En av våra kommentatorer gav ett tips om en artikel i Affärsvärlden https://www.affarsvarlden.se/kronika/det-maste-ga . Den är skriven av Staffan Salén. Jag vidarebefordrar tipset här:
”Det måste gå!”
Är Hybrit det bästa sättet att använda 400 miljarder för att nå klimatmålen?
Finns det en efterfrågan på produkten?
Vems är pengarna?
Är det en bra affär?
Har staten ett bra track-record vad gäller enorma investeringar?
Var skall all el komma ifrån?
Går projektet ens att stoppa?
Intressant är att beslutet om Hybrit inte beslutats i riksdag eller regering. Det har fattats av LKAB:s styrelse där förre statsministern Göran Persson är ordförande.
Får man inte svar på de frågorna kommer Hybrit att fortsätta att röra sig i gränslandet mellan planekonomi och närmast religiösa feberdrömmar om elförsörjning med en avsevärd risk att regeringen får ett nytt Stålverk 80 på halsen. Skattebetalarnas pengar bör hanteras mer varsamt än så.
Mycket kloka synpunkter och vassa frågor. Läs artikeln.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Konstigt att de närmast produktionen inte reagerar. Gruvfacken har väl historiskt visat sig ha inflytande på hur ”arbetsgivaren” (staten) umgås med innestående kapital i verksamheten.
Vad är de ”mutade” med? Är det kanske så, att som ”tveksam” till hybrit, är man att betrakta som icke önskvärd i branschen?
”Endast döda fiskar flyter med strömmen”.
Staffan redovisar ett antal relevanta frågeställningar i sin artikel, jag lämnar en par kommentarer nedan.
1. Stålverk 80 vs Hybrit.
Grunden för Stålverk 80 var att med den tidens teknik bygga ett stort stålverk i Luleå i akt och mening att förädla en större del av LKAB:s malm inom rikets gränser. Efterfrågan på stål hade under många år visat en stadig tillväxt. Den ökade produktionen vid stålverk 80 jämfört med NJA skulle därför kunna avyttras och dessutom bidra till att få lönsamhet i verksamheten, som fram till dess hade uteblivit. 1975 tillverkades 644 Mton råstål i världen för att 2021 ha ökat till 1952 Mton, varför antagandet visade sig vara mycket framsynt. En kortvarig inbromsning i efterfrågan bidrog dock till att projektet lades ner 1976. Beslutet grundades alltså inte i att tekniken var ny och osäker utan i en rädsla för att dippen i efterfrågan skulle bli långsiktig.
Hybrit däremot vilar på en delvis helt ny metod för ståltillverkning där man hittar de första referenserna ungefär samtidigt som stålverk 80 lades ner. Metoden benämndes då ”Nuclear Steelmaking” i en tid då man inte såg någon bortre gräns när det gällde produktionen av billig el med hjälp av kärnkraft.
2. Hybrit pilot plant.
Avsikten med utveckling av helt ny teknik i ordningen:
Laboratorieförsök (kg/h)—>
Pilot plant (ton/h)—>
Demonstrationsanläggning (ex.100t/h)
är att verifiera metoden i steg och därmed minska risken att stora pengar satsas på en process som i slutänden inte fungerar alternativt fungerar men ger en produkt med för hög kostnad.
I fallet Hybrit har laboratoriebaserade givit lovande resultat, varför en Pilot Plant uppförts där försöken pågår för fullt och beräknas i projektansökan vara avslutade 2024-06-30 om jag minns rätt. Det som är speciellt med Hybrit är att man inte inväntar slutrapporteringen innan man tar beslut om en fullstor produktionsanläggning. De allra flesta Pilot Plant-studier ger ny kunskap till uppdragsgivaren, men det är trots allt mycket få som går vidare till att skapa nya produktionsanläggningar. Det finns en anledning till att masugnstekniken helt dominerar världens omvandling av järnmalm till järn. Det skall man ha respekt för men sökandet efter nya mer energisnåla metoder med lägre miljöpåverkan skall förstås ständigt vara en utmaning.
Baka ihop Hybrit-hybris med Stålverk 80 och Stråssa gruva på 1950-talet.
Man satsade miljarder kronor i Stråssa trots att man visste att järnmalmen var lågvärdig. Det var ingen hejd på övermodet i 1950-takets högkonjunktur. Att det dök upp orosmoln på himlen viftade man kategoriskt bort. Smällen kom redan på 1960-talet.
