Vad händer med haven?

Ett av de intressantaste forskningsprojekt som initierats med anledning av AGW-hypotesen är ARGO-projektet. Projektet inleddes år 2000 och målsättningen var att ha 3000 bojar flytande fritt i haven. Det finns flera kartor på nätet av var bojarna finns, en av dem finns på Wikipedia.
Havsnivån ökade med knappt 2 mm om året under större delen av 1900-talet och det finns två skäl till detta. Den ena är att det tillförts vatten ifrån smältande glaciärer och den andra är att haven blivit en aning varmare.
Så vad innebär en höjning av havsnivån med en millimeter? Enkelt uttryckt innebär det att volymen ökar med ungefär 3,6 x 1011 kubikmeter vilket är ungefär 3600 kubikkilometer eller (om jag räknat rätt) ungefär så mycket vatten som finns i Vättern
Hur mycket av detta beror av värmeutvidgning? Enligt uppgift är utvidgningskoefficienten för vatten vid 20 grader celsius 207 miljondelar per grad. Detta är visserligen volymsutvidgningen men eftersom i stort sett hela volymsökningen blir en höjning av havsnivåerna så är det den som är relevant. Om vi antar att havens medeldjup är 4000 meter så skulle 1 grads höjning av temperaturen ge en höjning av havsnivån med ungefär 84 cm.
Enligt vad de amerikanska geografilärarnas samfund anger så har havens temperatur under de senaste 50 åren ökat med en tjugondels grad Celsius vilket motsvarar en höjning av havsnivån med ungefär 4 centimeter. Det står dock att den gäller en period om 30 till 50 år vilket gör det svårt att veta om temperaturen ökat ungefär en tusendels grad per år eller närmare två tusendelar. För enkelhets skull kommer jag att anta att ökningen skett på 40 år vilket skulle innebära 1 millimeter per år. Även om temperaturutvidgningskoefficienten skulle kunna vara annorlunda i 0-gradigt saltvatten så borde skillnaden inte ha någon större betydelse.
Detta innebär alltså att havsnivåhöjningen tycks bero till ungefär lika stor del på uppvärmning av själva haven och avsmältning av landis.
Det som gjorde ARGO-bojarna intressanta var dock att när resultaten av de första årens mätningar publicerades så visade de en avkylning av haven – en upplysning som dock konstigt nog inte tycks ha uppmärksammats av svenska medier. Eftersom resultaten inte överensstämde med förväntningarna så gjordes det stora ansträngningar för att ”hitta felen”. Enligt NASA har man nu gjort detta och anser sig ha kunat påvisa en uppvärmning.
Eftersom bojarna nu legat ute i drygt 10 år så skulle detta innebära att man kunnat påvisa en höjning av havstemperaturerna med ungefär 1/100-dels grad. Huvudsaken är väl att det stämmer med modellerna – för de kan väl inte vara felaktiga?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Näh, modellerna kan inte vara fel.
    Verkligheten är mycket värre än vi trott. Hur länge skall Rockström m.fl. få säga så med jobbet, och anslagen, i behåll?

  2. Lasse

    Shanghai, miljonstaden i Kina sjunker ca 2 cm per år pga grundvattenuttag? samtidigt som havsnivån ökar. I ett program såg jag att de förbereder sig för en 20 cm havsnivåökning fram till 2050.
    Väldigt optimistiskt tyckte den kommentator som baserades på IPCC prognoser.
    Helt realistiskt om man följer de mätningar som sker.

  3. bom

    Bra Wolter på dom så dom blöder! 🙂
    Sten har du missat minskningssidan av massbalansen eller anser Du att där råder en sorts jämnvikt vid sidan av landis+termisk utvidgning?
    TT meddelar nu att det strömmar in raporter om ofantliga gasfynd utmed hela Östafrika men hugger sedan till med att i så fall så skiter det sig med HÅLLBARHETSUTVECKLINGEN för Afrika. Det skall nog Afrikanerna vara riktigt glada för!

