Tege Tornvall skickar mig massor med inlägg och meddelanden som ligger på kö. Jag samlar ihop dem här i en egen samling. /Ingemar Nordin
+++++++++++
Nådatid för bränslebilar
Bilhandelssajten Carwow spår i Tyskland att nya bensin- och dieselbilar kommer att få registreras även efter 2035 i EU. Största partigruppen EVP (dit tyska regeringspartiet CDU hör) vill förlänga fristen med hänsyn till tyska hushålls och biltillverkares ekonomi.
Men det är bara en nådatid. EU-kommissionen tror att mer koldioxid från gas och olja ur marken hotar att farligt värma atmosfären. Därför vill EU stegvis minska CO2-tillskott från bränslebilar. Med 15 procent till i år och med hela 55 procent till 2030, räknat från 2021.
Det skall göras med eldrift, alltså batteridrivna elfordon. Men de som redan äger bensin- eller dieselbilar skall få fortsätta köra dem – oklart hur länge.
För att till varje pris hindra naturen från att få välgörande koldioxid från kolbaserade bränslen ur marken vill EU tillfälligt för nya bilar tillåta så kallade E-bränslen (syntetiska) gjorda av vätgas eller koldioxid med ”förnybar” elektricitet som energikälla.
Även äldre samlarbilar skall få köras med sådana E-bränslen. Med hög energiförbrukning blir sådana dyra trots lägre energiinnehåll och därtill sämre för motorer med mindre kylande och smörjande verkan.
EU vill alltså tvinga på oss sämre och dyrare bränslen med osäker råvarutillgång och hög energiförbrukning enbart för att minska CO2-tillförsel (växternas näring) till atmosfären.
Nya bilar anpassade till dessa bränslen blir rimligen dyrare, men det tycks EU vilja möta genom allt högre skatt på vanliga bränslen för dem som fortfarande får köra bensin- och dieselbilar.
EU inte bara tror att mer koldioxid från oljebaserade bränslen ur marken kan farligt värma atmosfären. Enligt Carwow tror EU också att vi snart får brist på sådana bränslen. De är egentligen inte fossila, eftersom man inte kan köra motorer på kalk och sten från mineraliserade (förstenade) rester av sedan länge döda djur och växter.
EU tycks utgå från att 244 miljoner ton olja finns kvar i jordskorpan och att de skulle räcka för 50-60 års fortsatt förbrukning. Men andra källor räknar enligt Carwow med att kända reserver skulle räcka i 470 år.
Då ingår dock inte olja från ursprungligt kol i Jordens inre. Enligt studien DCO (Deep Carbon Observatory) finns 90 procent av allt kol som Jorden fått från exploderande fjärran fortfarande i Jordens inre i olika former och föreningar.
Kolhaltiga bränslen bildas inte bara av sedimenterade rester av sedan länge döda djur och växter under hög värme och högt tryck. De bildas också av ursprungligt kol, oklart hur mycket och hur fort. Sådana bränslen börjar nu prospekteras och utvinnas i ökande mängd.
Det är dyrare och svårare. Men ingen snar brist tycks hota. Det ger en välkommen frist tills fordon säkert kan drivas av el från små reaktorer i varje fordon utan tunga och dyra batterier. Men dit är det långt än.
I Sverige kan metanol framställas genom energialstrande förgasning av skogsavfall och odlad energiskog. Det skulle kunna göra Sverige självförsörjande i oroliga tider. Metanolens lägre energinnehåll kan kompenseras med att produktionen alstrar energi även för andra ändamål.
Ingen kollaps för klimatet
Nationalekonomen prof. em. Staffan Laestadius vid KTH varnade nyligen för att Jordens klimat skulle riskera att kollapsa av mer koldioxid i atmosfären. Han konstaterade helst korrekt att kol, olja och gas ”svarar för 85 procent av världens samlade energiförsörjning”. Ändå vill han minska både tillförsel och halt av koldioxid i atmosfären.
Detta utan att tala om vad vi skall ha i stället. Liksom många andra ekonomer utgår han kritiklöst från att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären. Han hävdar att atmosfärens CO2-halt ökat med 53 procent från ”förindustriell nivå”.
Det betyder från ca 280 ppm (miljondelar) till 428 ppm på runt 150 år. Men han nämner inte att det var från den i flera perioder kalla Lilla Istiden ca 1300-1870. Det var en välkommen återhämtning från tider av missväxt, nöd och svält.
Värst var kanske vintern 1697/98. Efter flera års missväxt svalt då 100.000 människor ihjäl i Sverige och 80.000 i Finland. Så sent som 1867/68 svalt 10.000 människor i Norrland ihjäl sedan för små och för sena hjälpsändningar fastnat i snö och is. Detta borde en nationalekonom känna till.
Laestadius missar också att atmosfärens CO2-halt ingalunda var jämnt 280 ppm fram till 1800-talets slut. Det mättes i borrprover från flera tusen år gammal is i Antarktis. Men koldioxid vandrar i isen och reagerar med andra ämnen. Borrproverna visar därför inte vilka halter som rådde när isen bildades.
Laestadius har forskarkolleger med kunskap även om geologi och natur. De visar att atmosfärens CO2-halt växlar över tid och rum. Flera studier (Beck, Kouwenberg, Jaworowski m. fl.) visar växlande 300-400 ppm under 1800- och 1900-talen.
Koldioxid kan av strålning från jordytan fås att vibrera vid vissa frekvenser. Dessa täcks dock mest av vattenånga. Mängden CO2-molekyler minskar när atmosfären glesnar med höjden. Allt färre CO2-molekyler i glesnande atmosfär kan inte nämnvärt värma atmosfären.
Däremot värms den marknära atmosfären när kortvågig solvärme når jordytan och värmer land och särskilt hav. Där uppstår Jordens klimat med temperatur, vindar och nederbörd över längre tid.
Utifrån felaktig tro att mer koldioxid kan farligt värma atmosfären bekymrar sig Laestadius över att Paris-målet från 2015 inte nås om högst 2 graders uppvärmning från sent 1800-tal. Men han missar att det är välkommen uppvärmning från Lilla Istiden.
