Uppdatering genom Jonny Fagerström angående vindkraft i natura 2000-områden
Information från Klimatgruppen: Författare Ove Lilljequist
Uppdatering:
Daily Mail är Englands näst största dagstidning med 2½ miljoner exemplar om dagen. Och i en ledare i Daily Mail går man så långt att man ifrågasätter hela Global Warming doktrinen och skriver: For all our sakes, ministers must drop their dogma about climate change — the science of which remains shrouded in doubt — and, wherever possible, give the country a break from green taxation”.
Igår var det sista sessionen för the British Parliament före sommarupphållet, och regeringens gröne klimatminister Chris Huhne hade hoppats, att hans stora klimatlagstiftning skulle redan ha varit debatterad och beslutad. Men ingalunda. Parliament lyckades stället att skjuta lagen ”auf die lange Bank”, som tysken säger. Och någon debatt blir nu inte aktuell förrän i september. Ett nederlag för Chris Huhne, anser Meg Hillier i The Guardian. Hon är Labours skuggmininster för energifrågor, och tidningen är Englands DN i klimatfrågor. Så hennes och tidningens vidräkning med den konservativa regeringens släpande klimatåtgärder är naturligvis för oss inte övertygade goda tecken på åtminstone de engelska politikernas uppvaknande ur den gröna drömmen.
I likhet med Obama påstås premiärmininster Cameron inte ha nämnt gröna frågor sedan han blev vald. Regeringen har övergivit ”zero-carbon homes scheme” och laddningsstationer för elektriska bilar. Och nu har man uppskjutit hela klimatlagstiftningen. Meg Hillier avslutar sin kritik med att ”The reality is that the government is not serious about its green agenda”. Vilket vi har all anledning att vara tacksamma för.
Slut på uppdateringen
De engelska kraftbolagen, med Centrica i spetsen, har haft ett möte med DECC, Department of Energy and Climate Change, med ministern Chris Huhne i spetsen, för att informera regeringen om att det behövs 17 st nya gaskraftverk för att stötta vindkraftverken när det inte blåser tillräckligt. Som under den gångna vintern. Kraftverk, som måste gå på ”tomgång” dygnet runt för att vara omedelbart tillgängliga vid oförutsebara behov.
Med sedvanlig skärpa skriver Christopher Booker i Sunday Telegraph att regeringen hamnar i den dubbla absurditeten att stand-by kraftverken bränner stora mängder dyrbar gas till absolut ingen nytta. Och med högre CO2 utsläpp på grund av den låga förbränningseffektiviteten. Kostnaderna kommer på konsumenternas elräkningar.
Under tiden kommer pressrapporter, att brittiska regeringen gjort allt för att dämpa paniken över kärnkraften efter Fukushima, eftersom man redan planerar 5 st nya kärnkraftverk med tillsammans 10 st reaktorer. Liksom man gjort i Frankrike, som med 80 % kärnkraft inte har några som helst avsikter att följa Tysklands föga välbetänka nya kärnkraftpolitik. Och Polen, ny ordförande i EU och med 90 % kolkraft, har just givit byggnadstillstånd för 13 nya kolkraftverk. För vilket man hotas med rättsliga åtgärder inför EU på grund av byråkratiska formfel.
Den europeiska energipolitiken liknar allt mer en politisk lekstuga, där inkompetenta politiker inte har andra ambitioner än att till varje pris – för konsumenterna – vinna nästa val.
Har Sverige planerat för backup med (rysk?) gas till de planerade 1100 vindkraftverken i Markbygden? Är 29 % kapacitetsutnyttjande realistiskt?
I Sverige kommer vattenkraft att användas som back-up för vindkraft.
Redan idag så har vattenkraftverken på vintern större effektkapacitet än vad det finns tillgång på vatten. När det blåser mycket, och vindkraften producerar, så kan man då spara på vattnet i kraftverksdammarna och använda det när det inte blåser så mycket.
#1
Enligt Svenska Kraftnäts utredning ”Storskalig utbyggnad av vindkraft” (Dnr 617/2008/AN 40) så räcker inte reglerkapaciteten.
Det krävs enligt utredningen ytterligare reglerkapacitet:
1400-1800 MW vid en utbyggnad av10 TWh vindkraft
4300-5300 MW vi en utbyggnad av 30 TWh vindkraft
Johnny #2
Den utredningen är alltså från 2008. Vad har den resulterat i? Om man beslutat för en utbyggnad av vindkraft måste man väl även ha beslutat om en utbyggnad av reglerkraft?
Vad jag vet finns inga beslut. Olika fraktioner strider fortfarande om resultaten. Vindindusutrin och Energimyndigheten med Professor Lennart Söder, KTH på ena sidan och Svenska Kraftnät och KVA på den andra. Läs gärna denna artikel som jag skrivit i Ny Teknik och angränsande motartiklar:
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3069930.ece
Tack Jonny,
Av det kan man alltså dra slutsatsen att politiker fattar långsiktiga och kostsamma beslut om vindkraft utan ett säkert underlag, dvs struntar i att det inte finns en stor och enig expertsynpunkt i frågan och i andra sammanhang lutar sig mot att det finns en enig forskarkår.
Politiker gör vad dom ”tycker” är rätt och väljer sen argument som passar och bortser från argument som inte passar. Tragiskt.
Jag har alltid retat mig på att många politiker tror att de har nån sorts rätt att påverka viktiga beslut enbart baserat på ”tyckande” och att de faktiskt säger så rent ut. De verkar tro att de är valda på basis av de ”tycker”
Ja, Chris Huhne sitter i sanning i egeninmålat hörn (he-he..) & kritiken ökar hårnande & avslöjande inom alltfler ’dolda’ områden. Undrar månne när Andreas C. respektive Ma(u)d, yes, we can’t, Olofsson kommer under liknande kritik… 😉 Tyvärr finns där inte mycket att [ännu] hoppas på i den riktningen så länge industrin (läs Svenskt Näringsliv etCons) sätter ner foten och gör så ordentligt! Bad omen är att SCA kommer att satsa megastort på vkv-vansinnet – bra märkligt mht att S-M Lööf är styrelseordförande och borde banne mig veta bättre. 😯
Mer från UK; James Delingpole tar upp och dissar FN’s plan för destruerande av den globala ekonomin – vasst som vanligt. Länk:
http://blogs.telegraph.co.uk/news/jamesdelingpole/100095817/un-reveals-its-master-plan-for-destruction-of-global-economy/
Mvh/TJ
PS: I Tyskland håller man på att bygga ~ 12 mkt stora kolkraftverk. //DS
Korr eget #6: ett ’inte’ föll bort efter parentesen, ska vara ”…inte sätter ner foten och…”
Sorry!
Mvh/TJ
Hur mycket utbyggnad av annat energislag behövs för att ersätta vindkraften i Sverige?
Någon som vet…….gissa?
Vattenkraft som reglerkraft?
Var det inte så att sverige sålde sin vattenkraft under förra höst och sommarmånader vilket gjorde vi hade låga nivåer i vintras vilket i sin tur derev upp våra inhemska elpriser?
Win-win-situation för regeringen med höjda intäkter av energipriser.
Lose-lose-situation för oss svenska konsumenter.
Tack Jonny!
Även om klimathotet ännu inte är färdigältat känns det verkligen som det är dags att flytta fokus till den allt överskuggande (miljö)frågan – vår framtida energiförsörjning.
Lars Jonsssons vindkraftsbild från Gotland ger rysningar!
#9
Jag har en känsla av att du har rätt Jan-Erik! Några incitament för att regeringen ska ingripa mot elpriserna finns ju inte heller pga att höga elpriser är bra för vindkraftsutbyggnaden, då klarar man sig med lägre subventioner.
Så länge vindkraftsmålen kvarstår så får vi nog leva med ”mycket prat men lite hockey”.