  4. Sören

    Du kan nog inte räkna med hela oceandjupet som om det inte hade språngskikt. Prova med 200 m; vad händer då?

  5. Magnus Olert

    När det gäller klimatvetenskap kommer jag ofta att tänka på följande citat av Richard Feynman. Det tycks gälla för ARGO-resultaten också.

    We have learned a lot from experience about how to handle some of the ways we fool ourselves. One example: Millikan measured the charge on an electron by an experiment with falling oil drops, and got an answer which we now know not to be quite right. It’s a little bit off because he had the incorrect value for the viscosity of air. It’s interesting to look at the history of measurements of the charge of an electron, after Millikan. If you plot them as a function of time, you find that one is a little bit bigger than Millikan’s, and the next one’s a little bit bigger than that, and the next one’s a little bit bigger than that, until finally they settle down to a number which is higher.

    Why didn’t they discover the new number was higher right away? It’s a thing that scientists are ashamed of – this history – because it’s apparent that people did things like this: When they got a number that was too high above Millikan’s, they thought something must be wrong – and they would look for and find a reason why something might be wrong. When they got a number close to Millikan’s value they didn’t look so hard. And so they eliminated the numbers that were too far off, and did other things like that…

  6. Christopher E

    Det finns en faktor till som varierar havsytenivån, visserligen inte i relevant skala de närmaste 100 (eller 10000) åren, men för fullständighetens skull så är den största förändringen av havsnivån på lång sikt geologiska förändringar av medelhavsdjupet på jorden.
    Det beror på aktiviteten på oceanplattorna (när de är aktiva och många med spridningsryggar är haven grundare i snitt). Detta rör sig om hundratals meter i skillnad i havsnivå och är en delförklaring till att tex södra Skandinavien och mycket av Nordamerika var under vatten under delar av Kritaperioden.
    Diagram här:
    http://en.wikipedia.org/wiki/File:Phanerozoic_Sea_Level.png
    Notera att ”plötsliga” förändringar i havsnivå som tex under nedisningar som den senaste i 100000-årsskala inte syns här. Skillnaden i havsnivå mellan senaste ismaximum och om Grönland och Antarktis skulle smälta helt är väl annars bortåt 200 m eller så, men det är bara en blinkning i geologiskt perspektiv.
     

  7. Tack Sten!
    Om jag ska tro mina egna ögon, så händer det inte speciellt mycket. I Sthlms skärgård övertrumfar landhöjningen havsytehöjningen, vilket den kommer att fortsätta med åtminstone ett hundratal år. Åtminstone om man får tro professor Lennart Bengtsson och andra inom KVA….och det får man nog.
    Så mycket för alarmerandet om Sthlms snara översvämmande alltså.

  8. Syftet med mitt inlägg var i första hand att jag själv ville veta lite mer. Jag började därför med att gå till Argo-projektets hemsida – men tyckte inte att jag hittade något riktigt intressant. Det viktiga var därför att dels  ge lite länkar dels att få en aning om hur mycket det anses att haven värmts.
    Bom: Du har en poäng i att om ”havsbotten sjunker” t.ex. på grund av att det tas ut olja så är det ju inte helt säkert att hela volymökningen ses som nivåhöjning. Såvitt jag kan förstå är dock storleksordningen på de förändringarna en nivå lägre.
    Sören: Man kan alltid räkna – dessutom borde det inte spela så stor roll var uppvärmning och därmed volymökning skett.

  9. tty

    Blotta tanken att mäta havets temperatur på tusendels grader när är absurd, även med argobojarna, av flera skäl:
    Haven omfattar 335 000 000 kvadratkilometer. Med 3000 Argobojar blir det en boj per 110 000 km2. Det motsvarar 4 bojar på en yta stor som Sverige.
    Argobojarna fungerar bara ned till 2000 meters djup. Det innebär att ungefär hälften av oceanernas volym inte mäts alls.
    Argobojarna fungerar inte i områden täckta av havsis, vilket är ca 5% av alla hav
    Bojarna är inte slumpvis utspridda. I stora områden, t ex i den indonesiska övärlden, Okotska havet, och i uppvällningsområdena väster om Afrika och Sydamerika finns i praktiken aldrig några bojar
    Bojarna mäter bara temperaturprofilen en gång i veckan.
     
