UAH Maj 2022

Uah maj 2022

Temperaturanomalin för maj 2022 blev + 0,17 grader Celsius enligt UAH. Baslinjen utgörs av åren 1991-2020. Siffrorna i lite mer detalj:

YEAR MO GLOBE NHEM. SHEM. TROPIC USA48 ARCTIC AUST
2021 1 0,12 0,34 -0,09 -0,08 0,36 0,50 -0,52
2021 2 0,20 0,31 0,08 -0,14 -0,66 0,07 -0,27
2021 3 -0,01 0,12 -0,14 -0,29 0,59 -0,78 -0,79
2021 4 -0,05 0,05 -0,15 -0,28 -0,02 0,02 0,29
2021 5 0,08 0,14 0,03 0,06 -0,41 -0,04 0,02
2021 6 -0,01 0,30 -0,32 -0,14 1,44 0,63 -0,76
2021 7 0,20 0,33 0,07 0,13 0,58 0,43 0,80
2021 8 0,17 0,26 0,08 0,07 0,32 0,83 -0,02
2021 9 0,25 0,18 0,33 0,09 0,67 0,02 0,37
2021 10 0,37 0,46 0,27 0,33 0,84 0,63 0,06
2021 11 0,08 0,11 0,06 0,14 0,50 -0,43 -0,29
2021 12 0,21 0,27 0,15 0,03 1,63 0,01 -0,06
2022 1 0,03 0,06 0,00 -0,24 -0,13 0,68 0,09
2022 2 0,00 0,01 -0,02 -0,24 -0,05 -0,31 -0,50
2022 3 0,15 0,27 0,02 -0,08 0,22 0,74 0,02
2022 4 0,26 0,35 0,18 -0,04 -0,26 0,45 0,60
2022 5 0,17 0,24 0,10 0,01 0,59 0,22 0,19

 

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Månadens viktigaste klimathändelse ger anledning till följande rader enligt Teknisk Analys (TA):

    https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-24

  2. Lasse

    Störst avvikelse USA48 +0,59
    Förra månaden USA48 -0,26

    Vädret varierar!
    Eller som alarmisterna vill se Trenden förskräcker 😉

    Solen skiner mer än förr:
    https://notrickszone.com/2022/06/01/jma-greenland-mean-winter-temperature-data-inconclusive-germany-gets-a-bit-sunnier-brighter/

  3. Magnus

    Juni i Sverige senaste 30 års perioden har blivit kallare och blötare i jämförelse med 30 års perioden innan. Enligt meteorolog i Morgonstudion i dag. Det säger inget om globalt men intressant ändå. Det kan framhållas när väder och klimat kommer på tal. Många ser ju vädret i Sverige som tecken på varmare klimat orsakat av människan.

  4. tty

  5. Torbjörn

    #4 tty
    Inte temperaturen heller

    http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php

  6. JonasW

    Själv väntar jag på att någon politiker ska förklara på vilket sätt som den ”brinnande klimatkrisen” märks?

    Klimatkrisen är nog den första krisen i mänsklighetens historia där ingen märker nåt.
    Man måste tydligen kalla in Bjerström för att se tecknen på klimatkrisen (hon ser många tecken). Värmeböljan i Indien är tydligen ett bevis.

    Om jag fattat rätt – vi i Sverige sak ställa om till fossilfritt för att rädda Indien från värmeböljor. Samtidigt ska Indien bygga ut sin kolkraft.

  7. Björn

    Vi får väl anta att den globala temperaturen uppskattad med hjälp av satellitmätningar, är den mest tillförlitliga och heltäckande för närvarande. Därför borde egentligen variationen från månad till månad vara betydligt mindre. En temperaturvariation har naturligtvis en orsak, men som tydligen är svår att fånga. Vad är det som varierar? Energi försvinner ju hela tiden ut mot yttre atmosfären, men frågan är, varför är variationen så stor i denna energiflykt, så att summan av alla dessa bidrag över klotet, är denna vi ser i sammanfattningen av satellitmätningarna? Ett förhöjt månadsvärde innebär ett tillskott av energi och ett minskat, en förlust. Kan detta beror på att ett variabelt inflöde av energi fån solen, är så stor att vi ser en variation i den sammanställda globala temperaturen? De kortaste våglängderna i inflödet hamnar inte på jordytan, utan fångas upp av stratosfären och de yttre atmosfärslagren. Ökning och minskning i TSI sker hela tiden som resultat av denna solvariation. En del av inflödet tas upp av atmosfären vilket sällan nämns. Alltså den atmosfär som satelliterna mäter i, är strålning från två håll. Något att suga på för intresserade!