29 procent av teoretisk maxproduktion från vindkraftverk är ju inte realistiskt med tanke på historiska siffror närmare 20 procent, eller ens med tanke på vad man känner till innan man bygger vindkraften.
Vad avser 29 procent? Att vindkraft är ekonomiskt försvarbar, eller?
Lite korkat är det allt att trycka in elenergi från osäkra energikällor (som vindkraft) direkt på elnätet. Då kommer det krävas mycket reglering som i detta exempel med gaskraftverk, eller genom att man snabbt och kraftfullt kan minska förbrukningen. Men man får ju verkligen hoppas att det sker en positiv utveckling även inom det området i framtiden. Så riktigt så illa som det framställs ovan kanske det inte behöver vara, men rätt teknik finns inte tillgänglig idag.
MEN, miljöproblemet med vindkraften försvinner inte (som är redogjort för i tidigare bloggar). Vindkraftverken förstör dessutom vårt landskap (som det också bloggats om). Så jag förstår fortfarande inte varför sk gröna partier/politiker står bakom vindkraftseländet?
Det är bra att idiotin håller på att flyta upp till ytan så att den blir synlig. Ideologerna har lurat politikerna ut på djupt vatten utan att själva förstå tillräckligt för att råda politikerna i energifrågan. Nu först börjar politikerna förstå att det inte bara är att smälla upp vindkraftstorn och göra hela länder till ett industriområde, de behöver också reglerkraft. Om varje vindkraftverk behöver reglerkraft, vem skall då betala denna kraft? I slutändan är det konsumenterna som får stå för notan. Framstår inte då vindkraften som obehövlig om annan kraft hela tiden måste stå standby och kosta pengar. Då är det väl bättre ekonomi att använda denna standby hela tiden och skrota planerna på denna vansinnigt ideologiska vindkraft. Bygg ett ental nya kärnkraftverk så blir vi alla vinnare i längden. Lägre kostnader och ett bevarande av vår vackra natur är en vinst att strida för.
Ivh #1 – jag kommer att tänka på någon som klamrar sig fast vid ett isflak, när jag läser alla Dina försvar för vindkraften.
Egentligen påminner hela vindkraftspolitiken om att montera en gammal mopedmotor som uppbackning i en ex-vis Volvo V70.
Kanske en korkad liknelse och kritik mottages gärna 🙂
Mopedmotorn är vindkraften.
V70-motorn motsvarar kkv, vkv och övriga energikällor.
Mopedmotor på 1 hkr kopplas in när V70 motorbromsar dvs när ingen effekt
krävs.
När effekt krävs så gör ju mopedmotorn ingen nytta men kostar i förhållande till sin effekt på 1 hkr massor i ubderhåll.
Men så bra det skulle låta i en tänkt reklamkampanj.
Mopedmotorn (läs vkv) sänker bränsleförbrukningen till 0,1 liter/mil.
Detta gäller naturligtvis i kraftig nedförsbacke, medvind och hemlängtan.
Men det nämns aldrig vad mopedmotorn kostar i underhåll, installationskostnader med allt som gäller mekanik, el och styrelektronik etc.
En debattartikel av Harry Frank och Sven Kullander om det tyska kärnkraftstoppet.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tysk-politik-okar-utslappen-av-koldioxid_6307244.svd
Sedan finns det tydligen en svensk-norsk ( samiskt eg. ) idé om att bygga en vattenkulvert från svensk sida till ett norskt kraftverk.
http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/senaste_nytt/artikel.aspx?ArticleId=6266971
Även i DI.
http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=290612&rlt=1&pid=239905__ArticlePageProvider&epslanguage=sv
Re #11 Jonny F,
Juholt gick ut mycket hårt i Almedalen om de höga energipriserna, som utarmar folket och berikar oligopolen. LO-Löve´n är stenhårt emot vindkraften, men behöver artilleri i argumentationen av typ kostnader för reglerkraft, nätkostnader mm. Konkretisering av typ variationer av vindel-effekt över tiden mot insats av vattenkraft ex. Lule- och Skellefte älvs momentan pris/effekt kapacitet mot Pite Markbygdens effekter från de 12 snurrorna (Dragaliden 1-12) uppskalade till max utbyggnad 4000 MW (install eff.) Data från vindstat.nu och Nordpools momentanpriser finns på nätet. Några räknekunniga på TCS har här en intressant uppgift. Maud O har en utredning på gång som skall analysera kostnader och ersättning till vattenkraftägarna för ”bromsning” den tid, som det blåser. Alltså elcert.avgiften 35 öre/kWh till vindbolaget och spotpriset 55 öre till Vattenfall/Eon/ Fortum som stilleståndsersättning (8 TWh a`55 öre = 4.4 miljarder kr /år att lägga på elräkningen) De höjda nätinvesteringarna för 400 kV-ledning Pite Markbygden – Mälardalen. Tilläggas kan att gruvorna i Pajala, nytt elstålverk och Facebook anläggning kräver mängder av tillförlitlig vattenkraftel, som därmed undandrages reglerkapacitet.
Enda lösningen blir att Vattenfall ”tvingas” köpa Markbygden-projektet för att integrera vind- och vattenel i samma bolag.
Som du säkert känner till så pågår nu en ”holmgång” inom Alliansen om Vattenfalls planer att bygga den första ersättningsreaktorn. MP smyger i vassen och tänker villkora ett regeringssamarbete med kärnkraftsstopp. Sossarna måste tvingas ut på banan och erbjuda anslutning till energipolitiken. SD är för kärnkraften men C kanske viker sig. En väl avvägd genomräknad artikel i DN/SvD som svar på C-artikeln i DN, gärna med P-O Eriksson skulle sitta bra nu. SCA måste tvingas ut på banan och då gärna på bolagsstämman. Ortviken är en stor elförbrukare, som ligger illa till med högre elpriser. Investeringar i basindustrin kan flyttas över till Finland som erbjuder delägarskap i nya kärnkraftverk. I Sverige riskerar vi att massaveden bränns i biovärmekraftspannor med 35 öre/ kWh i bidrag och kapitalförstöring.
Jonny Fagerström #2
Nu har jag läst igenom den här.
http://www.svk.se/Global/01_Om_oss/Pdf/Rapporter/080601_Bilaga_vindkraftrapport_2008.pdf
Jag vet inte om du medvetet läser fel eller bara läser för snabbt.
Sä här står det:
Det totala behovet av reglerkapacitet:
1400-1800 MW vid en utbyggnad av 10 TWh vindkraft
4300-5300 MW vid en utbyggnad av 30 TWh vindkraft
Eftersom vattenkraften redan idag har en reglerkapacitet på c:a 13 000 MW så är klaras reglerproplemet. Det som är att problem är om elkonsumtionen ökar med 30 TWh så kan effektbehovet en kall vinterdag vara 6000 MW större än idag. Om det då är en extremt dålig vindkraftsdagså producerar verken bara 700-1200 MW en sådan dag. Idag så är finns det reservkapcitet 3-4 000 MW en kall vinterdag. Men om ett eller ett par kärnkraftverk står stilla så finns det inte så mycket reservkapacitet kvar, Bef vattenkraftverk behöver då byggas ut med turbiner med en sammanlagd effekt på ett par tusen MW.
Det pågår en utbyggnad av kraftnätet, mest för att storstadsregionerna växer befolkningsmässigt. Då tar man hänsyn till att man i framtiden kan behöva mer norrländsk vattenkraft som reglerkraft. Det största enskilda projektet som ännu inte startat är den nya 400 KV-ledningen från Porjus till Odensvi utanför Örebro.
Totalt har Svenska kraftnät räknat med att det behöver investeras som mest 25 mdr för i kraftnät för att bygga ut kraftnätet för 30 TWh vindkraft om ingen annan kraftproduktion försvinner.