     
    Är det någon som tror att vi skulle kunna beräkna temperaturen i atmosfären över Sverige på en tusendels grad när genom att släppa upp fyra radiosonder i veckan och bara mäta upp till 2000 meters höjd? Och dessutom utesluta t ex Skåne, Blekinge och Halland.
     

  10. Christopher E

    Lite OT, men när det gäller Argobojarna, är det lite läskigt att se kartorna över dessa tusentals bojar som driver omkring på oeanerna.
    Jag undrar hur hårda de är att segla på med en liten segelbåt? Jag seglade ju runt jorden med en 8-meters båt på 90-talet. Det kan gå veckor mellan man ens skymtar ett fartyg vid horisonten på de långa passagerna, så utkiken är inte speciellt prioriterad. Dagarna tillbringas oftast med en bok under däck för att slippa solen. På nätterna dåsade jag och kompisen turvis i 4-timmarspass och stack bara upp huvudet då och då för att se om några ljus syntes (nästan aldrig) och kolla kompassen om rodret behövde justeras. Ibland råkade man somna hela natten och missade väcka kompisen. (Många ensamseglare sover ofta hela natten). Visserligen är bara bojarna uppe var tionde dag, och kanske har ett blinkljus på natten (syns inte långt så nära ytan dock), och statistiskt är kollisionsrisken minimal, men ändå…
    Att segla på en flytande stock, tappad container eller en val var något som fanns i bakhuvudet, men avfärdades ungefär som vi inte funderar över att meteoriter och flygplansdelar (och blomkrukor!) är ett hot när vi promenerar.
    Ett annan liten risk var att kollidera med en annan segelbåt på nätterna. Vi hade ju inte ström nog till att hålla lanternor tända ute på oceanerna, och skulle kunna möta någon med samma förutsättning… på tal om osannolikt, var nära att segla på ett uppochnervänt stort katamaranvrak utanför Bahamas. Stack upp huvudet för en liten koll, och där var det, 20 meter bredvid oss. Puh!

  11. tty

    Att havens volym ändras är faktiskt ett reellt fenomen, och det är inte oljeutvinning och dylikt som är viktiga i det sammanhanget.
     
    I huvudsak är det tre meknismer som spelar in här.
     
    1.  Om mängden vatten i haven ökar så trycks kontinentalsocklarna ned p g a den ökade vikten. I gengäld bör då kontinenterna (framförallt i inlandet) bli något högre eftersom den fasta jordens volym är konstant.
     
    2. Under den senaste istiden trycktes marken under de stora istäckena ned, och som kompensation trycktes en ”valk” (fore-bulge) upp utanför istäckenas kant. Dessa förändringar har ännu inte kompenserats helt (härav landhöjningen i bl a Sverige). Denna isostatiska kompensation anses öka oceanernas volym motsvarande 0,3 mm/år, som numera läggs till i den ”officiella” nivåhöjningen (som alltså till ca 10% över huvud taget inte existerar som en fysisk nivåhöjning). Denna justering är mycket osäker, och jag är inte ens säker på att tecknet är rätt, eftersom vi har en ytterst vag uppfattning om hur stor Antarktisisen var under den förra istiden, och hur stor landhöjningen/sänkningen är på kontinentalsocklarna runt Antarktis.
     
    3. De allra största volymförändringarna av haven beror på variationer i värmeflödet från jordens mantel mot ytan. Under vissa perioder stiger stora mängder varmt material upp under mittoceanryggarna och dessas volym ökar då varvid havet stiger. Det är dessa förändringar som driver de långsiktiga, riktigt stora ändringarna av havsnivån, men de blir bara märkbara i en tidsskala på miljoner år. Just nu tycks värmeflödet under mittoceanryggarna vara ovanligt litet och havsnivån är därför låg historiskt sett (även om all is på jorden smälte skulle havsnivån inte bli tillnärmelsevis lika hög som den var t ex under Krittiden för ca 100 miljoner år sedan).