Sedan övergår Laestadius till historikern Jared Diamonds tes att civilisationer själva väljer eller orsakar att gå under av dekadens och girighet. Däri ligger mycket, men alla högkulturer har blomstrat i gynnsamt klimat och gått under med sämre klimat.
Laestadius har rätt i att klimatkonferensen COP30 i Belém blev ett misslyckande. Men inte för att inte lyckas minska världens beroende av kol, gas och olja ur marken utan för att inte lyckas säkra dess livsnödvändiga försörjning med energi, mat och förnödenheter.
Tege Tornvall
Ekonomer räknar utan att ifrågasätta
Den danske nationalekonomen Björn Lomborg kritiserar efter klimatmötet COP30 västvärldens klimatpolitik för liten verkan och höga kostnader. Men inte för att vara onödig och bygga på felaktig information.
Han utgår kritiklöst från att mer koldioxid skulle farligt kunna värma atmosfären och efterlyser fler innovationer inom ”grön energi” just för att de skall ”bli bättre än fossila bränslen”.
Men av mineraliserade rester av för länge sedan döda växter och djur kan inga bränslen skapas. Med kalk och sten från ben, skelett, skal och hårda växtdelar kan man inte driva motorer. Det kan man däremot av mjuka djur- och växtrester.
Men även ursprungligt kol i Jordens inre kan under hög värme och högt tryck bli kolväten. Detta har ryska forskare som Kudryavtsev och Kutcherov visat. Ryska och amerikanska företag börjar nu prospektera och utvinna sådana bränslen.
Ingen brist tycks råda för överskådlig tid. I studien DCO (Deep Carbon Observatory) undersökte 1.200 forskare världen runt åren 2009-2019 grundämnet kols ursprung, förekomst, egenskaper och betydelse.
DCO visar att runt 90 procent av allt Jordens kol finns i dess inre, bara någon procent i atmosfären som koldioxid och resten i mark, växtlighet och främst haven. Det skriver projektledaren prof. Robert M. Hazen i sin bok ”Symphony in C”.
Kanske annars kritiska ekonomer inte vet eller medger detta. Att ifrågasätta klimatmål och klimatlag trotsar klimatpolitikens officiella mål att minska vårt beroende av kolbaserad energi ur marken. Den som gör detta blir utesluten.
Därför spelar många ekonomer med i att vi måste minska vårt beroende av kolbaserad energi ur marken men menar att det blir för dyrt, eftersom 80-85 procent av världens totala energiförsörjning är just kol, gas och olja ur marken.
Kol är det kända Universums vanligaste fasta grundämne och basen för Jordens liv.
Det kan inte sopas undan. Vi känner inget annat som kan ersätta kolbaserad energi ur marken. Utom kärnkraft. Men kärnkraft ger bara elektricitet. Värme- och annan energi måste ha andra källor.
Detta hävdar också Lomborg och andra ekonomer. Men de utgår kritiklöst från den enkla men felaktiga tesen att mer koldioxid skulle farligt kunna värma atmosfären.
Först när de slutar med det och kritiskt ifrågasätter klimatmål och klimatlag, kan vi ta dem riktigt på allvar.
Tege Tornvall
Önskedrömmar med frågetecken
Vänstertidningen ETC har vuxit till en hel företagsgrupp. Enligt Ratsit omfattar den 27 olika företag, två stiftelser och en stödförening, Tidningen ges ut dagligen på nätet och en gång per vecka på papper med uppgivna 20.000 prenumeranter.
Därutöver verkar gruppen med bl. a. rådgivning, solenergi, elhandel, trähus, kommunikation och debatt.
Drivande kraft är vänsterprofilen och statsvetaren Johan Ehrenberg, som 1976 grundade tidningen. Den är icke partibunden men vänsterorienterad och inriktas på ”undersökande journalistik”.
Med många styrelser har 67-årige Ehrenberg fullt upp, särskilt som han numera mest lever som ”trans” och tredje kön med kvinnokläder och nytt tilltal ”Jenny”. Officiellt heter han nu Johan Jenny Ehrenberg.
Som övertygad om påstått klimathot satsar han mycket på dels solenenergi (ETC Solpark) och dels trähus (ETC Bygg). I en 16-sidig pamflett hävdar han: ”Solen är lösningen!” Cement, stål och aluminium kallas i denna pamflett ”stora klimatbovar”.
ETC Bygg skapar ”klimatpositiva boenden i trä och andra biobaserade material som lagrar koldioxid, täckta av solceller som producerar ren energi”. Utöver trä används även halm! Inte ett ord om risk för röta, vattenskador och brand eller om impregnering och råvarubrist.
Det hela finansieras med ”crowdfunding” (privata bidrag), hittills med en halv miljard kronor. Pamfletten manar folk att bidra med minst 10.000 kronor eller spara minst 100 kronor per månad.
Som säkerhet erbjuds man B-aktier i bolaget. Inte ett ord om att Ehrenbergs dåvarande bolag år 2005 gjorde konkurs med minst 9 miljoner kronor i leverantörsskulder.
I stället lockar pamfletten med följande:
Miljövänligt surfande med ETC Mobil
Klimatsmarta tågresor med ETC Tåg
Klimatkompensation med ETC Klimat
Solcellsdriven IT med ETC Serverhall
Solvärmda växthus med ETC Odla
Klimatvänliga produkter med ETC Klimatbutik
Utställning och föreläsningar.
Alla gruppens bolag är inte aktiva, men redan tidningsförlaget omsätter ca 70 Mkr med 2,4 Mkr rörelseresultat och 35 anställda. Hela gruppen omsätter enligt Ratsit ca 340 Mkr, varav minst 120 Mkr på solenergi och ca 75 Mkr på förlagsverksamhet.
Det går i huvudsak med vinst. Byggsidan gjorde 2023 en förlust på 60 Mkr men omsatte 2022 hela 190 Mkr. Gungor och karuseller – eller bubbla i vardande?
Tege Tornvall
Du skriver ”Men kärnkraft ger bara elektricitet. Värme- och annan energi måste ha andra källor.” Vad menar du med det. Kärnkraft ger endast värme bör det stå, således.