Det är klart att det blir rysk gas som back-up till vindkraften! Gasverken står ständigt på stand-by och bränner. Det hela går utmärkt – en ledning utanför Gotland under vattnet!
Hmm…slog mig en sak.
Mitt tidigare inlägg #16 kanske, i ombearbetad form, kan användas som ett PEDAGOGISKT exempel för att beskriva för allmänheten vad vindkraften bidrar med.
Tror de flesta av oss (inkl. jag själv) gör ett generalfel när det gäller kommunikationen med den breda massa.
Vi uttrycker oss (i deras öron) för krystat.
De flesta som skriver och läser här inne är mer eller mindre bildade och insatta i klimat och energifrågor.
Men…och det är viktigt!
Folk i gemen är det inte och kan ha svårt att ta till sig all information vad gäller våra ödesfrågor vilket naturligtvis utnyttjas av våra regeringsföreträdare.
Det gäller för oss ”insatta” att skapa förenklade pedagogiska liknelser.
Jämför gärna med instruktioner som medföljer då man köper datorer, kameror etc.
Dessa instruktioner är skrivna av ”fackidioter” dvs människor som kan sakerna innan och utan.
För dem är instruktionerna självklart men inte för allmännheten.
Har själv skrivit tekniska manualer på svenska och engelska tidigare och det jag lärt mig är att den ska skrivas så att även ens egen Mormor kan förstå instruktionen.
IKEA är på rätt väg vad gäller instruktioner. Enkla och utförliga.
Som sagt…när vi vänder oss mot den breda massan måste vi ha lättföraståeliga liknelser.
lvh #19:
Visst klarar vattenkraften reglerproblemet…om det finns vatten i magasinen 🙂
Om någon är nyfiken på hur mycket som vindkraft bidrar med!
Man kan utan vidare stänga av alla vindkraftverk utan behöva installera ersättningskraft.
Peder N. #8: Över ’en tumme’ kan du räkna med reglerkraftbehov lika med vkv-effekt, dvs. 1x 2MW-vkv behöver 2MW reglerkrafteffekt.
Mvh/TJ
#19 Nä!
Det står på sidan 4 längst upp ”Det totala utökade reglerbehovet…”
1400-1800 MW vid en utbyggnad av 10 TWh vindkraft
4300-5300 MW vid en utbyggnad av 30 TWh vindkraft
Observera att det står utökat reglerbehov, inte nödvändigtvis utbyggnad av mer kraft. Utökat reglerbehov kan tex såvitt jag förstår möjliggöras genom tex utökat flöde i ett vattenkraftverk.
Peter Stilbs
Vindkraften fungerar numera bra. Jag har dock själv ingen erfarenhet av vindkraft på det sätt som jag har haft med kärnkraft och kraftvärme. Jag har i viss mån även jobbat med små vattenkraftverk. Med kraftvärme så har jag erfarenhet från att elda med olja, kol och biobränslen.
Jag försvarar kärnkraften lika hårt som vindkraften om du nu tycker att redovisade av fakta är ett försvar.
Hela resonemanget med vkv är upp-och-nedvänt! Varför i hela humhum ska ’elektroner’ á produktionskostnad 5 öre [per KWh] H2O-kraft bytas ut mot ’elektroner’ á produktionskostnad 85-145 öre [per KWh] vkv-kraft????
Det är ju för böfvelen samma ’vara’ som tänder eller inte en lampa etc…
Lika smart som att köpa falukorv och betala färsk oxfilé-pris! 😯
Detta alldeles oaktat de enorma värdeförlusterna i form av unik natur & landskapsbild, hälsoproblem [främst pga lågfrekvent ljud], m.m., m.m.
Landet behöver inte ett enda vkv-verk för säker tillgång till elenergi – förutsatt att produktionsanläggningar sköts & drivs med kompetens.
Det är mig fullständigt obegripligt att ett särintresse, som vkv är, har – utan synbar politisk eftertanke alls – fått sådana privilegier som detta deFacto har fått, t.ex. ’gräddfil för etablerande av vkv’ (Sofia Arkelsten i april 2009), dvs. ändrade lagstiftningar. Varför får inte Volvo, eller kanske bättre(?) SAAB, säljas momsfritt?
Politiker som tillsett den rådande situationen borde ställas inför rätta!
Mvh/TJ
ThomasJ
Problemet är att vattenkraften räcker bara till knappt hälften av den elenergi vi förbrukar i Sverige.
Det här påminner om Jules Sylvains motorcykelvisa. Där gubben köpte en sådan men när soppan tog slut spände han den för hästen.
Ivh #28
Problemet är väl snarare att vindkraften endast ger ett försumbart tillskott (= motsvarar väl det där med att dra ur mobilladdaren ur eluttaget).
I högsommarens värmebölja när all uppvärmning är avstängd och elbehovet är som lägst ger Gotlands vindkraft 3% av elbehovet på ön.
Gotland har en stor andel vindkraft i elnätet säger Vattenfall. Jaha!
ThomasJ #27:
Håller med till 100%
lvh #28:
Nämn gärna att kkv oxo leverear knappt hälften av elenrgin.
Sol och vind några %…när det blåser och/eller solen skiner.
Svenska folket är INTE sol och vårade.
Svenska folket är sol och vindade (eller sol och blåsta).
Gotland har väl mycket lite energislukande industri?
Sliteverken men annars, vad jag vet, mest ingenting.
Kraftigt OT !
Australiska skidorter har det största snötäcket på över 20 år.
http://www.twawki.com/?p=12641
Samtidigt som det skriks om att det inte kommer att finnas tillräckligt med föda till alla i världen så har Indien fått en rekordskörd som nu ligger och ruttnar bort i överfulla lagerlokaler och skolor( !! ) i stället för att exporteras pga. nån lag som de har.
http://indiatoday.intoday.in/site/story/foodgrains-rot-in-india-godown-no-space-to-store-bumper-crop/1/142399.html
Varför 30 TWh i Västsverige, när Pite Markbygden och 20 övriga snurror i BD län beräknas producera 10 TWh/år.
I Norrbottens översiktsplan talar man om 1500 snurror mellan Skellefteå och Haparanda i skärgården.
Elkunderna finns i söder. Då ryms 2000 snurror mellan Öregrund och Bråviken (15 TWh). Problemet blir väl navigering för nattseglarna med 2000 rödblinkande torn i havsbandet. Lycka till med SNF.
Jonny Fagerström #25
Du har rätt. Jag läste fel.
Du har också rätt om att det är utökat flöde vid vattenkraftverk som har regleringsdammar som man kan fixa reglerkraft enkelt. idag finns det ungefär 13 000 MW installerad effkt vid de kraftverken. I medeltal så tar man ut 5000 MW effekt från dessa. Vattnet räcker för det.
Det kommer att behövas ny elkraftproduktion framöver, Sveriges befolkning ökar. Nu tror inte jag att det behövs mer än ungefär 10 TWh ytterligare fram till 2020.
Pelle L #30
Det blåser mycket mindre på sommaren än på vintern. Ungefär 4% av elproduktionen kommer från vindkraft numera. 2,7 av 70 TWh hittills i år.
Jan-Erik S #21,
Jag håller med dig om att energiproduktionen är väldigt komplicerad för vanliga människor. Och till det värsta hör ju att medel-Svensson inte har något bra grepp om hur mycket som han bidrar i dolda skatter till sol- och vindkraft. Och hur priserna drivs upp genom att lagstifta om vad som skall produceras. Om detta kunde klargöras på ett enkelt och pedagogiskt sätt så vore mycket vunnet.
Här är ett par artiklar om hur den engelska regeringen mörkar för att dölja vad det kostar medborgarna. Bortåt 25% av engelsmännen befinner sig redan under gränsen för vad man kallar ”power poverty”.