  12. Christopher E

    tty #9
    Även utan de relevanta spatiala och tidsmässiga invändningar du tar upp, är det ens rimligt att medelvärdesberäkna data från termometrar som inte har i närheten av den noggrannheten till tusendels grad! Tar verkligen felen ut varandra?

  13. Christopher E

    tty #11
    Punkt 3… jag tror jag hann lite före dig där i #6. Men du ger ett så kunnigt intryck att om du ser något fel i min post lyssnar jag gärna.
    Dina inlägg är en stor behållning här. 

  14. Christopher E

    Ursäkta masspostandet från mig här, men en kul sak med Argobojarna är att de också ger en GPS-höjd när de rapporterar sin position. Den har inte så hög upplösning, men tar man medlet över alla dessa tiotusentals höjddata framträder en intressant havsytetrend…
    http://vademecum.brandenberger.eu/grafiken/klima/argo_level.jpg
    Hoppsan. Ur en stor årstidscyclicitet (snö på norra halvklotet binder vatten) framträder en sjunkande trend.
    Även om det kul att slå denna trend i huvudet på havsytehöjningsalarmister, har jag tyvärr en liten teori om vad den kan bero på. Ökande påväxtning av alger och havsdjur som får bojarna att flyta gradvis allt djupare när de når ytan… (det är seglingserfarenheten som spökar igen). Har jag rätt borde denna trend försvinna när utbytet av uttjänta bojar når en balans med pensionerade bojar.

  15. Christopher E och tty

    TACK!

    jag konstaterar att tack vare er så blir trådarna efter min inlägg ofta dubbelt så informationsrika som själva inlägget

     

  16. tty

    Christopher E #12
    Det är inte alltför svårt att konstruera temperaturmätare med en känslighet av 0,001 grader, som alltså kan mäta skillnader av den storleksordningen konsistent. Att däremot kalibrera en mätare mot en absolut temperatur med den noggrannheten är nog näst intill omöjligt, och att dessutom få kalibreringen att hålla i längden är nog ännu svårare. All elektronik ”driver” en aning över tiden.
    Beträffande argobojarnas ”dynamiska höjd”, vet du vilken geoidmodell den mäts mot?

  17. bom

    Så på land ”upplagrat vatten” ses av bojarnas GPS det var ju trevligt.
     
    Om Afrikanernas ”hållbarhet” så har ju miljöpartiet lurat i mig att det är vi som är ”ohållbara” och att vi därför bör ta efter dem men sedan såg jag president Zumas bild med organet hängande utanför brallorna. Han gillar inte den bilden och protesterar mot att den affischerats i hela RSA. Kommentaren till bilden hävdar att han har fyra hustrur och 21 avkomlingar (så vitt man vet då) så han är kanske inte helt hållbar då och behöver förbättras. Vi får väl ändå vara glada för att han köpte en dröse JAS-plan av oss (eller BAE). 🙂

  18. Miljönär

    1 kubikkilometer är väl 10^3^3 = 10^9 kubikmeter. Då åter står två förflyttningar av decimalen för att komma upp i 3,6x 1011 kubikmeter. Så det blir 360 kubikkilometer. Sten Kaijser hade rätt i sin aning om att han kanske hade räknat fel.

  19. Miljönär

    Jag skriver också fel 10^(3×3) = 10^9, samt 3,6×10^11 ska det ju vara ovan.
    Men det blir 360 kubikkilometer i alla fall. Förvirringen med jämförelser med köar är dock total, för enligt de data jag hittar rakt upp och ned så skulle 360 kubikkilometer vara drygt dubbelt så mycket som Vänern rymmer (150 kubikkilometer). Lessen om jag är en nitpicker, men det är tråkigt och onödigt med uppenbara faktafel.

