Uppsalatemperaturens årskrönika 2024

År 2024 var ett relativt sett varmt år i Uppsala, faktiskt det nionde varmaste året sedan mätningarna startade år 1722. Nedan visas årsmedeltemperaturen för alla år:

uppsala

Tio-i-topp-listan för varmaste år ser ut som följer:

  1. 2020
  2. 1723
  3. 1735
  4. 1934
  5. 1938
  6. 1738
  7. 1779
  8. 1775
  9. 2024
  10. 1743

Notera att jag använder en Uppsala-serie där mätningar från Uppsala flygfält har använts från 1950-talet och framåt. Mätningar från den mycket dåligt placerade väderstationen vid Geocentrum i Uppsala används alltså inte, vilket Uppsala universitet däremot gör i den officiella Uppsala-serien.

Nedan visas 2024 års dygnsmedel-temperatur som jämförelse med medelvärdet som ett genomsnitt på alla år 1722-2024. Det är även inlagt max och min-värden för högsta respektive minsta dygnsmedel någonsin uppmätt under 1722-2024.

uppsala 2024

Om någon händelsevis skulle komma ihåg vädret mer än någon vecka bakåt så skulle denne känna igen att större delen utom själva sommaren var ganska varm. Tittar man på årstiderna för sig blir resultatet som följer:

uppsala djf
uppsala mam
uppsala jja
uppsala son

I dessa figurer är det mer tydligt att våren och hösten var varm. Anledningen till att vintern inte var så varm är att vinter-medeltemperaturen har beräknats för december året innan och januari/februari för innevarande år. December 2023 var nämligen ganska kall och drog ner medeltemperaturen för vinter-säsongen.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Tack för dessa intressanta siffror!

    Och ja, det är mycket svårt för vanligt folk att minnas väder bakåt i tiden – dom flesta har starkaste minnen kring vädret historiskt – för sommarsemestern.

    Uppsala var lite som Sverige som helhet, gällande avvikelsen 2024 – för Sveriges 35 mätstationer från 1860 blev 2024 det 6:e varmaste.

    Dock skriver smhi att det finns många år inom hundradelar från 2024 års medeltemperatur.
    Räknar man på några tiondelar så blir det väldigt många år med liknande medelvärde.

    Högsta avvikelsen var i norr – med stora sommarhögtryck – och där slogs några rekord och några tangerades- bl a Riksgränsen tangerade rekordet på 0,8 grader från – 1938.

    Väljer man att se medelvärdet på några tiondelar så blir det ett ganska ointressant år – och om man utifrån det lägger till den enorma stads och landskapsomvandlingen under dom senaste 100 åren….Ja, då får man nästan kväva en gäspning – när det gäller temperaturutvecklingn.

    Talet om krisen och klimatpaniken – som dom gröna och våra medier målar upp – bleknar fullständigt, även i 100 års perspektivet.

    Hade städer, vägar och odlingsytor sett ut som i början på 1900 – talet – så hade dessa kurvor för sverigemedelvärdet fått justeras några tiondelar – och vi hade då haft anledning att jubla åt vårat otroligt stabila klimat.

    Att det är så stabilt beror på vårat stabila hav – det är fortfarande ca 3,5 grader Celsius.

    Det är lite varmare än på 1800 – talet – tack, gode gud för det – skulle DET beror på mer antropogen CO2 – ja, då är det läge att besjunga även den!
    Lennart Bengtsson har ibland nämnt att det kanske var Co2 som tog oss ur Lilla Istidens grepp, bra så – själv är jag helt säker på att det beror på ökad solinstrålning – och den tankebanan baserar jag på det vi kan utläsa ur naturen, träd, växter, fiskar.

    Dessutom, sedan satellitmätningarnas 1980 – tal – så har sveriges solinstrålning ökat Mycket kraftigt – OM INTE DET SKULLE PÅVERKA TEMPERATUREN – ja, då käkar jag gladeligen upp min fiskarhatt.

  2. Lasse

    Tack Magnus.
    Kan notera att 2024 var både kallast och varmast av alla år, i alla fall något dygn i januari respektive december.
    Så det är knappast sensation när rekord slås för enskilda dygn.
    AMO syns svagt i graferna.