Även Spännarhyttan, Stål 74, också ett vansinnesprojekt som kostade ASEA 1,5 miljoner kr i förluster varje vecka. Ska man skratta eller gråta när man skulle transportera flytande råjärn på järnväg 8 mil från Spännarhyttan i Norberg till stålverket i Surahammar?
Av historien har de inte lärt någonting. Omger man sig bara av ja-sägare blir fallet brutalt när verkligheten kommer ikapp.
Det är dags att dra i nödbromsen redan nu.
Den första frågan att reda ut ”Är hybrit det bästa sättet att använda 400 miljarder för att nå klimatmålen” förutsätter att klimatmålen vilar på vetenskap och inte politisk konsensus.
Vi kan väl inte vara på väg mot en ny skandal likt den kända kring Lysenko och Sovjets högsta ledning?
Med andra ord, frågan över alla andra:
Vilar klimatmålen på politisk konsensus eller vetenskap?
Tänkte inte på det, eller?
4# Ann.
Du sätter fingret på den ömma punkten som vanligt, tack. Om vi skall invänta svaret på Din fråga kommer vi nog att hinna dränera Europas ekonomi innan svaret är framme. Givet dagens energimix kan det vara lättare att få en stor uppslutning kring svaret på frågan. Är Hybrit bästa sättet att vara rädd om varje kWh (Energimyndighetens slogan)? Där tror jag alarmister och upplysare är överens. Så sent som 2021 fanns tankar om att vi i Norrland har en ”abundace of green energy”, se länk vid 1 min ungefär.
https://youtu.be/Qrwv5BRlkLc
Idag förstår de flesta att vi har det system vi har under ganska många år framöver och att ett överflöd av billig grön el inte går att trolla fram även om man tycker att ”det måste gå@
(S)tolleprojekt
Jag undrar om det finns beräkningar på vad Etanolsatsningen (E85) kostat folkhushållen? Även i det fallet så var det politiskt driven fråga som blev ett fiasko eftersom folk föredrog bensin framför etanol. Därefter tvingades en förbrukning fram genom obligatoriska pumpar och obligatorisk inblandning. Politikerna visste förstås bäst.
Här en artikel från 2011:
https://www.aftonbladet.se/bil/a/Xw557n/etanolfiaskot-skylls-pa-mig
Hybris projektet är dess rätta namn.
#7 Ingemar Nordin
Och nerläggning av en massa pumpar på landsbygden eftersom de inte hade råd att investera i etanolpumpar.
#7 Ingemar
Jag köpte en Volvo V70 2009 för E85 eller vanlig bensin. 10 000 kronor tillbaka efter 6 månader. Verkstaden sa att ”nä för fan – kör på riktig bensin. Åtminstone var tredje tankning”. Så jag körde (nästan) aldrig på annat än riktig bensin.
Efter nästan 13 år, innan jag bytt till V90 med D4-diesel, vet jag inte om jag tappade mer än de 10000 kronorna. Den gick hela tiden på exakt 1 liter/mil med bensin – på E85 1,3 liter/mil. En ren bensinare kanske gått på säg 0,9 liter/mil. Blåst alltså, men det grämer mig inte. Bilen var bra. 🙂
En tidning som Affärsvärlden har stor spridning, därför är denna artikel
så viktig, vilken belyser ett projekt av sådan dignitet, att vår riksdag borde ha haft sista ordet. Men nej, det har smugits igenom av ett antal individer i s.k statsägda företag, med föregående regerings medgivande. Ett projekt som detta som helt saknar rationell förankring, borde omedelbart stoppas. Det hela är ett bedrägeri mot hela svenska folket, där ekonomi- och energiresurser kommer att fokuseras till ett i det närmsta, ett särintresse, som kommer att få stor påverkan på vår nationella ekonomi och infrastruktur för elenergi.
Att kunna leverera vätgas ”on demand” och någorlunda billigt 24/7 är en grundförutsättning för HYBRIT´s lönsamhet
Vindel/elektrolys är en sällsynt dålig kombo. Elektrolys kräver stabil el 24/7. Man kommer säkert ta vattenkraft i anspråk och vindel får skickas söderöver. Varvid överförings-kapaciteten sjunker än mer av bristen på svängmassa….
För att inte nämna det dåliga utbytet vid elektrolysen och bristen på kritiska metaller vilket gör att den äldre metoden att elektrolysera med ännu sämre utbyte än den moderna diafragmametoden måste användas.