Där kan vi också hamna om regeringen fortsätter i gamla spår.
http://www.reuters.com/article/2011/07/08/us-britain-energy-reform-preview-idUSTRE7674O620110708
http://www.thegwpf.org/uk-news/3401-pressure-grows-for-green-taxes-to-be-axed-to-ease-burden-of-soaring-fuel-bills.html
OT
Katla nyser !
http://www.ruv.is/frett/possible-eruption-in-katla
En isländsk vulkanblogg med lite information.
http://www.jonfr.com/volcano/
#35 lvh,
Luleälvens 11 kraftstationer producerar 4350 MW installerad effekt. I dag körs reglering (dag/natt) mot elnätet. Topp-topp värdet är ca 20% av tillgänglig effekt, vilket måste betyda att reglerkapaciteten momentant är ca 870 MW från Luleälven. Uttaget bestämmes av vattendommar som begränsar vattenflöden nerströms och nivåer i dammarna. Överskrides flödesbegränsningen uppstår stora skador i älvdalarna nerströms med stora böter och ersättningar åt markägare och boende. Alltså Pite Markbygdens bortfall från säg 3000 MW momentaneffekt till 0 MW inom en timme skall kompenseras från Luleälven, som klarar 870 MW momentant inom vattendomen. – Alltså här behövs 3.5 Luleälvars samtidiga reglersvar på vindstilla i Markbygden.
Holmfrid #40: Du har ju bra koll på det mesta vad gäller H2O-kraft m.m., men är där inte ett ’typo’ i ”…Luleälvens 11 kraftstationer producerar 4350 MW installerad effekt.” ? Korrekt ska la vara att installerad effekt är 4350 MW, vilket – beroende på vattenflöde – [max] kan producera upp till 4350 MWh… oder?
Intressant är emellertid hur i hela humhumet vkv-kramarna (Markbygden) ska klara av reglerkraftbehovet… Hade förra året ett [rätt irriterat..] samtal med en rep. från Energimyndigheten i temat som bestämt hävdade att reglerkraftbehovet [för Markbygden] redan är löst – via, you guessed it! – Luleälven… Suck, sicka sick lirare där sitter och ’tror’…
Vid samma tillfälle talade jag med en rep från Svenska Kraftnät som med eftertryck sa att vkv-satsningen i Sverige är bland det största vansinnen politikerna hittat på, inklusive Stålverk80, Botniabanan, Hallandsåstunneln, Varvsnedläggningen osv… och f.n. pågående införande av max 0,1% svavel i bunker, vilket kommer att belasta svensk exportindustri ~ 37 miljarder kronor extra per år (enl. Sjöfartsverkets utredning, iscensatt EFTER att Åsa Torstensson (C) undertecknat fördraget…
Hur i hela fridens namn klarar sig detta land (än så länge…) med dessa beslutsfattare? – Go figure! 😉
Det måste vara ett feltänk i uttrycket: ”Folket har/får de politiker det förtjänar.” Så dj**la dåligt är la inte svenska folket, oder?
Go figure once more…! 😉
http://www.optimism.nu !
Mvh/TJ
Vindkraft.
Shoot in foot! Both.
ThomasJ
Vi har politiker som ”Tror” och ”Tycker”. Inte ”Tänker”. Och det gör dom från ”Molnfri höjd”
Jan-Erik S. #21/Ingemar #37: Medhåll till 100! Att diverse särintressen medvetet gör/skriver/’berättar’/’informerar’ på maximalt nördig sätt är ju deras taktik, typ Machiavellis härska genom söndring. Så, visst till 17-tusen miljoners miljoner vore det utengemärkt värdefullt att ha tillgång till enkel, rakt-på-sak information (inte begränsat till denna fråga…). När det gäller info i/kring el-energi är (för min del) den absolut bästa sidan Björns (Björn plägar skriva här på TCS ibland…)
http://www.dubu.se/index.html
Behovet av ’kiss’ är enormt stort – vilket inte minst visar sig när man ställer ’enkla’ frågor till div. ’beslutsfattare’… help…! – och en rak, enkel, pedagogiskt lättförstådd ’skrift'(er) är av stor betydelse. Jo Nova har ju en sådan som SI översatt och utgivit på svenska. Ok., den handlar om AGW i generella termer, har emellertid vunnit uppmärksamhet/respekt bland personer jag lämnat den till.
Nedan länk till en sida som är FÖR kkv kan vara av intresse. Jag tycker dock INTE om deras ’grundbult’ i att CO2 är the culprit of all evil. Barry Brooks är en AGW-are… you’ve been warned… 😉
http://bravenewclimate.com/2011/07/09/pro-nuclear-environmentalism/
Mvh/TJ
Hej Ingvar (#43) Förhoppningsvis ankom materialet jag sände dig ok.
Och helt rätt har du i att de ’tror’ och ’tycker’ – att tänka [på] är utom förmåga – molnfritt eller ej… Fn. ~ 2/8 C, 2/8 AS, ~ 10 m/sek vind SW,
+22 C, rätt skönt m.a.o. 😉
Hälsn från Bästkusten! 😀
TJ
Ingemar #38. Vi – det svenska samhället – ÄR på mycket ’god’ väg till sammanlunda position i UK. Redan förra vintern (09/10) återfanns 10-tusentals människor som begärde stör för att betala sina elräkninger, senaste årets minustemperaturer gav ytterligare ’skjuts’ till ovan.
Fredrik R. & Ma(u)d, yes we can’t, Olofsson: Hur i hela humhummet kan Ni driva en politik som omöjlggör all form av energiförnuftigt tänke!!!
Antingen [hot!] är det så att Ni tar till er verkligheten & förstår densamma, dvs. spolar Era s.k. handläggare (varför inte detta tidigare?)
eller,,, Ni sitter på en redan avsågad gren – happy flying… 😉
Mvh/Tj
ThomasJ #46
Det är inte bara grenar i Alliansen som brister.
Hela trädet var ruttet från början. Ungefär lika rotlöst som EU-projektet.
Men vi kan ju hoppas att det kommer något gott ur de tråkiga erfarenheterna och lärdomarna.
Sverige har det (ekonomiskt) bättre än de flesta länder. Det började på allvar med Göran Persson, och det fortsatte med Anders Borg. — Klimatskräcken, tja, är det politikernas fel?
http://online.wsj.com/public/resources/documents/st_usdebt01_20110323.html
– Men visst, ska man klara sig i tillvaron är mitt råd att 1) motionera lagom mycket, för att hålla sig frisk, och 2) vara ytterligt försiktig med alkohol — för att inte tala om droger. Hur många av de som inte klarar av sin tillvaro har levt så?
Staffan D. #48
”Klimatskräcken”, som du kallar det, är medias fel och opportunistiska politikers fel.
Eller kan man kalla det gemensam påverkan som gör att det sammantaget blir sant på något vis?
Flashiga bilder över kommande katastrofer säljer tidningar och politiker är snabba på att följa upp vad som är populärt i media.
När det gäller ekonomi för ett land så tror jag fortfarande på att skatter är ett kul sätt att bidra till gemenskapen om det hanteras rätt.
När det gäller det egna välbefinnandet så är golf ett sätt att träffa många olika människor och få nya infallsvinklar på livet och motion.
Temperaturen i Uppsala (förmodligen mätt i Botan) var i januari
på 1730-talet -1,67ºC; lägst 1739 med -5,9º, högst 1735 med +1,2º
på 2000-talet -1,85ºC; lägst 2004 med -4,4º, högst 2005 med +0,5º
År 2010 (inte med ovan) hade -8.88ºC !
Klimatkris? Svar: ”Äh, det där är inte klimat — det är bara väder!”
(På 1730-talet var Uppsala en håla. Har inga siffror. Men år 1800 hade Uppsala 5.000 invånare. Nu är det 150.000 i tätorten.)