  8. Lasse

    Björn
    Såg nyss ett inslag som kanske kan intressera:
    https://www.youtube.com/watch?v=rJIw7ulYaGk

    Mätningen av TSI har manipulerats för att inte avslöja solens inverkan på delar eller hela uppvärmningen sen 1980.

    Solens strålning mäts men det verkar funnits glapp i mätningar som kan nyttjas av olika intressen.
    IPCC gör det IGEN! (Väljer bort data)

    Vetenskapsradion anger att endast 10 % är skeptiska till att vi påverkar klimatet. De har lyckats rätt bra med de 90% 😉

  9. Lennart Svanberg

    Vädret är underbart ibland. Idag samlas ’världens ledare’ på Stockholmsmässan för att diskutera hur vi ska undvika att jorden brinner upp samtidigt som det är 10 grader och regnet öser ner. Det gäller att undvika verkligheten för att kunna skrämma allmänheten.

  10. jensen

    8
    Alltid trevligt att lyssna till Nexus , som tidigare visat vetenskapliga, trovärdiga hypotes-skeptiska inslag.

  11. Bengt Eriksson

    Jag skrev till SVT: ”Hej, i Rapport 19.30 sändningen påstås 11:08 in i programmet att temperaturen i Arktis ökat tre gånger snabbare än den globala temperaturökningen. Temperatur definieras som en funktion av molekylrörelser, ju snabbare molekylerna rör sig desto varmare. Om molekylerna inte rör sig är temperaturen 0 kelvin och motsvaras av -273,15 grader celsius. Om temperaturen ökar från 1 grader celsius till 3 grader celsius har värmen ökat från 274,15 kelvin till 276,15 kelvin. Det innebär i relativa termer en ökning med 1,007 gånger, långt ifrån 3 gånger som påstods i rapport. En trefaldig ökning från 274,15 ( 1 grad celsius) skulle ha inneburit att temperaturen hade varit 822,45 kelvin (=549,3 grader celsius).
    Vore bra med en rättelse.

    Mvh”
    Det är möjligt att jag missat något men svar kom: ”Tack för din information.

    Jag vet att redaktionen blivit uppmärksammade på detta och är informerade. Tack igen för att du skrev in.

    Vänligen”

  12. Sören G

    Det rör på sig i lokalpressen, GA. Censuren är inte så hård där.
    En insändarskribent skriver som svar på en ledare där man skriver om klimatutsläpp. ”Ursäkta mig, men kan inte seriösa tidningar åtminstone hålla sig med vettiga begrepp, även om det annorstädes florerar en massa konstiga uttryck. .. Fortsättningsvis kan vi konstatera att klimatet definieras som väder över 15 år bakåt plus 15 år framåt. Dvs i dag kan vi prata om klimatet fram till år 2007 (i vetenskaplig mening fram till 1972) och allt efter det är väderhändelser. Så när media och politiker basunerar ut att nu har den och den väderhändelsen inträffat och det är ett bevis på klimatförändringar, så vet de egentligen inte vad de pratar om!
    Men om vi skall prata om väderhändelser, så kan vi konstatera att enligt Danmarks Meteorologiska Instituts (DMI) polarportal. dk så har både sommar- och vinterubredningen av isen i Arktis varit rekordstor de senaste 2 åren samt att isvolymen på Grönland varit på stigande redan i 10 års tid.”

  13. tty

    #7

    ”En temperaturvariation har naturligtvis en orsak, men som tydligen är svår att fånga. Vad är det som varierar?”

    Förmodligen värmetransporten mellan hav och atmosfär. Havets värmekapacitet är så stor att även små svängningar påverkar lufttemperaturen kraftigt. Tydligast märks ju ENSO, men andra kvasiperiodiska variationer av havsströmmarna her utslag.

  14. Ivar Andersson

    #8 Lasse
    Bara 3% av forskarna är skeptiska till klimathotet men 10% av folk i allmänhet.
    Jag förstår varför Greta vill att vi ska lyssna på forskarna, som är beroende av klimathotet och måste ropa VARGEN KOMMER, i stället för att studera verkligheten, som varierar som vanligt.

