Juli 2023 var väldigt varm, 0,64 grader över medelvärdet åren 1991-2020, och Dr Roy Spencer spekulerar vad det kan bero på.
”New Record High Temperatures and a Weird Month
July 2023 was an unusual month, with sudden warmth and a few record or near-record high temperatures.
Since the satellite record began in 1979, July 2023 was:
- warmest July on record (global average)
- warmest absolute temperature (since July is climatologically the warmest month)
- tied with March 2016 for the 2nd warmest monthly anomaly (departure from normal for any month)
- warmest Southern Hemisphere land anomaly
- warmest July for tropical land (by a wide margin, +1.03 deg. C vs. +0.44 deg. C in 2017)
These results suggest something peculiar is going on. It’s too early for the developing El Nino in the Pacific to have much effect on the tropospheric temperature record. The Hunga Tonga sub-surface ocean volcano eruption and its “unprecedented” production of extra stratospheric water vapor could be to blame. There might be other record high temperatures regionally in the satellite data, but I don’t have time right now to investigate that.”
Svensk översättning (Google och jag):
”Nya rekordhöga temperaturer och en konstig månad
Juli 2023 var en ovanlig månad, med plötslig värme och några få rekordhöga eller nästan rekordhöga temperaturer.
Sedan satellitmätningarna började 1979 var juli 2023:
- varmaste juli någonsin (globalt genomsnitt)
- varmaste absoluta temperaturen (eftersom juli är klimatologiskt den varmaste månaden)
- kopplat till mars 2016 för den 2:a varmaste månadsavvikelsen (avvikelse från det normala för någon månad)
- varmaste landanomali på södra halvklotet
- varmaste juli för tropiskt land (med stor marginal, +1,03 grader C mot +0,44 grader C 2017)
Dessa resultat tyder på att något märkligt pågår. Det är för tidigt för den växande El Nino i Stilla havet att ha stor effekt på de troposfäriska mätningarna. Vulkanutbrottet i Hunga Tonga under ytan och dess ”oöverträffade” produktion av extra stratosfärisk vattenånga kan vara skyldig. Det kan finnas andra rekordhöga temperaturer regionalt i satellitdata, men jag har inte tid att undersöka det just nu.”
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2022 | Jan | 0,03 | 0,06 | 0,00 | -0,23 | -0,12 | 0,68 | 0,10 |
| 2022 | Feb | 0,00 | 0,01 | -0,01 | -0,24 | -0,04 | -0,30 | -0,50 |
| 2022 | Mar | 0,15 | 0,28 | 0,03 | -0,07 | 0,22 | 0,74 | 0,02 |
| 2022 | Apr | 0,27 | 0,35 | 0,18 | -0,04 | -0,25 | 0,45 | 0,61 |
| 2022 | May | 0,17 | 0,25 | 0,10 | 0,01 | 0,60 | 0,23 | 0,20 |
| 2022 | Jun | 0,06 | 0,08 | 0,05 | -0,36 | 0,46 | 0,33 | 0,11 |
| 2022 | Jul | 0,36 | 0,37 | 0,35 | 0,13 | 0,84 | 0,56 | 0,65 |
| 2022 | Aug | 0,28 | 0,32 | 0,24 | -0,03 | 0,60 | 0,50 | 0,00 |
| 2022 | Sep | 0,24 | 0,43 | 0,06 | 0,03 | 0,88 | 0,69 | -0,28 |
| 2022 | Oct | 0,32 | 0,43 | 0,21 | 0,04 | 0,16 | 0,93 | 0,04 |
| 2022 | Nov | 0,17 | 0,21 | 0,13 | -0,16 | -0,51 | 0,51 | -0,56 |
| 2022 | Dec | 0,05 | 0,13 | -0,03 | -0,35 | -0,21 | 0,80 | -0,38 |
| 2023 | Jan | -0,04 | 0,05 | -0,14 | -0,38 | 0,12 | -0,12 | -0,50 |
| 2023 | Feb | 0,08 | 0,17 | 0,00 | -0,11 | 0,68 | -0,24 | -0,12 |
| 2023 | Mar | 0,20 | 0,24 | 0,16 | -0,13 | -1,44 | 0,17 | 0,40 |
| 2023 | Apr | 0,18 | 0,11 | 0,25 | -0,03 | -0,38 | 0,53 | 0,21 |
| 2023 | May | 0,37 | 0,30 | 0,44 | 0,39 | 0,57 | 0,66 | -0,09 |
| 2023 | June | 0,38 | 0,47 | 0,29 | 0,55 | -0,35 | 0,45 | 0,06 |
| 2023 | July | 0,64 | 0,73 | 0,56 | 0,87 | 0,53 | 0,91 | 1,43 |
Mycket positiv utveckling och ev kan nästa större nedgång fördröjas och ta mera tid på sig innan den förvärras. Enligt teknisk analys.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-38
Australien har vinter,mild sådan.