”Kärnkraft ger endast värme. Det kan omvandlas till andra former som el, kemisk och mekanisk energi.”
Tack Tege.
Många tankar från dig. Ingen tankar sten dvs fossil.
Angående ETC så kan vi väl konstatera att chefen kan oavsett vilket kön hen har.
För övrigt från vetenskapsradion idag.
Vi som Sapiens slipper bära skulden för att startat utsläppen från uppgjorda eldar.
Det var tydligen Neandertalarnas fel. Så gick det för dem, undergång eller utspädd med 97% hos oss.
Tack, Tege T.
Bra med lite tänkvärt läsande på morgonkvisten!
Ehrenberg påminner med all önskvärd tydlighet om hur mycket klimathotet blivit en obskyr födkrok av stora mått inom den västeuropeiska ekonomin.
Med en smula affärssinne och rejäl dos lågt samvete – så kan man lätt kräma ur folk och företag mammon och avlatsbrev.
Själv minns jag en genomgång av Eu:s gröna bidragsmiljarder från 2020 – där sågs ett gigantiskt inflöde i avdankade politikers nya arbetsgivares företag.
Våra skattepengar strömmade in i den gröna Eu – buken och sprutades sedan ut till dessa företag som lyft in dom avdankade politikerna.
Dessa gamla politiker, ofta från vänsterblocket, utgjorde en garanti för dessa företag att omslutas av den ljuva, gröna, miljardhögen av våra skatteinbetalningar.
Allt dessa företag och avdankade politiker behövde göra var att joddla i den gröna kören.
Se bara hur gamla tyska politiker under 2000 – talet svalde det ryska lockbetet med anställningar i stora olje och gasbolag – där kunde dom otroligt nog ge luft åt den gröna sagan och dom skrek ” bort med tysk kol, in med rysk gas och mer vindkraft..”
Merkel och andra politiker jobbade stenhårt i Eu för att göda den ryska ekonomin – som snart nog badade i pengafloder från Eu:s folk.
Men – även i år satt Merkel med på Nobelfesten ( !! ).
Nåväl – bra Tege med ett inlägg om helheter och gröna Merkligheter och dess pyramidspel.
Även gröna pengar gör människor giriga och hänsynslösa.
Och på tal om helheter – ja solinstrålningens variation dom senaste 40 åren är monumentala 10% och tittar vi på medeltida värmeperioden och Lilla Istiden och dagens klimat – så var det lika stora instrålningsvariationer då som nu.
Men var ser vi solinstrålningsökningen i dagens klimathot, i Svt, i Eu, Fn eller från IPCC…
Solinstrålning och havsströmmar är det enda som kan ge snabba klimatförändringar, förutom vulkaner och meteoriter – men Solinstrålning får inte nämnas i det offentliga.
Ställ upp ekvationen +/- 10% solinstrålning – ger hela grader i klimatförändring!
Mer sol ger mer liv ( även mänskligt )
Mindre sol ger mindre liv.
Nu har vi fått 10% mer sol sedan 1983.
Och ändå – är snöchansen och decemberkylan precis lika stor 2025 som för 100 år sedan.
Och – fortfarande sitter vi 2025 å glor på fantastisk skidåkning på tv, från Ruka, från Trondheim(!) Och från Alperna.
Vad – är det klimathotarna babblar om?
# 1. Lars C. Rätt av dig. Kärnkraft kokar vatten så att vattenånga driver turbiner. Men kärnkraft används just för att alstra elektricitet och uppfattas i debatten just så.
ETC-Ehrenberg är ju själva ärketypen för bidragskapitalisten, så socialist han påstår sig vara. Hans mycket långa historia i branschen är kantad av bidragsmjölkande, konkurser och dåliga arbetsförhållanden. Allt dokumenterat och publicerat. Det är otroligt att det faktiskt finns folk som betalar för skräpet han säljer.
Ekonomer och forskare räknar hit och dit och med ”förindustriell tid” som mått. Det är ca 4,5 miljarder år vi pratar om i så fall och jorden har varit mycket varmare, ca 5-6 grader varmare för några miljoner år sedan och det växte bra och djur fanns då också. Fast det är klart, vill man få sina tveksamma teorier att stämma måste man krympa fönstret rejält.
”Ryska och amerikanska företag börjar nu prospektera och utvinna sådana bränslen.”
Källa, tack.
# 7, tty. En första motfråga: varifrån kommer allt kol, all koldioxid och alla Jordens kolföreningar i atmosfär, hav, mark, växtlighet och Jordens inre om inte just från ursprungligt kol sedan Jordens skapelse?
Detta tar jag som allmän kunskap och insikt. Jag återkommer. Googla Kudryavtsev och Kutcherov samt även BP om påfyllda tömda oljefickor. Googla även DCO och ”Symphony in C”.
OT:
Panikslagna klimatalarmister tar till allt djärvare lögner:
https://wattsupwiththat.com/2025/12/14/panic-stricken-climate-alarmists-resort-to-bolder-lies/
Här en AI-assisterad sammanfattning:
”Klimatpanikens sista växel
Allt fler tecken tyder på att den moderna klimatalarmismen befinner sig i ett alltmer desperat skede. När tidigare domedagsprofetior inte slagit in enligt plan – vare sig tidsramar för ”oåterkalleliga tipping points” eller löften om snabb global omställning – har retoriken trappats upp till nya nivåer. Budskapet är inte längre nyanserat eller vetenskapligt försiktigt, utan kategoriskt, absolut och ofta skrämselbaserat.
Vi får höra att tiden är ”nästan slut”, att extrema väderhändelser saknar historiska motstycken och att världen redan befinner sig i ett tillstånd av klimatkollaps. Samtidigt utelämnas det faktum att liknande varningar har upprepats i decennier, med ständigt flyttade slutdatum. Att dessa prognoser gång på gång visat sig överdrivna verkar inte leda till självkritik – snarare till ännu starkare påståenden.