Ännu har vi inte heller sett en slutrapport om pilotförsöken med den bergrumslagerteknik som för absolut första gången används för att lagra vätgas – en mycket ”svårinnesluten” gas. Tekniska problem kan dyka upp vid uppskalning. Dessutom kan vi vara mycket säkra på att lagren blir dyra. Alternativ till elektrolys?
Som varje kemist drömmer jag om nya kärnkraftverk med riktigt hög temperatur – t ex som i Blykallaprojektet. Då öppnar sig andra metoder att ta fram vätgas. Där ska vi emellertid vara klara över att det är helt ny teknik och att sälja skinnet innan man skjutit björnen är en mycket dålig sak. Särskilt då kärnteknik är komplicerad och tar tid att utveckla.
Presenterade tidsplaner för sådan helt ny Gen.4 teknik har redan hittills haft mycket av önsketänkande i sig. Nu kan det dessutom sägas att dessa fått ett mycket allvarligt bakslag med förseningar som blir oöverskådligt långa genom den ryska invasionen i Ukraina! Förklaringen är följande:
Smält bly är mycket korrosivt mot rostfritt. Sandviken har forskat fram en speciell rostfri kvalitet med mycket aluminium. Inom ramen för ett anslag på 50 MSEK ska denna framöver provas i pilotskala i Oskarshamn. Dock utan något radioaktivt inslag. Hur testar man material med sådant?
Världen över finns en stor mängd kärnkraftverk av lättvatentyp (vanligt vatten till skillnad från tungt vatten). Endera i form av tryckvattenreaktorer eller kokarreaktorer. När U235 sänderfaller bildas mellan 2 och 3 snabba (högenergetiska) neutroner. Träffar exakt 1,0 av dessa hela tiden en ny U235 atom så sker en kontrollerad kedjereaktion med stabil värmeutveckling.
Snabba neutroner bromsas ner i lättvatten. Dessa får då allt mindre tendens att klyva atomkärnor (fission) och istället kan de komma att sammansmälta med tunga atomkärnor till ännu tyngre atomer. Så uppstår t ex Pu239. Nya material i t ex bränslestavar kan testas i miljön – även i flerårstester – genom att byta ut enstaka stavar i en reaktor.
Smält bly bromsar de snabba neutronerna dåligt. Både materialet i kärlväggen och i bränslestavarna kommer i Blykalla att utsättas för snabba neutroner i närvaro av det smälta blyet. Vilka sönderdelande processer kommer att ske och i hur hög omfattning? Gasformiga sönderdelningsprodukter? Påverkan på hållfastheten?
Att det finns tungvattenreaktorer i världen med snabba neutroner har vi föga glädje av då det inte går ihop med smält bly. Heliumgaskylda försöksreaktorer är en möjlighet. Var finns testmöjligheterna för det nya rostfria stålet? I Ryssland, landet som målmedvetet fortsatt utveckla många olika kärntekniska koncept genom åren!
Blykallaprojektet har kontrakt med Rosatom och veckan före 24 februari 2022 avgick ett antal provbitar för tester. Tveksamt om ”samarbetsklimatet” framöver kommer att alls ge oss i västvärlden tillgång till resultaten även om Rosatom eventuellt har ett egenintresse av proven!
För att ytterligare strö salt i såren så har Blykalla räknat med en annan form av uranbränsle än i dagens vanliga kärnreaktorer. Urannitrid istället för uranoxid. Och med 12% U235 mot vanliga anrikningsgrader mellan 3 och 5%. Tänkt leverantör: Rosatom….
Härtill måste bränslekutsarna testas med avseende på uppträdandet i stavarna under ”bränning” av bränslet. Blykallas mål är att ha 25 år utbränningstid mot 3 år i vanliga lättvattenreaktorer. Och som följd högt utnyttjande och ytterst små mängder av långlivade radioaktiva ämnen i det utbrända avfallet. Inga hundra tusen år i slutförvar!
Höga visioner…men jag tror inte SSM, alltså Strål Säkerhets Myndigheten, nöjer sig med visioner och oprövad teknik!
Det sagda hindrar inte att jag anser att om HYBRIT alls ska fullföljas – vilket är tveksamt – så gäller att snabbt planera för ett antal SMR av Gen3-typ, lämpligen av samma fabrikat som Vattenfall nu utvärderar närmare för uppförande i Ringhals.
Vindkraft är ett ”dj-vla skit”, som vi inte ska baxa vare sig hit eller dit.