Hoppen i temperaturanomali behöver förklaras.
Kan det vara en temporär växthuseffekt som antyds.
Det är ett ganska kraftigt hopp mellan juni och juli 2023. Tonga utbrottet skedde december 2021. Om den skulle ha någon del i utvecklingen, varför har det dröjt till nu och hur förklarar man detta ”språng” uppåt?
Min tolkning är som alltid.
Är det extra varmt någonstans
så är det kallare än normalt någon annanstans
Är ”hela atmosfären” varmare än normalt
så har värmen tagits från haven
(kanske några meter ner)
Personligen är jag inte förvånad sett till utvecklingen av grafens 2 baser, 2018-21 och 2021-22. Men denna nästan spikraka uppgång utan motreaktion förvånar ändå lite. Mina tankar går till vad främst den norra jetströmmens fördjupande mönster kan tänkas orsaka men å andra sidan visar samtliga zoner samma temp-trend för månaden!
Detta liknar mer och mer 1997 och 2016 vilka var tydliga El Nino-år. Kommer hösten att visa att ENSO förstärks? Eller handlar det om andra orsaker. Förbryllande! Intressant hur som helst.
#3
Ökningstakten tycks vara ungefär samma som vid uppgångarna 1998 och 2016.
Hur förklarar man dessa och kan inte samma förklaring gälla också nu?
#4 Sten K
Ja vi har sett en ”oväntad” temp höjning av haven. Det har initialt spekulerats om förhöjda nivåer av vattenånga högre upp i troposfären samt ev koppling till HTE.
Det finns inga ”oväntade temphöjningar”.
Det handlar ”alltid” om att man mäter på ett ställe och undviker att mäta på ett annat.
Vi mäter i atmosfärenn (och möjligen vid havsytan) samtidigt som haven har 1000 gånger högre värmekapacitet än atmosfären.
#4 Sten K
Så kan det vara. Sverige var i genomsnitt en hel grad kallare än referenstiden 1991 – 2020.
https://www.svt.se/vader/manadskronikor/juli2023analys
Här i Luleå har vi ju familjen Bohnsacks temperatursvläsning varje dag sen 1921.
Medeltemperaturen för juli sen 1923 ( det var ett projekt i skolan, därför inget för juli under ett par år) är 16,6. I år blev det 16,9. ”Extremt” mycket varmt I år. Varmaste året var 1937 med 21,5. Näst varmaste 2018 med 21,3. Sen 1925 och 1927 med 20,7. Kallast var det 1949 med 12,0. 1951 och 1958 var också kalla. Det kanske är så att den globala uppvärmningen har ”glömt” bort Luleå. Varför lägga ner så mycket tid och pengar på att mäta alla möjliga och omöjliga temperaturer. Bohnsacks temperaturavläsningar är att föredra. Har man möjlighet så kan man ju gå ut och uppleva temperaturen live. Det tänker jag snart göra. Vi har behagliga 18 grader i luleå. Och halvklart.
Det ser absolut ut som att värmen kan kopplas till ett fungerande klimatsystem – det kraftiga och långvariga högtrycket över norra atlanten tog ju musten ur the westerlies mängder av ytvattenånga steg och hanterades sedan i form av nederbörd på vissa håll och värme på andra.
Årets juli påminner om första halvan av 1900 – talet med enorma värmeböljor över Nh, dust bowl och amerikanska och skandinaviska värmerekord – men det var före satellittramset.
Jag tror vi ser en återgång – klimatets normalvariation pågår för fullt, satellitkurvorna har ju hitills pekat på stabila uppgångar efter kallfasen 1960 – 1990.
Klimat går i perioder men kan byta trend raskt.
Våra gamla värmerekord i skandinavien har ju utmanats på senare år och det kanske är normalt – innan en ny fas inleds.
#8 Sten K
Jag antar att antalet Argo-bojar ännu är för få till antalet för att representera världshavens temperatur. Är det så du menar?
Finns det ett genomtänkt mönster vid utplaceringen av dessa bojar?
Samband med olika strömnings-förhållanden och därmed olika temp på olika djup liksom vid ytan?
Sommarväder. Läsvärt av Lennart Bengtsson i Det goda samhället idag.
