To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
Roy Spencer har nu också publicerat detta om att 55 års uppvärmning av havens övre delar visar på låg klimatkänslighet.
http://www.drroyspencer.com/category/blogarticle/
Hej Maggie, har du set den här i svenskan?
Fler fästingar på grund av klimatförändringarna:
Varmare klimat sprider fästingarna norrut | Inrikes | SvD
Inge!
Spencer har gjort en mycket bra tydlig utvärdering.Tiden havet atmosfären har lämnat modellerna. Moder jord tycks inte bry sig om vad kliatvetenskapen alà IPCC påstår. Att läsa UI-trollens fanatiska blånekerier är numer att betrakta som studie av psykiska symptom. Alternativt en dålig sketch om intellektuell ohederlighet.
Inge!
Den här grafen som beskriver molnigheten är intressant att ha som referens till Spencers grafer. Korrelationen ser minst sagt rent lysande ut. Mindre moln … varmare havsyta.
http://www.google.se/imgres?imgurl=http://www.leif.org/research/cloud-cover.png&imgrefurl=http://www.leif.org/research/files.htm&usg=__w0UsJ6nNzKD0WoIFPbTxValRpl8=&h=446&w=649&sz=29&hl=sv&start=10&zoom=1&tbnid=BoFk5VinxTz-_M:&tbnh=89&tbnw=130&ei=jQPNTfPiDYzbsgaCjtSeCw&prev=/search%3Fq%3Dcloud%2Bcower%2Bglobal%26um%3D1%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26rlz%3D1T4WZPA_enSE348SE348%26biw%3D897%26bih%3D373%26tbm%3Disch0%2C280&um=1&itbs=1&iact=hc&vpx=503&vpy=92&dur=10349&hovh=186&hovw=271&tx=130&ty=124&page=2&ndsp=10&ved=1t:429,r:3,s:10&biw=897&bih=373
Jag stödjer mycket av det som avhandlas på freedom fest, men den globala uppvärmningen anser jag är en naturvetenskaplig fråga och inte en fråga där man kan ha en folkomröstning om den finns eller inte.
Jan E M: Du har helt rätt. Men när det gäller åtgärder för att stoppa eller bromsa en klimatförändring anser jag att alla medborgare har rätt att tycka till.
Maggie #6:
Men klimaförändringarna har vi ju ingen möjlghet att påverka. Det är ju solen som styr.
Totte
PS
Jag har ännu inte bestämt om jag ska åka till Stockholm på lördag.
DS
Uppvärmingen går tydligen fortare än någonsin. Håll i hatten 0.12 grader på 30 år (1981-2011) med den takten tar det bara 500 år innan vi når 2 gradersmålet.
Carl-Axel #8
Nonsens!
om 20 år har vi så kallt att vi inte kan odla spannmål i sverige.
Totte #9
Det där var väl överdrifternas överdrift ändå.
Det är fullt möjligt (och kanske troligt) att det blir en aning kyligare klimat men att inte kunna odla spannmål???
Det mönster som visas av låg solaktivitet samt negativ PDO och NAO är att vi får kallare vintrar men troligen är somrarna rätt OK. Det kan säkert påverka skörden negativt. Frågan är vilket som är bäst då, höstsådd eller vårsådd?
Slabadang #4
Intressant!
” Korrelationen ser minst sagt rent lysande ut. Mindre moln … varmare havsyta.”
Mycket intressant. Varmare havsyta brukar annars leda till fler moln…
..forts… #12
Fuktgi luft och kallt vatten brukar leda tilll dimma, men varmt vatten leder till avdunstning och moln med häftigt snöfall vid kusterna på förvintern om vinden ligger på från det isfria havet. När isen lagt sig blir det mindre dramatiskt med snöfallet.
Självklart blir det varmare med färre moln dagtid, men samtidigt blir det fler moln om haven blir varmare.
Lena!
Håller med, det går ju faktiskt att odla spannmål på Grönland i dag.Men produktionen är ju siså där……
Lena Krantz #10
Du brukar vara påläst men i detta fall är du inte påläst.
Totte
Angående Grönland så håller befolkningen på att lämna på grund av brist på skolor och arbete. Den gamla tiden med jakt och fiske med hundslädar är över, inga Lena eller andra kvinnor finner sig att sköta slakten!