  15. Ulf

    Svar 6 JonasW,

    Jag väntar snarare på att politiker i EU tar ansvar för klimatpolitiken som satt Ukraina i brand. Varför inte ett knyst om detta? Den enda brand som faktiskt existerar.

    Här har man satt sig i knäet på Ryssland för att minska koldioxidutsläpp, genom att lägga ner egen kolkraft och byta till gas. Dessutom undvika all egen utvinning av fossila.
    Så under flera år har EU sprutat in pengar i Ryssland, som används för att mörda ukrainare. Allt detta i klimatets namn.
    Men om detta är det knäpptyst, liksom det är tyst om hur energipolitiken är tänkt att fungera i framtiden. Man tar det på studs, eller? Blajar om vindkraft som om detta kan ersätta gas. Media ifrågasätter inte och därmed tydligen inte allmänheten heller.

  16. UWB

    #6
    Tja, jag misstänker att Erika B undviker att läsa inlägg som det här

    https://www.conservativewoman.co.uk/the-climate-scaremongers-it-aint-half-hot-mum/

  17. Håkan Bergman

    Ulf #15
    Knäpptyst vet jag inte, t.o.m. en sån tidning som The Guardian skriver om det.
    https://www.theguardian.com/world/2022/jun/02/germany-dependence-russian-energy-gas-oil-nord-stream

  18. Håkan Bergman

  19. Åke Nordberg

    Meteorolog Per Stenberg som ofta är på TV väder har blivit överraskad av sin egen forskning. Han har studerat juni och oktoberväder från 30 årsperioden 1961-1991 och jämfört med perioden 1991-2020. Han upptäckte då att medeltemperaturen mellan perioderna var likadan. Alltså skillnaden var 0,0 grader. Det hade inte hänt något på 60 år! Nu var detta bara två av årets månader, så han drog inga mer långtgående slutsatser…

  20. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    I Ukraina-krisen måste främst EU minska sitt beroende av rysk naturgas. Det kräver att börja utnyttja egna gasfyndigheter, som de flesta EU-länder har – men av förmenta miljöskäl inte vill använda. Däribland världens moraliska ledare Sverige, som just förbjudit utnyttjande av egna kol-, olje- och gasresurser. Osolidariskt och ansvarslöst. Hur går det t. ex. med världens jordbruk och beroende av gödselmedel, som främst bygger på just naturgas?

  21. Christer Eriksson

    Väldigt utanför ämnet,men kan ändå inte låta bli att nämna det.
    I min lokaltidning Hallands Nyheter(som är väldigt alarmistisk).Där har en entreprenör fått pris för att forskat och utvecklat en vätgasbil.
    Kommunalrådet uppvaktade med diplom och blommor.
    Det som är det mest uppseendeväckande är hans idé om hur bilen skall tankas.Jo tankarna skall vara runda bollar och när dom är tomma skall dom skickas till en solpark i Afrika för att laddas med Co 2 fri vätgas.
    Den logistiken lär bli intressant.

  22. Karl Erik R

    #21 Christer Eriksson

    Ja, också priset på den vätgasen skulle jag vilja se. Afrika har visserligen mycket sol (antar att det är solenergi som är CO2-fri) men elektrolys kräver rent vatten, en stor bristvara i Afrika.

    Hur var det nu uppfinnaren sa ”..tänkte inte på det..”

  23. Håkan Bergman

    Christer Eriksson #21
    Eftersom jag tidigare skrivit om Mariestad och solgenererad vätgas googlade jag och här är vad jag fann först, kolla in dom snötäckta solpanelerna i bakgrunden.
    https://www.energigas.se/publikationer/tidningen-energigas/vatgas-vaxer-i-mariestad/
    Några nyheter om Mariestads planer på att bli sina egna oljeshejker lyser numera med sin frånvaro.
    För nåt år sen såg det ut så här, man kan åtminstone se bilden som illustrerar artikeln, jag tror det räcker.
    https://www.svd.se/a/wea3kd/nya-oljeschejker-tack-vare-en-svensk-aker

  24. Christer Eriksson

    Håkan Bergman#21
    Mariestads kommun satsar vidare på vätgasen.
    Bygger en ny förskola som skall bli helt självförsörjande på el genom en solcellsdriven vätgasel.