  3. Lasse

    Magnus, vad sägs om denna från Tony Heller
    Ett visualiseringsprogram:
    https://realclimatescience.com/#gsc.tab=0

  4. Mer trender:
    Smhi har mätt hos mig sedan 1860 – talet.
    1860 – 1940 – talet:
    Antalet sommardagar gick från 124 – 139 = 15 dygn mer.
    Vinterdygn från 108 – 89 = 19 färre dyn.

    1940 – 2020 – tal
    Antalet sommardagar 139 – 152 = 13 dygn fler.
    Vinter 89 – 81 = 8 färre vinterdygn.

    Detta gäller för Vänersborg 1860 – 2024…

    Här hos oss syns mycket lite av accelerationen i temperaturupogången efter att bilar och flygplan blev vanligare efter 1950 – och den likaledes kraftiga CO2 utsläppsökningen.

    Tvärt om tycks takten på uppvärmningen vara större och snabbare 1860 tal till 1940 – tal, innan bilar och flygplan.

    Vår och höstdygn har varit relativt stabila hos oss sedan 1860 – talet.

    Våran regions svåraste torkår var före 1950.
    Våran regions största översvämning var på 1800 – talet.

    Visst har det blivit varmare hos oss sedan lilla istiden – men det värms inte snabbare och snabbare – utan takten går lite långsammare.

    Någon tänker kanske att regionen söder om Vänern påverkas, utjämnande av västerhavet och vänern – men enligt alarmismen är det ju havet och sjöarna som numera värms mycket fortare än förr – vilket då motsägs av den mycket långa temperaturserien från Vänersborg.

    Dessutom har temperaturen pga stadsuppvärmning ökat rejält i området kring trollhättan, Vänersborg och uddevalla – eftersom industriexpansionen varit oerhört kraftig i området under dessa ca 150 år och grusvägar har blivit till asfaltsvägar – som blir 45 grader en solig sommardag.

  5. Thorleif

    Noterar att December och Februari uppvisar de största spannen mellan Max- resp Min-värdena. Alltså kommer vintern lite senare medan våren lite tidigare? Det är väl lite så gemene man känner det!

  6. Thorleif

    #5 Min och Max

    Min tolkning var nog fel och gällde förstås bara för 2024. Spannet är dock störst kring dec-febr men först vid beaktande av årtidsgrafen kan vi se en något stigande temp för nämnda period.

  7. Benny

    Ja, det är ju inga tvära kast precis utan klimatet håller sig ganska stabilt mellan parametrar böljande fram och tillbaka i toppar och dalar genom åren? Frågan är varför alarmisterna tror att CO2 skulle inverka på detta?

  8. TorbjörnR

    Magnus

    En suveränt bra genomlysning av historiska data. En 300 år lång serie med tydliga variationer långt före utsläpp av koldioxid.

    Vad mer kan man begära när global täckning med väderstationer först blev någorlunda bra efter 1950?

  9. Berra

    OT: Frågar man inte så får man ingen leverans heller…

    https://www.tn.se/naringsliv/40985/avslojar-skyllde-karnkraftsnedlaggning-pa-branslebrist-fick-ingen-forfragan/

  10. Christer Eriksson

    Väldigt of men blev så förb när jag råkade titta Rapport.
    Hade ett inslag om Trump om att han skulle lämna Parisöverenskommelensen
    Vad visade dom som illustration.
    Jo vit rök ur skorstenar.
    Agendan skall hållas i gång.

    Mejlade dom och påpekade det olämpliga

    Återstår att se om det blir något svar.

  11. Ivar Andersson

    Thoralfs statistik för vindkraften 2024. Under totalt 58 dygn eller under 1366 driftstimmar producerade vindkraften totalt lägre än 10 procent av installerad effekt. Cirka 35 procent av dessa timmar med låg tillgänglighet inträffar under vinterhalvåret, oktober till och med mars, då behovet av elenergi är störst.
    https://thoralfsblogg.com/2025/01/21/lag-tillganglighet-for-vindkraften-2024/comment-page-1/?unapproved=71611&moderation-hash=7be6735765904bcee4e23eb2193de5f9#respond

  12. Rossmore

    Tack Magnus för en uppriktig presentation av temperaturdata. Bifogar en länk som visar hur det kan göras lite mindre uppriktigt:

    https://x.com/MatthewWielicki/status/1880304592992518379

  13. Kent

    Så Uppsala har blivit 2 grader varmare i snitt sedan 1950-talet. Klimatförändringarna märks verkligen på våra breddgrader.

