konkurrenskraft också förändras. Vad vi än tror och tycker har vätgasens fossila konkurrenter i dag ett mycket sämre konkurrensläge. De anses medverka till något som många är rädda för, en alldeles för snabb global uppvärmning. Och belastas därför i dag med en riskpremie. Jag saknar en del 4 där ni lyfter dessa perspektiv. Hur stor blir riskpremien vid politikernas vind/vätgas favorit alternativ? Tjugo – trettio – 100 procent upp mot bästa fossila alternativ (troligen Putins naturgas för säg 30 öre). Hur stor blir riskpremien mot bästa kärnkraft alternativ (säg 50 öre, här betalas riskpremie för en spridd uppfattning om en möjlig super katastrof), tjugo – trettio – 100 procent upp? Hur många BNP promille/procent kostar riskpremien? Det är ju dessa perspektiv som ”den andra sidan” har. Spännande om ni skrev en del 4.

  24. # 23 Eilif. Jag är definitivt inte rädd för snabb global uppvärmning. Inte rädd för global uppvärmning alls. Jag har nio barnbarn. Har mycket annat att oroa mig för när det gäller mina barn och barnbarn än global uppvärmning. Det kommer långt ner på oroslistan. Din och min kommun ska ju nu bli fossilfri 2040. ( gäller nog inte fossila politiker). Ett led i detta är att få anställda i Luleå kommun att ställa bilen och cykla istället. Här står väl teknikutvecklingen stilla. Mina mor och farföräldrar fick i bästa fall förlita sig på att cykla. I varje fall deras första 50 år. Cykla är ett bra sätt att ta sig fram på. Men det har ingenting med väder och klimat att göra. Och mina föräldrar skulle verkligen ha uppskattat att ha bil. Det skulle ha berikat deras liv.

  25. Lasse

    I dagens SVD kan vi läsa om LNG som Europas räddning från Rysslands gas.
    Frackingen som görs i USAs oljeområden ger gas som biprodukt.
    Permian Basin ger 40% av USAs olja och 15% av USAs gas.
    I USA säljs den för 8 USD per MMBtu (293 KWh) vilket är ca 27 öre per KWh.
    I EU är priset för gasen 37 USD/MMBtu eller omräknat 1,26 SEK per KWh,

    Rysk gas ligger på 95 USD/MMBtu (?? osäker på om den anges i samma sort) 3,24 SEK per KWh
    Dess pris varierar med vinden!
    (Där kan man verkligen tala om Putinpriser)
    Det var i höstas som priset steg från låga nivåer, innan dess låg priset på under 20 (i samma diagram)

    Det byggs nu LNG terminaler för fullt i bägge ändarna av transportkedjan.

  26. Ulf

    Huruvida det fungerar eller inte, är iofs ett problem. Men det stora problemet är att alla galna projekt i Norrland kräver enorma mängder el. Felallokeringen av lönsamma investeringar i Sverige blir abnorma när elpriserna i söder är absurt höga och absurt låga i norr. För Sverige som helhet borgar det för en misshushållning av sällan skådat format.

  27. Kuriren skriver ”Drygt 8 miljarder att leka med. Uppdraget är att på rekordtid bygga kraftledningar i norra Sverige.” Det är regeringen som satsar 8,4 miljarder. Man ska försöka halvera ledtiderna som nu ligger på 14-15 år. Bidragskranarna (skattepengar) öppnas när man bekämpar koldioxiden.

  28. johannes

    #23
    Del 4 kan handla om vissa metaller som inte räcker långt alls. Om det fattas vissa nyckelkomponenter, whats the point??

  29. Peter

    Aldrig förr har Cervantes bok om Don Quijote varit mera sann i hans krig mot väderkvarnarna…

    Don Quijote, en karaktär skapad på 1600-talet av Miguel de Cervantes, var en tragisk riddare. Hans kamp var mot själva verkligheten, oförskämd och fientlig som den var, vilken han försökte besegra. Han ville byta ut den mot ett ideal som han visste att det inte var möjligt att nå.

    ”Jag är Don Quijote. Jag är en vandrande riddare till yrket. Min lag är följande: att rätta till felaktigheter, att sprida gott och undvika ont. Jag har inget intresse av att leva bekvämt, ambitiöst eller hycklande. Jag söker, för min egen ära, den smalaste och svåraste vägen. Är detta sådant som görs av de dumma och okunniga?”

    -Miguel de Cervantes Saavedra-

    Dessa mindre begåvade som fullständigt förstör ett land över en lögn och ett skadligt narrativ om att koldioxid skulle vara farligt för denna planets utveckling.
    Är detta sådant som görs av de dumma och okunniga? Svar JA