  25. Lars-Eric Bjerke

    #21 Christer Eriksson

    Om man får tro hemsidan för Jonas Flädjemarks teknik ger hans bollar en lagringskostnad av 100 kr/kWh och en vikt av 4 kWh/kg. Det är helt överlägset allt vad jag har sett.
    https://www.waterstuffandsun.com/technology/

  26. När allt handlar om elbilar och vätgas. Vem av godhetspolitikerna bryr sig då om vad bensin och dieseln kostar. Snart 25 kronor för bensinen. Bensin och diesel i tankarna gör ju att jorden brinner upp. Planeträddarna som i dagarna samlas i Stockholm behöver ju själva inte bry sig om vad bränslet kostar. Det står ju andra för. Jag och min fru fick i juni 1972 besök av en professor från USA som var med på miljökonferensen i Stockholm. Han gjorde en avstickare till Luleå. Vi skjutsade professorn till Piteå där han talade på ett möte arrangerat av SKP. Måste erkänna att jag inte minns så mycket av vad han pratade om. Förmodligen om kapitalismens rovdrift på planeten. På den tiden var jag och min fru medlemmar i SKP. I Luleå hade vi inget möte. Han hade bråttom tillbaka till Stockholm och konferensen. Även då hade man inte så lång tid på sig att rädda jorden. 50 år har gått och än finns planeten kvar. Vilken tur, många skor sig ju på att rädda planeten. Förmodligen blir det ett möte igen om 50 år.

  27. tty

    #25

    ”en vikt av 4 kWh/kg.”

    Det kan vara värt att räkna på.

    4 kWh motsvarar 0,12 kg väte, vilket innebär att det blir 0,88 kg kvar till tryckkärlet. 0,12 kg väte = ca 1,5 m³. Om vi komprimerar till 200 atmosfärer blit det alltså ca 7,5 liter. En sfär som rymmer 7,5 liter får en innerdiameter av ungefär 25 cm, och en yta av 1960 cm2. Vikten blir alltså 880/1960 = 0,45 g/cm2. Stål har en täthet av ca 7,7. 0,45 gram räcker alltså till en tjocklek av 0,6 mm. Det lär inte räcka till ett tryckkärl för 200 atmosfärer av en explosiv gas.

    Den slutsats man kan dra är att det kommer att krävas rätt stora bollar (eftersom ytan växer långsammare än volymen). Om vi tar en 100-kilosboll blir det 12 kg väte och 88 kilo tryckkärl. Volymen blir då 750 liter och sfärens innerdiameter blir drygt 110 cm. Ytan blir ca 40 000 cm2.
    Vikten blir 88000/40000= 2,2 gram/cm, alltså knappt 3 mm. Det känns fortfarande ganska knappt för ett drygt meterstort tryckkärl, men jag är inte bra på hållfasthet.

    Och ännu större bollar känns litet ohanterligt, logistiken blir som sagt intressant, i synnerhet som sfärer i stort sett är den sämsta möjliga formen när man skall packa gods, utrymmessvinnet blir typ 50 %.

  28. Jag ser att M satsar 400 miljarder i lån för att utveckla kärnkraften. De efterlyser även lagändringar som gör kärnkraften mer på lika fot med sol- och vindkraft, vilka idag gynnas oerhört av den MP-ledda politik som regeringen fortsatt med. Bra så.

    Men det trista är att M i sina annonser pratar om denna oerhört viktiga politiska förändring som ”klimatsmart” och som en satsning för att leva upp till Sveriges gröna åtaganden i Parisöverenskommelsen. M borde verkligen skämmas för att slänga sig med sådan populistisk argumentation.

    Idag är det nästan 1100 forskare och klimatexperter världen över som inte håller med om att vi har en ”klimatkris”. https://clintel.org/ .

    Och att döma av vad IPCC säger så har den globala temperaturen bara ökat med omkring en dryg grad C sedan slutet på 1800-talet. Lennart Bengtsson – som ju ändå menar att CO2 driver den globala temperaturen – sade någon gång någonstans de kloka orden att ”man måste vara meteorolog eller klimatolog för att kunna märka denna blygsamma uppvärmning” (ungefär så). Ändå påstår media med Bjerström och MP i spetsen att de ser tecken på klimatkrisen dagligen.

    Otroligt att denna skrämselpropaganda med felaktiga prognoser pågått i 50 år utan att folk genomskådat det hela.

