Många av veckomätningarna av CO2 vid Mauna Loa på Hawaii har visat mycket låga ökningstal under mars och april i år. Ökningen på årsbas har i flera av veckorna legat på cirka 0,5 ppm, vilket är i nivå med värdena vi hade i början av 1960-talet.
Vad som är mer signifikant än de volatila veckovärdena är att månadsmedelvärdet för april kommer in med mycket lågt värde.
April 2022: 420,23 ppm
April 2021: 419,05 ppm
April 2012: 396,18 ppm
Ökningen på årsbas är endast 1,18 ppm vilket är långt under 10-årssnittet på 2,41 ppm. Teoretiskt sett borde ökningen vara ännu större, eftersom vi förväntar en exponentiell ökning, vilken då skulle varit cirka 2.6 ppm. Detta framgår av figuren nedan.
Blå linje är de publicerade mätvärdena för CO2, det volatila röda är veckovärdenas förändring på årsbas och den tjockare röda linjen är den linjära trenden för årsförändringen. (grön linje kan bortses från, det är ett onödigt försök till kurvanpassning med en polynomfunktion)
Ökningstalens månadsmedelvärden har varit minskande de senaste två månaderna, så april-siffran är inte bara en ’månadsblipp’:
Januari 2,67 ppm/år
Februai 2,53 ppm/år
Mars 1,17 ppm/år
April 1,18 ppm/år
Antropogent CO2 kommer främst från förbränning av fossila bränslen, men detta bidrag svarar endast för cirka 4 procent av det totala kolutbytet i den så kallade kolcykeln. Det är därför högst troligt att orsaken till den minskade ökningen av CO2 i atmosfären finns att söka i naturliga faktorer, varvid ändrade förhållanden i oceanerna är första anhalt. Världshaven absorberar cirka en tredjedel av den CO2 som släpps ut.
Vi har haft en relativt svag La Niña under cirka 2 år nu, se den gröna linjen i figuren nedan.
Det är värt att notera att vi har toppar i uppmätt CO2 under El niño-åren 1998 och 2016 och att vi får en minskning som pågår något år eller två, efter El Niño-åren. Men den minskning vi ser nu verkar inte kunna förklaras av detta, laggen mellan ENSO och CO2 är bara cirka 4 månader, dvs. avklingningen efter 2016 är borta sedan länge, se de röda kurvorna i figuren nedan. Den visar hur ENSO, mätt med ENSO 3.4-index (laggat 4 månader), påverkar CO2-halten. Inget dramatiskt har dock hänt med ENSO senaste två åren så varför skulle en svag Niña ge så kraftigt utslag just nu?
Inte heller kan de låga månadsvärdena förklaras med de minskade CO2-utsläppen under Covid-pandemin, det borde i så fall ha märkts redan under 2020. Snarare borde det vara tvärtom, vi har en global ekonomisk återhämtning efter Covid och kraftigt ökande utsläpp av CO2 det senaste året jämfört med året innan.
Det är inte heller en årstidseffekt. Normalt sett minskar uppmätt CO2 under senvåren, när växtsäsongen på norra halvklotet kommer igång och mer CO2 absorberas av växtligheten. Dessa årstidsväxlingar framgår av den blåa kurvan från Mauna Loa. Men här jämför vi inte dessa rådata över tid, utan veckovärdenas förändring på årsbas, och har därför redan rensat för årstidsväxlingar.
Är detta möjligen en unik Mauna Loa-effekt? För att besvara detta måste vi jämföra med den globala CO2 -statistiken som sammanställs av NOAA. Tyvärr sker detta med 2 månaders fördröjning, så just mars och april finns inte redovisade än… dock kan konstateras, att följsamheten mellan Mauna Loa och det globala genomsnittsmåttet från ett antal mätstationer brukar vara mycket hög. CO2 är ju en ’välblandad’ gas i atmosfären.
Själv gissar jag att de låga ökningstalen återspeglar den globala avsvalning som nu pågår. Denna drivs dels av att vi är helt i början på en solcykel (SC25) efter att ha passerat en svag SC24, innebärande att solens aktivitet har varit jämförelsevis låg under lång tid. Dessutom är rådande La Niña synonymt med att särskilt Stilla havet blir svalare. När oceanernas uppvärmningstakt minskar, ändras balansen mellan hur mycket CO2 som upptas och hur mycket som avges.
