For life. För nuftiga människor. Defining innovation. Bränslesnålast i klassen. Det finns många sätt att marknadsföra en bil på. Idag är det argumentet låga CO2-utsläpp som är extra hett. Men se så det kunde gå till förr i tiden. På den gamla goda tiden innan klimatförändring. 🙂
Tack, Peter S.
Det är väl dit vi är på väg igen. Med små, bränslesnåla bilar. Olämpliga för familjer och andra som ser på säkerheten när de väljer bil. Men politiskt korrekta och en ny möjlighet för biltillverkarna att vidga sin marknad.
http://www.youtube.com/watch?v=_p1c8d_Hieg
Under sommaren och fram till nu har den dragit 0.86 liter per mil.
Jag skulle aldrig våga sätta mig i exempelvis en tvåsitsig ”Smart”, som man ser här och var.
Jag föredrar större bil pga säkerhet, bekvämlighet och transportmöjligheter. Där har Smart inget att konkurrera med.
Föredrar man däremot lågt pris, bra bränsleekonomi och lätta fickparkeringar, är Smart ett bra val.
Inte mycket att debattera, tycker jag.
Så här säger dom bland FAQ:
-Are large cars safer than small cars?
-In frontal impacts between cars, the occupants of the heavier car or the one with higher structures tend to fare better than those travelling in lighter lower cars. As these effects are currently impossible to overcome, Euro NCAP only makes comparisons within size categories. The rating of a car within its size category is a function of the quality of its safety design.
-Can results be compared between groups?
-No. Results should only be compared within the same group. The frontal testing method mirrors a crash between two similar sized cars. A heavier car or one with a higher structure will tend to have an advantage if it impacts a smaller car. The Euro NCAP results cannot be used to predict the outcome of such crashes.
Dessa airbags gör nog mest nytta vid singelolycka i låg fart (snigelolycka?), om nu antisladdsystemet inte skulle fungera.
L, helt riktigt så vinner alltid den större bilen i en krock mellan två bilar. De som sitter i den tyngre klarar sig bättre på passagerarna i den lättaste bilens bekostnad. Nettoeffekten är dock negativ av att ha stor variation på storlek på bilarna, de i den lätta bilen förlorar mer än de i den tunga vinner. Är det dock så önskvärt att alla skaffar så stor bil de har råd med så de utan risk kan köra över de fattigare i deras mindre bilar? Kapprustning på vägarna är då inget jag gillar.
Vid krock mot fast hinder eller mot riktigt tungt fordon som en lastbil är skillnaden mellan en bra småbil och en stor bil inte alls så stor. Smart är dessutom lämpligast för stadskörning där hastigheterna är lägre.
Bussar med fler än åtta passagerare, lastbilsregistrerade personbilar, tunga lastbilar, arbetsfordon, fartyg, diesellok, flyg etc. är i regel inte bensindrivna och slipper både katalysator och straffskatt.
Men deras kväeveoxider är säkert inte lika farliga som privatbilisternas.
Att skydda sig mot skador genom att sitta i en större bil är ingen kapprustning, jag räknar givetvis inte med att orsaka någon olycka, men ser att det nästan varje dag händer olyckor där oskyldiga dör för att berusade, drogpåverkade eller alltför trötta förare hamnar på fel sida vägen. För att inte tala om alla som pratar i telefon och orsakar olyckor, något man talar tyst om efteråt…
Så du kan kalla det att jag klarar mig på någon annans bekostnad om du vill. Men hellre det än att dödas på någon annans bekostnad…
Jag har inget emot katalysatorer. De förbättrar luftkvaliteten, påverkar inte bilens prestanda och utör bara en mycket liten merkostnad. Katalysatorn minskar utsläppen rejält (men det finns ju några som lever i tron att CO2 är en förorening 🙂 ). Katalysatorkrav är inte jämförbart med att tvinga mig att välja en för mig opraktisk bil (jag bor i villa på landet, så Smart, cykel o.dyl. är ett helt orealistiskt alternativ).
Jag har i flera år haft teorin att en bil ska vara ett nyttoredskap, inte en statussymbol eller ersättning för något annat. Detta gäller oavsett drivmedel. Jag hatar dessa infantila annonser om etanoldrift och ännu fler hästar, det kan inte bli mer fel. Om vi nu nödvändigtvis måste bränna upp de fattigas mat så kan vi ju göra det med måtta. Dessa annonser sprider en illusion som i själva verket är en ekvation impossible.
Därför ska bilen optimeras för sitt ändamål. Det är bättre att en familj har det antal bilar som behövs för att de ska kunna användas optimalt än att man nödgas ta landsvägsloket till ICA.
Ta bort alla tankar på prestanda, kurvtagningförmåga i hög fart, lyx mm. Gör bilarna billig istället.
Vägen är ingen lekstuga och bilen ingen leksak. Den är ett transportmedel.
Beträffande säkerheten vid krock mellan lätt och tung. Varför inte ta bort krocken istället, det är väl det allra säkraste. Kanske det rent av snart är dags att ta bort människan från ratten, zooma in på en karta eller skriv in adress eller position, tryck enter, bekräfta och föraren kan fälla stolen och ta en lur medan bilen väljer den för tillfället bästa vägen i ett system där alla bilar samt infrastrukturen kommunicerar med varandra. Är inte detta den vettigaste lösningen? Visst, jag ser de tekniska svårigheterna men det ät problem som går att lösa på sikt, detta är något som kommer att ta lång tid att uppnå.
Men man kan ju börja med obligatoriska antikrocksystem, den grundläggande tekniken finns, det är bara att bestämma ett årtal och dänga klubban i bordet.
Halva svenska folket ska alltid protestera mod vad den andra halvan vill göra och resultatet blir i bästa fall hälften så bra och dubbelt så dyrt.
Idag finns farthållare som bromsar in bilen om framförvarande bromsar, men därifrån till att få ett system som undviker frontalkrockar eller påkörning av folk och fä, är ungefär lika enkelt som att få bilarna att sväva några meter upp i luften…
Kanske in spinnoff av framtida forskning i Cern.
”Learning by doing” borde inte få tillämpas på mänskligheten av ett fåtal forskare som famlar i mörkret och ustöter primalskrik så fort de trampar på ett häftstift.
Lagstiftning om tex. koldioxid är inte rimlig förrän någon empiriskt visar att utsläpp av denna gas är skadlig. Så har ännu inte skett.
Toprunner, i förhållande till de kolväten och kolmonoxid som är alternativet anses CO2 fortfarande vara harmlös. Dessutom bryts dessa i alla fall ned till CO2 i naturen, katalysatorn bara skyndar på processen.
Kunskap om AGW fanns långt innan 1988. Läs t ex om Jasonrapporten från 1977 som kom fram till resultat förvånansvärt lika dagens:
http://www.timesonline.co.uk/tol/news/environment/article4690900.ece
”Learning by doing”. Är det vad man skall kalla det när man släpper ut CO2 och väntar på att få se vad som skall hända? Jag tror idén med det sättet att lära sig saker är att det först är någon ansvarig vuxen som väljer ut vad man säkert kan göra, inte att barnen själva skall prova på vad som helst och se vad som händer.