  29. Torbjörn

    #27 tty
    Nu framgick det från länken om att det är kolfiber och inte stål i kärlen.
    Sedan vet vi inte trycket

  30. tty

    #29

    Komposittryckkärl är mycket dyra och har i allmänhet ett inre metallskal för gastäthet, i regel titan eller aluminium. Jag tvivlar dock på att aluminium duger för väte med dess extremt små molekyler.

    Jag har ingen personlig erfarenhet av just komposittryckkärl, men generellt brukar kompositdelar vara typ fem gånger dyrare än stål och aluminium. De kan ändå löna sig, men bara när lägre vikt och korrosionsbeständighet är viktigt.

  31. Rune

    #12
    Tack för att du noterat min insändare. Jag får ibland in något och lika ofta tas det inte emot. Men Gotlands Allehanda (Moderat), till skillnad från Gotland Tidningen (Socialdemokratisk), tar i alla fall in lite klimatrealistiska insändare. T.ex. har det varit ganska många kritiska inlägg till vindkraften under det senaste halvåret.

  32. UWB

    Jag tittade lite mer på hemsidan och idén kommer från en svensk, Lars Stenmark. När jag läser om det funderar jag på om det egentligen är en så dålig idé. Principen är att man har små ”bollar” av kolfiber, som är lika stora som en tennisboll, d.v.s. med radien 3,3 centimeter.
    En sådan sfär har en volym om cirka 150 kubikcentimeter. Kan vara något mindre om man ser på bilden, då det är någon ”intelligent” ventil i toppen. Trycket är 1 000 bar och med konstanten 1,896 så rymmer varje sfär knappt 80 000 kubikcentimeter vätgas (0,08 kubikmeter). Med ett energivärde per kubikmeter vätgas om 33/11 = 3 kWh så innehåller varje sfär 0.238 kWh.
    De har ett exempel med en tank om 296 kWh, vilket innebär att tanken består av cirka 1 250 bollar. Det motsvarar en kub med radien 11 * 6,6 = 73 centimeter, vilket med lite marginaler och en yttre ram ge en storlek om cirka 80 * 80 * 80 centimeter eller ungefär 0.5 kubikmeter.
    Ett sådant ”batteri” ska kosta 1 500 €, vilket innebär att varje boll kostar cirka 1,2 Euro. Det låter ganska billigt, kan det stämma? Vikten är cirka 75 kilo vilket gör att varje boll inte får väga mer än 60 gram, troligtvis mindre (säg 50 gram).
    Tanken är primärt att tankarna byts på plats vilket gör att ett byte tar cirka 5 minuter. Sedan att skicka ner dem till Afrika för påfyllning verkar vara onödigt komplext och kräver många extra tankar i rotation.
    Det jag ser som frågetecken är:
    1. Finns tekniken att göra denna typ av kolfiberbollar som dessutom innehåller någon form av intelligent ventilsystem.
    2. Kan man göra en boll till en kostnad om max 13 kronor styck?
    3. Hur fungerar det med värme (när man ”tankar” enheten så uppstår värme) och behöver man kvävgas för att förhindra syreinblandning?
    4. Hur fungerar ekonomin med begränsningar i antalet cykler, enligt hemsidan finns en gräns om cirka 15 000 cykler vilket ger ungefär 40 år med en daglig cykel. Det är ju trots allt mycket bättre än vanliga batterier.
    5. Sedan har vi de vanliga begränsningarna i andra kostnader, som att varje kilometer är cirka 3 gånger dyrare att köra med vätgas än med vanliga batterier (dock till lägre kostnad i investering).
    Om man tar det här vidare till energilagring. Baserat på ovanstående kan en tank om 1 kubikmeter innehålla cirka 600 kWh eller 0,6 MWh och kostar då cirka 3 000 euro. LKAB bygger ett lager som ska innehålla 10 GWh eller 10 000 MWh. Detta motsvarar knappt 17 000 enheter som vardera kostar då 30 000 kronor eller totalt 500 miljoner kronor. Låter billigare än att bygga ett lager under mark med komplexa byggnationer. Bara prototyplager kostade 250 miljoner kronor.

  33. Ulf

    17,18 Håkan Bergman,

    Långa artiklar som jag skummade. Kan dock inte se att någon av dem gör den självklara kopplingen mellan EU/Tysklands klimatpolitik som ledde till gasberoendet. Det ör den självklara kopplingen som det aldrig skrivs om.
    Det skrivs mycket om gasberoendet, men aldrig om vad alternativet hade varit och aldrig om att beroendet uppstod i klimatets namn.
    Strax innan kriget skulle EU göra ryssgasen grön i 25 år. Även denna koppling till klimatpolitiken är det tvärtyst om numera.