Men kan där finnas andra, mer kortsiktiga orsaker i de atmosfäriska förloppen?
Länkar till data:
Globala data: NOAA
För Mauna Loa: Scripps
Gabriel Oxenstierna är fil.dr i nationalekonomi, författare till böcker om finansmarknaden, samt med en fil.kand i kemi och miljövetenskap.
Intressanta iakttagelser av en art som aldrig redovisas av svenska media.
Stort Tack för en av få fria kanaler för fakta o vetenskap.
Stort tack Gabriel för ditt intresseväckande inlägg. Blir väldigt intressant att följa utvecklingen framåt. Klimathotarna kan få det svårt att få narrativet att gå ihop framöver om det trots bevisligen ökande utsläppsnivåer blir lägre ökningstakt i atmosfären och samtidigt fallande global temperatur.
Rockis har väl antagligen nått en personlig tipping-point och vid det här laget börjat fundera på tidig pensionering?
CO2-halten borde avta om havens temperatur avtar, så artikeln verkar trovärdig.
Men jag förstår inte riktigt detta: ”Blå linje är de publicerade mätvärdena för CO2, det volatila röda är veckovärdenas förändring på årsbas”.
Är den röda linjen den verkligt uppmätta CO2-halten, medan den blå är en förfalskad utveckling konstruerad utifrån felaktiga klimatmodeller?
Förfalskningen och avvikelsen har ju i så fall pågått under minst 3 årtionden och borde således upptäckts och larmats om för länge sedan!?
Intressant
Här finns årsdata för Mauna Loa för hela perioden
https://gml.noaa.gov/webdata/ccgg/trends/co2_data_mlo_anngr.pdf
Notera inte minst den låga ökningen efter Pinatubo utbrottet.
Intressant Gabriel.
Vi har en årstidsvariation i CO2 med lägre värden på vår växtperiod som dock sammanfaller med södra halvklotets vinterperiod med kallare vatten.
Är det växtligheten som tar upp CO2 eller är det haven som gör det.
Södra halvklotet har större havsyta medan norra har större växtyta.
Kan det vara bägge som förstärker årstidsvariationerna?
#3o4 Intressant med den minskningen så långt efter utbrottet. Kan det vara samma fenomen idag, dvs mer sol och växtlighet tack vare något som tex SO2 reduktion?
Slänger in denna också:
https://wattsupwiththat.com/2022/05/09/claim-timing-of-ocean-plankton-blooms-to-shift-with-global-warming/
Det är inte bara växtligheten på land som har årstider!
Lite att fundera på:
https://climatereanalyzer.org/wx/DailySummary/#sstanom
Teorin om en kallare atmosfär gäller och stämmer ganska väl med den avsvalning som man kan se för området över 80 breddgraden (Arktis) de senaste månaderna.
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Har skrivit till DMI och frågat när deras uppdatering av graferna för anomalin av årstidstemperaturer ska komma men inte fått svar.
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n_anomaly.php
Nå er det ikke vårt utslipp som bestemmer nivået, det er temperaturen i dynamikk med de vekselvarme organismene i jordsmonnet, dersom temperaturen fortsette å synke vil CO2 mengden følge med ned. Og klimakrisen vil døde hen.
Det är en hel del som vittnar om en ändrad takt i klimatets svängningar:
https://notrickszone.com/2022/05/09/global-sea-surface-temperature-records-suggest-only-modest-warming-in-the-20th-and-21st-centuries/
Kanske är det klimatnödläge som utlysts falskt alarm?
Tack för kommentarer med olika synpunkter.