  20. Ingemar Nordin

    Ny forskning från Japan visar att en bidragande orsak till havsnivåhöjningarna är bl.a. människan användning av grundvatten för bevattning och andra ändamål. Effekten kan vara upp till 0,77 mm per år, eller 43% av den observerade nivåhöjningen.

    http://www.nature.com/news/source-found-for-missing-water-in-sea-level-rise-1.10676

  21. Christopher E

    tty #16
    Jag vet inte vilken geoid som använts, om någon använts. GPS ger ju höjden utifrån en enkel ellipsoid, som kan omräknas till geoidhöjd. Eftersom det bara är relativa höjder kanske man kan strunta i det, och eftersom bojarna dessutom rör sig i sidled (ganska mycket) förenklat utgå från att lika många bojar driver in i geoidens knölar som ut ur dem.
    Fann beräkningen här:
    http://hockeyschtick.blogspot.se/2010/02/global-sea-level-decrease-2004-2010.html
    Exempel på hur GPS-höjd annars omräknas till geoidhöjd i  fann jag här:
    http://www.ngs.noaa.gov/PUBS_LIB/gislis96.html
    Eller här:
    http://www.ga.gov.au/earth-monitoring/geodesy/geodetic-datums/geoid.html
    Det roliga med Argo är ju att datat är allmänt tillgängligt, vilket tillåter alla att göra statistik på det.
    Med det sagt tar jag alltså Argo-höjden med en nypa salt, tills jag får bekräftat att alltså inte några långhalsar och andra trevligheter förstör de finaste beräkningar.
     

  22. Christopher E

    Argo är kul. För er som gillar kartor, är lite familjära med Google Earth och vill se bojarna röra sig på en 3D-glob, rekommenderar jag dessa kml-filer:
     
    http://www.nodc.noaa.gov/argo/argoGE.htm
     
    Det var dock ett par år sedan jag provade dem senast ifrån länken, så jag lovar inte att de är uppdaterade.

  23. ThomasJ

    Var inte Argosbojarnas mätresultat ’konfidentiella’ (dolda) under initialt lång period? Varför isf?  😉 
    Dribblandet/bluffandet med havsnivåhöjningar har ju bl.a. lett till att den nya PBL:n (=plan & bygglagen) tagit ’höjd’ för detta förmenta hot med krav på min-höjd om +2,5 mtr för bygg, givande rejäla problem i kustnära områden… Inte ofta man kan hålla med Veronica Palm, men när hon nyligen gick ut & sa att NPBL:n bäst bör skrotas och skrivas om helt, så ger jag henne fullt stöd… (..även en blind höna hittar ju ibland nåt.. 😉 ) 
    Å från andra sidan ’atlantiska träsket’ kommer inspirerande info: 
    http://thegwpf.org/international-news/5775
    Go Canada Go!  .-D
    Mvh/TJ

  24. Thomas

    Ingemar #20 Intressant, men ger också ett perspektiv på hur mycket grundvatten vi gör av med på ett ej hållbart sätt.

  25. Johan M

    Ingemar Nordin #20
    0,77 mm per år, det var väl ingenting. Titta här hur det vinklas i the Guardian: ”the sea level would rise 10 metres or more if all the world’s groundwater was pumped out” …. 10 meter :-0  panik, vi måste genast täppa igen alla brunna i Sverige… 10 meter, herre jösses!
    Det gäller att hitta den rätta twisten, 0,77 mm blir inga rubriker.
    http://www.guardian.co.uk/environment/2012/may/20/world-aquifers-rising-sea-levels

  26. tty

    Johan M #25
    Nu går det ju inte att pumpa ut allt grundvatten, för när grundvattenivån sjunker under havsytans nivå så rinner det in havsvatten istället, något som redan demonstrerats på ett antal korallöar där man pumpat upp hela sötvattenslinsen.
    Detta är f ö ett betydligt större hot mot öländerna i Stilla Havet än havsnivåhöjningen.