Uffeb #49
Håller med om allt utom golfbiten, skatter till viss del, numera verkar beskattning bara gå ut på att fylla i de svarta hålen i offentliga sektorn !
Staffan D. #50
Det kvittar hur många kalla å varma rekord du hittar i historien för nu är det Global Warming/Change /Disruption made by man som gäller, allt annat dä ä bare väder !
#41 ThomasJ,
Jo du har rätt, jag uttryckte mig slarvigt. Dock visar inlägget det orimliga i att Luleälven kan klara Pite Markbygden reglerbehov, som ju nätmyndigheten tydligen bekräftar. Bra att få myndighetens syn på detta, som du ju förtjänstfullt ”pressat” fram. En bra metod är att korrespondera med myndigheterna, som ju då ger skriftligt besked, vilket kan användas i en kampanj mot politikerna. Tilläggas kan att Messauredammen idag betecknas som en säkerhetsrisk som följd av sättningar i dammkroppen, som förstörde reservtunnlarnas utloppsreglering och som därför pluggats. Efter tillbud i form av risk för överbräddning en regnig höst på 80-talet, så har dämningsgränsen sänkts rejält. Luleälven är olämplig för reglering av vindkraften.
Holmfrid
Kraftverken i Lule Älv producerar ungefär 15 TWh/år. Det ger en medeleffekt på 1700 MW. Den klarar av och reglera rätt bra idag.
Messauredammen reparerades, förstärktes och höjdes 2003. I både Messaure och Porjus kommer det byggas ut med varsin turbin om den nya 400 KV-kraftledningen mellan Porjus och Odensvi söder om Örebro blir byggd.
Du skriver att Luleälven är olämplig som reglering för vindkraft, vilket är fel. I Luleälven finns det många stora vattenmagasin som är förutsättningen för att klara en bra reglering. Det som är nackdelen med Lule älv ur regleringssynpunkt är att den ligger så långt ifrån stora förbrukare som Stockholm, Göteborg och Skåne.
Ett tankefel att räkna på reglerkraft från vattenkraftverk som om deras enda uppgift är att underlätta för bristerna i vindkraftsproduktionen.
Vattenkraftsägarna är som alla ute efter maximal vinst. De kommer att använda magasinen när priset är bäst, inte förlora pengar på att hålla vindkraft om ryggen.
Den totalreglering vindkraftens vänner drömmer om förutsätter ett planekonomiskt övertagande av all produktion, vilket kanske inte är så märkligt med tanke på de vanliga politiska preferenserna där.
För övrigt innebär reglering med vattenkraft större fluktuation i vattenmagasinen med större döda zoner. Ytterligare en vindkraftsorsakad miljöförstöring att lägga till listan. Vi behöver inte vindkraft. Den är orimligt dyr, den förstör miljön, den är onödig och ger bara pengar till profitörer utan en tanke på natur eller livsmiljö.
Holmfrid #52: Ja, visst! Som tidigare framförts otaliga gånger så ÄR hela vindkraftvansinnet just det: ett gigantiskt vansinne och de som beslutat att detta öht. är möjligt ska ställas inför rätta.
Christopher E. #54: Håller med 100. Jag anser att el-produktion/- försörjning vara ett lika viktigt samhälleligt fundament som t.ex. rättsväsende, försvar etc. är, dvs. allt bör/ska ligga i statlig ägo med oomkullrunkeligt uppdrag att leverera billigast möjliga el-energi till medborgarna. Punto e Basta!
Nedan länk känner du måhända redan till, fullproppad med intressanta länkar till allehanda vkv-relaterade teman, problem – i synnerhet hälsoaspekter:
http://www.masterresource.org/2011/07/wind-energy-health-safety/
Mvh/TJ
’Rule Brittania, Brittania rule away…’:
http://www.telegraph.co.uk/earth/energy/gas/8626995/British-Gas-raises-its-energy-prices-by-nearly-a-fifth.html
Vi i landet Lagom är på mycket god väg åt samma håll!
Mvh/TJ
Cristopher E #54
Vattenkraftsägarna som har stora reglermöjligheter kommer att leverera sin el när de får mest betalt för den. Blir det utbyggt med mycket vindkraft så kommer elpriserna att vara som högst under kalla dagar på vintern när det inte blåser så mycket.
Fluktrationerna i vattenkraftsmagasinen är säsongsmässig med höga nivåer på hösten och som lägst på vårvintern innan snösmältningen. Den reglering som behöver göras för vindkraften rör sig om veckoreglering och påverkar dammnivåerna ytterst marginellt.
Det ryms vatten som kan producera ungefär 50 TWh el i de svenska vattenmagasinen. Vindkraftens fluktrationer kräver en lagringskapacitet på några tiondels, kanske en halv TWh. Det behovet går att avstå ifrån på hösten när kraftverksdammarna är som mest fyllda.
#57 lvh,
Flödesbegränsning genom vattendommar begränsar effektuttagens variationer till ca 900 MW i Luleälven, som inte motsvarar de 3000 MW som behövs när vinden mojnar i Pite Markbygden. Att vindens fluktuationer styr prissättningen på el till ”allas nytta” är en obegåvad slutsats. Varför skall vattenkraftsägarna avstå från elproduktion motsvarande 30 % av vindelproduktionen? Regeringen tänker kompensera vattenkraftägarna för detta, vilket ökar elkostnaden för kunderna.
#58 rättelse till ”motsvarande vindelproduktionen”.
lvh;
Jag finner det vara önsketänkande att behovet av reglerkraft skulle sammanfalla med höga priser, likaså reglerbehovet är så litet som du vill tro med vindkraft utbyggd enligt lobbyns önskemål.
Vattnet som behövs lär inte finnas där om ägarna gjort bedömningen att de tjänar mer vid andra tillfällen.
Egentligen en fånig diskussion. Vi behöver ju inte vindkraften på något vis, utan klarar oss ändå, med naturen i behåll dessutom. Varför fördyra, miljöförstöra och komplicera?
Vad skall man med vindkraften till,när det nu satsas på naturgas i
mellansverige.
Helt onödig kostnad,som man nu börjar inse,vilket L.Bern påpekar.
ALI.K.
Christopher E
Jag finner ditt resonemang mycket märkligt.
”Jag finner det vara önsketänkande att behovet av reglerkraft skulle sammanfalla med höga priser”
Det är när behovet av reglerkraft är som som störst som elpriserna blir som högst. Det är tillgång och efterfrågan på el som styr priset.
Än så länge står inte vindkraften för så stor del av Svenska elproduktionen (c:a 4% i år) så att prisskillnaden märks inte så mycket när blåser lite resp mycket. I Norge är andelen vindkraft ännu mindre. Om vindkraften blir utbyggd så att den svarar för 10% av produktionen i Sverige och Norge så kommer det sommartid att inträffa när det blåser bra att elpriset blir extremt lågt. Då kommer vattenkraftsägarna att spara så mycket vatten det går.
Hur mycket vindkraften behöver regleras beror mycket på hur stor geografisk spridning vindkraftverken får. Sverige och Norge är stort tillsammans och det inträffar aldrig att det är vindstilla över hela Skandinavien samtidigt,
När det gäller framtidens elkonsumtion så ökar Sveriges befolkning med med knappt en procent per år. Det är rimligt att anta att elbehovet ökar i takt med befolkningsökningen. De svenska kärnkraftverken börjar bli gamla och några kommer att läggas inom en inte allt för avlägsen framtid. Då behövs nya kraftverk av något slag.
Riksdagen har gjort den bedömningen att fram till 2020 så behöver det byggas ny elkraftproduktion motsvarande 1,5 TWh/år fram till 2020 för att klara av ökad efterfrågan och ersätta gamla kraftverk som läggs ned. Personligen tror jag det är lite i underkant.
Vindkraften är nog mest en ’politisk image’ i förnybar energi satsning.
ALI.K.
Ivh # 62 och till kloka!