  34. Gunnar Strandell

    tty #27

    Som visats i UWB #32 behövs små bollar för att klara högt tryck. Stora tankar läggs i bergrum för att ta stöd av berget.

    Jag räknar hållfasthet på din 1,1 m boll med 200 bars övertryck genom att skära den i två halvor ta tryck gånger area som höll ihop den och dividera med arean hos det snittade skalet.
    Förenklar och får att trycket gånger förhållandet mellan dessa areor ger spänningen i skalet:

    Tryck x d^2/(D^2 -d^2)

    Med sfärens diameter, d = 1,1 m och 3 mm vägg (D-d = 6) får jag spänningen 1828 MPa.

    Om bollarna återanvänds skulle jag inte acceptera högre spänning än 1000 MPa för stålbehållare.
    Då blir godstjockleken 5 mm.

    Kolfiber är starkare och lättare, men är också mera känsligt för skador från vassa, hårda föremål eller slitage.

    Länk, diagrammet sid 674:
    https://www.asminternational.org/documents/10192/22533690/06181G_Sample_BuyNow.pdf/8d0dc9d2-dc00-41ae-8813-8cfe39027d8a

  35. Håkan Bergman

    Gunnar Strandell #34
    ”Kolfiber är starkare och lättare, men är också mera känsligt för skador från vassa, hårda föremål eller slitage.”
    Eller i dagligt tal deformering vilket alltid leder till att alla hållfasthetsberäkningar åker rakt ner i papperskorgen. Det finns en orsak till varför ibalken är närmast olslagbar.

  36. Hans H

    #30 tty

    Aluminium lär enligt amerikansk forskning vara tillräckligt gastätt. Andrahandsuppgift

    Nu sägs de små bollarna ha en plastlining! Just vätgas diffusion genom polymera material har jag låg kunskap om. Syrgas däremot vet jag mer om och här finns mycket stora skillnader i gastäthet.

    PVC är t ex rätt dåligt medan PVDC är mycket bra. PVDC, polyvinylidendiklorid. Även monomeren akrylnitril är bra och kombinationer med PVDC/AN används kommersiellt.

    Dow Chemicals var tidigt – för 50 år sedan ungefär – ute med sin SARAN-film som var perfekt i köket att slå in illaluktande ost i, självadherande som den tunna filmen var De grönas klorpanik spred sig i väst och knäckte applikationen. Lär finnas i Asien.

    I Sverige gör vi mikroplastkulor av samma material som innehåller ett mindre kolväte. Expancel AB i Sundsvall . Vid måttlig upphettning blir detta kolväte gas och plasten i kulans vägg mjuknar. En ballong-expansion sker. Väggen blir då mycket tunnare och vid den högre temperaturen och tunnare väggen ökar diffusionen. Väggytan genom vilken diffusion kan ske ökar snabbt också. Ju mindre kulor från start ju värre blir sfäryta/drivande kolvätemängd och det inses snabbt att med sfärer vars önskade expansion ska vara minst 10-faldig och slutlig diameter t ex max 20 nm så ställs STORA krav på diffusionstäthet.

    Den här sortens kulor har många industriella applikationer världen runt där funktion övertrumfar ”klorskräck”.

    Mot den här bakgrunden och eftersom jag har noll kunnande om vilka molekylära mekanismer som påverkar den här diffusionen kan jag bara konstatera att det inte verkar omöjligt med vätgastät polymer! Plastens deformation vid övertryck måste självklart förhindras av omgivande kolfiber! Och talar vi om konstruktionstryck på 700-1000 bar så är det ju inte små krafter…

    Stämmer detta med mycket låg diffusion för väte borde en polymerlining kunna användas ihop med stål i bergrumslager typ LRC.

    Inneslutna kolväten i Expancels mikroplastkulor växlar med vid vilken temperatur blåsningenn önskas äga rum. Kolväten med koktemperatur i spannet 0-100 grader kommer ifråga, alltså ”små” dylika molekyler. Närmare vill jag inte precisera, jag är inte inläst på vad man lämnar för info i offentliga produktdeklarationer.

    NASA har säkert forskat på detta i samband med rymdapplikationer av väte och syre gjorda med elektrolys.