Vill tillägga om ännu en faktor som jag inte tror kan förklara denna avvikelse, nämligen mätfel på Mauna Loa. De har en väletablerad och noggrann process att kvalitetssäkra data. Mätningar av CO2 vid Mauna Loa anses bland de mest tillförlitliga klimatdata. Processen är utförligt beskriven i länken:
https://gml.noaa.gov/ccgg/about/co2_measurements.html#data_selection
Jag tror själv det är lite för tidigt att konstatera att ett trendbrott faktiskt skett, men det vore uppseendeväckande om så är fallet,
Om man enbart tar mätningarna mellan 27/4 och 6/5 så sjönk CO2-halten lite jämfört med föregående år!
Ett rejält trendbrott!
Klimatbedrägeriet håller på att avslöjas!
Detta är enormt intressant. Skicka till SVT och klimathysterikern Erica Bjerström hon kommer gladeligen att göra ett inslag om detta😁
Jag citerar dig Gabriel: Själv gissar jag att de låga ökningstalen återspeglar den globala avsvalning som nu pågår. Denna drivs dels av att vi är helt i början på en solcykel (SC25) efter att ha passerat en svag SC24, innebärande att solens aktivitet har varit jämförelsevis låg under lång tid. ” I likhet med din gissning, var detta min första tanke när jag började läsa. Ca 15 år av lägre solaktivitet måste någon gång börja märkas. Reducerad solaktivitet medför avsvalning av havsvattnet och därmed mindre emission av CO2. Inte bara det, den lägre instrålade energin påverkar allt i det komplexa klimatsystemet.
#3 Stefan
Den blåa linjen visar uppmätta värden löpande, vecka för vecka år för år.
Den röda visar skillnaden mellan enskilda veckor mellan två år. Tex v14 2021 mot v14 2022 med skalan till höger.
Normalt skiljer ca 2-2,5 ppm mellan åren (inte vecka vs vecka för det varierar mer enligt röd kurva) men nu verkar vi ev närma oss 1 ppm per år då den årliga toppen normalt mäts i april/maj. Detta trots att våra utsläpp ökar varje år.
Gabriel: Skickar du till SVT och Erika B eller ska man vänta tills maj månad för att säkerställa att toppen är nådd för året?
#12 Visst vore det intressant och värt ett inslag i SVT.
Då hade frågans komplexitet blivit välkänd.
Om vi står för 4% av CO2 halten i atmosfären och naturliga orsaker för 96%.
Om vi samtidigt vet att kol förekommer i enormt stora reserver i mark och vatten och att dessa kan frigöras som CO2 vid ändrade betingelser.
Lektionen hade då fått pågå några helkvällar för att poletten skall trilla ner.
Ät klimatsmart drick för allt i världen inget etanol 😉
Gabriel du kanske kan leta i den stora lampans sken (96%) i stället för den lilla!
Det är väl en liknande analys som Ole Humlum gjort i sin ”State of the climate 2021” visad i sin Figure 20.
Där syns tydligt att CO2 alltid ligger lite efter temperatur förändringen.
Ragnar Ström
I kuriren är det en intervju med chefen för H2 Green i Boden. Han är lyrisk. Dom har redan tecknat avtal för att sälja 1.5 miljoner grönt stål. Produktionen startar I bästa fall 2025. Allt för att sänka utsläppen av koldioxid. Vad jag förstår blir inte kvalitén på stålet bättre. Huvudsaken att koldioxidutsläppen bekämpas. Idag är prins Daniel och kronprinsessan Victoria på besök i Norrbotten. För att titta på den gröna omställningen. Dagen till ära klädda i en grön kostym och grön klänning 😉
# 4-5 Lennart Bengtsson
Intressant med Pinatubos massiva utbrott 1991 hur stor bromsande inverkan det hade på ökningen av co2 i atmosfären.
Tonga-Hunga Ha’apai som exploderade i början av året i Stilla Havet var inte lika kraftfullt men kan säkert förklara en stor del av den minskande ökning vi nu upplever.
#2 Mats Kälvemark
Rockis kan ju inledningsvis konsultera någon KLIMATPSYKOLOG!
Daniel Wiklund #17
Citat:
”Dom har redan tecknat avtal för att sälja 1.5 miljoner grönt stål.”
Jag antar att det är 1,5 miljoner ton jag ska ta till mig.
Men de har ju inte säkrat några leveranser av malm!
Bara transporterna är ett pussel att få ihop när järnvägen är högt belastad och Boden saknar hamn.