  14. Rossmore

    #13 Kent

    Så det är alltså din slutsats efter att ha tagit del av hela grafen som omfattar åren 1722-2024?

    Påminn mig om vad det kallas!

  15. Berra

    #13 kent: Ställde en rak fråga till dig i söndags….vv svara…

  16. Kent

    #14 Rossmore
    Ja, här kan du se den officiella Uppsalaserien:
    http://celsius.met.uu.se/poster_plots/Uppsala_klimattrender_poster_90x120_2022_E.png

  17. tty

    #13

    Ja det är nu lika varmt i Uppsala som det var på Linnés tid, då han hoppades på att odla mullbär och andra sydliga arter i Sverige.

  18. tty

    #16

    Den serien är ett skämt. Moberg som ursprungligen tog fram Uppsalaserien 2002 justerade för urbaniseringseffekten, men sedan dess har ingen ytterligare justering skett. T o m SMHI medger att siffrorna är missvisande:

    https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855

    ”Årsmedeltemperaturen i Uppsala ligger sedan 2010 nästan 0,6 °C högre än den skulle gjort på samma plats i avsaknad av Uppsalas stadsvärmeö.”

    Alltså typ en tredjedel av din klimatförändring sedan 1950. Tycker du inte att det är litet märkligt att ”klimatförändringen” är så annorlunda bara en halvmil bort?

  19. tty

    Kanske inte helt OT. Houston har fått mesta snön sedan 1949 och för första gången i historien utfärdas snöstormvarning för Texaskusten:

    https://www.foxweather.com/weather-news/blizzard-warning-winter-storm-texas-louisiana-i-10-snow

  20. foliehatt

    tty, #18,
    avvikelser från CAGW-narrativet brukar borstas åt sidan mer argumentet ”bara en lokal företeelse”, vilket troligen är det motargument som skulle användas här. Dvs, den serie som bäst motsvarar narrativet måste vara den korrekta, den från en halvmil ifrån är således en lokal avvikelse.

  21. Intressant nog, när man läser universitetets länkar kring denna långa temperaturserie – så framgår att vid körningar av andra serier ( exempelvis isutbredning i Östersjön, som vi har data från 1500 – talet. ) så visar det att vid första halvan av 1700 – talet…så var det ungefär samma temperatur som idag.

    Det är ju verkligen också en smal sak att finna gott om organismer och lämningar från denna tid – där temperaturen kan avläsas.

    Det är faktiskt överraskande för många, även relativt pålästa forskare – att det var så varmt i Skandinavien på 1700 – talet.

    Alarmisterna och narrativet får alltid krupp när detta påtalas.

    Egentligen är det märkligaste att just den perioden var så varm – med tanke på den långa perioden av köld som föregick denna period, med kalla hav som följd…. men studier och rapporter från havsnäringarna visar att havet även då var stabilt – dvs havet ÄR stabilt I temperatur eftersom det krävs så ofantligt med energi för att ändra den parametern.

    Bokskogen och isutbredningen osv visar oss ” normalvariationen ” för temperaturen i 500 års perspektivet – och våra egna solinstrålningsmätningar, både från 1920 – talets stockholmserie och den senare satellitmätningsserien från 1980 – talet – visar perfekt följsamhet med temperaturen.

    Att dagens idiotnarrativ försöker säga oss att alla mätningar före 1950 bara är nys av okunniga vetenskapsmän – är en plåga vi får leva med.
    Och att klimatet idag används i maktspel och av skrupelfria profitörer vet vi.

    Det är värt att kämpa för att behålla våran klimathistoria – annars kommer vi att ruineras och samhället kommer att förstöras.
    Det tar tid att bygga ett samhälle – men det går fort att rasera det!