#7. Ingemar
Här finns lite att lyssna på ang etanolen i podden: Gröning & Blomgren Utanför
https://open.spotify.com/episode/2K9BbbtoNuXCHFcXg7hPhZ?si=ec2ivzSCTnmge7AdXISHQw
#2 Arne
Grundfelet med Hybrit är att det drivs av en falsk hypotes att CO2 har en dramtisk påverkan på global temperatur och förosakar en klimatkris. Men låt oss se oss om i verkligheten. Vi har ingen klimatkris, bara en långsamt gående uppvärmning ca 0,14 gr/decennium. CO2 till en liten del, naurliga orsaker till en huvuddel. Jämför 1930-talet. Atmosfärshalten av CO2 ökar utan avbrott, 2 – 2,5 ppm/år, men vi har en global temperaturpaus sedan 2015 (UAH). USA-landtemp har pausat i 17 år (NOAA). Så Hybrit är ett stort feltänk från början men ett fruktansvärt kostsamt sådan och vi skattebetalare står för notan. Klimateffekt enligt IPCC om man lyckas blir tiotusendelar av en grad till år 2100. Inte mätbart.
Hans H #12
Tack för all information.
Projektet är ju ytterst tveksamt och med vind helt vansinnigt. Enda rimliga vägen är SMR.
Tycker dock att opinionen börjar växa lite. Det skrivs mer om osäkerheterna och de enorma utmaningarna. Folk läser och får upp ögonen.
Beröm från utlandet beror nog lika mycket på att vi tar risken som något annat.
Hans H #12
Nu har jag inte en aning om hur stort flöde av högtemperaturånga som behövs, men det borde väl vara möjligt att driva en eldriven ånggenerator för att få ånga med tillräckligt hög temperatur. Billig el har man förhoppningsvis i huset s.a.s.
Om LKAB och SSAB lyckas övertyga banker och riskkapitalister, utan subventioner och lån från staten, om affärens lönsamhet så är det väl bara att köra. Men, och det är just detta men, det går ju inte för ingen vill plöja ned 800 mdr, vilket troligen är mer eftersom de flesta statliga projekt har en oöverträffad förmåga att underkatta kostander, på gröna drömmar utan möjlighet att få tillbaka mer än en bråkdel. Att ge näst intill obegränsat med skattebetalares pengar till personer som inte får erfara några konsekvenser av felinvesteringen är alltid en dålig idé. Jag kommer att tänka på ett citat av Thomas Sowell: “Virtually no idea is too ridiculous to be accepted, even by very intelligent and highly educated people, if it provides a way for them to feel special and important. Some confuse that feeling with idealism.”
Vestre blir först i världen att använda fossilfritt stål i sin produktion
16 mar, 2023
https://www.metallerochgruvor.se/20230317/9328/vestre-blir-forst-i-varlden-att-anvanda-fossilfritt-stal-i-sin-produktion
Mvh,
Michael E #17
Sowell började ju som marxist en gång tiden men vände sedan totalt. Dessa är värda att lyssna på.
Minns när han beskrev socialism som ”Disneyland för adults”.
Lite ot men här är en nästan 30 år gammal intervju med Thomas Sowell om ”woke” etc. Väl värd att lyssna på och för få har gjort det under åren.
https://www.youtube.com/watch?v=wcM8jHqiLJI
#3 Christian
Spännarhyttans nya masugn 1974 samt satsningarna på ett OBM-konverterstålverk i Surahammar har inte mycket med dagens, fullt eller delvis statsägda företags, Hybrit-projekt, eller för den delen H2GreenSteel eller andra liknande projekt i andra länder att göra?
Sura Bruk ägdes av Asea och investeringen beslutades av styrelsen i ett privat företag. Produkterna elektroplåt samt järnvägshjul och andra smidda produkter såldes redan på marknaden och delar av bruket lever än idag. Metallurgin är borta sedan länge, en storbrand med efterföljande sanering och rivning av masugnen i Norberg samt av stålverket i Surahammar blev slutet för, vid den tiden, ABB:s ägande i Sura Bruk.
Numera ägs produktbolagen på det forna Surahammars Bruks verksområde av Tata Steel för elektroplåt, Lucchini Sweden AB för järnvägshjulen samt Sandvik för pulvermetallurgi och Bodycote för pulverprodukter.