Ett återkommande narrativ är att världen snabbt lämnar fossila bränslen bakom sig. I praktiken visar dock global statistik att användningen av kol, olja och gas fortsätter att öka, särskilt i utvecklingsländer där tillgång till billig och stabil energi är avgörande för välstånd, sjukvård och livsmedelsproduktion. Trots detta framställs den ”gröna omställningen” som både oundviklig och ekonomiskt lönsam, även när den i stor utsträckning är beroende av subventioner och politiska tvång.
Samtidigt växer en oroande tendens att försöka kontrollera själva samtalet om klimatet. Initiativ för att ”bekämpa desinformation” riskerar att i praktiken bli ett verktyg för att tysta avvikande röster, även när dessa bygger på data, historiska jämförelser eller legitima vetenskapliga invändningar. När politiska och ideologiska mål kläs i vetenskaplig retorik blir gränsen mellan kunskap och propaganda suddig.
Ironiskt nog ignoreras ofta positiva trender: mänskligheten har aldrig varit bättre rustad att hantera extremväder, skördarna har ökat globalt, fattigdomen har minskat och dödligheten i naturkatastrofer är dramatiskt lägre än förr. Dessa framsteg passar dock dåligt in i en berättelse som bygger på ständig kris.
Klimatfrågan är komplex och förtjänar seriös analys – inte panik, överdrifter och moraliskt tvång. När alarmismen blir allt mer högljudd kan det vara ett tecken på att verkligheten inte längre samarbetar med narrativet.”
Ett annat citat hittat förra veckan illustrerar detta ytterligare:
“Reality is that which, when you stop believing in it, doesn’t go away.”— Philip K. Dick
”En första motfråga: varifrån kommer allt kol, all koldioxid och alla Jordens kolföreningar i atmosfär, hav, mark, växtlighet och Jordens inre om inte just från ursprungligt kol sedan Jordens skapelse?”
Javisst, och kollar du på isotopsammansättningen ser du att i princip allt det där kolet har cirkulerat genom levande organismer. Det gäller faktiskt t o m många diamanter (fast det finns även diamanter som består av ”ursprungligt” kol).
Jag tolkar ditt svar som att du inte har någon källa till påståendet.
10
Tege, i likhet med många andra inklusive flera på denna blogg, tillhör de helt suveräna individerna . Dessa bestämmer helt enkelt hur klimatet är beskaffat och vips hittar man någonstans lämpliga observationer som 100% – igt styrker uppfattningarna. Greta Thunberg gör detsamma och detta till trots blir resultat helt olika mot vad Tege kommit fram till.
Vi eländiga och osäkra stackare som tillhör de tvivlande som ständigt söker efter uppgifter som visar att vi tänkt fel och som tvingar oss att göra om allt från början igen. Tänk vad skönt det vore att tillhöra de troende och alltid veta hur verkligheten är beskaffad.
Lennart B #11,
Jag håller helt med. Jag tror att det är bra om man kan hålla sig till vad vetenskapen (för tillfället) har kommit fram till. Det duger rätt bra om man vill ha en skeptisk hållning till klimatalarmismen.
Det är visserligen inte min sak som enbart husse för den här bloggen, men ibland måste man få ställa sig lite skeptisk till inlägg av skribenten. T.ex.
Är det CO2 som värmer atmosfären? (Inte t.ex. hav och land)
Skapas det nya gas- och oljekällor från jordens inre?
Vi vet alla att begreppet ”fossilt” bränsle inte skall tolkas bokstavligt. Du lägger stort fokus på den semantiska felaktigheten som att man då går alarmisternas ärende. Varför tror du det? Jag tror att de flesta vet att man inte menar sten.
Personligen tycker jag (OBS ”tycker” – en personlig inställning oavsett vad forskningen uttrycker, helt utan källa) jag tycker alltså, i det här fallet, att ”organiska kolväten” är en betydligt bättre benämning på den svarta sörja som oljebolagen pumpar upp ur marken än vad ”fossila bränslen” är.
Sen kanske det innebär att någon, kanske till och med många, ”tycker” att jag är omodern, gammal, trångsynt, fast i det förgångna och klimatförnekare … oavsett vilket epitet ”någon” i så fall vill klistra på mig så vill jag härmed meddela att jag är en stolt sådan … 😊, med ett undantag av epitetet ”klimatförnekare” eftersom jag tror mig veta att klimat finns …
Etymologiskt så är fossil något som är uppgrävt (ur marken). Av latinets fossa = dike, grav. En del av det kan var petrifierade lämningar av sådant som levt för länge sedan, men även kol och olja klassar in som ”uppgrävt ur mark”
#14 Magma. Jag anser att ordet ”oorganiskt” är onödigt, det räcker med ordet ”kolväten”. Oorganiska kolväten finns visserligen men ingen risk för sammanblandning föreligger. Jag frågade AI och fick följande svar.
Ja, det finns kolföreningar som inte räknas som organiska, trots att de innehåller kol; dessa studeras inom oorganisk kemi och inkluderar grundämnet kol i sig (som diamanter och grafit), koldioxid CO2, kolmonoxid CO, cyanider (t.ex. KCN), och karbonater (t.ex. CaCO_{3}, som traditionellt undantas från den organiska definitionen som huvudsakligen fokuserar på kolväten och deras derivat med väte och andra element som syre och kväve. Exempel på oorganiska kolföreningar:
Grundämnet kol i olika former.
Grafit, diamant, fulleren.
Koloxider: Koldioxid CO2 och kolmonoxid CO.
Cyanider: Föreningar med cyanidjonen CN{-}, natriumcyanid NaCN.
Karbonater: Salter av kolsyra, t.ex. kalciumkarbonat (kalksten).
Karbider: Föreningar mellan kol och ett mindre elektronegativt element, som kiselkarbid SiC.
Varför görs denna åtskillnad?
Historiska skäl: Den organiska kemin växte fram från studiet av ämnen från levande organismer.
Komplexitet: Kolväten och deras stora och komplexa derivat (organiska föreningar) utgör en egen stor gren i kemin, medan de enklare kolföreningarna behandlas som oorganiska. Så medan de flesta kolföreningar studeras inom organisk kemi, finns det en tydlig uppsättning undantag som hör hemma i den oorganiska kemin.