  22. Kent

    #18 tty
    De kompenserar ju för den värmeeffekten.

  23. tty

    #22

    Nej, de (eller rättare sagt Moberg) kompenserar för effekten fram till 1998, inte för stadens ytterligare tillväxt sedan dess.

  24. tty

    #21

    Ja, det var en mycket snabb och kraftig uppvärmning från ungefär 1715, något som med stor sannolikhet har med Maunderminimats slut att göra. Troligen spelar det också in att det var få stora vulkanutbrott under först halvan av 1700-talet.
    I Norrland visar det sig att nästan alla gamla träd i den fjällnära skogen grodde och växte upp under just det här intervallet. Vid trädgränsen krävs en serie bra år för att ett träd skall kunna etablera sig.

    Sedan kom Daltonminimat och en serie mycket stora vulkanutbrott (t ex 1783, 1809, 1815) och det blev kallt igen.

  25. Fredrik Lundell

    #13

    Man kan också välja att se att mellan 1723 och 2024 har temperaturen fallit cirka 0,8 grader. Brrr, går vi mot en ny istid?

  26. Benny

    tty, ja framförallt Lakis utbrott på Island 1783 som ska ha spytt ut ca 300 miljoner ton svaveldioxid i atmosfären som har en långtida kylningseffekt var förödande med massvält och revolutioner som följd!

  27. TorbjörnR

    Kent tty

    SMHI:s serie är ca 0,5-0,6 grader lägre än UU:s serie.
    Dvs SMHI:s är mer korrekt medan UU är felaktig

  28. Nr 24 tty
    Precis, det handlade då om ökad instrålning – som snabbt drev upp temperaturen.

    Och – Samma med instrålningsökni gen i Sverige 1980 – tal – till nu, från dryga 800 till 1000 – då händer det grejer – både med temperatur och växtlighet.. oavsett om det är 1700 – tal eller 2000 – tal.

    Historien upprepar sig sålunda.

  29. Kent

    #23 tty
    Du tror ju att inget av värmeeffekten är kompenserad (se kommentar #18) vilket självklart inte är fallet.

  30. tty

    #29
    Läs #18

    ”Moberg som ursprungligen tog fram Uppsalaserien 2002 justerade för urbaniseringseffekten, men sedan dess har ingen ytterligare justering skett”

    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.175744!/Bergstr%C3%B6m_Moberg_Uppsala.pdf

    Avsnittet om justeringen börjar på sid 226.

    Fast egentligen är det ju rätt meningslöst att argumentera med ett troll.

  31. Thorleif

    Brukar man inte säga (statistiken) att när nordamerika under vintern har extra kallt har vi här i Norden ovanligt varmt. Och vice versa.

    Just nu har man ivf riktigt kallt på stora håll i USA. Kolla Ventuski. Kalla dgr förra veckans slut och mer är på g.

    https://www.zerohedge.com/weather/pjm-grid-declares-max-generation-alert-polar-vortex-unleashes-mini-ice-age

  32. tty

    #31

    Det stämmer ofta, och hänger ihop med ”våglängden” i polarfrontens kurvor.

    Just nu kurvar den ned över Nordamerika och västra Sibirien och upp över Nordeuropa och östra Sibirien.

    https://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/250hPa/orthographic=-83.63,89.40,215

  33. Tege Tornvall

    I varje ort kan det vara olika temperatur beroende på var. 200.000-staden Uppsala har möjligen en medeltemperatur men framför allt både kallare och varmare på olika håll. Begreppen medel- eller genomsnitts- är förledande. Tio personer kan ha en medellängd på 174 cm utan att en enda faktiskt är 174 cm.

    Atmosfärens globala medeltemp. ca 15 plusgrader är genomsnittet av gjorda mätningar. Men få platser har just 15 graders medeltemperatur över året. De facto finns på Jorden från 80-90 minusgrader till över 50 plusgrader.

    Vi mäter olika saker just för att få mått att jämföra med. Sedan tillmäter vi det betydelse just för att vi mätt det. Men om vi mäter det på annat håll eller på annat sätt får vi annat mått – för samma sak. Att banka mätvärden i skallen på varandra för sällan framåt.