  27. Christopher E

    #20, #24
    Håller med Thomas, grundvattenuttag är ett problem i vissa områden (inte här så mycket, även om vi också ”ohållbara” på några platser vad jag vet).
    Intressant är dock att det extra vattnet minskar havsnivåändring som behövs som förklaring från värmeutvidgning, vilket i sin tur betyder att havet värmts upp mindre, vilket i sin tur betyder att inte så mycket värme gömt sig från uppvärmning ur en hög klimatkänslighet, vilket i sin tur stöder att klimatkänsligheten är lägre än många hävdat…

  28. Christopher E

    ThomasJ #23
    OT via samma källa:
    http://thegwpf.org/international-news/5761-leaked-strategy-paper-eu-plans-to-phase-out-green-energy-subsidies.html
    Låter lite spännande för vår del där branschen ropar på mer pengar… 

  29. Bim

    Vad som inte är medräknat är att på sommarhalvåret badar 7 miljoner svenskar i havet som då får en volymökning på sjuhundratusen kubikmeter. Ibland badar de tre gånger, så det blir en avsevärd höjning av havsnivån.
    Jag ringde upp Rockström och frågade om det kunde stämma men han hade ingen aning, sa han, ”jag jobbar enbart med höjda anslag och inte med havsnivåer.”påstod han.

  30. Johan M

    tty #26
     
    Jag kanske skulle ha marker min upprördhet med *ironi*, det är inte så att jag har rusat ut för att stänga av någon vattenpump.  Det roliga är hur the Guardian (som ibland får DN att framstå som välbalanserad) från en artikel genast börjar prata om ett rent hypotetiskt hot ”if all the world’s groundwater was pumped out”. Som du själv påpekar så är ju detta särskilt troligt och om vi skulle försöka så hade vi nog större problem på vägen än just stigande vattennivåer.
     
    ”Humanity’s unquenchable thirst for fresh water is driving up sea levels even faster than melting glaciers, according to new research.”
     
    Problemet med vattenbrist i vissa regioner är nog ett större hot än det att havsnivån höjs.  Och så fortsätter man med samma stil:
     
    ”The sea level is predicted to rise by 30-100cm by 2100, putting many coasts at risk, by increasing the number of storm surges that swamp cities.”
     
    100 cm på 90 år, då får det allt se till att skynda på. Eller klä in Argo-bojarna med blysänken som sakta trillar av så att de sänder ut högre och högre nivåvärden allt eftersom.
     
    Men man kan ju också hållas sig till det som känns tryggt, modeller:
     
    ”Our study is based on a state-of-the-art model which we have extensively validated in our previous works,”
     
    Ahh, state-of-the-art, jag undrar om jorden har tillgång till samma modell?
     
     

  31. Sten Kaijser

    Miljönär,
    tack för att du kontrollerade mina utråkningar – jag satt mellan 12 och halv två i natt och räknade så att jag var definitivt inte äker på om jag räknade rätt. Men 360 kubikkilometer innebär en sjö med en yta av 6×6 mil och ett djup av 100 meter eller 12×12 mil och 25 meters medeldjup. Jag misstänker att jag överskattade de stora sjöarnas djup. På sätt och vis spelar det ju inte så stor roll – det intressanta är att en millimeter hav motsvarar ungefär ”ett par stora svenska sjöar”. Tack igen!

  32. pekke

    Bra artikel Sten.
    Efter att läst din länk till NASA: http://earthobservatory.nasa.gov/Features/OceanCooling/
    .. så inser man att dessa smarta forskare inte klarar av att mäta temperaturen !
    Den gamla metoden gav helt plötsligt för varma värden jämfört med den nya metoden som gav för kalla, vad gör man då ?
     
    Jo ! Man korrigerar, justerar, homogeniserar och kör diverse hokus-pokus så försvinner de gamla, för varma värdena och de nya kalla visar helt plötsligt en jämn och fin värmeökning.
     
    Åh jösses !

  33. Peter Stilbs

    Vissa egna brunnar i Stockholms skärgårdsområde har problem med överuttag och saltvatteninströmning.