Kan någon redogöra för hur mycket El som ett vindkraftsverk behöver i underhåll?
Hissar, elektronik, värme, lampor och för att underhålla sladden till marknätet?
Något strömförsörjer min fastighet så att jag kan få el vid behov!
El går inte att lagra, måste produceras vid behov, oavsett om det är sommar eller vinter!
Svenska kraftnät redovisade kostnaden för att förstärka överföringen från norr till söder för några år sedan med bakgrunden att ett antal vindkraftsexploatörer ville bygga ut vindkraft i norr. De redovisade en kostnad som var hisnande stor men politikerna visste om detta. I kohandeln med centerpartiet lyckades alliansen i gengäld få bort kärnkraftstoppet och förhoppningsvis får man, när mera kraft behövs, möjlighet att kunna förnya den svenska kärnkraftsapparaten. Detta kärnkraftstrauma som Alvén och Torbjörn Fält orsakade har kostat det svenska samhället ofantliga summor och nu får vi ta ytterligare en kostnad för vindkraft och nät innan vi är tillbaka på ruta ett, men jag hoppas att det därmed skall vara slut på ”eländet”.
Eftersom vindkraft inte omvandlar kinetisk energi till elektrisk som behovet varierar går det inte att jämföra med kärnkraft. Det är som att jämföra äpplen och päron. Detta förstår inte politikerna dvs skillnaden mellan energi och effekt. Vindkraft ger i stort sett noll i effekt vilket man inte talar om dvs vindkraft kan aldrig ersätta kärnkraft eller kolkraft.
Därför kan aldrig vindkraft ersätta kärnkraft eller kolkraft utan energilagring.
Och:
REGERINGSKANSLIET
Näringsdepartementet
Statssekreterare Daniel J
Tack för ditt brev. Det är många som berörs av eller har synpunkter på elkostnaderna under den gångna vintern och jag vill ta chansen att återkomma till dig för att ge regeringens syn på saken.
Dagens elmarknad är resultatet av en lång utveckling. Vi har gått från en situation kring förra sekelskiftet då enskilda personer utnyttjade vattenkraften i småskalig verksamhet, till en kraftfull storskalig utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft under perioden ca 1950-1980. Därefter vidtog en fas av en gradvis koncentration av ägandet, och sedan i början/mitten av 90-talet en omreglering av systemet som innebär att ägandet av vattenkraftverk och andra kraftverk nu ligger i olika aktiebolag med både offentligt och privat ägande.
Sedan omregleringen har det utvecklats en gemensam nordisk elmarknad där den samlade produktionen och förbrukningen ligger till grund för prisbildningen. Den nordiska elmarknaden är inte prisreglerad. Företagen som producerar el säljer sin el till den som är beredd att betala mest – precis som på vilken marknad som helst. Större elförbrukare och elhandelsföretag köper i sin tur el på denna marknad. Ungefär 90 procent av all el som förbrukas i Sverige handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Elpriset är alltså idag marknadsprissatt. Elkunderna har en möjlighet att välja det elhandelsföretag som kan erbjuda de förmånligaste villkoren och kan välja mellan att ha ett rörligt pris eller ett fast pris, eller en kombination av dessa alternativ.
Den situation som vi sett under den gångna vintern har inte varit normal. Veckorna 48-51 år 2010, det vill säga veckorna innan jul, kvalade in på topp 20-listan över störst veckovis elanvändning genom tiderna i Norden. Efterfrågan på el var alltså extremt hög. Parallellt med detta så stod några av de svenska kärnkraftsreaktorerna stilla – på grund av oplanerade stopp. Samtidigt hade vattenmagasinen i Sverige och Norge en betydligt lägre fyllnadsgrad än normalt på grund av lägre nederbörd än normalt under hösten men även på grund av ökad produktion med anledning av stillastående kärnkraftverk. Till följd av detta har det importerats mycket el till Norden och olika fossildrivna reservkraftverk har startats upp för att täcka upp effektbehoven.
Sammantaget innebar detta att priserna blev höga i december 2010 och att elkonsumenterna med rörliga avtal fick extremt höga elräkningar för denna månad. Från december har kärnkraftverken haft en hög tillgänglighet men de låga fyllnadsgraderna i vattenmagasinen innebar att elpriset låg kvar på en hög nivå, ca 60 öre/kWh, för att nu handlas kring 50 öre/kWh. De extremt höga elpriser som vi hade i slutet av februari 2010 har dock lyckligtvis inte upprepats.
Frågan är då vad vi ska göra för att undvika liknande situationer. Ett grundläggande problem är att den svenska elproduktionen i princip bara vilar på två ben – kärnkraften och vattenkraften. Om någon av dessa ben sviktar blir det ett underskott på el som innebär höga elpriser. För att minska denna sårbarhet vill regeringen bygga ett tredje ben i energisystemet i form av förnybara energikällor, så att vi i förlängningen kan frigöra oss från den mycket dyra och klimatskadliga fossila energin. Målet är att den förnybara elproduktionen ska öka med 25 TWh till år 2020 jämfört med nivån år 2002. Många gör bedömningen att Sverige i framtiden kommer att ha ett överskott på el. Det kommer att göra det tryggare för både hushåll och industri och kunderna kommer få stabilare och lägre elpriser.
Vi måste trots detta alla inse att efterfrågan på el i dag är hög och att vi inte kommer tillbaks till de elpriser som gällde under till exempel 70-talet. Det finns även ett stort behov av att reinvestera i äldre slitna kraftverk och att bygga ny elproduktion. Ett högre elpris innebär att sådana investeringar kommer till stånd. De elpriser vi har i Sverige är inte heller högre än i övriga Norden eller jämförbara länder i Europa.
Trots att jag tycker att elmarknaden i huvudsak fungerar så finns det flera saker som kan förbättras. På regeringens bord finns ett antal förslag som innebär både förbättrad funktion på elmarknaden och ökad insyn. Det handlar t.ex. om förslag om ökad förbrukarflexibilitet genom att ge möjlighet till timvis elmätning för fler kundgrupper. Därmed skulle det bli enklare för elkonsumenter att se när elen är som dyrast respektive billigast vilket ger ytterligare möjligheter till anpassning av konsumtionen och därmed sänkta elkostnader. Det finns därtill förslag kring hur introduktionen av småskalig elproduktion ytterligare skulle kunna främjas. Dessa förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
En annan sak vi gör är att se till att det inte finns den minsta misstanke om att marknadsmekanismerna i den nordiska, och i förlängningen den europeiska, elmarknaden prismanipuleras. Här överväger regeringen flera saker – bland annat om länderna i Norden ska skaffa sig en bättre insyn i exakt hur priserna sätts på Nord Pool Spot och om det behövs branschetiska regler för kärnkraftsindustrin i Sverige. Vi har också helt nyligen sett till att staten fått insyn i kärnkraftverkens styrelsearbete.
Även utbudssidan är viktig. Det har förekommit spekulationer om att reaktorägare i Sverige tjänar på att låta reaktorerna stå stilla. Det finns inget som i dag tyder på att man avsiktligt låtit reaktorer stå stilla. Det är också glädjande att kärnkraftverken i princip levererar el till nätet på maximal nivå sedan januari 2011.
Jag vill avslutningsvis tillägga att regeringens politik inom elmarknadsområdet inte går ut på att införa statlig prisreglering av den el som säljs och köps. Det är bäst att prissättningen sker inom ramen för en fungerande marknad, och det är det vi ska fokusera på. Det är heller inte aktuellt eller realistiskt, vilket en del av dem som kontaktat oss föreslår, att förstatliga elproduktionsbolagen.
Stockholm i maj 2011
Med vänlig hälsning
Daniel J
Jonny.
Är det ok att ”bättra” sig?
Pär Green#
Utmärkt inlägg,med bra helhetssyn på detta med vindkraftens problem.