För de vill väl inte bita sig i svansen och använda dieseldrivna lastbilar för transporterna?
Jag tror att det långa vintermörkret över Norrbotten och det snabba uppvaknandet under våren hämmar tankeförmågan så att människorna blir överoptimistiska.
Handlar det om 1,5 miljoner gram eller kilogram har jag förstås fel.
OT:
Vettigt av liberalerna om kärnkraft:
https://www.svd.se/a/34Gdnq/utred-aterstart-av-karnreaktorer
För ca två år sen fanns en artikel (möjligen refererad här) som innehöll en intervju med en driftansvarig eller motsvarande på Ringhals som beskrev vilka säkerhetsuppgraderingar, underhåll mm som nyligen gjorts på kraftverket strax innan stängningen. Av artikeln framgick att verket närmast var i ”mint kondition” och rustat för åtminstone 15 års ytterligare drift (kan ha varit mer). Någon som minns och kan länka?
# 19 Gunnar S Miljoner ton ska det vara. Det är lite hybris över det hela. Mycket el kommer det att krävas. Återstår att se om det blir ett nytt Stålverk 80.
Gunnar S. #19
Jo Boden verkar vara ett konstigt val, ingen hamn som sagt och jag undrar om dom är medvetna om att all malmtrafik sköts i egen regi av LKAB.
Denna text står att läsa i SvD idag – ”Den globala temperaturhöjningen kan tillfälligt gå över 1,5 grader inom de kommande fem åren, varnar FN:s meteorologiska organisation WMO i en rapport. WMO bedömer sannolikheten till 48 procent och säger att den ökar för varje dag. Dessutom är risken 93 procent att minst ett år mellan 2022 2026 blir det varmaste som någonsin har uppmätts och därmed petar 2016 från förstaplatsen.” Hur kan man helt okritiskt bara skriva så här – jag kommer ihåg hur det var när min far levde – han var journalist – då fanns det i alla fall en yrkesheder bland journalister. Även om man ville ha ”stora” nyheter så förhöll man sig mera till att söka sanningen.
#19 Gunnar Strandell och Daniel W
Det finns många osäkerheter kring H2GS planer. LKAB har ingen malm att leverera – helt utsålda. H2GS ändrade ”Malmberget” till ”Malmfälten” men det ändrar ingenting. Alla ton järnmalm som bryts i Malmfälten, de bryts av LKAB. Man kan misstänka att H2GS kommer att trycka på regeringen (som äger LKAB till 100 %) att man ska prioritera leveranser till H2GS, istället för att leverera pellets till kunder med masugn och koks.
Malmhamnen i Luleå ägs av LKAB och den är byggd för att lasta malm i pråmar eller fartyg. Inte för att lossa malm. En ny hamn för lossning av malm byggs inte på några år.
Järnvägstransport från Luleå till Boden skulle kanske gå att ordna. Om inte på annat sätt, så genom att köra färre persontåg på sträckan. Tror dock inte att H2GS ens räknat med att köpa pellets från annat håll. Det skulle i så fall bli ”overseas” för någon annan pelletstillverkare finns inte i närområdet. Undantag är Ryssland och SSAB Oxelösund köpte tidigare år vissa mängder från Ryssland. Antar att det tar slut nu och en tid framåt.
Tillståndsprocessen kommer inte på långa vägar att vara klar så snabbt att en etapp av produktionsanläggningen är klar 2025; bara tre år tills dess.
Försäljningsavtal på halva årsproduktionen är väl det enda riktiga glädjeämnet.
Karl Erik R
20:37, 2022-05-10
Jag är helt övertygad om att det finns massa förpliktelser som H2GS måste uppfylla för att köp ska ske bla är priset kontra konventionellt stål säkert en sådan. Finns inte på kartan att de skulle köpa ett stål som skulle vara dubbelt så dyrt, det vore ett rent självmord.
#18 Bernt
Tonga-Hunga Ha’apai har en viss påverkan. Dock har ett forskarlag nyligen kommit fram till att effekten inte är så stor som man först trodde.