Jag håller med Spencer om att månadens resultat är lite förvånande. Det är en relativt kraftig förändring i anomalierna mellan juni och juli. SH brukar ligga lägre när NH visar hög temperatur. Och framför allt slår det mig hur stor förändring det är i tropikerna. Där brukar det sällan hända särskilt mycket.
Det sistnämnda kanske ändå pekar på att det hela har med ENSO att göra. Visserligen har El Ninon inte riktigt börjat ännu – den befinner sig fortfarande i ett neutralt läge. Men kanske har det hänt saker med den under juli som vi ännu inte förstått eller tagit hänsyn till?
TB #13
Här är länken https://detgodasamhallet.com/2023/08/03/lennart-bengtsson-sommarvader/
Ett riktigt underhållande inlägg. 🙂
Detta ”någonsin” går hela tiden igen vad uppmätta värmetemperaturer.
Men är det så??
Vi har endast mätt temperaturen i 150 år. Jordens ålder uppskattas till 6 000 000 000 år!
Vet man säkert att klimataktivister inte infiltrerat ”strategiska” mätstationer resp kalkylprogram, eller databaser. betänk vad som hände när Sovjet kollapsade och över en natt stängde ca 1200 mätstationer över hela jorden, i stort alla i kalla områden, och plötsligt, när dessa data saknades, så blev det avsevärt varmare på jorden!
Justeras t ex dessa mätstationers frånvaro åt ”rätt håll”, d v s från parallellt område och inte som SMHI-aktivisten försökte smyga igenom för några år sedan – från Uppsala mot Ärla, medan korrekt skulle vara från Ärla mot Uppsala.
Ett citat i tiden: ”Politik är ju att vilja och då är kunskapen sekundär. ”
Enligt Science är en förklaringsmodell att båtar slutat släppa ut svavel sedan 2020 som gör att det blir mindre moln över Atlanten: https://www.science.org/content/article/changing-clouds-unforeseen-test-geoengineering-fueling-record-ocean-warmth
Möjlig delförklaring kanske… men kan den skillnaden verkligen påverka så mycket?
Nr 19 Mattias.
Det är intressant med både båt och flyg utsläpp som korsar vårat lufthav – syns ofta på min himmel, vi bor en bit från kusten – där luftmassor från land och hav kolliderar.
Vissa dagar syns upp till 10 – 15 flygstrimmor samtidig och ibland bildar dessa flygstrimmor ett kompakt, brett band på kvällhimmlen – världen är full av liknande områden.
Östra delarna av europa är påtalade för liknande molnband, eftersom västvinden härskar och västeuropas utsläpp samlas när luftmassorna möts.
Snygg och talande satellitbild i artikeln, molnbildning är en kraftfull parameter.
#19 mattias
Det sägs att en typisk ”oceanare” med trafik på t.ex enkel resa Europa – Sydamerika för ivf några år sedan på sin tur släppte ut lika mycket föroreningar som biltrafiken i Sverige på ett år!
Hur det exakt låg till vet jag inte men proportionerna ligger kanske i nämnda härader. De marina organisationerna har länge haft svårt att komma överens om riktigt stora miljöförbättringar. Kanske har det till slut börjat hända stora saker i takt med att äldre tonnage utrangeras?
Extra intressant att året inledes med ett globalt minus för januari – och sedan plus 0,64 globalt i juli.
Vad lär vi oss där – att normalvariationen är större i globaltemperaturen än vad satellitkramarna tidigare förstått?
Att kunna mäta något med satellit är inte detsamma som att förstå normalvariationen i klimatet i 100 år eller i 500 år.
Det vi som lever mitt i vädret och klimatet har lärt oss är att en grad upp eller ner i klimatet är svårt att märka av i det dagliga livet.
Satelliterna kommer kanske att ge oss indikationer på klimatutvecklingen när dom varit igång i 100 år, mindre än 3 klimatperioder är ju helt meningslöst, statistiskt – men helst vill jag se 1000 år av mätningar.
+0,7 grader på sju månader är en hockeyklubba för alarmisterna att suga på.
Jag ser fram emot John Christys analys:
”a more detailed analysis by John Christy of the unusual July conditions, should be available within the next several days here.”
https://www.nsstc.uah.edu/climate/
Jag har läst att jorden lättast gör sig av med värme nära polerna. Kan det vara så att vädersystemen på norra halvklotet i juni och juli hindrat den varma luften att fortsätta norrut så mindre värme än vanligt har kunnat stråla ut? Hur mycket kan en kraftig SSW sänka temperaturen på lite sikt?