ALI.K.
Lyssnade på RingP1 om en delägare som bekräftade att över en viss mängd tog nätägaren ut högre kostnad, varför vindeländet bromsades!
Kostade mer, än vad eländet kunde generera!
”Även utbudssidan är viktig. Det har förekommit spekulationer om att reaktorägare i Sverige tjänar på att låta reaktorerna stå stilla. Det finns inget som i dag tyder på att man avsiktligt låtit reaktorer stå stilla. Det är också glädjande att kärnkraftverken i princip levererar el till nätet på maximal nivå sedan januari 2011.”
Homfrid #58
Luleälven med sina kraftverk som har stora vattenmagsin och där utloppstunnlarna är i vattemagasinet för kraftverket nedströms är utmärkt att avvända för reglering.
Porjus, Harsprånget, Ligga och Messaure ligger på rad utefter Luleälven med stora magasin och med utloppstunnlar i magasinet nedströms. Porjus, Harsprånget och Ligga skulle kunna byggas ut mycket därför att Messaure har så stor damm.
Ivh # 67
Har du någon gång funderat på hur det ser ut när vattennivån ändras från någon meter till flera meter?
Messaure påverkar vattennivån med ca 6 meter!
Även om Messaure byggdes om för några år-sedan fungerar fortfarande inte reservtunnlarna!
Fick lite inside av min svärfar som var med och byggde.
Inget nytt under denna himmel!
Men frågan är varför?
Energibolagen kräver: -Bygg ut vattenkraften nu!
Energibolagen kräver:
-Bygg ut vattenkraften nu!
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad 11 maj 2009
– Vi måste bygga ut den svenska vattenkraften med 30 procent för att kunna ta hand om elproduktionen från den planerade vindkraftsutbyggnaden.
Energibolagen kräver: -Bygg ut vattenkraften nu!
Kjell Jansson, vd Svensk Energi.
Läs mer
* Mest vindkraft norr om Dalälven
* Vattenkraften behöver bättre regler
* Hur anpassas vindkraftverk till nätet?
* Rena rama vindkraftssnurren
* Norska vattenmagasin
kan bli Europas batteri
* Vindkraft i Norrland
blir dyrare än i söder
Det säger Kjell Jansson, vd för organisationen Svensk Energi.
– När inte blåser på vindkraftverken ska vi kunna släppa på vattnet i våra dammar och få fart på våra vattenkraftsturbiner. Den här reglerkraften är den mest miljövänliga som finns, säger Kjell Jansson.
Att kräva ytterligare utbyggnad av de svenska älvarna är som att svära i kyrkan. Men elbolagen ser nu vindkraften som en möjlighet att få upp frågan på bordet igen.
– Vi har i dag 16 200 MW installerad vattenkraft. Om vi ska bygga ut vindkraften till 30 TWh produktion och ha en reglerkraft som kompenserar för när det inte blåser så behövs ytterligare 4 300-5 300 MW vattenkraftskapacitet, säger Kjell Jansson.
”Hela Europas vattenmagasin”
Men utvecklingen i dag går åt ett motsatt håll när alla gamla vattendomar nu omprövas. Vattendomarna reglerar hur mycket vatten som måste släppas ut ur kraftverksdammarna för miljöns och fiskets skull.
Kjell Jansson varnar nu för att ökade restriktioner på vattenkraften, det vill säga skärpning av de existerande vattendomarna, slår mot vindkraftsutbyggnaden både i Sverige och Europa.
– Hela Europa är beroende av de svenska och norska vattenkraftsdammarna. Utan denna reglerkraft kan vi inte bygga ut vindkraften på ett miljömässigt önskvärt sätt. Då blir det kolkraft och gaskraft som får stå för regleringen när det inte blåser, säger Kjell Jansson .
Kritisk till miljöprocessutredningen
Han höll ett informationsmöte förra veckan för politiker, branschfolk och journalister – samma dag som miljöprocessutredningen lade fram sitt betänkande för regeringen.
Svensk Energis jurist Lennart Sandebjer har suttit med i miljöprocessutredningen och är mycket kritisk till utredningens resultat och har lämnat in ett särskilt yttrande.
– Utredningen har inte kommit med något konkret förslag som främjar vattenkraften – tvärtom anser utredningen att vattenkraften har en betydande negativ miljöpåverkan, säger Lennart Sandebjer till Ny Teknik.
Han menar att fiskeintresset i dag går före vattenkraftsintresset.
– Men man behöver inte skapa fiskvägar i alla vattendrag som i dag är reglerade. Vi säger därför att regeringen måste tillsätta en särskild vattenkraftsutredning. Det är det enda raka, säger Lennart Sandebjer.
#68,69 Per Green
Tack för bekräftelsen att reservtunnlarna i Messauredammen är satt ur bruk. Jag har fått informationen av projektledaren för kvalitetssäkring i Messaure. Han upplevde ett skarpt tillbud en regnig höst, som var nära att haverera dammen eftersom de normala utsläppet inte räckte till och reservtunnlarna var blockerade efter sättningar i dammkroppen som förstörde reglerdonen till reservtunnlarna aom pluggats med en 8 m tjock betongplugg i utloppet. Katastrofen förhindrades genom att regnen upphörde när 0.5 m till krönet återstod och paniken var nära. Då sänktes den övre dämningsgränsen radikalt, vilket gör dammen olämplig för stora variationer i tillströmning. Katastrofmyndigheten på länstyrelsen har delvis bekräftat problemet men saknar detaljerad information då berörd personal har dött ut och dokumentationen är bristfällig. Dock lever fortfarande min sagesman på ett äldreboende på Dalarö i dag och han har med sig all dokumentation med ritningar och rapporter. Han blev som sakkunnig anlitad inför beslutet om lokalisering av Sunderby regionsjukhus men manövrerades bort inför dragningen på länstyrelsen pga sin kritiska inställning.
Jonny Fagerström, P O Eriksson och Björn Törnvall varnar i SvD 1 juni för att tyska intressen bygger en stor del av den vindkraft som skall ersätta tysk kärnkraft i Sverige. Tyska banker finansierar i dag Pite markbygdens 1100 vindsnurror. Tyske ambassadören skriver om Skandinavisk vindkraft och vattenkraft som en del av lösningen för tysk kärnkraftsersättning. Att inte SNF inte genomskådar att detta öppnar för utbyggnad av de orörda norrlandsälvarna är förvånande. Den utbyggnaden blir brutal eftersom stor reglerkapacitet vid begränsad vattenföring prioriterar stora flödes/nivåvariationer inom veckoperspektiv.
Holmfrid # 70
Reservtunnlarna går inte att reparera utan att tömma dammen!
Men en fundering, fungerar inte reservtunnlarna när de behövs, kommer samtliga samhällen och städer utmed älva att sköljas bort!
Blir en ”konstgjord” stunami!
Holmfrid # 70
Menade tsunami! Och inget annat
Lite tyska-språket-övning om bl.a. vindkraft:
(Ingen fara, transcript på engelska inkluderat)
http://notrickszone.com/2011/07/08/prof-horst-mahlberg-climate-change-at-most-10-because-of-co2-dominated-by-the-sun/
Mvh/TJ
lvh (långt ovan, ser inga kommentarnummer på telefonen);
Vad du missar är att du tror att tillgång och efterfrågan bara är en inhemsk fråga. Så är det inte, marknaden är större än så. Hög efterfrågan kan ge höga priser som får vattenkraften att tömma magasinen. När sedan vinden sviker i Sverige är det försent. Ekonomi är gambling, vattenkraftsägarna kan veta om det kommer stiltjeperioder och ännu högre priser längre fram.
Förresten har vinterhögtryck mycket stor omfattning geografiskt.
Det förefaller märkligt att räkna med ett ökat elbehov i takt med befolkningsökning när arbete med effektivisering pågår och misslyckad energipolitik driver elintensiv industri utomlands.