Nr 11 Lennart Bengtsson
Den mest suveräna är onekligen du.
Du fårstår till och med Einsteins relativitetsteori, mycket bra.
Du är jättebra och jättesmart.
Som din förståelse av sveriges vintertemperatur, enastående – tack.
17
Stort tack för komplimangen. Jag har ju faktiskt studerat Sveriges väder och lite till praktiskt taget dagligen sedan 17 November 1946 ( då jag för första gången som 11 åring blev fascinerad av meteorologin) och har väl ändå lärt mig en del.
Jag tror också att jag tidigare påverkades när jag Trollkarlen från Oz och den förfärliga och intressanta tornadon i inledningsscenen. ( Det måste ha varit någon gång tidigt 1940-tal)
Och 1940-talets vintrar minns jag väl
Lennart
Nr 18 Lennart Bengtsson
Ja, fint – jag tror att du och jag blev överens om att uppgången i sveriges vintertemperatur framförallt skedde under perioden 1900 – 1930 – talet.
Och att sveriges medeltemperatur för vintern sjönk med 3 grader 1930 – 1980 – talet?
Utifrån det kan vi utläsa 2 saker, våran vintertemperatur har utvecklats minimalt pga ökande koldioxid men mycket kraftigt beroende av variationen i solinstrålning?
Du kan garanterat visa att våra vintertemperaturer borde ha ökat kraftigt, med hela grader Celsius under 2000 – talet – eftersom solinstrålningen ökat med 10% sedan 1983..?
Får du tid över får du gärna i ngn öppen tråd beskriva vad du kommit fram till angående Einstein och klimat och koldioxid – om där finns något intressant?
#13
”Vi vet alla att begreppet ”fossilt” bränsle inte skall tolkas bokstavligt. ”
Jo, det kan mycket väl tolkas bokstavligen. Fossila bränslen är just fossil i meningen att de är rester av organismer som levde för länge sedan (från några hundra tusen till bortåt en miljard år). Kol huvudsakligen av växter i sumpiga miljöer, olja huvudsakligen av mikroorganismer som levde i vatten (oftast, men inte alltid, hav). Naturgas kan komma från båda.
Detta framgår av isotopsammansättningen, förekomsten av kemiska föreningar i råolja som bara uppstår i levande organismer och (när det gäller kol) av identifierbara makrofossil.
Kan det finnas inslag av kol som kommit upp från stort djup? Kanske, i så fall främst i naturgas. Förekomsten av helium i några naturgasfält visar att gaser från underliggande/kringliggande lager kan läcka upp. Men även i sådana fall är kolet nog oftast ”fossilt”. Plattektoniken transporterar ned organiskt material till stora djup, Som jag redan nämnt är t o m kolet i diamanter (som bara kan uppstå på djup typ 60 km eller mer) ibland tydligt organiskt.
Ingemar N. Tack för detta upplysande inlägg.
Har i dagarna beställt ”En hvar sin egen professor” (Axel Wallengren). Jag har lånat ut mitt gamla exemplar och inte fått tillbaka det, men saknar det när verkligheten blir alltför svårsmält.
# Lars 16.
Jag är helt med på att det finns både organiska och oorganiska kolväten men att vi när det gäller råolja pratar organiska … ville med att lyfta fram ”organiska” mest knyta ihop begreppet med det en del kallar ”fossilt”.
När vi kommer till ”fossilt” så är jag så klart även medveten om att det finns två ”skolor” om dess användning … dock är jag så gammal att jag även upplevt tiden innan klimathotsretoriken och även om man kan tolka in att råolja är ”uppgrävd ur marken” så var det i den värld som jag då levde ALDRIG någon som använde ordet ”fossilt” om råolja eller organiska kolväten, utan det kom tillsammans med det stora hotet som koldioxiden anses utgöra och jag ser inget skäl att falla in i den trallen … men så är jag också ganska omodern 🙂 … som jämförelse så kallar jag inte heller Krimhalvön för rysk … om sen andra gör det så kan jag fortsatt leva med det …
# 10. Min huvudkälla är boken ”Symphony in C” av prof. Robert M. Hazen. Sin titel till trots handlar den inte om musik utan om hur 1.200 forskare världen runt åren 2009-2019 studerade grundämnet kols ursprung, förekomst, egenskaper och betydelse.
Sällan ser vi att kol efter gaserna väte, helium och syre är vårt kända Universums fjärde vanligaste kända grundämne, det vanligaste fasta och därmed rimligen vanligt (vanligast?) på stenplaneter. Sällan ser vi att Jorden och hela vårt solsystem fick sina grundämnen från exploderande fjärran stjärnor. Sällan ser vi att vår tidiga atmosfär länge tycks ha varit mest koldioxid.
Klimativrarna har till den grad lyckats förtala detta grundämne att det sopas under mattan och förtigs som bas för Jordens liv och vår främsta energikälla.
# 11. Lennart anklagar mig för att i förväg ”bestämma hur klimatet är beskaffat … och hitta lämpliga observationer som 100%–igt styrker” detta.
Detta är illvilligt och missuppfattat. Utan förutfattad mening har jag tvärt om sedan 2006 som lekman sökt förstå vad klimatet är och hur det fungerar. Det har stegvis lett mig till
1) att klimatet är temperatur, vindar och nederbörd över längre tid i den marknära atmosfären,
2) att det beror på hur mycket solvärme som når jordytans land, växtlighet och särskilt hav,
3) att det begränsas av moln och stoft i atmosfären, mörka dygns- och årstider, minskande solvinkel mot polerna och reflektion (albedo).
Vad gäller koldioxidens förmåga att värma atmosfären har jag nu kommit fram till att den beror på hur utgående strålning från jordytan får CO2-molekyler att vibrera = värmas) men att detta begränsas av allt tunnare atmosfär uppåt med allt färre CO2-molekyler och mindre möjlig verkan.