Frågan är om framtiden finns med vätgasreducerad järnsvamp från Hybrit, de nya framtida SSAB-stålverken i Luleå och Oxelösund samt H2GS i Boden med elbehov som är gigantiska? Okänt för mig hur kostnadskalkylen ser ut i de tänkta stålflödena. De skulle vara mycket intressanta att ta del av.
Hur ser marknaden ut för de delvis i framtiden konkurrerande stålbolagen?
Vilka subventioner, CO2-påslag, skyddstullar, och andra politiskt styrda medel skall säkra överlevnad när kostnaderna rakar i höjden och höga priser på stål gör produkter i konsumentled ännu dyrare?
SSAB har produkter och marknader igång. H2GS talar om vilka kunder som är presumtiva samt skryter om letter of intent eller framtida kundkontrakt som avtalats. Det blir man inte fet av innan produktion, försäljning och leveranser är igång och lönsamhet uppnåtts.
Marknaden i alla delar av flödet kommer att avgöra framtiden, eller att en planekonomiskt dystert grå verklighet tar över? Om nu inte nya vindar börjar blåsa i paradigmskiftets tid? Hög tid!
Angående energi så planerar ju Nederländerna att bygga nya stora reaktorer och arbetet går framåt. Till skillnad från sitt stora grannland österut som lägger ner befintlig.
https://www.world-nuclear-news.org/Articles/Belgian-Dutch-partnership-for-nuclear-new-build
Och även i Polen går planen att bygga ett dussintal SMR framåt.
https://www.world-nuclear-news.org/Articles/Fresh-progress-for-Poland-s-Orlen-Synthos-SMR-proj
#12 Hans H
”Snabba neutroner bromsas ner i lättvatten. Dessa får då allt mindre tendens att klyva atomkärnor (fission) ”
Detta stämmer inte för U-235. Tvärtom är det så att ”termaliseringen” (minskningen av hastigheten) av de snabba neutronerna är ett viktigt sätt att ÖKA sannolikheten för fission av U-235. (Det är olika för olika atomkärnor om reaktionssannolikheten ökar eller minskar med minskande neutronhastighet.)
Se https://en.wikipedia.org/wiki/Neutron_cross_section
Fredik G # 13,
Tack. en otroligt bra och intressant pod. Man blir kallsvettig, även om jag sett delar av detta mönster för att nedmontera både industri och högskoleforskning.
Idag är det bidrag som gäller. Och den VD som inte fattar detta är körd. Tiga, tigga och tigga för att staten och skattebetalarna skall betala.
Gröna bubblor: Etanol, vindkraft, biogas, Hybrit, Vätgas som framtidens teknik. Det tar aldrig slut.
LKAB påstår att de är först med grönt stål. Jag är tveksam till att de kommer att vara först.
I Australien så produceras järnsvamp med hjälp av naturgas idag. Efterfrågan på järnsvamp ökar då det investeras i nya elektostålugnar som klarar järnsvamp i Asien. Företag i Australien jobbar nu med att ersätta naturgasen med vätgas som i huvudsak skall produceras med solenergi. Till att börja med kommer det att vara att vätgas blandas med naturgas.
Att produktion av järnsvamp redan förekommer gör att Australiska företag ligger före när det gäller järnsvampsteknologi. Det gör att de australiska företagen har ett försprång jämfört med LKAB gällande tekniken för grönt stål.
Sigge #24,
”Försprång”? Det handlar väl snarast om att Australien satsar på en tillbakagång. De har ju gott om billig kol och behöver således inte en dyr konstgjord vätgas.
20#Lennart, intressant att läsa om Sura Bruks förändring sedan 1974.
”Vilka subventioner, CO2-påslag, skyddstullar, och andra politiskt styrda medel skall säkra överlevnad när kostnaderna rakar i höjden och höga priser på stål gör produkter i konsumentled ännu dyrare?” Ja denna fråga är skrämmande aktuell. Nästa gång vi behöver en ”Guldbro” till slussen och ringer vår leverantör i Kina får vi troligen frågan om den skall vara i fossilfritt stål mot ett tillägg av 60 Mkr alt. att betala skyddstullar motsvarande 30 Mkr för icke fossilt stål. Att skicka över svensk plåt för svetsning diskuteras men det visar sig att subventionerade företag inte är godkända enligt deras inköpspolicy. Till sist hittas en kreativ lösning där bron klassas som konstverk och leasas under en 40-årsperiod till en prislapp av 35 Mkr, ”konstnärens” signatur i bladguld medföljer. Skyddstullarna slog inte till och alla var glada.