För övrigt frodas torsk och räkor, så fiskare med båt har bra tider!
Lena:
Läs Runebergs Sarijärvis moar.
Bonden Paavi hade stora svårigheter att odla sin gröda. Det kommer vi också att få om 20 år.
Pär Green!
Va inte så negativ, alla kan ju få möjlighet att glida omkring på en räkmacka! 🙂
Totte, olyckfödde gubbe 😉
här får du lite hårddata:
Högt bland Saarijärvis moar bodde
bonden Paavo på ett frostigt hemman,
skötande dess jord med trägna armar;
men av Herren väntade han växten.
Och han bodde där med barn och maka,
åt i svett sitt knappa bröd med dessa,
grävde diken, plöjde opp och sådde.
Våren kom, och drivan smalt av tegen,
och med den flöt hälften bort av brodden;
sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
och av den slogs hälften ned av axen;
hösten kom, och kölden tog vad övrigt.
Paavos maka slet sitt hår och sade:
»Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe,
tagom staven! Gud har oss förskjutit;
svårt är tigga, men att svälta värre.»
Paavo tog sin hustrus hand och sade:
»Herren prövar blott, han ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,
jag skall gräva dubbelt flera diken,
men av Herren vill jag vänta växten.»
Hustrun lade hälften bark i brödet,
gubben grävde dubbelt flera diken,
sålde fåren, köpte råg och sådde.
Våren kom, och drivan smalt av tegen,
men med den flöt intet bort av brodden;
sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
men av den slogs hälften ned av axen;
hösten kom, och kölden tog vad övrigt.
Paavos maka slog sitt bröst och sade:
»Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe,
låt oss dö, ty Gud har oss förskjutit!
Svår är döden, men att leva värre.»
Paavo tog sin hustrus hand och sade:
»Herren prövar blott, han ej förskjuter.
Blanda du till dubbelt bark i brödet,
jag vill gräva dubbelt större diken,
men av Herren vill jag vänta växten.»
Hustrun lade dubbelt bark i brödet,
gubben grävde dubbelt större diken,
sålde korna, köpte råg och sådde.
Våren kom, och drivan smalt av tegen,
men med den flöt intet bort av brodden;
sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
men av den slogs intet ned av axen;
hösten kom, och kölden, långt från åkern,
lät den stå i guld och vänta skördarn.
Då föll Paavo på sitt knä och sade:
»Herren prövar blott, han ej förskjuter.»
Och hans maka föll på knä och sade:
»Herren prövar blott, han ej förskjuter.»
Men med glädje sade hon till gubben:
»Paavo, Paavo, tag med fröjd till skäran!
Nu är tid att leva glada dagar,
nu är tid att kasta barken undan
och att baka bröd av råg allena.»
Paavo tog sin hustrus hand och sade:
»Kvinna, kvinna, den blott tål att prövas,
som en nödställd nästa ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,
ty förfrusen står vår grannes åker!»