Jag har också insett att detta i hög grad påverkas av att luftmassor stiger och sjunker med värme resp. kyla och att detta tillsammans med Jordens rotation skapar vindar. Som bl. a. Lennart betonar skapar stora temperaturskillnader mer och starkare vindar – tvärt emot vad larmen hävdar.
Vad som på KU diskuteras är hur mycket/litet koldioxid kan fås att vibrera av utgående strålning och om detta nämnvärt kan långsiktigt värma atmosfären.
Detta är ingalunda att framföra en egen klimatsyn utan resultatet av 19 års studier med drygt 80 klimatböcker (inkl. Lennarts) på flera språk plus hekatomber av artiklar, rapporter, debattinlägg etc.. Jag söker hela tiden faktiska observationer och rön utan att förlita mig på auktoriteter.
Lennart tycks ogilla att lekmän alls yttrar sig. Vi skall sitta still och lyssna till honom och andra insatta. Detta kränker mig personligen. Alla måste vi någon gång börja från noll.
Är även namnet ”petroleum” då problematiskt? Bergolja.
Förledet ”fossil” för bränslen upptagna ur jorden har anor från 1700-talets andra hälft. Dvs – långt tidigare än födelsen av koldioxidskräcken.
Man ska nog akta sig för att gräva ner sig för djupt i skyttegravarna angående om all olja och gas bildats av levande organismer som dött och inte göra samma misstag som klimatalarmisterna och påstå att vetenskapen är enig? Det kan mycket väl vara så att abiotisk olja är verkligt och att man nog ska invänta mer forskning på området.
# Foliehatt 24
Det är korrekt att begreppet fossil använts tidigt även för kolväten, men då pratar vi mest geologi, i dag används ”fossila bränslen”däremot som en tydlig politisk markör – gammelgubben i huset (jag) kollade med AI. Svaret återges nedan i något nedkortat format …
– Före 1950-talet: Termen användes främst i vetenskapliga och geologiska sammanhang för att beskriva energikällornas ursprung.
– 1950- och 1960-talet: Frågor kring luftkvalitet (smog) och hälsofaror, särskilt från kolförbränning i städer, började leda till politiska åtgärder, vilket gynnade olja och naturgas som ”renare” alternativ.
– 1970-talet: Termen blev mer framträdande i svensk politik, delvis kopplat till internationella ekonomiska och politiska störningar såsom oljekriserna. Man började tala om en sårbarhet i att vara beroende av dessa specifika bränslen.
– Sent 1980-tal och 1990-talet: Den globala klimatdebatten tog fart, och ”fossila bränslen” etablerades som en central politisk term. Forskare och miljöorganisationer började tydligt koppla koldioxidutsläpp från förbränning av kol, olja och naturgas till den globala uppvärmningen.
– 2000-talet och framåt: Begreppet har blivit en kärnterm i klimatpolitiken. Politiska mål om att ”lämna den fossila eran” eller ”fasa ut fossila bränslen” är numera vanliga i den globala och nationella debatten.
– Sammanfattningsvis kan man säga att begreppet gick från att vara en deskriptiv vetenskaplig term till en politisk markör i och med att miljökonsekvenserna och det geopolitiska beroendet blev allmänt kända och debatterade i slutet av 1900-talet.
Så gammelgubbens (min) slutsats att det i dag används allmänt i samhällsdebatten som en politisk markör för en koldioxidfri (o därmed utplånad) värld stämde ganska hyfsat, även om min gamle kemilärare under tidigt 70-tal inte tagit till sig benämningen från geologerna ….
Att det däremot är en fara att göra sig alltför beroende av olja o andra kolväten för sin energiförsörjning är så klart fortfarande en sanning. Jag minns fortfarande kupongerna vi fick ut under drivmedelsransoneringen på 70-talet …
I dagligt tal ( se 13) kan man förstås säga att CO2 värmer atmosfären med det är mer korrekt att säga att koldioxid och andra växthusgaser hindrar jordytan och den lägre delen av atmosfären ( troposfären) från att kylas ned. Däremot kyler växthusgaserna ned stratosfären. Detta visade redan Manabe 1967 och det var kånt även tidigare. Över Antarktis finns det praktiskt taget ingen troposfär på höga nivåer och under högvintern och det är därför som det blivit lite kallare där till följd av mer växthusgaser. Därtill dominerar CO2 över vattenångan till följd av Clausius-Clapeyrons lag.
Koldioxidens mäts nu nästan överallt bland annat på Sydpolen( Amundsen- Scott stationen, 90° S) Där finns knappast några årstidsvariationer men värdet följer i stort årsmedelvärdet med en mindre försening. För de som hävdar att bara solstrålning räknas kan fundera över varför ökande växthusgaser kyler ned stratosfären? Och det är fakfiskt mer än uppvärmning i troposfären oh jordytan
# 23 Tege, Du skriver ofta om en sektor i geologin som knappast har med den här bloggen att göra, djupkolets ursprung och förvandling. Kanske spännande, men djärvt om man startar till synes utan rimlig allsidig naturvetenskaplig bakgrund. Du verkar vara i behov av att förmedla Dina tankar till, alternativt dela dem med någon, men
åtminstone för mej blir Dina återkommande funderingar kring för bloggen ovidkommande tankar rejält störande. De påminner alltför ofta om elever/studenter som inte kunnat eller orkat sätta sig in ett avsnitt och vid prov/tentamen babblar osammanhängande om lite av varje i hopp om att den som ska bedöma svaren inte läser tillräckligt noga. De har knappast insett att ordsvall snarast är ett tecken på att man inte förstått medan man likt poesin ofta kan förmedla många sammanhängande tankar med få ord.
Jag kollade förresten i paleogeologen Ian Plimers ”Heaven and Earth global warming: the missing science”. Såvitt jag kunde se inte ett ord om Ditt favoritämne eller Din professor.
#28 Ann Ih
På samma sätt blir det lite störande när du gång på gång här inte lyssnar på en viss person som är väldigt insatt i ämnet och tuggar vidare om att Co2 är obetydlig. Bara för att det inte är den katastrof media målar upp behöver man ju inte fara med osanningar.