  34. Bengt Abelsson

    En till märklighet med ARGO är att sedan år 2003, då systemet driftsattes, har temperaturen i haven 0-700 m stått i stort sett stilla eller marginellt minskat.
    Mätningar tidigare är betydligt glesare i tid och rum, med procedurproblem. ( vissa mätningar skedde genom att en hink med vatten togs upp på däck, och sedan stoppades termometern i hinken)
    Climate4you visar 0,3 GJ /m2 sedan 1979 eller översatt 0,1 grad ( 0-700 meter) med stordelen tidigare än år 2003.
    Hur det riktigt går till att få värme ned till djuphaven utan att det märks i skikten 0-700 m vet jag inte. 

  35. Lars Jonsson

    Sten,
    du hade två länkar, dels en till geografilärnanas hemsida eller dylikt, vilket var i stora drag en mycket intressant och informativ sida. men där kunde man även läsa följande:
    The Argos and BIOS program have both published results that confirm that the ocean is warming.
    När man länkade vidare så kom man till följande påstående,
    Sea-surface temperatures are warming.
    Där kan man läsa att:
    Warmer waters in the shallow oceans have contributed to the death of about a quarter of the world’s coral reefs in the last few decades. Many of the coral animals died after weakened by bleaching, a process tied to warmed waters.
    Dvs efter att ha sökt bekräftelse på påståendet att Oceans are warming får man enbart informationen att en fjärdedel va världens koraller har dött p.ga. blekning, vars sanningshalt jag lämnar dithän – det är felaktigt.
    Sidan tycks lämna ett och annat i övrigt att önska.
    Den andra länken till Nasa, fick jag ingen ordning på alls, det framkom aldrig hur han korrigerade sina avläsningar, eller varför han ansåg att en nedkylning var otänkbar, enbart att de måste vara fel, nedan ur bildtexten:
    Willis initially interpreted the cooling as a temporary fluctuation, a “speed bump” on the road to global warming. (Maps by Robert Simmon, based on data from Josh Willis and John Lyman.)
    sedan avlutas artikeln med följande:
    “Oh, no,” he remembers saying.
    “What’s wrong?” his wife asked.
    “I think ocean cooling isn’t real.”
    Då är väl saken avgjord, vetenskapen är överens, mätresultaten ljuger, argumentet: “I think ocean cooling isn’t real.”
    Om havet värmts upp under en tjugoårsperiod och atmosfären likaså (1980-2000), sedan följer en hiatus i atmosfärens uppvärmning – är det då helt orimligt att havens övre skikt förlorat energi under en 2 årsperiod, framförallt med tanke på ENSO variabiliteten. Att reagera med uttrycket, det är inte sannt, det är inte reellt- visar med all tydlighet att denna vetenskap tyvärr förlorat sig i vad som måste beskrivas som masspsykos.
     

  36. Thomas

    tty #26 det där stämmer bara för kustnära områden. Jag har svårt att tro att det skulle rinna in havsvatten om man t ex tömmer Ogallala akviferen. (Den som förser Mellanvästern med vatten så de kan odla där som de gör).

  37. Detta med havsytans rörelser är intressant.
    En som skrivit mycket om havsytehöjningar är Mark Lynas, senast i sin bok ”Guds utvalda art” som kom ut på engelska förra året. I sin tidigare bok ”Oväder” beskriver han när han befinner sig på Tuvalu och hur han ser effekterna av havsytehöjningarna. Han skriver ungefär på samma sätt som andra som skriver alarmistiskt om havsytehöjningarna. Döm om min förvåning när jag läser hans bloggpost 25 april och nu ser jag att han har förstått att havsytehöjningarna är nästan obefintliga. Han har med ett diagram från Kiribati som inte visar någon som helst trend sedan 1993. Han hänvisar till Judith Curry som skrivit en bok om detta och som ger en del intressanta synpunkter på problemet. Ex. stora allvarliga stormar när det är lågvatten. Skillnad i havsyta vid El nino år och vanliga år kan vara 45 cm. Dåligt underhållna vågbrytare. Uppgrävning  av sand från stranden för byggnadsändamål. Att folk flyttar från vissa små öar pga överbefolkning. Han noterar att vissa öar även växt i storlek sedan 50-talet enligt vad en känd undersökning visat.
    Undrar när Al Gore ska göra samma kovändning.
    http://www.marklynas.org/2012/04/where-sea-level-rise-isnt-what-it-seems/

  38. Ingemar Nordin

    Thomas #24,

    Här är kanske läge för att tillämpa solenergi-teknik på något vettigt?