”The final results showed that that the global mean surface temperature will decrease by only 0.004 degrees Celsius in the first year after the HTHH eruption. This is within the scope of internal variability of the climate system.”
https://phys.org/news/2022-03-tonga-volcano-smaller-cooling-impact.html
#14 TorbjörnR
”Skickar du till SVT och Erika B eller ska man vänta tills maj månad för att säkerställa att toppen är nådd för året?”
Nollhypotesen är att detta inte är ett trendbrott. Det krävs lite mer än bara två månader med exceptionellt låga värden för att ändra trenden.
Viktigt är att titta på förändringar på årsbasis. Maj lär t ex bli högre än mars och april, eftersom maj-21 hade ett lågt värde.
Jag skulle vänta ytterligare 2-3 månader för att se vart detta tar vägen.
Jämför Mount Pinatubo med Tonga:
”SO2 mass from the Saturday eruption was 0.4 teragrams — 400 million kilograms — of SO2, which is well below what scientists say could significantly alter global climate.
For instance, the Mount Pinatubo eruption in 1991 released 15 to 20 teragrams of SO2 high into the atmosphere, resulting in a 0.6 degree Celsius (1 degree Fahrenheit) drop in global temperature over the next 15 months”
Dvs Mt P var 40-50 gånger kraftigare vad gäller utsläpp av SO2 än Tonga.
#25 Paul Håkansson
Priset är, inom rimliga gränser inte den största haken. Av priset på en färdig lastbil sägs kostnad för ingående stål bara vara runt 10 %. Ett stålpris som är 30 % högre gör ”bara” att bilen blir 3 % dyrare för slutkund. Överkomligt.
Det blir nog andra saker som blir bromsen för H2GS.
Karl Erik R
09:49, 2022-05-11
30% högre pris?, Jo glädjekalkyler klarar H2GS att sätta upp men vi som är visa av erfarenhet vet att dessa ”stålverk 80”-projekt med svåra tekniska hinder gör slutresultatet (om de ens är genomförbara) avsevärt dyrare. 100% dyrare kommer inte att förslå dvs ca 40 000 kr dyrare bil.
Gabriel
Kommer du att göra någon uppföljning på detta med hur mätningar utförs (länken i #10)
Vad jag förstår så flaggas över 60% av mätningarna (iaf i exemplet), har det förändrats?
Jag tycker inte det verkar vara något onormalt alls med den volatila röda kurvan. Avvikelsen från den räta röda linjen är inte större än den varit många gånger förr.
De röda linjerna är CO2-haltens derivata och att en rät linje passar så bra betyder att CO2-halten inte växer exponentiellt utan kvadratiskt. Under tiden har antropogena utsläpp växt ungefär linjärt: https://ourworldindata.org/exports/global-co2-fossil-plus-land-use-ed9cc8bcc7e00c8a5b0c73d8f2310738_v3_850x600.svg
MEN det har hänt något. De senaste tio åren har utsläppen planat ut. Kolla ”GCB 2021” på den interaktiva grafen här: https://www.carbonbrief.org/global-co2-emissions-have-been-flat-for-a-decade-new-data-reveals
Utsläppen har ökat lite som man kan se på Our World in Data, men det kompenseras av att CO2 utsläpp på grund av Land Use Change har minskat i samma mån.
Klimatsystemet är trögt. Det kommer CO2 ur haven medan de sakta värms upp tills flödet upp balanserar flödet ner. Om trenden att utsläppen har stagnerat på 40 GtCO2/år består, tror jag att derivatan av atmosfärens CO2-halt kommer att plana ut. Dvs CO2-tillväxten övergår till att vara ungefär linjär. På vilken nivå har jag ingen aning om. Kanske t.o.m lägre än dagens 2,5 ppm/år.
Det är mycket ”brus” på CO2-kurvan. Vi får nog vänta länge, minst 10 år till, innan vi vet om det blivit ett trendbrott. Om nu utsläppen på 40 GtCO2/år består så länge.
#32 Leif Åsling, instämmer, ”inte… onormalt alls” och ”minst 10 år till, innan vi vet om det blivit ett trendbrott”.
Business as usual är lågoddsaren.