# 28. Tack för det. Jag är 82 år gammal och har I 19 år försökt att som lekman sätta mig in i klimatfrågan. Du verkar som en lärarinna med rödpennan i högsta hugg. Vi är överens om att klimatlarmen är överdrivna och att de utmynnar i totalitarism. Då borde vi också kunna enas om att gemensamt bekämpa dem. Hellre än att tvista inbördes bör vi angripa dem som missbrukar det fria ordet till att missleda folket. Eller?
Sedan kan vi diskutera enskildheter. Som att Jorden, dess utveckling och dess klimat bl. a. beror på de grundämnen den fått från början.
# 28. För att förstå kanske jag möjligen söker. Jag kanske är ett ogräs i din rabatt. Men det finns fler rabatter. Natti, natti!
Vår kunskap om väder och klimat blir allt mer begränsad ju längre vi går tillbaka i historien. Kunskapen har dock ökat väsentligt främst genom de stora framsteg som gjorts det senaste halvseklet främst genom nya omfattande observationer från rymden och i världshavet samt avancerade beräkningar som omfattar hela jordsystemet. En bok som jag varmt rekommenderar är:
Atmospheric Evolution on Inhabited and Lifeless Words skriven av två kunniga geofysiker David Catling and James Kasting. Huvuddelen av kunskapsmassan berör Jordens med behandlar även andra planeter
Den är inte lättläst men säker tillgänglig för bloggens all välutbildade civilingenjörer och naturvetare. Även om man inte sätter sig in i allt så får man ändå en uppfattning om den väldiga kunskap som finns på området.
När det gäller den mer begränsade kunskapen om klimatvariationer och ändringar som främst berör nutiden så är faktiskt IPCC:s naturvetenskapliga rapporter en nyttig och viktig läsning späckade med fakta. Hoppa över inledningen och ignorera alla tillläggsrapporter som behandlar eventuella åtgärder. Dessa behöver inte läsas om man endast är intresserad av naturvetenskapen( science).
Med lite mer mentala ansträngningar av skribenter och kommentatorer är jag säker på att bloggen kan spela en viktig roll i en kritisk syn på dagens klimatpolitik som nästan är fri från seriös vetenskaplig kritik och i flera avseenden rent enfaldig. Och därigenom ett såväl kulturellt som ekonomiskt och socialt problem.
Jag trodde det var vedertagen vetenskap att petroleum är ett ”förnybart” ämne. Det bildas under högt tryck i hög hetta på djup av mer än 10000 m från jordytan. Man hittar dylika ämnen på djup som aldrig varit nära markytan, Därefter diffunderar ämnet sakta upp mot jordytan och på vägen samlas en del av det i ”fällor”. vilket sedan kan utnyttjas som källa för utvinning, En del av petroleumet når sedan själva precis överallt, utom där det fångats i ”fällor”, av markytan och oxideras, samt försvinner.
Det finns dock inga bevis för att petroleum bildas av t ex biologiska rester.
Nr 32 Lennart bengtsson
Visst är det fint med mätningar av modernt slag.
Men ändå kan vi klimatintresserade läsa observerad vintertemperatur 1860 – 2025 från smhi – och konstatera att från 1860 – 1930 – talet ökade vintertemperaturen 3 grader och från 1930 – talet till 1980 – talet sjönk temperaturen 3 grader och från 1980 – talet till 2020 ökade den igen med 3 grader.
Du verkar aldrig svara på hur du där ser på våra observationer.
Menar du att 1860 – 2025 och vintertemperaturen är orelevant och ointressant?
Det vi lekmän ser är den stora variationen i solinstrålning för denna tid, 1860 – 2025, som korrelerar oförskämt bra med temperaturutvecklingen – medans koldioxiden korrelerar dåligt under samma tid.
Är vi verkligen bara pladdrande idioter som undrar?
Saknar vi observationer och klimathistoria för den tiden?
Att sedan koldioxid är en växthusgas är en sanning – men förmår den värma upp ytan på klotet och dess hav på kort tid?
#33
”Man hittar dylika ämnen på djup som aldrig varit nära markytan,”
Nej. Det finns sedimentära bergarter ned till mer än 20 km djup i vissa sedimentationsbäcken.
Och berg kan både föras ned till stort djup och åter komma upp till ytan. Ta t ex en metamorf bergart som marmor. Det är kalksten som varit nere på stort djup ock ”kommit upp” igen.
”Det finns dock inga bevis för att petroleum bildas av t ex biologiska rester.”
Det är väl förstått hur råolja bildas genom ”urkokning” av organiskt material i mörka skiffrar.
Man kan som bekant artificiellt ”tillverka” olja ur alunskiffer, som det gjordes i Kvarntorp på sin tid.
Råolja innehåller en hel uppsättning av föreningar som bildas i levande organismer som porfyriner, steraner och hopaner plus att kolisotopsammansättningen är typisk för levande organismer och att det finns optiskt aktiva komponenter i råolja, också typiskt för material från levande organismer.
Det är i och för sig inte osannolikt att en del enkla kolväten (främst metan) kan komma upp från stort djup, men ingen har kunnat förklara hur de skulle kunna omvandlas till de komplexa organiska föreningar som finns i råolja. Dock kan troligen en del kolväten bildas abiotiskt i samband med serpentinisering, dock knappast i större mängder.
Och nu vet vi ju dessutom att subduktion kan föra ned material från ytan långt ned i den övre manteln.
34
Lokala och regionala väderuppgifter är förvisso intressanta och viktiga med andra faktorer än strålning krävs för en djupare förståelse
Här ett exempel från Mellansverige:
Jag vet inte hur många som minns januarimånaderna 1987 och 1989.
Januari 1987 var faktiskt kallare än krigsvintrarna medan januari två år senare var en av de allra mildaste under de senaste 200 åren. Skillnaden i medeltemperatur för hela månaden för de två januarimånaderna uppgick faktiskt till nästan 15°C! Ungefär som skillnaden mellan en sval sommar och en mild vinter.
Jag är säker på att många av bloggens läsare har anteckningar härom. Detta visar tydligt att åtminstone under vintern spelar såväl sol som växthusgaser en sekundär roll
Detta kan hända igen och det är bara att hoppas att det finns tillräckligt med energi och el om vi åter får en januari som 1987. Jag är inte helt säker på detta December 2010 gick inte heller av för hackor.