    Beprövad teknik. Men med stigande kostnader på energi och på grundvatten i torra områden så …

    http://en.wikipedia.org/wiki/Solar_desalination

  39. Gunnar Strandell

    Peter Stilbs #33
    En brunnsborrare har sagt mig att det finns gott om linser med lera och mycket salt vatten under högt tryck i berget under Stockholms skärgård. Han hävdade att man inte får borra för djupt om man vill slippa saltet, men att den kunskapen var svår att ta till sig bland skeptiska tomtägare. 😉

  40. Thomas

    Ingemar #37 även där är man begränsad till kustnära områden. Att förse amerikanska Mellanvästern med avsaltat vatten från havet blir inte billigt. (Till saken hör att man tror att området kommer bli torrare i och med AGW).
     
    Alternativt tar man fram mindre vattenkrävande grödor. Kanske med genteknik, men den industrin håller som bäst på att skjuta sig i foten genom att göra plantor resistenta mot Agent Orange. Roundoup börjar bli ineffektivt när allt fler ogräs blir resistenta, så nu skall man ta till kraftigare doningar.

  41. Thomas

    Gunnar #38 det är precis som med AGW. Det är enklare att bortse från experterna när det skulle vara obekvämt att agera utifrån vad de säger. Och precis som med AGW kan var och en säga att hans bidrag är så litet att det inte spelar någon roll. Det är de andra jäklarna som pumpar för mycket vatten.

  42. Peter Stilbs

    Gunnar #38 – jag tror Dig. Tack för upplysningen.

  43. Lars,
    att jag ger länkar betyder på intet sätt att jag anser att de är bra. Dessutom undviker jag att kommentera dem utan hoppas att fler gör som du – tänker själva. (Den devisen är visserligen borttagen men jag hoppas att vi fortfrande har läsare som faktiskt tänker själva).

  44. Alla, särskilt tty, Christopher E och Lena

    idag känner jag mig riktigt nöjd. Inte för att mitt inlägg var särskilt bra, men jag tycker att den diskussion som den givit upphov till har varit intressant, och den visar både att det är ett ämne som intresserar många och att vi fortfarande har många läsare som sitter in med värdefulla kunskaper. Tack alla.

  45. Gunnar Strandell

    Thomas #41
    Jag skrev väl att jag hört det från en brunnsborrare. Du vet väl hur de letar sig fram till vatten? 😀
    De må vara experter på att hantera sin utrustning, men jag tvekar att utnämna dem till experter utöver det.
    Se istället min kommentar, som ett påpekande till Peter Stilbs om att det finns en alternativ hypotes. Peter har uppfattat det så.
    En sökning på nätet visar också att man anger dessa  två skäl till att brunnar blir salta vid överuttnyttjande. 
    Din jämförelse med AGW haltar i mina ögon eftersom ett av problemen där är att man låst  sig vid en hypotes och låter den styra insamling, granskning och presentation av fakta.   
    Öppna dina sinnen Thomas och bidra till diskussionen med dina kunskaper om hypoteser och de fakta som stöder dem.   

  46. Christopher E

    Sten #44
    Tack, men gör inte ner ditt eget inlägg, som var mycket intressant och tog upp just Argobojarna, som trots att vissa tyckte de visade ”fel” ändå är ett mycket intressant projekt! (lite nedskräpning dock, de lämnar dem på havsbotten när batteriet tar slut) 
    Det är fascinerande att tänka på de ensamma sonderna på stort djup långt ut i oceanerna.

  47. Thomas

    Christopher #46 apropå ditt sista stycke om du inte sett denna förut:
    http://xkcd.com/695/