OT
Har på KT noterats artikeln om klimatkatastrofismen som religion på Climate Etc?
https://judithcurry.com/2023/07/13/the-grip-of-culture-the-social-psychology-of-climate-catastrophism/
I artikeln finns en länk till GWPF där Andy Wests bok ”The Grip of Culture” finns att ladda ner gratis på pdf.
Det är uppenbart att något extraordinärt har hänt med mycket kraftiga temperatursvängningar mellan månader. Till detta kommer också att vissa områden exempelvis södra hemisfärens höga temperaturer.
Sammantaget får man då en global temperaturtopp som egentligen inte är global. Flera andra delar av jorden uppvisar svala temperaturer.
Visst handlar det om en ny El Nino. Ingenting annat känt kan ge ett sådant hopp i temperaturen som juli visar. Om inte, så står vi inför ett nytt fenomen som den navelskådande klimatforskningen har missat, eller inte vill kännas vid.
El Nino
Ser med tillförsikt fram mot Herr Oxenstierna’s analys av de olika ENSO-indexen idag jmf med 1997 resp 2016. Kanske finns det något i processerna som avviker eller visar på tänkbara fördröjnings-effekter som vi ännu inte förstår?
Man kan spekulera i många orsaker och preliminärt ser det i mina ögon relativt ”normalt” ut så här långt, enligt normala variationer, och liknar flera utvecklingar vi sett tidigare.
En tänkbar tolkning under förutsättning att det vänder ner här eller inom ett par månader utan större uppgångar är denna, för tekniskt intresserade. I korthet innebär den att en mindre cykelbotten inträffade redan 2008 (enl bild) vilket var min tolkning inledningsvis som en del kanske minns, och inte 2012, även om den också givit reaktioner.
Orsaken till denna tolkning kan ev förstås med argumentet att cykler som jag nämnt ofta slutar mycket nära mittlinjer eller sidolinjer, tidigare utvecklingar enligt tydliga s.k. ML-korridorer osv, vilket om det skulle vika ner här ger ganska likartade förväntningar inför fortsättningen, enligt tidigare slutsatser, dock med osäkerheten huruvida fortsättningen är början på en större C-våg (alt 3:a) eller ”bara” en början (en 1:a) efter en slutlig topp. Vi får relativt snart svaret om denna tolkning har bäring i verkligheten.
Grekiska för många, men jag tror mig också veta att många är intresserade av vågtolkningar enligt TA och Elliott-modeller.
https://drive.google.com/open?id=1522rhbYVIJ5ZM2m3bk4RkO-PB7xdrdrt&usp=drive_fs
#28
Hur som helst bör vi få en nedgång/inbromsning under kommande år om vi inte har att göra med en större temp-uppgång än i början av 90-talet, närmare bestämt från våren 1993 till och med ca oktober 1995 ( +0,7gr C till vågtoppen). Orsaken till den förutsägelsen är c.p mao statistisk pga 30-årsgenomsnittet är det som jämförelsen räknas mot. Å andra sidan motsvarar ökningen ovan endast 1 månad idag!!
Thorleif #21
Tror det har mer att göra med att kapaciteten för att producera lågsvavlig bunkerolja har byggts ut, åtminstone i länder där man inte hindras att göra så av gröna politiker. Även en till åren kommen diesel ger renare avgaser med lågsvavlig olja.
April 1998 är ett större språng på årsbasis för en enskild månad globalt, men föls av ett nästan lika stort fall året efter. Även 2016 är i samband med El Nino.
https://drive.google.com/drive/folders/1NkXMutocc2DFG85FAlL3GdhwJswrRp0j
#30 Håkan Bergman
Du har givetvis rätt betr svavelhalten i bunkeroljan. Inte motorerna i sig betr äldre tonnage.
Tack för påminnelsen!
#31 Håkan B
Intressant att se hur likformig uppgången var för samtliga månader (möjligen november undantagen) under perioden -93 till 98.
El Ninon avslutar uppgången med toppen 1998 t.ex.
Det blir ivf intressant att se hur utvecklingen blir kommande år just mht utfallet av den statistiska faktorn.
De här spikarna i temperaturavvikelse ser ut att hända då och då. Som flera redan har påpekat; runt 1998 och 2016, men även vid 2013, och den nedåtgående spiken vid 2004. Vi vill gärna analysera vad det beror på, men samtidigt visar det väl att alla mätningar vi håller på med för att få fram en medelavvikelse på den globala temperaturen är precis så osäkra som vi tror. 13-månaders medelvärde ger en mer trovärdig och realistisk bild av temperaturens utveckling, än enstaka månadsmätningar.
Det kommer bli ett väldigt jiddrande om tipping points.