Skämt åsido alla de punkter Du nämner, som politiskt styrda medel, är bra medicin om man totalt vill ödelägga sitt lands framtid utan att påverka koldioxidhalten i vår gemensamma atmosfär med 1 PPM.
OT.
Nu vevar SVT om Maldivernas undergång igen. Det spelar ingen roll om det finns foton på motsatsen.
”Deras dagar är räknade”! Citat.
#24 Sigge
I all ödmjukhet vill jag påpeka att LKAB inte planerar att tillverka stål.
Järnmalmen i de norrländska malmfälten har unika förutsättningar vad gäller oxidationsgrad och energiförbrukning vid framställning av pellets för masugnar och direktreduktionsugnar. Det gör LKAB framgångsrikt som råvaruproducerande gruvbolag.
Nu jobbas det i Hybrit-projektet av de mer eller mindre statsstyrda bolagen Vattenfall, LKAB och SSAB för att i Hybrit med direktreduktionsprocessen med vätgas göra järnsvamp. Man kan om man skall spetsa till det säga att LKAB tänker sig börja konkurrera med vissa av de kunder som idag köper direktreduktionspellets för reduktion i schaktugnar med reformerad naturgas.
Min gissning är att LKAB fortsätter med järnmalmsbrytning och förädling för att sälja järnmalmsslig, direktreduktionspellets och till del även masugnspellets. Dessutom läggs förmodligen i framtiden järnsvamp till i produktkatalogen.
Järnsvamp (antag ca. 40%) tillsammans med stålskrot (antag resterande 60%) smälts som järnbärare i ljusbågsugnar som första steg i ståltillverkningskedjan hos SSAB.
Har svårt att se att LKAB och SSAB slås samman under en statlig hatt för LKAB-producerat stål utan de lever vidare som två bolag. (Men osvuret är bäst?)
#26 Jisonbetzel
Du minns ”För att vara född i Surahammar..”, därav mitt intresse för Sura Bruk. Ett innovativt bruk med mod att investera samt kraft, kunnande och uthållighet att överleva. En lång historia av motgång och framgång samt nedärvt stålberoende har med kunniga ägare än idag gjort att det i olika företag uppdelade bruket lever.
Det här med att leasa en bro som du skriver verkar utopiskt men faktum är att frågor i den riktningen har diskuterats. Kanske inte just Guldbron (?) men säkert andra produkter med större eller mindre stålandel. Din beskrivning av möjliga scenarier är synnerligen träffande. Tack.
När jag tidigare lyssnat på företrädare från H2GreenSteel samt SSAB verkade de obekymrade när prisökningar på det framtida stålet på 20-40% diskuteras. Till vilken äkta nytta är oklart, allt är en del i den rådande klimatparadigmen.
Otänkbart vad gäller konkurrensutsatt, marknadsstyrd prissättning av stålprodukter. Har man nått en prisnivå med gott arbete vad gäller utbyten, produktivitet, energiförbrukning, produktutveckling, produktkvalitet, automation, kostnadskontroll m.m. finns ingen kund som går med på prisökningar av någon obskyr, oklar anledning.
Min arbetslivserfarenhet går från ståltillverkning till användning av stål och andra metaller i produkter. Aldrig har jag som kund slutat jaga varje möjlighet att sänka priset på de material som köpts för produkttillverkning. Har heller aldrig hört att något annat stål-eller metallförbrukande produktföretag i någon bransch inte jagat bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga inköpspris.
Slås benen undan i dessa naturliga processer i företagande är någon form av planekonomi framtiden. Alla vet vad det innebär. Exemplen är redan många och skrämmande.
Såg att Erika B var på plats på Maldiverna i egen hög person. För att sprida myter för skattepengar!
Tjocke-Persson har sedan början på 2000-talet varlt drivande i klimatidiotin och anställde nuvarande sosseledare Andersson för att sätta upp riktlinjerna för det ekonomiska inom vindkraften. Tror ni på allvar att dom kommer att överge denna trosuppfattning. Absolut inte det vore att erkänna att man har fel vilket en politiker aldrig gör förrän den blir utkastad. Kasta ut sk…n.
Carl #29
Jasså, hon är på Maldiverna nu?
Inte förvånande, högsäsongen är som bäst nu med höga priser. Verkade hon lite salongs?
Dock skandalöst!