Project Runeberg, Sun Dec 9 16:49:37 2001 (aronsson) (diff) (history) (download) < < Previous Next >>
http://runeberg.org/runeberg/0_15_25.html
Totte, olyckfödde gubbe här får du lite hårddata:
Högt bland Saarijärvis moar bodde bonden Paavo på ett frostigt hemman, skötande dess jord med trägna armar; men av Herren väntade han växten. Och han bodde där med barn och maka, åt i svett sitt knappa bröd med dessa, grävde diken, plöjde opp och sådde. Våren kom, och drivan smalt av tegen, och med den flöt hälften bort av brodden; sommarn kom, och fram bröt hagelskuren, och av den slogs hälften ned av axen; hösten kom, och kölden tog vad övrigt. Paavos maka slet sitt hår och sade: »Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe, tagom staven! Gud har oss förskjutit; svårt är tigga, men att svälta värre.» Paavo tog sin hustrus hand och sade: »Herren prövar blott, han ej förskjuter. Blanda du till hälften bark i brödet, jag skall gräva dubbelt flera diken, men av Herren vill jag vänta växten.» Hustrun lade hälften bark i brödet, gubben grävde dubbelt flera diken, sålde fåren, köpte råg och sådde. Våren kom, och drivan smalt av tegen, men med den flöt intet bort av brodden; sommarn kom, och fram bröt hagelskuren, men av den slogs hälften ned av axen; hösten kom, och kölden tog vad övrigt. Paavos maka slog sitt bröst och sade: »Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe, låt oss dö, ty Gud har oss förskjutit! Svår är döden, men att leva värre.» Paavo tog sin hustrus hand och sade: »Herren prövar blott, han ej förskjuter. Blanda du till dubbelt bark i brödet, jag vill gräva dubbelt större diken, men av Herren vill jag vänta växten.» Hustrun lade dubbelt bark i brödet, gubben grävde dubbelt större diken, sålde korna, köpte råg och sådde. Våren kom, och drivan smalt av tegen, men med den flöt intet bort av brodden; sommarn kom, och fram bröt hagelskuren, men av den slogs intet ned av axen; hösten kom, och kölden, långt från åkern, lät den stå i guld och vänta skördarn. Då föll Paavo på sitt knä och sade: »Herren prövar blott, han ej förskjuter.» Och hans maka föll på knä och sade: »Herren prövar blott, han ej förskjuter.» Men med glädje sade hon till gubben: »Paavo, Paavo, tag med fröjd till skäran! Nu är tid att leva glada dagar, nu är tid att kasta barken undan och att baka bröd av råg allena.» Paavo tog sin hustrus hand och sade: »Kvinna, kvinna, den blott tål att prövas, som en nödställd nästa ej förskjuter. Blanda du till hälften bark i brödet, ty förfrusen står vår grannes åker!»
Maggie
har bloggen hakat upp sig?
Rosenhane!
Efter att ha läst ditt inlägg känns dagens debatt på något vis som ett I-landsproblem.
Hur mycket av våra (andras) resurser kan vi slösa bort för att döva vårt ”samvete”?
Rosenhane
Underbar story och allt en uppmaning till oss alla att tänka på andra som inte har det lika bra.
😉
Totte
”Högt bland Saarijärvis moar bodde bonden Paavo på ett frostigt hemman”
Det var nog ändå en rätt marginell historia han försökte odla den där Paavo och inget utmärkande för resten av i alla fall mellan- och södra Sverige.
Lena,
men visst.
Men hur tror du det skulle gå om exempelvis Björklund påbjöd att skolungdomarna idag borde läsa Runeberg?
Maggie!
Kan du fixa så att din sida fungerar med Firefox?
På vissa länkar visas inte markören i kommentarsrutan.
Skulle vara intressant att veta hur medeltemperaturen i sverige såg ut under nödåren 1867-1869, kan någon bidra?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Missv%C3%A4xt%C3%A5ren_1867-1869
1,3 miljoner svenskar emigrerade till amerika under 1800-talet, ingen marginell företeelse! Men visst, allt berodde säkert inte på ett bistert klimat under lilla istiden.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lilla_istiden
Skogsmannen # 26
De var klimatflyktingar i ordets rätta bemärkelse!
Pär Green!
Men förmodligen fel sorts klimatflyktingar för att räknas som riktiga sådana. 🙂
Pär Green #27
Joru- det gäller att ha pärspektiv på livet på det lilla klotet..
Hört talas om torka och hungerkatastrofer i modern tid?
Ine för att jag vill dra in klimatet i sammanhanget, men vädret och fattigdomen kanske spelar roll?
Uffe
http://www.svensktidskrift.se/?p=24875
http://www.svensktidskrift.se/?p=24822
UffeB!
Väder under perioden 1790-1880 kan säkert anses påverka den tidens klimat.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lilla_istiden
Varför rådde fattigdom? Ja visst, knappast inte bara beroende på klimatet……….
Från temperatur har den här tråden gått över till hållbarhet och överlevnad.
Vi har landat vid pudelns kärna.
Jag är övertygad om att det går att klara befolkningsmaximum vid 9,5 miljarder människor med ett liv utan svält, sjukdomar eller hot om dödligt våld år 2050 om vi börjar jobba för det.
Men det är trist att behöva debattera med malthusianer och den gröna rörelsen som säger att der inte går och sätter sig emot varje förslag om hur det kan ordnas.