I det här inlägget gör jag en mycket enkel titt i backspegeln och går tillbaka till IPCCs första rapport FAR. Från SPM (Summary for Policymakers) har jag hämtat ovanstående graf som visar förväntad temperaturstigning om vi inte gör något alls (Business as-usual). På den har jag ritat in streck för ungefär var vi borde vara i temperaturstigning 2016 enligt högsta, bästa och lägsta estimatet.
Sedan hämtade jag siffrorna för hur mycket temperaturen har stigit från GISS som har temperatur -0,19 år 1880 och +0,99 år 2016. Enligt GISS har alltså temperaturen stigit med 1,18 grader sedan år 1880.
Det har gått 27 år sedan år 1990 (som är högsta året med data i rapporten) och givetvis förstår jag att forskarna själva utvärderar sina modeller och använder komplexa och förfinade metoder. Det jag visar är en mycket grov och enkel bild men jag tyckte den blev tillräckligt talande för att lägga upp på bloggen. Som ni ser ligger temperaturhöjningen i den lägre delen av modellprojektionen för Business as-usual och då har jag ändå använt mig av det senaste hela året, dvs 2016, där man kan förvänta sig en El Nino-effekt. Går man tillbaka till åren före den senaste El Nino hamnar vi klart under även ”Low estimate” i FAR.
Poängen med det här inlägget är inte att jag som lekman ska försöka leka forskare. Men om man som klimatoroad lekman vill kolla själv om tingens ordning verkligen är ”värre än vi trott” så är det faktiskt inte så svårt.
De är för djupt engagerade i sin viktiga forskning-som får större vikt ju värre de utmålar framtiden.
Det är vi amatörer som får dra det lasset-ibland med begränsad kunskap.
http://notrickszone.com/2017/12/05/media-climate-alarmism-has-become-primitive-intellectually-subterranean-german-scientists-say/#comments
Annars så har Carbon Brief nyligen gjort en utvärdering av olika generationer av klimatmodeller:
https://www.carbonbrief.org/analysis-how-well-have-climate-models-projected-global-warming
De går dock inte tillbaka till 1800-talet, utan fokuserar på de senaste 50 åren
Jo jag såg det men det är ju en väldigt liten höjning i början och jag förmodar att de inte räknar med någon förändring från 1765 mer än den som redan finns med i grafen. Vi pratar egentligen inte detaljer här utan att få en övergripande bild.
Ska kolla din länk senare.
https://www.youtube.com/watch?v=58mDaK9bH5o
Och i hela Antarktis finns ingen station som går längre tillbaka än 1957. Det finns visserligen en station på de subarktiska Sydorkneyöarna utanför den Antarktiska halvön som går tillbaka till 1900.
http://www.climate4you.com/
+0,45 har justerats till +0,69 grader på 9 år.
Det gäller att välja startpunkt för att styrka sina åsikter. Hur förklarar du temperaturvariationerna under första halvan av 1900-talet? Var det koldioxiden som först höjde temperaturen och sedan minskade temperaturen?
Om jag förstår dina kurvor rätt representerar de tre IPCC kurvorna jämviktsklimatkänsligheterna 1,5, 2,5 respektive 4,5 C för en fördubbling av koldioxidhalten.
IPCC´s BAU på den tiden överskattade något de växthusgasutsläpp som verkligen har skett. De antog t.ex. 418 ppm CO2 år 2016.
Februari 2016 var UAH som högst på +0,86 grader (nu 0,36)
Då var det 7-8 grader varmare i Ryssland-vad spelade det för roll?
http://www.climate4you.com/images/EQUATOR%202016%2002%20vs%20last%2010yr%201200km.GIF
Finns det spår av det idag?
http://www.climate4you.com/images/EQUATOR%202017%2010%20vs%20last%2010yr%201200km%20ERSST_v4.gif
Märkligt att en varmare värld ökar odlingsrekorden. 😉
” Record cereal production leading to record end-season inventories in 2017/18 ”
http://www.fao.org/worldfoodsituation/csdb/en/
Kan värme vara bättre än kyla ?!
https://www.youtube.com/watch?v=TIq8TP5Jzpg
Ett flertal videos av högsta info-värde!
Redan tidigare var klimatforskarnas förtroende för sina klimatmodeller ganska låg. Men nu finns det väl knappast några som tror på ett värde på 3 grader vid en fördubbling av koldioxidhalten? För att inte tala om politikers och medias alarmistiska 4-6 grader?
Formeln för kolbaserat liv är (CO2 + H2O + värme/solljus) * Klorofyll = Liv
FN har visat att överdödligheten för människa vid kyla är 20 ggr högre än den från extrem hetta. Vid extrem kyla existerar inget förökande kolbaserat liv.
Artikeln är bakom betalvägg, så man kan med fördel läsa om den på försteförfattarens blogg:
https://patricktbrown.org/2017/11/29/greater-future-global-warming-inferred-from-earths-recent-energy-budget/
I enkla drag har de valt modeller efter hur väl de lyckas reproducera den faktiska energiobalansen vid TOA.
Om ett urval av de modeller som lyckas bäst i detta avseende får styra framtida projektioner, så ökar uppvärmningen till år 2100. Rcp4.5 blir ungefär som Rcp6.0, etc.
I kommentarsfältet kan man också se att modellernas klimatkänslighet (ECS) ökar från i genomsnitt 3 till 3,7 C med detta förfarande
Här kan man se hur deras( Brown and Caldiera) modellerade klimatkänslighet faller in i andras bedömningar:
https://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2017/12/ecs-estimates-2017.png
”I kommentarsfältet kan man också se att modellernas klimatkänslighet (ECS) ökar från i genomsnitt 3 till 3,7 C med detta förfarande”
Wow! Modellerna visar alltså en klimatkänslighet på 3,7 grader!
Du har möjligen aldrig funderat på vad detta säger om klimatmodellerna? Eller på kvalitén på den artikel som du refererar till, och deras kommentatorer?
Jag föreslår att vi håller oss till seriösa klimatforskare, och till riktiga vetenskapliga tidskrifter. Nature – Ha!
Om du vill ha fler referenser till artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter som har beräknat klimatkänslighet kan du titta i den här tabellen: https://images.nature.com/original/nature-assets/ngeo/journal/v10/n10/extref/ngeo3017-s1.pdf
Då fra går det att det ”urval” som #19 Lasse visar till är värsta sortens körsbärplockning. Artikeln av Knutti et al. 2017 som tabellen kommer från, ligger tyvärr bakom en befästningsmur, men referenserna ligger här: https://www.nature.com/articles/ngeo3017#references. Om ni tycker att tabellen är svår att läsa så ligger siffrorna här i ett Excel-schema: https://images.nature.com/original/nature-assets/ngeo/journal/v10/n10/extref/ngeo3017-s2.xlsx Här är det både ECS- och TCR-värden, men eftersom det är ECS som diskuteras här, så är det dom 149 första referenserna i schemat som gäller.