#16 Håkan Bergman
Var kommer högtemperaturånga in i din kommentar? Syftar du på ”kemistens dröm” att kunna genomföra kemiska processer vid säg 800 grader med billig högtemperaturenergi som är önskvärt i ett antal väsensskilda processer? Varför blanda in vatten i bilden, går ju värma gaser med. Några sådana processer drivs ej idag av kostnadsskäl.
Om du syftar på utprovningen av material användbara i Blykalla som var kärnpunkten i mitt inlägg förstår jag inte alls din kommentar.
#31
Erika B, åker alltid dit, där det är varmt och skönt.
Titta på hennes solbränna…
#22 Matsa
Nu syftade jag ju med inlägget på snabba neutroners påverkan på de atomer som finns i materialen som utgör reaktorstavar och reaktorinneslutningen när dessa samtidigt utsätts för smält bly vid hög temperatur. Vilket behöver klarlägga av många skäl. Och inte på faktorer påverkande kriticiteten och därmed driften.
Den allmänna kommentaren om långsamma neutroner och att dessa genom infångning/sammansmältning med tyngre kärnor ger upphov till ännu tyngre långlivade radioaktiva ämnen med högre atomvikt som Pu239 togs enbart med för att belysa Blykallas ”vision” att deras utbrända avfall kommer innehålla ytterst lite av sådana transuraner. Här kunde jag uttryckt mig tydligare.
Att snabba neutroner lär kunna ställa till med en del i reaktormaterialen vid närvaro av smält bly tror jag vi bägge kan vara överens om. Oklart dock vad.
#7 Ingemar Nordin
Vi hade kunnat gå samma väg som Finland och ökat inblandningen av etanol några % i all 95 oktanig standardbensin. Och på så sätt prånglar ut samma mängd etanol som vi gjorde via E85.
Vi hade undvikit pumplagen och en onödig nerstängning av många glesbygdsmackar. Och påverkan på motorer – några enstaka hade tvingats köra på 98 oktan, men de flesta tålde några procent extra etanol utöver de procent vi redan blandade i.
Vi hade kanske räddat SAAB genom att bolaget istället för att fokusera på ”etanolmotorutveckling” hade satsat på bra billig dieselmotor för exportmarknaden. Fanns många länder som frågade efter sådan, Frankrike t ex
Men ”tjänstebilssegmentet” och statens subventioner och olika regler blev en för svår lockelse.
Vänstern har ju ständigt en tendens att vilja uppfostra folket. Och C visade samma tendenser redan då som blivit så tydliga idag! De lyfte inte ett finger när de kom i regeringsställning för att ändra denna lag som S drivit igenom. Landsbygdens stödparti…pyttsan!
#34 Tack för förtydligandet Hans!
28#Lennart Ringsjö.
Håller med till fullo att dessa frågor endast hör ihop med rådande klimatparadigm. Det skapas i och med den förutsättningar att teckna ”letter of intent” för inköp av s.k. fossilfritt stål i syfte att lyfta sitt företag på klmatstegen, det kan ge värdefullt reklamvärdet, vilket väl överstiger kostnad för mindre tonnage inköpta till överpris.
Min lilla söndagskrönika om guldbroar är helt klart lite utopisk men min tanke är att marknaden ofta hittar vägar runt olika restriktioner och skyddsmurar, som ställs upp i dess väg. Nu en metallurgifråga som min avslutning för dagen. Jag har förstått att insatsen till ljusbågsugnen endast skall bestå av fossilfri järnsvamp och internt fallande fossilfritt tillverkat skrot i HYBRIT-initiavet. Låt oss hoppas att fallande skrotandes är Max 5% av insatsen, i annat fall blir utbyte och produktionsekonomi hårt ifrågasatt. Rätta mig om jag missuppfattat detta,tack.
#25 Ingemar Nordin
Att det produceras järnsvamp i Australien beror på att det finns efterfrågan hos några asiatiska kunder. Än så länge är det bara en liten del av järnmalmen som blir järnsvamp, men andelen ökar.
Men det är ju med naturgas som järnsvampen produceras med idag.
Notera de som kritiserar det här. Det är alltså inte tekniken i sig som ifrågasätts. Ja man kommer nog få de att fungera på något sätt. Utan vad som främst ifrågasätts är ekonomin samt tillgängligheten på el.. Och där de ifrågasätts, även klimatnyttan
OT Fantastiskt fint väder i Luleå idag. Det har varit många fina dagar i flera veckor nu. Men på text-tv står det ingenting om det. Där står det att kommunerna får fler miljoner för klimatanpassning. Efersom vädret och klimatet bara blir värre och värre och värre. (i varje fall där SVT huserar) Just nu är det lätt att anpassa sig till vädret. Behövs inga miljoner för att göra det. Blåser lite för mycket, men då blir ju vindkraftsägarna nöjda. Dags att ge sig ut på dagens första cykeltur.