Då skulle säkert landets politiker säga ” Det hade vi ingen aning om!”
Lennart #36,
”Vi såg den inte komma”
Apropå det här med väder. Det är nu början av vintermånaderna och jag hoppas att vi slipper ett snökaos som Simrishamn i det sköna Österlen fick 1965. Alternativt Gävle 1998
Se länken till youtube om Simrishamn
https://www.youtube.com/watch?v=mai-MSyBB3o
Skulle motsvarande ske i typ Stockholm så misstänker jag att det inte blir snöröjt utan de låter saltet tina bort snömängderna.
#38 Finns ingen klimatkris:
gretas våta dröm….
men hur skulle bovlund kunna cykla till riksdagen?….
36 Lennart Bengtsson
Nej – du har fel.
Sverige och Skandinavien har inget lokalt klimat.
Sverige ligger vid Atlanten och golfströmmen och vi ligger långt norrut i värmetransporten från området nerfrån ekvatorn.
Sverige & Skandinavien är en mycket viktig del av det stora klimatet, vi har inget lokalt klimat i sverige.
Därför – är sveriges mätserie från 1860 viktig – för dom som vill förstå KLIMATUTVECKLINGEN.
40
Käre Magnus Blomgren 40
Du får ursäkta mig men jag kan inte bara förstå vad Du menar med att Sverige inte har något lokalt klimat? Även Trollhättan måste väl ha ett klimat precis som vilken annan ort på jorden somhelst? Jag vore tacksam om Du kunde förklara hur Du definierar ordet klimat. På vilket sätt skiljer sig detta från den fackmässiga definitionen av klimat som ursprungligen går tillbaka till W. Köppen? Varför inte konsultera AI om Du är osäker,
Nr 41 Lennart Bengtsson
Tycker nog jag förklarat precist varför Sveriges 35 mätstationer och 150 år långa mätserie Inte är en mätning av lokalt klimat.
Samma sak som med mätstationen trollhättan/ vänerborg långa serie inte alls är ett lokalt fenomen – utan ett Resultat av förändringar över atlanten och golfströmmen och efterföljande atmosfärscirkulation.
Exempel – om solinstrålningen ökar över havet utanför spanien och storbritannien så avspeglar det sig hos oss i norden, i vädret och över långa mätserier är det just sådant vi avläser.
Skandinaviska halvön har ett mycket bra läge för att spegla klimatförändringar från ekvatorn till Arktis – pga av havytans temperatur och strömmar som även påverkar atmosfären och dess cirkulation – Skandinavien har således inget Lokalt klimat.
Exakt det vi sett sedan 1979 eller 1900 eller 1850 från ekvatorn till Arktis – har kunnat ses hos oss.
Mätserien 1860 – 2024 är därför en produkt av norra hemisfärens klimatförändring.
Söker du däremot ett begränsat område, långt inne på en kontinent med bergsmiljö – så kan du råka ut för avvikande och lokalt klimat, som skiljer sig markant från det storskaliga och långsiktiga vädret/ klimatet.
Utgången ur Lilla Istiden 1860 – 1930 kan avläsas i både skandinavien och resten av norra hemisfären.
Just dessa faktorer och denna svenska mätserie är därför en guldgruva för att förstå vårat klimat på Norra Hemisfären.
Alarmister – brukar beskriva Lilla Istiden, medeltidsvärmen och övriga variationer som Lokala, vilket är missvisande.
Alarmister kallar alltid våra få riktigt långa mätserier för endast varandes lokala och icke användbara för att förstå Klimat och dess förändring – Dessa serier är tvärt om utmärkta för att vi skall förstå.
Senaste klimatförändringen 1991 – 2020 syns exempelvis höra ihop med reningen av utsläpp och 90% mindre svavel och därmed mycket kraftig ökning av solinstrålning – med extrem minskning av svavelutsläpp från fartygstrafik, pga av lagkrav.
Såå, nej Skandinavien har Inget lokalt klimat 1860 – 2024.
Nr 41 Lennart Bengtsson
Nej, jag gillar inte AI – eftersom den oftast inte stämmer med det jag lärde mig om klimat – genom att böcker och rapporter påv1900 – talet.
Ai tycks snarast tvärt om vara matat med Alarmism.
Du får istället återvända till din hemstad Trollhättan, så kan vi prata klimat över en fika på Ekmans Konditori, på storgatan – jag bjuder gärna.
Mvh
#42 Magnus Blomgren
Det sägs ofta att man bara ska lita på det man ser och inte på vad man känner eller tror.
Just därför är det relevant att påpeka att Sveriges och Skandinaviens klimat är lokalt definierat i sin observation men huvudsakligen storskaligt styrt i sin dynamik. Långa temperaturserier från regionen (ca 1860–2024) uppvisar stark samvariation med klimatutvecklingen på norra hemisfären genom kopplingar till Nordatlantens hav–atmosfärsystem, inklusive den Nordatlantiska oscillationen (NAO), Atlantens multidekadiska oscillation (AMO) och den Atlantiska meridionala omsättningscirkulationen (AMOC). Skandinaviens maritima läge och begränsade topografiska isolering medför att regionala temperaturvariationer i hög grad moduleras av havsytetemperaturer och atmosfärisk cirkulation snarare än av lokala energiflöden.
Därmed utgör SMHI:s långa mätserier robusta indikatorer på hemisfärisk klimatvariabilitet och långsiktiga förändringar, inklusive övergången ur Lilla istiden och den moderna uppvärmningsperioden, där även förändringar i antropogena aerosoler (särskilt svavelutsläpp) har påverkat den regionala solinstrålningen.
Det är också därför temperaturutvecklingen över tid samvarierar mellan olika platser i Skandinavien, även om den absoluta medeltemperaturen skiljer sig mellan exempelvis kust, inland och nord–sydliga lägen.
Jag vill samtidigt tacka för dina tankeväckande kommentarer, som jag med intresse och uppskattning läser.