Märklig diskussionen egentligen. Redan nu byggs vattenkraften ut för vindkraftens skull och braschen kastar lystna blickar på de outbyggda älvarna. Det bevisar ju bara att jag har rätt, reglerkraften räcker inte.
Vindkraft är en dyr och miljöförstörande onödighet. För de pengar politikerna vill använda till snurrorna, ca. 300 miljarder kronor, skulle vi kunna bygga flera kärnreaktorer som levererar billigare, driftsäkrare, miljövänligare och jämfört med snurror mer ”förnyelsebar” el (kärnkraft använder mindre ändliga resurser än vindkraft).
Hoppsan… ”vattenkraftsägarna kan INTE veta om det kommer stiltjeperioder” … skulle det förstås stått ovan
🙂 stor skillnad
Nu j***ar har ’de’ totalt kopplat ifrån verklighetsanknytningen:
Ph**n ta mig rejält skrämmande!
Hur få stopp på dessa fulländade samhällsdemonterare…? Grrrr 🙁
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vindkraft-hotar-skyddad-natur_6309914.svd
Mvh/TJ
ThomasJ #77;
Hörde detta på TV-nyheterna i morse, men är inte det minsta förvånad, tyvärr.
Vindkraftsmonstret är lössläppt. Nu vill det äta mer natur. Har varnat för detta. Ibland är det trist att få rätt.
Om vi ska se något positivt med det hela kommer nu flera ur miljörörelsen att dra öronen åt sig, även om det är en stor prestigeförlust. Inom tex. SNF är det ett i vindkraftsfrågan ökande gap mellan den centrala organisationen och lokalavdelningarna (som ser skadorna på plats).
Men många rabiata vindkraftskramare som hittills blint försvarat varje turbinvarv (varav en och annan synts till här) kommer att få mycket svårt att erkänna att de stöttat fel sida.
Så här vill vindindustrin behandla våra mest älskade nationalparker. 100 snurror i Stora Sjöfallet…
Naturvårdsverket säger visserligen nej, men en inte orimlig utveckling nu är att politikerna vill ha dem ändå…
God morgon Christopher (#78)!
Nä, det är rent ut sagt makalöst – inte alltför långt från vansinnigheterna Julia Gillard håller på med i ’Oz’… Det bara måste gå att få igång en [typ] ’folkstorm’ [-uppror] mot denna fullödiga idioti.
En läsvärd rapport från Tyskland över ’förnybar energi’ här:
http://en.rwi-essen.de/media/content/pages/publikationen/rwi-projektberichte/PB_Renewable-Energy-Report.pdf
Ska skicka den till Tomas Uddin (C) – men ’resultatet’ blir la det vanliga; nada, nix, niente… Dessa dominerande politokrater bryr sig inte ett jota, de svarar inte ens, än mindre går det att få till stånd ett telcon med dem… 🙁
Hittade följande väl beskrivande ’state-of-this-nation’ (also):
”Stora nationers uppgång och fall; Folket går från slaveri till andlig sanning, till stort mod, från mod till frihet, från frihet till överflöd, från överflöd till själviskhet, från själviskhet till självgodhet, från självgodhet till apati, från apati till beroende, från beroende tillbaka till slaveri.”
(H. Webb jr, Armstrong Cork Company, 1943)
Mvh/TJ
TJ,
Artikeln säger:
>De närmaste tio åren ska kommunerna ha planerat för att vindkraften ska tiodubblas, enligt de energipolitiska målen.
Nu måste det snart bli en revolution!
#72 Per Green,
Det är precis vad som skulle hända – halva Norrbotten skulle svepas ut i Bottenviken, vilket beskrives i det scenario som presenterats genom länstyrelsen. 70000 måste utrymmas inom 6 timmar norrut längs E4 under full panik. Sängplatser har reserverats i kommunerna norrut, 5000 platser i Kalix bl a. Man får räkna med att tsunamin (60 m vägg) skulle breda ut sig i kustsamhällena i norra Bottenviken med nivåhöjningar 2-5 m beroende på avstånd till Luleälvens utflöde. Den av regeringen tillsatta myndigheten (efter tsunamin) har en person på länstyrelsen med dålig koll på läget, kommunicerar med vattenkraftägarna och inspekterar troligen inte själv på plats.
Holmfrid # 81
Är fundersam till att vattenkraft skall användas som reglerkraft för intermittent vindel. Dina uppgifter är bevis på att vattenkraften bara måste hanteras efter vattennivåerna i dammarna.
Blir inte enklare av att det är olika intressenter inblandande.
Re #82,
Industrin vill bygga ut de 4 orörda älvarna plus övre delarna i Lule älv (Padjelanta nationalpark). Naturvårdsintressena viker sig när det havererade EU utan energi pressar på – 6 nya kablar plus ny lagstiftning förbereder detta.
EU-pengar till arbetslösa vindkraftarbetare i Danmark.
http://politiken.dk/erhverv/ECE1333442/penge-paa-vej-til-325-fyrede-vestas-folk/
Det förkommer en siffra om att vindkraftsutbyggnaden skulle kosta 300 mdr kr. Den siffran är felaktig. Det är en siffra som Jonny Fagerström från FSL har hittat på. Den har ingenting med verkligheten att göra.
Utbyggnad för produktion av 30 TWh/år vindkraft är c:a 150 mdr. Därutöver tillkommer förstärkningar av elnätet på c:a 25 mdr.
Jan E M;#85
Du glömmer subventionerna som ska till för att verken ska snurra.
Att läsa på http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Vindkraft/
I havet blåser det betydligt mer, varför man kan räkna med att ett vindkraftverk ger ytterligare 50 procent energi.????
Varför då inte bygga under vattnet?
#85
Att siffran skulle vara ”påhittad” är inte sant. Siffran bygger däremot på ett antal antagna premisser som måste vara uppfyllda för att kostnaderna för subventioner skall uppgå till 300 Mdr år 2035: Nämligen att det byggs 30 Twh vindkraft fram till 2020 (varav 10 Twh till havs), att subventionsnivån är ca 35 öre/kwh (en nivå som vindindustrin själva definierat som skälig för lönsamhet) , att det införs ett ”feed in” system för de 10 Twh vindkraft till havs som ger en dubbelt så hög stödnivå. Alla parametrar är fullt realistiska, både vindindustrin och Energimyndigheten har pekat på att dubbelt stöd till havs behövs. Vindindustrin kämpar i sitt nya strategidokumnet också för ökad kvotplikt och kräver ett ökat stöd. Lobbyverksamhet mot politikerna menar att det är fullt möjligt att bygga 30 Twh vindkraft till 2020. De 25 Mdr som Svenska Kraftnät anser behövs för att stärka nätet och reglermöjligheterna ligger också med i den siffran eftersom det är en indirekt subvention. Vi har inte hittat på någonting men vi har heller inte hymlat med att siffran bygger på dessa parametrar. Det återstår att se utvecklingen. Givetvis hoppas vi alla att siffran är fel.
Jan E M # 85
Du som är insatt i vindsnurrors förträfflighet!
Hur många vindsnurror behövs det, för att förse vindsnurror med el?
Fråga till DinEl!
Hur stor är den sammanlagda el-förbrukningen för vindkraft per år?
(när det inte blåser, eller blåser för mycket, behöver väl vindkraftsverk el)
Visst behöver ett vindkraftverk el både vid drift och lite också vid stillastående. Låt mig få återkomma med uppgift om ”lokalkraft” för vindkraftverk efter jag rådfrågat dom som bättre kan svara. Vi har lite besvärligt att svara upp just nu i semestertider.
Det är en intressant fråga!
Somamrhälsning
DinEl
Jan E M # 85
En bild säger än …..
Jan E M # 85
Se vindstat.nu