Sen förutsätter styrelsen att Svk ska bygga ledningar för 400 miljarder också. Dessutom vet man att stora projekt blir alltid dyrare än planerat. Och staten ska se till att vindkraftsutbyggnaden snabbas på. Åtta personer i ett styrelserum har alltså beslutat om det här.
#37 Jisonbetzel
Svårt att idag säga hur chargeringsmixen av ljusbågsugnen kommer att optimeras. Det handlar, som du vet, om kostnader för de ingående järnbärarna, föroreningsgrad i skrotet jämfört med slutproduktens krav samt hur chargering görs på bästa sätt för lägsta möjliga energiåtgång samt tap to tap-tid för att stämma i stålflödet.
En förutsättning i stålflödet efter tappning från ljusbågsugnen är skänkbehandling, för omrörning, legering, uppkolning vid behov och att nå rätt sluttemperatur i stålsmältan innan stränggjutning.
Chargering av DRI kan göras satsvis men också matas kontinuerligt efter att en smält stålsumpvolym nåtts i ljusbågsugnen.
En komplikation, möjligen, vid vätgasreducerad DRI/HBI är att kolhalten inte håller de 1-4% som DRI har efter att reformerad naturgas använts som reduktionsgas.
I min tidigare kommentar gjorde jag ett antagande, tyvärr hittar jag inte referensen just nu.
I slutrapporten från genomförbarhetsstudien Hybrit-Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology från 2018 av Olle Wijk m.fl. finns ett par alternativ vad gäller mix vid chargering av ljusbågugn för smältning av DRI alternativt DRI/HBI och stålskrot.
Fall 2 i tabell 10 på sid. 43 anger 7% fallande internt skrot plus 43% köpskrot samt 50% järnsvamp.
Fall 3 i samma tabell anger 7% fallande internt skrot, 10% köpskrot och 83% järnsvamp.
I rapporten Stålframställning ur fosforrik järnmalm från 1981 av John Olof Edström et.al. skriver man på sid. 304 att mani Mexico chargerar 25% skrot och 75% järnsvamp. Det talas i texten om andra alternativ med samma mix men också om 100% järsvamp.
Mycket arbete i pilot-plant-skala och ev. framtida fullskalig produktion krävs för att optimera flöden och processer för att nå bästa chargeringsmix. Än är svaret ovan bara exempel, erfarenheten med vätgasreducerad järnsvamp och smältning är begränsad, säkert återstår många frågetecken att räta ut.
42#Lennart Ringsjö.
Tack för denna information Lennart. Som Du påpekar återstår mycket arbete i processerna nedströms. Jag hittar inte referensen till att enbart internt fossilfritt skrot skall användas vid sidan av DRI/HBO, gissar att jag hört det i ett av de webinarium jag lyssnat på. Med köpskrot i mixen känns det ändå svårt att nå 0,0 ton CO2/ton stål som präglats in i de stålkuponger SSAB präglat och skickar ut till utvalda mottagare.
https://image.nordjyske.dk/users/nordjyske/images/76527671.jpg?t%5Bstrip%5D=true&t%5Bresize%5D%5Bwidth%5D=800&t%5Bresize%5D%5Bheight%5D=641&accessToken=72e583ae81e36e423b37f1d563f0059348df25a022a47589af94833cf79139eb
Vale tillverkar pellets med förnybara energikällor för första gången
Den 16 mars 2023, meddelar Vale att man för första gången har lyckats producera kommersiella kvalitetspellets i industriell skala utan att använda antracitkol. I ett test utfört i en pelletsanläggning i Vargem Grande, Minas Gerais, ersatte Vale 100 % av det fossila bränslet med biokol. Biokol är en förnybar produkt som erhålls genom pyrolys, att förkolna biomassa.
https://www.vale.com/w/vale-makes-pellets-using-renewable-energy-sources-for-the-first-time
Mvh,
#44 Claes-Erik
LKAB har planer på att elda bandugnsverket i Malmberget med bio-olja. Idag eldas det med Bunker C tjockolja. Detta, liksom i fallet med Vale, är bara för att sintra ihop pelletsen. Inte att reducera den till järnsvamp.